Fokus på en enda hjälp

Här är ett bra exempel på uttrycket ”isolerade hjälper”, ”medvetna hjälper” etc betyder. Jag har valt ett fokus och jag berättar det för honom med mitt spö som jag har i bakre handen. Jag pekar på hans innersta bakbens kota och förföljer den, härmar den när den i varje steg lyfts uppåt.

Vad han gör med resten av kroppen ignorerar jag så länge han fortsätter gå runt mig. Enda som bryter mitt fokus är när jag hindrar honom från att äta, man får INTE fika när man jobbar, det är ganska solklart och gäller för både häst och människa. Men var huvudet är, var bogen är, vilket spår han går på etc ser jag inte ens. Allt fokus är på hans inner bak. Varför gör jag såhär? Jo för den här hästen är expert på att få människor att byta fokus. Följden blir att han aldrig lär sig det han ska eftersom han ”Oj, titta en fågel/träd/monster/häst/brevlåda etc”.

Jag tolkar det som att han gör det för att han inte förstår uppgiften, han är inte supersnabbtänkt direkt, och han har ganska hög prestationsångestgrad, han VILL förstå, han VILL göra rätt. Så mitt nya arbetssätt med den här herren är att verkligen verkligen anstränga mig för att ge honom EN uppgift per pass och INTE låta mig distraheras.

Den här hästen ger sällan kvitto samma dag man lär honom något utan kvittot kommer alltid en annan dag. Oerhört frustrerande för mig som är van vid klipptänkta hästar, men lärorikt såklart. Hur ser man när han börjar göra rätt? Då kortar han innerbaks steg, blir lite tyngre men högre i steget, tempot sänks och han blir mer balanserad.

Innan dess är han ytterst obalanserad och fladdrar runt dit marken lutar. Han går även med superlånga steg och därmed obärande bakben. Det svåraste med det här är att våga blunda för vad resten av hästen gör. Det är ytterst svårt när man liksom ser alla fal han gör och så ska man bara ignorera dem, men tänk på att om du korrigerar dem så är det han som tränar dig att korrigera fel. Du vill ju tvärtom, träna honom att göra rätt med en kroppsdel i taget.

Redan här så kan vi se en klar förbättring, detta är pass två med Fokus inner bak. Pass 1 gjorde jag dagen innan. Det går med andra ord ganska snabbt att börja se okey ut. Här försöker vi oss på att byta varv på kommando, det går sådär, men det kan vi blunda för. Jag lägger det däremot på minnet och morgondagens pass kommer att bli med fokus vänd på kommando. Dock lär jag inte in det så här då utan på ett mer lärande sätt, här blir han bara frustrerad eftersom han inte förstår, och det gör honom inte så taggad på att träna mer. Man vill aldrig bråka i onödan med en häst, man vill att den ska minnas träningen med glädje.

Stolsits eller svanksits är samma sak

 

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2019)

Idag tänker jag prata om ryttarens värsta fiende och bästa vän,  Psoasmusklerna.

backen

Denna muskelgrupp ställer till mycket. När en ryttare för första gången sätter sig i en sadel så hamnar hon ofta i stolsits, hon lutar oftast lite bakåt och då åker hennes knän upp. Det beror ju på att vi under många år lärt oss att sitter, det gör man på en stol med benen i 90 graders vinkel från vår bål. Sen har vi underbenet i 90 graders vinkel från vårt lårben. Stolsits kallas det. Hästar är oftast snälla mot stolsitsryttare som bara åker häst. De stör inte hästen så mycket. Det känns helt ok för den (om man inte väger alltför mycket, då är stolsitsen obehaglig för hästen).

stolsits

Sen lär vi oss rida och får reda på att vi ska ha överskänkeln längre bak. I bland är vi så kreativa att vi går på reklamtricket ” köp en dressyrsadel med stora knäklossar”som drar tillbaka vår överskänkel maximalt. Då hamnar förvisso våra överskänklar längre bak. Dock kommer ryttarens överliv att luta sig framåt.

 

spanningsits

 

 

Det beror på de där urjobbiga musklerna visat ovan. De har en hållning, det är ju hållningsmuskler, som innebär att deras längd är oförändrad. Ni kommer väl ihåg att jag berättat om hållningsmusklerna, de som är till för att hålla kvar den hållning vi skaffade oss i ung ålder. Är de vana vid att vara 23 cm långa så kommer de att förbli 23 cm långa. Punkt. Oflexibla typer.
Så om vi drar bak överskänkeln så kommer de att dra fram överlivet. Ridläraren säger räta upp dig. Lyder vi så kommer vi oftast att svanka.

svanka

Det är så här ridning lärs ut idag. Ironiskt nog så finns det bara en enda sitstyp som är olämplig på en hästrygg om man ägnar sig åt att få hästen bärig och det är just denna sits. Hästen härmar vår hållning och denna sits säger därför åt hästen att svanka.
Ofta så ser man på gamla hästtavlor att ryttarna sitter så här. Men om ni tittar på utrustningen på hästen så ingår det alltid ett stångbett. Det behövs för att få ner hästens huvud. Så vill du rida på ett stångbett eller behöva ett kandar för att tävla i dressyr så är det här en ypperlig sits.

Vill du däremot lära dig att RIDA en häst i form så är svankande dressyrsits absolut olämplig. Du kommer att ha problem med hästens form och reglerbarhet.

Så när saker känns svåra, tänk på vad det är som gör det svårt. Tänk på de där urjobbiga hållningsmusklerna som vill va i morgon som de är nu och som de var igår 😉  //Lindah

Det är aldrig för sent att börja förändra sin sits, vill du börja redan idag så anmäl dig till Grundkursen där vi påbörjar arbete med att få till en bra sits. Alla våra kurser är online så du kan göra dem när du vill, var du vill och du får behålla dem för alltid.

 

Gör det något att en häst biter sig fast i ena tygeln?

(Detta inlägg publicerades urspungligen 2020)

Jag är i nuläget väldigt inriktad på ryttarens psyke och skriver därför mycket om det här i bloggen. Dock är jag inte den som är den så därför tar jag mig tiden att besvara lite frågor från läsare. Dagens fråga ser ni i rubriken. Denna fråga är för övrigt den frågan jag får oftast vilket tyder på att det är ett vanligt problem. Har du en fråga du vill ha svar på? Skriv den i kommentarsfältet vetja!

”Gör det något att en häst biter sig fast i ena tygeln?”

Jaha, kära vänner, vad svarar vi på en sån sak? Om vi bara tittar på problemet bita sig fast i en tygel, vad kan detta beteendet ge för skador? Låt oss tänka på hästens mun ett tag. Om hästen böjer sin hals och ”går på tygeln” så kommer bettet att vila mot dens laner. Lanerna är det tandlösa området i hästens mun, som gjort för att trycka in ett bett på (kan tyckas).

Lanerna är klädda med ett tunt lager hud och mellan huden och skelettet så går delar av hästens extremt känsliga ansiktsnerver.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att det förmodligen inte är speciellt behagligt att ha ett bett som konstant ligger an mot en nerv som trycks mot en smal benkant…

Att en häst biter sig fast i bettet är därför en sanning med modifikation. Ingen häst torde göra detta frivilligt eftersom det gör ont. Däremot så älskar vi människor ofta att hänga oss fast i ena tygeln för att få hästen att gå rakt fram eller hålla halsen rak. Om bettet dessutom är lite för långt så förstärks effekten av sneddragandet i bettet.

När man dragit så ett tag så kommer hästen inte längre att vilja ”gå på tygeln” eftersom trycket i landen blir outhärdligt. Den kör helt sonika upp huvudet i bästa kamelstil för att förflytta trycket från bettet till tänderna istället. Detta förfarandet går bra ett tag. Ungefär till bettet har malt hål på tanden och tandhalsar och andra känsliga tanddelar blottas. Jag har fått berättat för mig att det detta känns ungefär som när man tuggar på foliet från ett kexchoklad (alla tränare kan relatera till detta, ni vet efter en heldag på en ridbana, man är hungrig som faan och första maten man stöter på är ett kexchoklad man hittar på någon mack samtidigt som man stoppar pengar i det stora svarta hålet som kallas för bensintank och man sliter pappret av chokladet och kastar in det i munnen och AJJJ så kom man på att man glömt skalat bort allt folie). Den känslan.

Så nu har vi alltså en häst som inte vill gå på tygeln eftersom det gör ont. Vi har en häst som inte vill gå som en kamel eftersom det gör ont. Vi ryttare har nu fått problemet ”hästen gapar” och ”hästen vill inte gå fram till handen” och ”hästen bjuder inte framåt” (det är då vi köper ett nytt anatomiskt träns så att man kan spänna ihop hästens mun anatomiskt korrekt 😉 och investerar i ett par sporrar).

Så ja, det är inte vidare smart att inte se det som ett problem att man drar hästen i ena tygeln, eh, förlåt, att hästen biter sig fast i ena tygeln menar jag ju så klart 😉

Det viktigaste är att förstå att det är vi som drar mer i ena tygeln, inte hästen. Och varför gör vi det? För att vi omedvetet vill gå rakt fram och så vill vi ha en hals som är rak. Vi är nämligen människor och vi gillar rakt. Hästen däremot, han är en häst och han gillar mer att gå på ett svagt böjt spår. Studera stigarna som hästar och alla andra djur gör i naturen och hagarna. Inte är de raka inte. De är mer böjda. Det är så hästar går.

Problemet är dock att vi är människor. Vår värld är rak. Våra ridbanor är raka. Vi vill rida rakt. Om vi inte kan så mycket om rakriktning av häst så kommer vi att försöka rida rakt genom att hålla hårdare i ena tygeln. Det är lite dumt tänker jag. Det är dock viktigt att förstå att det är inget fel på de som gör så, vi har ingen direkt rakriktningskultur i vårt land, vilket innebär att vi inte lär oss det om vi inte söker oss utanför det traditionella sättet att rida. Det finns alltså fler ryttare i vårt land som INTE kan rakrikta än som faktiskt kan det. Därför anses det helt normalt att hästar biter sig fast i en tygel.

Men om vi istället ställer oss frågan VARFÖR hästen biter sig fast i en tygel, vad får vi för svar då? Det finns hur många svar som helst men ett av svaren ser vi i denna bild. Kolla på hästens högra bakben. Detta pekar åt/är på väg åt höger vilket gör att hela hästen vill gå åt höger. Ryttaren vill ju som bekant oftast rida rakt fram så undermedvetet håller hon hårdare i vänster tygel för att gå rakt fram. Om ryttaren hade släppt vänster tygel så hade hästen inte bitit sig fast i denna längre. Åh andra sidan så hade hästen då gått åt höger och det kanske inte känns så bra för ryttaren 😉 Dressyrdomare kan ha åsikter om det hela också misstänker jag 😉

Jag vet inte jag men jag tycker ju att det låter smartare att lära hästen gå rakt fram genom att vara pedagogisk och lära höger bak gå rakt fram istället. Men vad vet väl jag, jag är ju bara en glad skogsmulle jag 😉

Hur vet man om hästen ”gör fel med sina bakben”?

För att förstå slitningen på tårnas framsida.Svårt att bedöma i djup lera såklart, då är ju allting smutsigt.

Pust..Nu blev det mycket här 🙂 Vi avslutar nu för att inte förvirrar er alldeles för mycket 🙂 Men det man kan säga är att ni bör se tygelbitandet som ett symptom på att något är snett längre bak i hästen. Korrigera det. Lär er rida rakriktat.

Vill du bli en rakriktad ryttare så titta på våra onlinekurser, du kan börja redan idag.

Gamla blogginlägg som relaterar till ämnet.

Att rida är som att paddla kanot

Det är viktigt att sitta mitt över sin häst

Bita sig fast i en tygel

När hästen biter sig fast i bettet på ena sidan

Ny kurs med fokus miljöträning

Logisk Ridning släpper en NY kurs idag! (Maj 2021)

Du hittar den här

Vid köp innan 23/5 kl 23,59 kostar den endast 200 kr, därefter kostar den 300 kr.

Lite information om kursen och vad du behöver för utrustning.

Fokus Miljöträning

I den här kursen fokuserar vi på att etablera en säker zon från marken. Otillit föder otillit och det måste oftast brytas och bytas ut mot nya beteenden. Tex, om du vet att hästen är rädd för brevlådor så blir du rädd när du ser en brevlåda vilket gör att hästen blir rädd så att du blir rädd och så vidare. Vi kommer att jobba dels med grundläggande lydnad för att etablera start och stopp och vi kommer även att ge er en safe zoon att utgå ifrån. I kursen kommer du att behöva någon form av presenning, samt något att leda hästen i så att han lyssnar på små signaler.

Detta är en grundkurs som kommer att byggas på med fler kurser. Användningsområdena är oändliga. Här kommer lite filmer på hur det kan se ut efter genomgången grundkurs.

Tänk vad praktiskt att ha ett ställe där hästen alltid stannar och står blickstilla. Installation av parkeringsbroms är en stor grej i denna kurs.

Om du väljer att jobba hästen lös, vilket inte alls är ett krav, så kan det se ut så här.

Passa på att anmäla dig redan i helgen så får du 100 kr rabatt. Kursen är helt online, du kan behålla den hur länge du vill och du kan göra den precis när du vill. Du hittar kursen här.

Bli bra på att att arbeta hästen från marken INNAN den blir konvalescent

Det är roligt att rida. Det är så förbenat roligt att rida att jag personligen gärna hade suttit all vaken tid på hästryggen. Men ofta, ofta jobbar jag istället från marken. Eller rättare sagt, det går i perioder det där.

När hästen är på topp och går bra så rider jag, och rider lite till och lite till. Sen börjar den kanske kännas lite ovillig eller lite småstel i ridningen och jag ger den en veckas vila och när jag hoppar upp därefter så känns det liksom inget bra alls. Då brukar jag få iden att jag ska jobba den från marken.

När jag väl tar mig den tiden så inser jag hur roligt det är och då brukar jag ta en lång period där jag bara jobbar från marken. När jag sen väl hoppar upp i sadeln igen så känns ju hästen givetvis heeeelt fantastiskt, så då blir det kul att rida igen. Tills hästen börjar kännas lite ovillig igen, då tar jag ett tag från marken igen.

Jag tänker ofta att jag borde ha fasta dagar för det där så att jag alltid varvar arbete vid hand med uppsuttet arbeta. Men det blir liksom aldrig av. Jag är helt säker på att de flesta känner igen sig i det här. Man jobbar oftast från marken när det verkligen behövs, tex när hästen är konvalescent och veterinären säger att man ska ha den på box och leda den 20 minuter per dag eller så. Alla som någonsin testat det där ledande i samband med boxvila vet att det är en ganska otrevlig historia, ibland förenat med fara för liv och lem.

Jag har länge haft Arbete vid hand kurser bland mina onlinekurser. Väldigt många anmäler sig till dem när de står där med en konvalescent som ska ledas. Behöver jag berätta att det inte finns särskilt många framgångssagor där? Det säger sig själv. En boxvilande häst är oftast så uppe i varv att den inte är mottaglig för inlärning. Därför är det smart att mota Olle i grund som det så vackert heter och se till att ha lärt in massa Arbete vid hand koordinationer redan när innan man står där med sin konvalescent.

När man arbetar hästen vid hand är inte målet spänst, energi och framåtanda. Tvärtom. Vårt mål är att hästen ska slappna av, koppla på inlärningscentret och helst avsluta varje övning sovandes och gäspandes.

Innan när jag hade en bastant Påni så sa många att det är väl inte konstigt att du kan få den lugn, det är ju ett kallblod. Jag har ju dock numera ett halvblod, en spänstig sak som jag haft i ett halvår. Han hade vilat för skada sex månader innan jag fick hit honom. Därefter har vi bara lärt känna varandra lika länge och absolut inte tränat hårt alls. 90 % av all träning har varit i skritt för att bygga upp honom efter skadan.

Dvs det är som bäddat för att hästen ska bete sig crazy. Men han gör inte det, alls. Dels så var förra ägaren en Logisk ryttare som lagt ner massor, massor med tid från marken på honom och sen var det bara att fortsätta för oss. Han är precis lika lugn som min kallblodspåni. Dvs det hänger INTE på rasen, det hänger på hanteringen. Jag vill inte ens tänka på hur besvärligt det hade varit om han inte varit van att arbetas från marken för lugn och ro innan sin skada.

Här är ett exempel på vad vi brukar roa oss med när vi jobbar vid hand. Det är fuxen med bläs som är våran.

Här är han huvudfigur i en nyinspelning av en kurs om Miljöträning.

Kontentan av det här inlägget är att Arbeta din häst vid hand. Redan innan den blir skadad. Lägg det på schemat en gång i veckan. Du har igen det i längden. Det ska inte behöva vara med fara för livet som man leder en häst. Dessutom så finns det fantastiska effekter av att hästen rör sig utan en gjord som hämmar och spänner åt runt muskler och bröstkorg. Dessutom så tränar du själv både din hand och ditt öga när du tränar så här.

Hältor på grund av okoordinerade bakben

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2017)

Hältor är ett otyg. De kan uppkomma på grund av yttre omständigheter, tex att hästen går omkull men hästen kan även bli halt pga hur den rör sig när den bara skrittar omkring. Lederna är byggda för att röra sig på ett visst vis, rör de sig annorlunda än naturen tänkt så blir hästen halt. Om hästen kanske ännu inte blivit halt men man känner att det finns ett problem i ridningen så är det smart att ta sig en titt på hur hästens ben rör sig.

Finns där något som ser orytmiskt ut?

Skruvar hästen onödigt mycket på sina bakben när den skrittar?

Syns framför allt i svängar men på riktigt okoordinerade hästar så syns det även på rakt spår. På rakt spår så bör ju bägge bakbenen röra sig likadant, men ofta så är det ett bakben som liksom skruvas i nedsättningsfasen.

Visste ni att det är fullt möjligt att med enkla koordinationsövningar från marken är fullt möjligt att ”programmera” om hästens rörelsemönster? Det är en god ide att göra på hästar som känns lite konstiga i ridningen eller som blir halta igen och igen. Vi jobbar med det i samtliga kurser på ett eller annat sätt men det är i Arbete vid handkurserna som vi lär oss att SE svårigheterna som uppkommer.

Kärt barn har många namn

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2017.)

Inom olika inriktningar benämner man saker olika men grundproblemet är detsamma. Det vi har framför oss och det vi känner i vår hand kallas inom ridsporten tex att hästen biter sig fast i bettet på ena sidan, eller att den inte vill gå fram till handen på ena sidan. Inom travet kallas det att hästen hänger på en töm, att den är entömmad.

Att dra ett bakben inom travet kallas ibland inom ridsporten för att hästen sänker en rygghalva, eller att den inte trampar under sig med det bakbenet. Inom travet säger man också att hästen sticker ett bakben. Det betyder att den tar kortare steg med ett bakben och liksom sticker det in under sig (det som på ridspråk kallas att hästen trampar in under sin tyndgpunkt)

Synonymerna är många och jag hade kunnat fortsätta i evigheter men jag tror det räcker så här. Grundproblemet är nämligen detsamma, dvs att hästen inte jobbar symmetriskt.

Vad är symmetriskt egentligen? Man letar ofta felet i det där enda bakbenet, eller i den där munnen. Inom travet har man tex entömsbett, det är ett bett där man på den sidan som hästen ”hänger” (dvs biter sig fast i) så kan man sätta ena tömmen i en ring som sticker lite utanför så att man får mer styrka att kunna hålla emot där. Detta hjälper såklart inte upp hästens snedhet men man orkar hålla emot snedheten lättare.

Man kan också använda en huvudstång. Det är en stång som består av en lite större stång med en mindre som löper innuti den. Denna fästs i selen och i en ring i nosgrimman på hästens huvud. I och med att stången kan löpa lite så blir det ingen hellåsning men stången ger ett tryck på hästens hals som motverkar att den går alldeles för snett med halsen.

Man kan också använda en sk Murphybländare. Det är en sorts ”skygglapp” som man fäster på ena sidan av hästens träns. Den viks lite inåt och tanken bakåt den är att om hästen går snett med huvudet så gör den så att hästen inte kan se framåt och att den då självmant ska välja att räta upp sitt huvud för att återfå sin syn.

För ”fel” i bakändan på en travare så har man på tävlingssulkyn en s.k. sidostång. Denna sitter fast framtill på ena skakeln men den sitter inte helt fast där. Sen går den ända bak till kusken där den är flyttbar så att kusken vid behov kan med hjälp av denna stång putta hästens bakdel åt önskat håll, tex vid hjälp i en sväng eller kanske hela tiden beroende på hur sned hästen är. Denna kan man väl jämföra med ryttarens skänkel som ju också används för att puta hästens bakdel åt önskat håll.

Man kan också använda en sk svansgaffel. Det är en grej som man sätter på svanskappan som ju alla travare har. Den består av en hård grej som ligger under svansroten med remmar på som man sätter runt svansen. Denna kan användas dels för hästar som är lite väl lätta i bakdelen (slår) eller för de som piskar mycket med svansen så att det finns en risk att de vid ett obevakat ögonblicka kan råka få tömmen under svansen och därmed beröva kusken all möjlighet att styra hästen (vilket ju som ni förstår är en enorm säkerhetsrisk). Man kan även kombinera denna svansgaffel med ett snöre som man fäster i svansgaffeln och sen binder fast i vagnens ena sida så att man på detta vis tvingar hästen att gå rakt i vagnen.

Listan kan göras längre men det räcker nog så här. Syftet är klart, man vill att hästen ska röra sig rakt i vagnen.

Inom ridsporten finns det också hjälpmedel för att få hästen att röra sig rakt. De är dock inte lika många och de är inte lika förfinade. Mest använder man diverse nosgrimmor och diverse bett och sporrar men den största effekten av dessa hjälpmedel har man ju i ryttarens skänkel och hand. Vackert är det sällan och våld går det åt i mängd. I princip alla ridning går ut på att få hästen rak. Vägen dit går via rollkur, genom sågande hand och hackande skänklar och genom att hålla hästens hals i diverse positioner.

Rak är viktigt, oavsett gren, det kan vi väl vara överens om? Men vad är rakt? Varför är inte hästen rak? Vad får det för följder av att inte vara rak? Kan man få en häst rak utan alla dessa hjälpmedel?

Rak är att bägge bakbenen rör sig likadant. Rakt börjar ALLTID i hästens bakdel för det är där motorn sitter. På den raka hästen kommer bakbenen att befinna sig exakt parallella och rörs sig absolut rakt fram och låta kraften förflytta sig absolut rakt fram längs en spikrak ryggrad och på detta vis putta de absolut parallella frambenen framåt och framför dessa kommer halsen att peka absolut rakt fram. Då kommer all kraft som bakbenen producerar att obruten förflytta hästen framåt. Detta är målet för alla som håller på med hästar, oavsett gren. En rak häst sliter jämnt på sin kropp, den får inte massa hältor. Rak är bra. Men varför är inte hästen rak då?

Minns för många år sen när jag skulle lära min dåvarande sambo rida. Jag är yrkesskadad så givetvis fick han lära sig rakrikta från dag 1 han satt på en häst. Att rakrikta är jobbigt och en dag så undrade han varför vi inte kunde köpa en rak häst istället för att sitta och hålla på med sånt här meningslöst. Han ville ju liksom bara leka cowboy och rida jättefort i skogen… Hm..Ja visst hade det varit bra om man helt enkelt kunde köpa sig en rak häst ;-). Det finns hästar som är mindre sneda än andra och som kräver mindre jobb men viss form av rakriktning behöver så gott som alla hästar. De föds liksom vi människor inte helt symmetriska. Så gott som ingenting i naturen är symmetriskt vad jag vet. Allt är väldigt osymmetriskt förutom möjligtvis horisonten samt verk byggda av människohand. Rakt är med andra ord onaturligt.

Så vi har alltså att göra med av naturen sneda hästar och om vi rider på dem så är det ju samma sak med oss, vi är inte heller raka. Om vi sätter en sned varelse på ena annan sned varelse, vad får vi då? Tja, har vi ”tur” så är häst och ryttare sneda åt motsatta håll så att de kompenserar upp varandras snedheter ganska bra. Har vi otur så har vi en häst och en människa som är sneda på samma håll, då jäklar blir vi ännu snedare…. Oftast er man att en ryttare som har många hästar lyckas få samma snedhet på samtliga hästar. Därför är det väldigt bra att låta andra rida på ens hästar regelbundet för att inte låsa fast hästarna i sin egen snedhet. Medryttare är med andra ord en superbra grej. Även om många hästar hatar se sin häst ridas av andra….

Hur är en häst sned då? Tja, var ska jag börja 😉 ?

Här har vi ett bäcken med tillhörande ryggrad på en häst. Är det någon som kan gissa vilken töm/tygel denna häst kommer att hänga i? Gissade du på vänster så har du rätt. Den har skjutit hela sin bröstkorg åt vänster, vilket för ryttaren känns som att den har sänkt höger rygghalva och då kommer den förmodligen att belasta höger fram mer (vilket ger hälta på just höger fram)

Här har vi en bild på en bog sett framifrån. Bröstkorg roterad till  höger, mer vikt på vänster fram, sänkt rygghalva på vänster sida.

Här ser vi olika sorters snedheter som ryggraden kan ha (människoryggrad i detta fall, men samma princip hos en häst) Notera hur diskarna ( det som sitter mellan ryggkotorna) pressas ihop på den konkava sidan och dras isär på den konvexa sidan). Det är sådant som ger diskbrott, kissing spines på häst och en jäkla smärta.

Bilden nedan visar hur man lär ridhästar att bli raka. Ironiskt nog så går vägen till rakhet att rida hästen i ”snedhet”. Teorin kan enkelt beskrivas som att om man överdiver vänster snedhet och höger snedhet så kan dessa snedheter någongång mötas i mitteln och bli raka. Detta kallas rakriktning och det är det som alla träning av ridhästar bygger på. Detta är enda sättet att utbilda/skola en häst och det finns många sätt att lära ut detta på. Problemet är väl att om denna skolning ska fungera så måste ryttaren kunna sitta emot både bröstkorgsrotationen, det sneda bäckenet och hålla vikten på hästens framben lika. Då kommer vi till det allra svåraste som finns. En korrekt böjning. Den är så svår att finna att man kan bli gråhårig för mindre. Man bör inte ens försöka böja en häst i uppbyggande syfte innan man har koll på alla snedheter som hästens bogar, ryggrad och bäcken kan hitta på. Och då menar jag alltså både sin egna (ryttarens) snedheter och hästens. Gissa vems snedhet man först måste korrigera? Hästens eller människans?

Både travhästar och ridhästar har nytta av detta, många travhästar har fått en ny karriär av att genomgå detta. Att lära sig rida sina travhästar ger otroligt mycket, främst i insparade veterinärräkningar.

Men…hur gör man? Hur får man skelettet rakt? Tja, skelettet styrs av muskler och musklerna styrs av hjärnan. Så det är hjärnan man måste koncentrera sig på. Man måste få hjärnan att ge musklerna order som gör att de går ifrån sin naturliga snedhet och blir onaturligt raka. Och då snackar vi inta om de ytliga lättstyrda musklerna utan om den trögfattade, svårstyrda inre muskulaturen.

Man brukar får börja med att lära sig kontrollera musklerna runt bäckenet, Psoas bland annat. Ofta är denna muskulatur obefintlig på ena sidan och superstark på andra sidan. Steg 1 är att väska till liv den obefintliga. En elev sa en sån talande grej efter en kurs, hon jämförde det med djupt sovande tonårspojkar och det är precis så det är. Det är inte lätt, det är inte behagligt, men i gengäld så har man nytta av det resten av livet. Det är inte hälsosamt att bara använda ena sidans muskulatur, oavsett om man är häst eller människa. Det ger värk, smärta och stelhet. När man väcker dessa sovande muskler till liv så går det åt mycket hjärnaktivitet vilket vi ju nuförtiden vet är ytterst hälsosamt för vår personliga utveckling. Ett slags Suduko.

Sen har vi ju då bieffekten av att vi utvecklar oss själva att våra hästar kommer att gå bättre och må bättre och vi kommer att kunna rida med enklare och mer hästvänliga medel eller nå ökade prestationer med vår travhäst.

Så vad väntar du på? Passa på att börja utbilda dig själv till en bättre ryttare redan idag. Du hittar våra onlinekurser här.

Att studera online

Här hittar du onlinekurserna

Jag gick grundkursen ”live” och tyckte det var det bästa jag gjort – ända tills jag gick fortsättningen on-line, nu funderar jag på att gå om grundkursen on-line bara för att konceptet med självständigt fungerar så fantastiskt bra  Att hitta Linda och det logiska var för mig som att komma hem, och att dessutom kunna träna precis när man vill på sin egen häst är perfekt, att dessutom kunna backa och läsa om efter ett tag ger helt nya dimensioner. Tack Linda för att du har tagit ridlektioner till en ny nivå




Jättebra med online. Har man pluggat på distans så känner man igen sig. Övningarna är lättfattliga och man lär sig att träna och reflektera över sin egen ridning. Ofta blir det att man ”rider genom sin instruktör ” på traditionella lektioner och på så vis har många ridelever svårt att åstadkomma bra ridning utan sin tränare men med dessa övningar lär man sig själv att bli självständig i sin ridning. Kurserna är inriktade på ryttarutveckling, dvs fokus ligget på att göra ryttaren kompetent för att så småningom kunna utveckla sin häst så det behövs ingen superstjärna till häst för att få resultat, däremot ska hästen vara frisk för att ha möjlighet att ge korrekt ”kvitto” på övningarna. Passar dessutom alla inriktningar. Jag är i grunden B-instruktör på islandshäst och tävlat på nationell nivå. Har fn två egna uppfödningar som jag skolar i logisk ridning och det ska bli jätteintressant att se hur vi utvecklas. Rider fn rakriktningskursen och får otrolig respons från mina hästar.

Jag har tidigare tävlat ganska mycket dressyr och upp till MSVB nivå och tyckte från början ärligt att det lät lite trist att behöva gå en skrittkurs men blev så imponerad av alla kloka pedagogiska blogginlägg att jag ändå ville prova vad detta var. Det är det absolut bästa jag gjort! Och JO,jag behövde verkligen gå en skrittkurs. Att få svar på varför man upplever vissa saker på hästryggen och dessutom verktyg för att rätta till dem. Och det i lugn och ro hemma. Man är verkligen superinspirerad och längtar till kommande kurssteg. Jag planerar att gå allihop… Och jag glömde hur mycket pengar man faktiskt sparar på att inte behöva hålla på och köra till olika ställen och olika tränare. Man blir ju sin egen tränare, det blir ju vara väldigt ekonomiskt i längden!

Jag bor i Norrbotten och det finns av naturliga skäl inte hur många tränare som helst här uppe. Då jag är noga med att den jag ska rida för känns bra i själ och hjärta innebär det att det inte finns så många att välja på. Online kurs med veckoövningar där fokus är på en sak i taget på basic nivå känns genomtänkt och är dessutom helt prestigelöst och passar alla. Man får tillfälle att själv känna, fundera och praktisera. Det enda jag önskar ä ratt jag fick tillfälle att rida för Lindah in real life!

Det viktigaste för mig är tillgängligheten och att jag kan gå tillbaka i lektionerna hur jag vill. Jag känner ett stort stöd och kompetens från Linda, att hon hjälper mig se vad som är rätt och vad som är fel.




Att få koncentrera sig på en sak i taget och göra det i sin egen takt har varit jättebra för mig. Tillgängligheten håller jag med om är viktig. Jag gillar också Lindas pedagogiska liknelser.

Helt suveränt och det roligaste jag gjort! En sak i taget och jag får träna på att själv känna efter om det blir rätt och får bra verktyg att prova att göra mer eller mindre av. Till på köpet har jag blivit starkare än nånsin! Superpedagogik så att det blir tydligt med varför och den mest hästvänliga träning jag sett o hört. Till råga på allt fungerar det

För mig fungerar de kanon att få tydliga direktiv och öva själv.
Linda förklarar så himla bra pch har en sund inställning som passar mitt sätt att tänka. Och jag kan träna när jag kan. Helt klart lärorikt.

Onlinestudierna innebär att man får koncentrera sig på en sak i taget varje vecka, och därmed lära in sig det ordentligt innan man går vidare till nästa sak. Allting förklaras tydligt och pedagogiskt så att man enkelt kan lära sig själv, och dessutom kan man diskutera veckans övning med de andra som går samma kurs. 

Man lär sig att själv känna när det blir rätt, istället för att ha en tränare som påpekar rätt och fel medan man tränar för denne och sedan när man är själv så minns man inte hur det skulle kännas. Ett bra sätt att lära sig helt enkelt

Jag gick de tre första kurserna som helgkurser men fick den tredje kursen även som online-studier. Lindahs pedagogik och engagemang är fantastisk både i verkligheten och online. Fördelen med online är att man delar upp allt i mindre delar och kan öva på en sak i taget. Man lär sig känna vad hästen gör och hur man ska rida den på ett för mig helt nytt sätt. Att få en läxa varje vecka är jättekul och håller inspirationen uppe. FB grupper för varje kurssteg där man kan diskutera/rapporter/ få stöttning, hejarop etc är toppen. Är nu på fjärde kursen(rakriktning) och vill aldrig sluta kursa. 
Märker att de som går online har en mer detaljerad kunskap än jag vad gäller de två första kurserna som jag bara gick i real life. Önskar att alla fick chansen att prova det här!

Aldrig har jag lärt mig så mycket på så kort tid och framförallt att man lär sig se och känna saker själv. Eftersom man tränar på EN sak i taget blir inlärningen väldigt effektiv. Aldrig förr har min häst varit så balanserad, stark och glad som nu, och då har vi bara hunnit till bogsteget.

Skriver under vad alla föregående har sagt. Och kostnaden? Dela upp den på vad det faktiskt är: 12 lektioner! Och känner man sig osäker på om man har förstått så kan man, mot en avgift, skicka in en film och få bedömning/hjälp.

En annan viktig sak är att man kan rida övningarna hur man vill. Jag är dödstrött på instruktörer som inte har fantasi och man ska rida likadant varje gång. Här kan man träna på banan, i skogen och använda lite variation i träningen. Ja, och sedan kan man indianrida och det är grymt kul!

Fungerar fantastiskt bra med att lära sig på distans! Ett moment i taget, successivt svårare, fokus på ryttaren och hösten mår gott dessutom! Förvånande fantastiskt! Den otålighet jag kan tänka mig att någon kan känna av att börja med så till synes enkla övningar, blir en annan sak när en tränar själv.

Gått de två första stegen live och arbete vid hand på online. Fördelen med online är att man hela tiden kan gå tillbaka, det blir inte korvstoppning och man blir verkligen motiverad mellan upgifterna. rekomoderas verkligen

Det fungerar verkligen att gå kurs online, det gör hela skillnaden att fokusera på en sak i taget. Man lär sig verkligen göra den saken och får fokus på vad jag SKA göra istället för det man missar/borde gjort/ inte kan. Jag gillar ju också att sitta själv och prova och känna vad som funkar för hästen så online-lektioner passar mig perfekt.

Jag trodde inte att det skulle funka med on-linestudier för ridning. Och då ska ni veta att jag fullt övertygad över Lindahs utbildning eftersom jag började rida privat för henne hösten 2013. 
Så fel jag hade. On-line är helt makalöst bra! Tid finns att reflektera och känna. Och läsa på igen för att sedan göra om och göra bättre.

Här hittar du onlinekurserna

R-E-V-O-L-U-T-I-O-N-E-R-A-N-D-E!

När man går web-kursen hinner man läsa in teorin bakom varje övning och förstå, därefter provar man på, återkommer till diskussiongruppen och Linda med frågor och funderingar, prövar igen. Och helt när det passar en själv! Det skapar en stark förståelse för vad och varför och finns gott om tid att befästa kunskapen i varje övning. Man kan skicka in extra filmsnuttar om man behöver extra feedback mot en viss avgift. Och man kan när som helst gå tillbaka i lektionerna för repetition. Denna metod ger en varaktig kunskap. Den logiska uppbyggnaden gör att en ny nivå befästs för varje kurs, och skapar en gedigen bas för nästa steg. Kurser i verkliga livet har en tendens att bli mer fragmentariska; man kommer inte ihåg allt, förstod inte allt, lyckades inte få till allt, var inte på topp hela tiden, vilket kan ge lite hål i grunden. I lugn och ro med web-kursen blir det mer hållbart, en språngbräda för mirakel! PS. Det är kul också! Nästan som en adventskalender, bara en lucka per vecka istället för per dag. Man längtar efter nästa lucka!

Jag har också gått både skritt och travkursen ”live” och går nu travkursen online. Jag märker vad mycket man har glömt från ”live kursen. Online får man utförlig teori om varje moment och detaljerad information hur man ska göra i varje lektion och som sagt man kan gå tillbaka till tidigare avsnitt för repetition. Linda är som sagt väldigt logisk och vet hur man lär sig nya saker och man får hela tiden kvitto på att det fungerar. Det är absolut det bästa jag gjort.

Jag har länge saknat en förklaring till hur man gör saker i detalj, och ihop med det VARFÖR man gör det, vad målet är och hur hästen rent biomekaniskt klarar olika rörelser – nu har jag hittat det  Pedagogiskt underbart att få fokusera på en enda sak i taget och därmed låta hästen få en chans att förstå, alltefter man som ryttare gör mer och mer rätt. Min gamla häst hade påbörjat en förvandling redan innan jag gick första kursen i oktober 2014, men OJ vad mycket snabbare och mera rätt allt blev när jag började med Logiska kurserna!! Eftersom allt är så logiskt upplever jag också att det är så mycket lättare att komma ihåg och när dessutom hästen blir rakare, mer schwungig och med mer magmuskler är det ännu lättare att se och känna att detta är rätt! Önskar att alla gick dessa kurser, då skulle alla hästar få en bättre tillvaro, och alla ryttare kunna vara sanna med sig själva ända in i hjärtat och kunna känna att de gör sitt bästa för att hjälpa hästen göra rätt.

Mycket givande. Varmt rek onlinekurser så våga alla ni som funderar!

Här hittar du onlinekurserna




Har hästen ärvt din snedhet?

(Inlägget publicerades ursprungligen2020)

Det är inte alls ovanligt att en ryttare som rider många hästar efter ett tag får samma problem med alla hästarna, eller i allafall flertalet.

Det kan vara problem som tex

*Alla biter sig fast i samma tygel.
*Alla kör ut samma bog.
*Alla fuskar med samma bakben.
*Alla är rädda för saker på höger sida, och skyggar därmed genom att kasta sig åt vänster.
*Massören/kiropraktorn/veterinären hittar spänningar och skador på samma ställe på alla hästarna.
*Alla hästar trampar av sig samma sko
*Alla hästar blir svåra att rida ut med

Listan kan göras längre. Jag minns att jag läste om en ryttare som hade oturen att alla hennes hästar dömts ut för artros i halskotpelaren och alla i hennes omgivning beklagade att hon hade sån otur vid sina hästköp.

Men var det egentligen otur? Njae, knappast va? Vi som såg tjejen rida insåg att om de inte får artros typ överallt av hennes ridning så vore det ytterst märkligt 😉 . Men det får man inte säga till någon, för det är elakt har jag hört, människan kan bli ledsen då. ;-). Det verkar vara bättre att säga att hon hade otur vid sina hästköp.

Jag menar, hästar finns det ju gott om, det är ju bara att döma ut dem/triangelmärka dem när de går sönder så får man tillbaka sina pengar och kan köpa en ny häst att ta sönder….

Logisk Ridnings Onlinekurser

Nu spårade jag ur lite men ämnet berör mig på djupet. Vi återgår till inläggets början. Om man bara har en häst så är det kanske svårt att se mönstret i hur vi påverkar vår häst, vare sig vi vill det eller inte.

Men påverkar dem gör vi. Jag till exempel får precis alla hästar jag rider att vara LIVRÄDDA för kor och om jag inte passar det noga så börjar de fuska med höger bak.

Om jag är rädd för kor och har en gammal knäskada i högerbenet? Japp…..

Logiska instruktörer

Kan jag göra något för att motverka det då? Absolut. Var gång jag får en ny häst så måste jag miljöträna in mig på just den hästen. Jag måste visa den att den ska ignorera min korädsla. Jag utsätter mig för kor och gör andningsövningar i mängd, utan hästen. Sen tar jag hästen i koppel och tar med mig någon icke korädd människa och så går vi till en kohage och står utanför och pratar skit medan hästen betar. Typ.

Det är viktigt att inse att det är JAG som måste miljöträna mig, inte hästen som måste miljötränas. Det är en stor skillnad. I ärlighetens namn så är det där många felar. Man ser hemskt många inlägg på sociala medier om folk som miljötränar sina hästar. Konstigt nog är det samma saker de miljötränar hästarna för 😉

Transporter är en grej som utlöser ångest hos många människor. Då miljötränar de hästen för transporter?!?!? De kan hålla på i dagar, månader i år och inte nå någon större framgång.

En annan sak som folk miljötränar hästar för är att få dem att våga lämna gården så att man kan rida ut. Ironiskt nog så är det nästan alltid människan som har rädslor för att rida ut. Men ändå så är det hästen som ska tränas?

Det är både lite lustigt och sorgligt på samma gång. Om man miljötränar sin häst så måste man miljöträna alla framtida hästar. Om man miljötränar sig själv så behöver man lägga väldigt lite tid på att miljöträna sina framtida hästar. Man börjar liksom i fel ände.

Här tex. Hästen har mig veterligen aldrig sett eld. Jag är inte rädd för eld. Resultatet av en häst som inte har en förutfattad mening om något och en orädd människa blir bra. Man behöver inte ens miljöträna. Man går dit, kollar på elden, lär sig genom omvärldens reaktioner att eld är ok. Klart. Inget man behöver tjata mer om.

https://www.instagram.com/p/Bs0kgyKBcMj/

Spänningar och skador då? Japp, det är samma sak där. Dina snedheter och skavanker som uppkommer dels av att du ärvt dina föräldrars rörelsemönster och dels av att du är högerhänt och lever i ett samhälle som gör det enkelt att fortsätta att vara högerhänt och dels av ungefär 1000 andra orsaker nedärver du till din häst.

Det kan ta typ 10 minuters ridning av en ny häst innan den börjar röra sig och gå som din kropp säger åt den att göra (härmar din hållning) och det är då som du måste använda så väldigt mycket yttre hjälper(händer och fötter) för att få den att rakriktat röra sig framåt.

Rent tekniskt sett så är det alltså dina egna kroppsmönster som du ”sparkar på och drar i”.

Kan man göra något åt det då? JA!!! Rakrikta dig, rakrikta dig och rakrikta dig. Men det tar tid. Om du är 40 år och börjar rakrikta dig så är det just 40 års rörelsemönster och vanor som satt sig i din kropp. Det vore orimligt att tänka sig att man ska kunna bli rak på en helgkurs eller ens tre. Det tar snarare åratal att bli rak.

Om det är jobbigt? Tja, kanske?

Om det är svårt? Tja, lite?

Om det är omöjligt? Inget är omöjligt 🙂

Hänger rädslor och rakhet/spänningar ihop? Ja, defenitivt. Om du är rädd och spänd och oflexibel i sinnet så kommer din andning att påverkas negativt. Kanske du andas snabbt och kort högt uppe i bröstkorgen, eller så håller du andan så fort du gör en rörelse med dina armar (det gör de flesta). All påverkan på vår andning sätter sig bland annat i musklerna runt höfterna och gör dessa stela. Stel plus sned = låsning. Långvarig låsning blir lätt en regelrätt hälta/skada.

Det är en hel vetenskap det här. Jag länkar nedan till några intressanta inlägg på temat.

Snett bäcken eller olika långa ben

Nu har jag varit hos kiropraktorn så nu är jag rak

Häst med snett bäcken

Är din häst rak?

Rakriktning

Elevers ord om snedhet efter kurser

Medveten hjälpgivning



Du kan bli ditt egna Equiband om du vill

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2019)

Equiband är något som är poppis inom många olika grenar och inriktningar. Har du aldrig hört talas om Equiband så kan du läsa om det i länkarna jag lägger längst ner i inlägget. Jag klipper in lite text här om det, taget från Svensk hästrehabs hemsida.

”Vad är Equiband?
Equiband är ett unikt träningsredskap som hjälper hästen att aktivera underlinjen (magmusklerna) samt uppmuntrar hästen att kliva in mer under sig och därmed flytta tyngdpunkten bakåt. Dessa två “aktiviteter” är avgörande för om hästen ska kunna utnyttja bakbenens kraft till att lyfta fronten – det jag kallar obruten överlinje – och är förstadiet till högre samling.

Hur fungerar det?
Systemet bygger på hur man på humansidan länge arbetat med fysioterapi för att aktivera muskler/muskelgrupper som av någon anledning inte har full funktion. Genom viss stimulans utifrån kan man påverka receptorer i hud/fascia som skickar signaler till hjärnan som i sin tur exempelvis aktiverar muskler. Exempel – om du rör vid något hett finns receptorer som känner av och skickar signal till hjärnan som ser till att du drar bort handen innan du ens hunnit tänka. I fysioterapin vill man stimulera receptorer så att signaler skickas kontinuerligt och ger en konstant aktivitet i önskad muskel. Det är alltså angeläget att stimulin fortsätter under längre period för att bana in nya rörelsemönster som kroppen lär sig använda även när stimulin inte finns där.

Man prövade på hästar och fick samma önskvärda respons och därifrån utgick man när man skapade systemet.”

Okey, det låter ju bra verkar flertalet tycka. Jag personligen tänker att det kan vara en bra grej på hästar som man av någon anledning inte kan rida. Men visste ni att man kan lära sig rida så att man får samma effekt som av ett Equiband?

Det är det vi gör här i Logisk Ridning. Jag kallar det dock för att man skaffar sig en beridarrumpa. Det innebär grovt förklarat att man går efter tesen att om man placerar en levande varelse ovanpå en annan levande varelse så kommer den översta varelsen att påverka den undre på olika vis.

Om ryttaren är placerad lite snett över hästens rygg (tex. det ni ryttare känner som att det är svårt att få ner ett sittben, man tappar stigbygeln på ena sidan, det är svårt att svänga åt ett håll, hästens biter sig fast i en tygel etc)) så kommer den undre varelsen, hästen att behöva kompensera för det. För varje centimeters förskjutning av vikten så tvingas hästen att kompensera för 10 % av din vikt, dvs om du väger 50 kg och sitter två centimeter över på hästens ena sida så bär hästens ena sida 30 kg och den andra 20 kg. Du kan ju fundera på vad det får för effekt på hästen. Läs mer här

Om ryttaren sitter svankandes med slapp rumpmuskulatur så kommer hästen att svanka och ha slapp rumpa. Det är det ni ryttare känner som att hästen har svårt att gå i form, dvs kör upp huvudet hela tiden. Läs mer här

Om ryttaren sitter med slapp mage eller ännu värre, håller in magen och försöker se smal ut, lutar sig bakåt i äkta svensk dressyrsits så kommer hästen att bli likadan. Det är det ni ryttare känner som att hästen är springig, svår att stanna och hård i munnen, tung i handen. Läs mer här

Om ryttaren sitter exakt mitt över hästen med en rumpa som signalerar styrka och muskeltonus och en mage som är idrottsmässigt stark så kommer hästen att göra likadant. Det är lite samma sak som Equibandet gör. Skillnaden är att om du själv är Equibandet så kan du själv välja när det ska vara på och av. Du kan använda det mer eller mindre utefter vad som krävs just då och viktigast av allt, du kan ge hästen full eftergift när han gör sitt allra bästa. Hästar lär sig av att man slutar göra saker, det är belöningen för hårt arbete. De lär sig konstigt nog inte speciellt mycket av att börja göra saker eller att göra saker länge. Det är därför smart att se till att sluta göra övningar ofta, ofta ofta för att maximera inlärningen.

Hur gör man detta då? Hur blir man ett Equiband, eller beridare som jag kallar det? Man tränar, man tränar och man tränar. Titat gärna på våra onlinekurser i ämnet. Vi har en lång serie av kurser som på olika sätt bygger upp dig, muskel för muskel till en komplett ryttare.

Titta på våra kurser här

Jag måste dock klargöra lite om den inklippta texten överst, jag håller inte med om alla påståenden eftersom forskningen numera äntligen har kommit ikapp det vi vetat länge..

Equiband är ett unikt träningsredskap som hjälper hästen att aktivera underlinjen (magmusklerna) samt uppmuntrar hästen att kliva in mer under sig och därmed flytta tyngdpunkten bakåt. Dessa två “aktiviteter” är avgörande för om hästen ska kunna utnyttja bakbenens kraft till att lyfta fronten – det jag kallar obruten överlinje – och är förstadiet till högre samling.

Man vill egentligen inte att hästen kliver in under sig eftersom en häst som kliver in djupt under sig blir framtung. För att få det där övertrampet så krävs det nämligen att hästens framben är djupt in under hästen, dvs hästen hänger framför sina bogar. Det är ju motsatsen till samling tänker jag. Läs mer här.

Då kommer ju hästen INTE att lyfta fronten, iallafall inte utan en ryttare som fysiskt bär hästen med tyglarna. Den kommer inte heller att flytta tyngpunkten bakåt. Läs mer här

Nåväl, det är petitesser, tanken bakom att vilja aktivera hästen mage och rumpa är bra, väldigt bra.

Vill du bli ett Equiband så titta in på våra kurser, du kan starta redan idag om du vill.

Du som redan gått onlinekurser hos Logisk Ridning får gå om dessa kurser kostnadsfritt. Läs mer om hur du gör här

Equiband

Equiband-frågor och svar