Söndagens onlinemöte

Som vanligt blir det ett Söndagsmöte för alla aktiva onlineelever. Temat för den här gången blir

Hästproblem och problemhäst-om varför hästen inte gör som jag vill.

Som vanligt gratis för alla aktiva onlinekursare och du hittar länken i ryttargruppen. Om man vill delta fast man inte är en aktiv kursare så går det bra, kostnaden är då 100 kr. Som vanligt startar mötet 20:30, och då stänger jag det så att vi inte blir störda under mötets gång så kom i tid 🙂

Please follow and like us:

Hästen är för kort

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2017)

De hästar som absolut svårast att rehabilitera om och göra dressyrhästar av är dressyrhästar hur konstigt det än kan låta. Detta eftersom traditionell dressyrträning gör hästar kortare!!!! Det blir så här eftersom man har en konstig ide om vad form och rakriktning är. Man lägger ner mycket energi på att hästen ska spåra, dvs att alla benparen går rakt fram, och att få den att ”gå på tygeln”. Man gillar inte att hästen är för lång utan kort ska den vara.

För mig ser såna här ”rakriktade” hästar helt konstiga ut, typ som en picassotavla som man förstå låtit Picasso rita och sen tryckt ihop tavlan.

För mig är rakriktning att räta ut hästens ryggrad i första hand, göra den så lång det bara går. Då är det i början oerhört svårt för hästen att spåra så därför tillåter man den i inledningsskedet att INTE spåra, man till och med uppmuntrar den att INTE spåra.




Jag förstår att detta låter väldigt konstigt.Men det är väldigt logiskt. Musklerna i hela hästen går kors och tvärs och hit och dit.

Från början har hästen helt naturligt en bananform. Typ så här. Kan ni se att denna ”häst” är på väg åt vänster med bakbenen men på väg åt höger med frambenen?

unghäst

Om vi försöker få denna häst att gå rakt fram så kommer vi att uppleva det som att hästen biter sig fast i vänster tygel. Om vi tänker lite logiskt nu så inser vi att det inte är hästen som biter sig fast i tygeln, däremot så är det ryttaren som hänger sig fast i vänster tygel för att få hästen att gå rakt fram. Vissa kan försöka lösa detta problem genom att plocka och bända i vänstertygeln, försöka få hästen att släppa denna. Då kan vi om vi är ihärdiga göra om hästens bananform till det här.(röda linjen)

unghäst2

Vi kommer att få en utskjutande höger bog och hästen kommer att vara tvungen att rotera sin ryggrad på ett ytterst ohälsosamt vis vilket gör att kiropraktorn kommer att hitta problem i länden eller varför inte i SI leden? Vi lägger lite tid på att rida in den där vänsterbogen och att få hästen att spåra, dvs få den att gå rakt fram och  då blir det så här. (Gröna linjen)

Unghäst 3

Nu går hästen säkert rakt fram och den har blivit ganska kort. Dock börjar den bli lite seg och går inte riktigt framåt, den vill inte riktigt gå fram till handen, alternativt så hänger den sig tungt i handen, iallafall på ena sidan. Den börjar få en ganska trist galopp och galoppombytena är svåra. Den börjar kanske bli svår att fånga i hagen och den är inte så positiv till arbete.

Jag tror att ni förstår var jag vill komma… Det här är inte så bra. Hästen är inte rakriktad, den är ihopskrynklad i sin ryggrad. Men den går säkert rakt fram, det gör den…..

Men detta är bara ett fiktivt scenario. Hästar kan göra sig sneda på tusen olika vis för att försöka tillfredsställa oss ryttare.

I min undervisning så graderar jag denna snedhet med a,b,c,d,e och så vidare. Ni inser att det inte riktigt är läge att be såna här krokiga hästar att spåra va?

Anledningar till ojämn kontakt




Ni kan känna denna snedhet som att hästen inte går fram till handen, den vill inte gå med eftergift (gå på tygeln), den går inte fram, den har dålig gång, den har svårt för galoppen, den ställer sig inte i nacken, den slår efter skänkeln, den har svårt att muskla sin överlinje, den sänker en rygghalva (sätter ryttaren på ena sidan), den går sönder, får ledproblem, stela muskler, munproblem, den slår i skor etc. Kort sagt, de flesta problem vi har med våra hästar beror på att vi inte rakriktar dem utan istället ber hästen gå rakt.

Så jag lägger allt krut på att få hästen att bli låååååång. För ni kan säkert förstå att när vi gör ryggraden krokig så blir vår häst kortare? Kort är INTE bra.
Så kom ihåg, vi VILL ha långa hästar, INTE korta. Men ryttaren måste vara redo att hantera den långa hästen eftersom en lång häst är en lösgjord häst och en sådan är mycket vinglig. Många tror att ju mer vältubildad en häst blir ju lättare blir den att rida. Det är faktiskt tvärtom. En krokig häst som har massa vikt på sina framben blir stadig och medan en rak lång häst som lägger vikten på sina bakben blir lite vingligare och lite ostadigare. Det är snarare där svårigheten sitter. I mina kurser lägger jag stor krafft på att rakrikta ryttarna, inte på att rakrikta hästen. Detta eftersom hästen blir rak och lång när ryttaren är rak och lång.

Är du intresserad av att lära dig mer om rakriktning på riktigt så titta på våra onlinekurser.




Please follow and like us:

Skaka hand med en sladdrig fiskhand…. Blärk…

(Detta inlägg publicerades ursprungligen i december 2013.)

Vi har alla någon gång i livet skakat hand med någon vars hand är alldeles sladdrig och slapp. Det är alltid lika otrevligt. Det är lätt att per automatik tolka in egenskaper som vi tror att denna hands ägare innehar. Dessa egenskaper är i stil med; mesig, initiativlös, velig, svag, opålitlig…tja… Alla är egenskaper som inte är positiva. Och det är dessa egenskaper vi ger till en ”dödafiskenhand”.

Men varför i hela fridens namn skriver jag om handslag i en hästblogg undrar du säkert nu?

Jo, det gör jag för att det (tyvärr) är vår hand som står för den största delen av kommunikationen med hästen. Hur tror ni att det känns att ”skaka mungipa” med en ”kallafiskenhand”?

Tja..Det känns som…. Klipper in från beskrivningen ovan; ”mesig, initiativlös, velig, svag, opålitlig”.

En häst plus en ryttare är ett ekipage, ett par. Detta par ska vara väl sammansvetsat, de ska dansa.

När man dansar vanlig pardans människor emellan så är det en som leder/för och en som följer med. Det är logiskt eller hur? Den som för styr med bestämda händer sin partner utifrån hur de ska röra sig. Den idealiska partnern följer ledaren blint, ger ledaren total tillit och låter sin kropp vara som ett stycke lera i hans händer som han får forma efter eget behag. Den som följer känner ingen misstänksamhet utan ger honom hela sin kropp utan förbehåll. Detta är magi på hög nivå. Alla som sett en sådant par vet hur vackert detta kan vara.

Är det en dålig dansledare som inte är tydlig och tillitsfull pålitlig nog så kommer följaren inte att oförbehållslöst kunna ge honom sin  blinda tillit utan hon kommer att vara aningens på sin vakt, försöka i förväg rätta till och parera dåliga val han gör. Hon ger sig inte hän till honom. Resultatet blir ingen vacker dans. Det blir två stycken som försöker leda varandra och dessa par njuter vi sällan av blotta åsynen av. Det saknas den totala följsamheten hos följaren och den totala kontrollen hos ledaren.

Översätt detta till ridning nu. Ett ekipage ska dansa. För att dans ska kunna bli vackert så måste en leda och den andra blint följa. Vem ska vara ledaren och vem ska vara följaren tror ni?  Och vad krävs av en ledare för att den andre ska följa?

Tja, många egenskaper. Jag hoppas att alla är överens med mig om att det är ryttaren som bör leda och hästen som bör följa. De flesta ekipage man ser till vardags är tyvärr ganska halvmediokra ekipage som består av en ledare (ryttare) som med kalla fisken handslag i tyglarna och ett otydligt fokus försöker kontrollera en följare (hästen) som i brist på en tydlig ledning roar sig med att leta spöken, gå på snedden, gå emot hjälper etc…

Allt detta beror på brister hos ryttaren, inte hos hästen.

För att ryttaren ska kunna leda hästen i dansen så måste hela hennes kropp och sinne säga samma sak. Här är ju sitsen viktig, den kräver en enorm kroppskontroll hos ryttaren för att kunna vara så stilla och precis i sin hjälpgivning att precis vartenda andetag har en mening. Men sitsen tar ju åratal att utveckla och de flesta ryttare har inte tid?!? att lägga ner så mycket tid på sitsen, de vill ju faktiskt börja träna sin häst (jag skrattar alltid när jag hör detta 😉 ).

Men om man nu är en av de 1000 tals människor som inte förlitar sig på eller bryr sig så särskilt mycket om att lägga ner massa år på att skaffa sig en skolad sits så finns det iallafall en sak du kan göra som kommer att göra en milsvidd skillnad. Och det är att skaffa dig en stadig ytterhand. En som INTE känns som en kalla fisken hand. En stadig stilla ytterhand kommer att göra milsvids skillnad för din häst då den mitt i alla 1000 tals ofrivilliga rörelser du gör på en hästrygg iallafall kommer att få en tydlig och stilla punkt att lita på och följa.

Saker att tänka på är att det är bara ytterhanden som ska vara sådär FAST och stilla. Man får ju aldrig låsa fast en häst så det är en mycket dålig ide att skaffa sig TVÅ fasta händer. En sak som komplicerar det hela är dessutom att ytterhanden (eller någon hand) ALDRIG får tänka bakåt ens för en sekund. Inte en enda hjälp får ges som innebär att handen backar på något vis. Tygellinjen får dessutom aldrig brytas. Detta är en konst som jag har märkt vid mina ridlektioner är svår att lära sig. Man verkar ofta se handen som bara en hand och försöker skruva handleden på alla möjliga och omöjliga vis när man ska ge hästen en tygelhjälp.

Mest poppis verkar det vara att  vrida handen nedåt, så att lillfingret hamnar mycket längre bak än pekfingret. Ser väldigt konstigt ut men det är såvitt jag kan se det mest populära tygeltaget som finns idag.

Som klar tvåa kommer det där man viker in handleden så att handryggen är längst fram. Vi har förvisso även andra tygeltag, de som verkar bakåt tills magen eller hakan stoppar upp (detta tygeltag är mest poopis hos de som rider med för långa tyglar.)

Sen har vi det ”ledande” tygeltaget som av någon anledning används som att det var ett trängande tygeltag (dvs man för tex vänster hand mot sin högra höft) ?!?!? Alternativt att man använder det ledande tygeltaget till lite allt möjligt, böja, ställa etc.

Listan hade kunnats göra lång men jag slutar där tror jag :-).

Kontentan av detta långa inlägg är att skaffa dig en stadig ytterhand med obruten tygellinje och en underarm som är rak ända ut till knogarna och där handen aldrig viks åt något håll eller backar ens en millimeter så kommer du att hjälpa din häst väldigt mycket. Och kom ihåg att det är hästen som ska gå fram till bettet, inte du som ska dra bak hans mungipa till din hand. Skillnaden är gigantisk.

Vill Du börja resan mot att bli en skolad ryttare så ta en titt på våra kurser.

Please follow and like us:

Rid som om du vore en Avatar

I onlineklassrummet kan mina elever fråga om lektionen, eller kommentera efter ett pass och jag verkligen älskar att läsa dessa rapporter, oavsett om det är ris eller ros.

Det vore ju konstigt om allt gick bra alltid, det är ju av ris vi lär oss mest men rosen vi njuter mest av. Iallafall. En elev är på den sista grundridkursen och lämnade en sån härlig kommentar att jag måste delge er den.

Jag är medveten om att den är extremt flummig men det är så vi jobbar, Jag publicerar den som en motvikt för problemlösning i form av nosgrimmor, skarpa bett etc.

Det FINNS många sätt att lösa problem, de flesta är väldigt milda och sker mest i ryttarens hjärna. Det är dock inget man börjar med att lära sig, först måste man rida med sin kropp, dvs lära sig att kontrollera den så att den inte är i vägen för det man vill göra. SEN kan man börja rida med sin hjärna.

Men vad innebär det där ”rida med hjärnan” egentligen. svårt att förklara. Men det handlar om en ihopkoppling. I filmen Avatar så beskrivs denna bildligt.

Men, denna ihopkopplingen är ju inte unik för ridning, den används ju även när man är med en älskad person. Sällan upplevt med hört om.

Tänk om vi alla lite till mans fick uppnå den här ihoppkopplingen med en levande varelse. Så fint ridning hade varit då. Nåväl, nu har jag flummat iväg lite som vanligt så jag återgår till att helt enkelt delge er rapporten jag fick från en sån här ”koppla ihop sig lektion”.

Det är superduktiga Victoria Lindgren i Örnsköldsvik som är i slutet på sin långa Logiska utbildning. Ett nöje att få följa henne. När man börjar träna en ryttare så vet man inte riktigt vad hon ska bli när hon blir stor. Victoria är en unghästutbildare har det visat sig. De hon rider in blir superlättsamma hästar som är en gåva till sina ryttare. Vi behöver verkligen fler såna ryttare.

”Superrolig lektion! Jag har inga problem att lämna känslorna på marken, åtminstone när jag sitter på Kongur. Men jag kan känna att jag landar mer i den mer ytliga känslan i ridningen än den djupare.

Alltså mer av ”såhär rör sig bakbenet”, ”där följer hästen” ”nu rör sig ryggraden fint” osv istället för att helt sjunka in i mig och rida utifrån en ihopkoppling, så även om den ytligare känslan blir otroligt finstämd så går den ju inte att jämföra med den djupare.

Musiken som idag fungerade bäst varvade beroende på vilken effekt jag ville åt. Under uppvärmning på Kongur får inte musiken snudda för mycket vid solarplexuschakrat, det skapar för mycket av det extraordinära tillståndet vilket inte blir bra innan vi tonat ihop oss och börjat besöka samma planet.

Han behöver inte höra musiken eftersom det handlar om vad jag förmedlar genom min kropp och hur djupt jag kan glida in i att bara VARA musiken, då glider han med.

Uppvärming: coronation – James newton Howard, den hinner tona ihop oss innan den bygger på i solarplexus mot slutet.

Av vad jag kom på oavsett var att musiken måste snudda genom hela min kropp, det blir liksom ett naturligt stimuli av att öppna upp chakrasystemet så vi kan koppla ihop .

En låt som funkade bra vid tölt/galopp övergångar var ”into the unknown” från en Frostfilm. Galoppen blev på tanke när jag liksom släppte ut mer energi ur kroppen.

Fortsätter experimentera!”

Nu undrar ni säkert vad Solarplexus och chakra har att göra med ridning? Allt, allt allt. Chakrorna är kroppens energisystem. Att rida med hjärnan är att använda sig av sitt och hästens energisystem. Chakraträning är en utmärkt väg in i detta.

Please follow and like us:

Du bör lägga mycket tid på bakbensstudier

Genom att titta på den här filmen så vet jag att den här hästens första symptom kommer att vara att den blir halt på höger fram. Det är en rätt värdefull kunskap. Speciellt viktigt är det att förstå att ett symptom är ingen orsak. Det vill säga att om du går till veterinären och lagar symptomet halt på höger fram så kommer du att få tillbaka symptomet så fort du börjar träna igen. Vi hästmänniskor måste lära oss att se orsaker snarare än symptom. Det är bland annat det som vi tränar på och lär oss i våra Arbete vid hand kurser. Kan Du se orsaken här?

Please follow and like us:

Kvittot på din träning kan du se i hagen

Man kan se detta som en häst som springer och busar lite i en hage. Eller så kan man se det som att alla timmar och åter timmar av långsam träning vid hand och under ryttare ger resultat.

Har ni sett så centrerade svängar i galopp han lyckas med? Så samlat han rör sig helt lös? Jag är imponerad. För det är faktiskt så att det hästen gör själv är kvittot på hur den tar emot träningen ni ger. Det den gör under tiden ni tränar den är inget kvitto på hur ni har lyckats förändra er häst från häst till ridhäst utan kvittot får man sen, efter träningen. Har ni sett någon förändring på hur er häst rör sig i hagen efter att ni började träna den? Om inte, vad kan ni ändra på i träningen för att det ska bli så?


#logiskridning
#rakriktning
#hållbarträninghäst

Please follow and like us:

Gästföreläsare denna vecka

Gästspel på veckans onlinemöte! Som vanligt blir det ett söndagsmöte för alla aktiva onlinelever, 11 April 2021 klockan 20,30 via Zoom. Med en liten förändring dock.

Denna vecka har jag bjudit in Maria från Regrow Hästhälsa som är en av våra nya Logiska instruktörer – men också equiphysioterapeut på häst. Hon kommer att prata om hur logisk ridning, hästmassage, rehabilitering av häst och omskola rörelse går hand i hand.

Vad är du nyfiken på att veta? Har du frågor till Maria? Ställ dem gärna här i kommentarsfältet .Vi börjar som vanligt 20:30 och avslutar med frågor. Föreläsningen är som vanligt gratis för alla aktiva Logiska online elever. För första gången så finns det möjlighet för folk utifrån att delta för 100 kr per person. https://www.hallbarahastar.com/offers/bRe5uF2K/checkout

Please follow and like us:

Känner du dig osäker på hästryggen?

(Detta Inlägget skrevs 2017)Många säger att man ska lösa problemen från marken först. Det håller jag med om. Men de flesta hästproblem beror ju på ryttarens okompetens. Så om du skulle lyckas lösa problemen från marken och sen hoppa upp på din häst så kommer problemen att komma tillbaka. Och sen vet jag inte riktigt vilka problem man ska lösa?

Vad beror problemen på? Vilka är problemen? En sak jag vet är att små problem så småningom blir stora problem och jag vet att man oftast inte tar tag i problemen innan det blir stora problem. Stora problem yttrar sig som att hästen behöver starkare bett bara för att man ska kunna känna sig säker, eller så vill hästen inte lämna gårdsplanen, eller så är hästen löjligt rädd för t.ex ett paddockhörn, eller brevlådan utanför stallet som stått där de sista åren, dvs helt ologiska rädslor.

Man kan inte träna en häst som är rädd. Ingen inlärning går in i en rädd hjärna. Det gäller för både människor och hästar. En rädd häst skapar lätt en rädd ryttare vilket ger två rädda varelser. Jag läser ibland på ett forum för ridrädda. Jag häpnar lite. Man verkar tro att man måste galoppera. Man tvingar sig att galoppera på en häst man inte litar på. Som om det skulle göra ryttaren mindre rädd och hästen mindre spänd. Det är liksom ologiskt. Det lär ju bara förstärka rädslan och därmed spänningen. Det finns inte mycket som hästar tycker är så obehagligt som att bära på en spänd ryttare. En låst spänd ryttare skapar en låst spänd häst. Det blir liksom inte trevligt att röra sig för varken häst eller ryttare.

Idag verkar det vara lite skamligt att erkänna att man är rädd för att rida. Är man rädd så blir man antingen handlingsförlamad eller så blir man aggressiv. Ingetdera är bra.




Egentligen är man inte rädd för att rida. Man är rädd för att ramla av eller för att inte få stopp. Att hästen bockar, kastar sig åt sidan eller sticker iväg. Man är rädd för saker som man tror kommer att hända. Då lever man inte här och nu. Om man inte är här och nu när man rider så är det väldigt svårt att rida. Ridning innebär ju att man ska påverka ett halvt ton häst att vara här och nu.

Att vara här och nu är nyckeln till bra ridning, till säker ridning, till trevlig ridning.

Jag skulle vilja säga till dig som är ridrädd att Du, det är okey att du är rädd. Det är okey att du bara skrittar och det är okey att du hoppar av hästen så fort du känner dig osäker.

Jag har märkt att ridrädda har stor behållning av mina kurser. Vi söker inte efter modet att våga göra det alla andra gör. Vi lär oss helt enkelt bli extremt medvetna om vad hästen gör. Vi bygger upp ett fokus på hästen vi har under oss. Lär oss känna olika saker, lär oss korrigera olika saker. Man har helt enkelt inte tid att vara rädd.

Mina ridkurser är unika på det viset att de baseras på skritt. De första tre månaderna så skrittar du bara i lektionerna. Dock finns det inget som säger att du inte får trava på fritiden såklart, men lektionerna i Grundkursen är helt i skritt, dvs du kan gå den fast du är ridrädd, du behöver inte tvinga dig till saker du är rädd för. På tre månader så kommer du att utveckla en imponerande sadelfasthet. Nedan kan du läsa lite om vad andra elever säger om kurserna på temat ridrädsla.

Kurser för dig som är ridrädd

Logisk Ridning är terapi för dig som är ridrädd

Vad kan logisk Ridning ge mig?

Kurserna kan startartas precis när du vill. Grundkursen är  perfekt för dig som har en konvalescent som behöver skrittas mycket. Horsemanshipkurserna och handkurserna är för dig som föredrar att befinna dig på marken  bredvid din häst. Du kan läsa om kurserna nedan. Det går givetvis också att rida live för någon av våra fantastiska Logiska Instruktörer.

Grundkurs Ridning, 

Fascia kurs

Arbete vid hand kurser

Logisk Horsemanship kurser

 




Please follow and like us:

Ny logisk instruktör i Norge

Idag har vi fått ännu en Logisk Instruktör, denna gången är det en norska 🙂 . Varmt välkommen Anette.  Jag låter henne presentera sig själv.

Hei! Mitt navn er Anette og jeg bor på Inderøy i Trøndelag. Min lidenskap er hest, og jeg vet ikke helt hvordan livet mitt skulle vært uten. Jeg har vært innom forskjellige grener som sprang, dressur, feltritt, western, frihetsdressur, bruksridning og islandshest. Å ri konkurranser har aldri blitt min greie, for meg har det handlet om å utvikle meg med hesten på det nivået vi er. Derfor har jag endt opp med å trene mest omskolerte travere, problemhester og unghester.

Jeg kom over logisk ridning i 2016, og begynte etter hvert på kurs. I starten så jeg på grunnkurset mest som et sitstreningskurs. Nyttig og bra, men ikke revolusjonerende. Men gjennom kursets gang begynte jeg å utvikle en mye bedre følsomhet i ridningen som gjør at jeg kan kommunisere med hesten med mye mindre hjelpere. Av og til bare en tanke. Det er da ridning er magisk.

Ridning og hestetrening gir meg enormt med glede og mestringsfølelse. Logisk ridning har gitt meg verktøy og innsikt som gjør hverdagen med hestene enda mer givende og gitt meg mere selvtillit. Som instruktør håper jeg å videreformidle det jeg selv har lært, og fortsette min egen utvikling sammen med elever og hester.

Følg meg gjerne på instagram
Eller kontakta mig på
Tlf 90998560
Mail anetteso98@gmail.com,

Fler logiska Instruktörer hittar du här.

Please follow and like us:

Är det möjligt att träna hästen utan att skada den del 3?

I den tredje delen tänker på sätt att skada sin häst så tänker jag ta upp hästmunnar. Munnen på en häst kan man skada genom att använda nosgrimma och bett, gärna i kombination, men det går alldeles utmärkt att skada hästens mun enbart genom att använda bett eller enbart genom att använda nosgrimma (det vi kallar för bettlöst). Hur kan man skada hästens mun med ett bettlöst huvudlag undrar säkert vän av ordning. Om ni tar er tiden att läsa lite i länkarna så inser ni att ja, den första fysiska smärtan blir i munnen /nosen när vi drar men munnen sitter ju fast i en hals och den skadas också när vi drar. Det finns många bettlösa alternativ som är för milda vilket gör att man behöver dra mycket hårdare under längre stunder för att få effekt. Då får man den där statiska halshållningen som jag skriver lite om nedan.

Munnen är ju dock inte det enda som skadas när vi drar i hästen. Även halsen kan skadas om den hålls i en statisk position för länge, dvs mer än 2-3 minuter. Jag har skrivit om det här för länge sen.

Sen kan ju hästen få artros i själva halskotpelaren. Lite om det har det skrivits om här.  Det här är ett intressant ämne, har vid tillfällen pratat med ryttare som haft ”oturen” att drabbas av detta på ett flertal hästar. Man beskyller aveln för detta. Jag personligen tänker att hästarna förmodligen inte fått artros i halsen om man inte drog i dem, men hey, vad vet väl jag?;-)

Här skriver de om att temperaturen i hästens ansikte minskar när nosgrimman är hårt spänd samt att hjärtslagen ökar. Det här är även vanligt när man rider bettlöst. Även om man inte spänner nosremmen hårt runt nosen så blir det ofta så att när man drar så glider nosremmen högre upp på hästens huvud vilket då ger följdreaktionen att den för hästen upplevs hårdare spänd.

Hur lär man sig att rida med sitsen istället för med handen? Hur gör man då för att få en fin hand? Man tränar sin kropp. Ni kan läsa mer om det här

En sak som i sammanhanget kan vara bra att veta är att ett tygeltag ska enbart prata med hästens bakben och denna ”diskussion” kan endast ske när det aktuella bakbenet är i luften, dvs det är ett impulsartat tygeltag. Varför är det så? Jo för att när benet står fast i marken så kan du inte be det göra någon ändring, det står där det står. Du kan bara påverka det under tiden det är i rörelse. När tygeltagen är längre än en impuls så bromsar de frambenen, låser bogen. Dvs du gör hästen icke lösgjord vilket gör att dens leder används på ett ofördelaktigt vis vilket ger risk för hältor. Pust… En lång rad kedja av händelser som uppkommer av att man drar lite i ett snöre 😉

Som tur är så har man numera många insett detta med att hästar får ont i munnen så jag nöjer mig med att länka till några av de artiklar jag och andra har skrivit i ämnet i ämnet. Men slutsatsen är. Så länge du letar fel i hästens mun/huvud/tyglar när du försöker lösa ridrelaterade problem så är risken stor att du skadar hästen.

Om korta sidtsycken
Att välja bett och nosgrimma
Orolig mun
Var rädd om din hästs mun
Att välja bett

Please follow and like us: