Får massor av mail med 1000 frågor om studierna så jag tänkte att jag skulle besvara dem här istället.
Många är skeptiska till det där med att studera online. Mest handlar funderingarna om hur det går till, hur det är tänkt att fungera om jag inte kan se vad ni gör och berätta om ni gör fel.
Men vet ni, om jag hela tiden berättar vad ni gör fel vad har ni egentligen lärt er då? Då kommer ni ju fortsätta att vara elever som vet att ni gör en massa fel. Elever som vet att skänklarna åker bakåt, som vet att handen åker upp, som vet att midjan viker sig, som vet att hästen inte böjer sig åt ena hållet, som vet att hästen inte vill gå i form. Då tappar man tron på sig själv och blir ännu en ryttare som är beroende av att någon i varenda sekund berättar för er vad ni ska göra. En ryttare som väntar till tränaren kommer nästa gång så att ni kan få igenom hästen, få igenom rörelser etc.
Inlärning är en ganska komplicerad grej. Vi lär oss alla på olika sätt, dvs vår förmåga att ta in och tolka och sen använda sig av informationen är väldigt individuell. Vissa vill läsa saker, noga och ordentligt och flera gånger, vissa gillar att höra saker, vissa lär sig mest när de får göra det själv. Jag har elever som inte kan göra rätt om inte jag först sitter upp på deras häst och visar dem hur det ska vara och berättar varför jag gör så som jag gör, vad det är jag vill uppnå med det vi tränar på. Mitt syfte är inte att korrigera era fel utan att att lära er göra rätt.
Grundurserna lär er inte att göra tricks, dvs skänkelvikningar, skolor, galoppfattningar etc utan de lär er hur du i alla dessa rörelser kan fortsätta sitta mitt på din häst med din höft placerad just så som den rörelsen kräver. Höften är ju ryttarens primära styr och hjälpgivningscentral, det är viktigt att den gör rätt annars blir allting fel. Och vi vill ju inte lära oss att göra fel.
Grundkursen handlar mest om att ta kontroll över det där bäckenet. Det är den inre muskulaturen som står för bäckenkontroll. Den kommer man inte åt med stretching eller snabba rörelser. Denna kommer man åt med hjälp av hårt och fokuserat arbeta i ganska statiska positioner.
Först efter att man har koll på sitt bäcken så kan man börja rida. Att rida innebär att ge hästen hjälper. Alla hjälper utgår från vårt bäcken. Om vi inte har koll på bäckenet så kommer våra ben och armar att leva sitt egna lilla liv och göra saker väldigt reflexmässigt. Reflexmässiga hjälper ger reflexmässiga hästar som får svårt att gå stadigt i form, som gärna slår upp huvudet och har svårt att spåra.
Man kan säga att ryttarens bäcken är som en klocka. Eller att hästens rygg/sadel är klockan och att ryttarens bäcken är visarna som visar vilken tid det är (dvs vad hästens ska göra just nu).
I grunden så ska en ryttare alltid kunna sitta på klockan kvart i tre. Vill hon ha en böjning så ska hon placera sig på tex tio i fyra, eller 10 över åtta.När hon inte längre vill ha en böjning så sätter hon sig på kvart i tre igen. Det låter ju väldigt enkelt eller hur?
Men faktum är att det är allt annat än enkelt. De flesta ryttare sitter konstant och alltid oavsett vilken rörelse de ber hästen att göra på antingen fem minuter i fem eller på fem minuter över sju. På dessa klockslag bor bland annat skolorna öppna och sluta. Då är det inte så konstigt att hästen bara fattar en galopp, inte går att böja åt ett håll, har problem med ställning i nacken etc.
Anledningen att vi alltid sitter på ett bestämt klockslag beror på att vårt bäcken är roterat. Roterat blir det för att vi i vår väldigt högerhänt uppbyggda värld belastar oss snett, blir sneda. När vi blir sneda så får vi ont i vår kropp, jätteont. När vi sätter vårt sneda bäcken på vår häst så får även han ont, jätteont. Han kommer till slut att bli halt av det.
De flesta bäcken har dessutom alltid låst fast ett av klockslagen elva, tolv eller ett. Vi har vridit vårt bäcken så att vi sitter och svankar på våran häst. Att svanka på en häst är det absolut värsta en ryttare kan göra eftersom det ber hästen att slå upp sitt huvud, sänka sin rygg och gå på bogarna. När en människa svankar så får han ont i ryggen, jätteont i vissa fall. När en häst svankar så får den till slut kissings spines. Det gör ont.
Med denna vetskap så är det inte så konstigt att hästar beter sig och går emot hjälper och vägrar lyda och utföra saker vi ber dem om med våra ben och armar. Faktum är att hästar är jättelydiga. De går och gör precis så som vårt bäcken säger åt dem att gå.
Grundkursen handlar alltså om att ta kontroll över det där olydiga bäckenet. Du kommer att märka att du styr hela ditt bäcken från ena sidan. så kan det ju givetvis inte vara om man ska kunna dansa med en häst.
Grundkursen lär dig att kunna lösgöra din häst så att den kan söka sig framåt nedåt och forma sig längs ett böjt spår utan någon synlig hjälpgivning.
Detta är grunden i all ridning.
Lektionerna hjälper dig att i lugn takt, steg för steg kunna påverka ditt bäcken. Du får varje vecka en tydlig hjälp att öva in. En hjälp som syftar på att ta kontroll över ditt bäcken så att du sen kan ta kontroll över din hästs bäcken. Hjälpen följs av en tydlig och lättförståelig instruktion om hur du ska göra. Du får teorin bakom handlingen du ska göra så att du förstår varför du ska göra den. Jag lägger upp filmer som visar rätt och fel.
När man lär sig saker på detta vis, dvs övar på en enda sak i lugn och ro utan att behöva oroa dig över alla fel du gör, då kommer denna hjälp att fastna i din hjärna och till slut bli en automatisk reflex.
Mina kurser syftar till att skapa beridare. Skolade ryttare som inte ser problem utan som rider så att det inte blir problem. Mina kurser vänder sig till dig som vill vara en väldigt duktig ryttare om några år. En väldigt, väldigt duktig ryttare som har ridningen i ryggmärgen. En ryttare som har tålamodet att lära sig rida på riktigt.
I klassrummet finns det diskussionsforum där du fritt kan diskutera med dina kurskamrater. Jag finns också i forumet för att svara på eventuella frågor du har.
