Ditt agerande på hästens reaktioner

Ett av problemen som hästarna har med oss, det de skulle ha diskuterat i ett ”människoforum” är att vi är otydliga och svårbegripliga. Jag skulle vilja påstå att det är ytterst få tillfällen där hästarna förstår vad vi vill av de ska göra när vi tränar dem. För många av våra hästar är träning därför ett nödvändigt ont som de gör allt för att slippa, men som de ”snälla” (introverta) står ut med och de ”dumma” (extroverta) tar till olika former av radikala metoder för att slippa.


Vad är då felen vi människor gör oftast? Det största är hur vi agerar och reagerar på händelser. Våra reaktioner kan göra så att ”snälla” hästar stänger av och blir det vi ryttare kallar för att den är skänkeldöv och hård i munnen, eller tungriden.


Det lättaste exempel jag kan ge för att ge dig en bild av vad jag menar är ridskolehästar. De står ut med ofattbara övergrepp i form av ryck i munnar och dunsar i ryggen i timmar, dagar, månader och år. Såna här hästar kallar vi snälla, jag brukar säga att de är introverta och tar ut sina problem på sig själv, skapar en inre stress. Att jämföra med en människa som övertänker, ältar saker inom sig och anklagar sig själv för både det ena och det andra, oroar sig för allt och helt enkelt mår oerhört dåligt inombords, samtidigt som de på ytan ser helt ”normala” ut.


Motsatsen, för att ge er en bild av  de ”dumma” hästarna,  de som säljs som problemhästar, som blir vandringspokaler, som stegrar, som bockar, som skenar, som bits, som slänger av sina ryttare, som krubbiter, boxvandrar, slår i väggarna när vi låser in dem på liten yta (box). Dessa är de extroverta hästarna, de som inte straffar sig själv och ältar utan som omedelbart tar ut sin frustration på omgivningen. Att jämföra med en människa som vid motgång mycket väl kan slänga en stol i väggen, kalla sina kollegor för både det ena och det andra, som skriker rakt ut när saker inte flyter så smidigt som det borde göra.  De mår oftast inte dåligt inombords eftersom de får omedelbart utlopp för sin frustration. Däremot så kan omgivningens reaktioner på deras handlingar ge dem dåligt samvete och orsaka massor av frustration hos dem. Det är samma som hos hästar. De mår inte dåligt av sina frustrationsutlopp, utan av våra reaktioner på dem.


I grunden tror jag att det är hälsosammast att vara extrovert. Om man slapp reaktionerna utifrån efteråt.
För att kunna träna en häst så är det viktigt att veta hur den är. Det är enklast att träna en extrovert för den säger tydligt till när det blir fel. För att framgångsrikt kunna träna en introvert häst så så att den mår bra så krävs det en hel del av dig som människa. Du bör dessutom veta vad du själv är och bli medveten om hur du påverkar din häst på grund av detta. Man vill att hästen ska våga uttrycka sig, det är lite det som är ridningens mål, att få en utrycksfull häst. Vet du vad du är? Och vad din häst är? Och vad måste du göra för att din häst ska våga uttrycka sig? #logiskridning #hästträning #hästmänniska #personligutvecklingmedhäs

Please follow and like us:

Stöter du hela tiden på motstånd?

I ärlighetens namn så är det få människor som framgångsrikt kan träna häst. Med att träna en häst anser jag att målet ändå måste vara att skapa en fantastisk ridhäst som kan styras med tanken i alla riktningar och hastigheter. För att en häst ska kunna detta så krävs det att den fördelat vikten jämnt på alla fyra benen och att de negativa spänningarna släppt och ersatts med positiv muskelstyrka.

För att ge detta en bild som är lätt att förstå så tänk er att piaff är målet. Tänk även att denna piaffen kan utföras rakt fram, i en piruettlikande rörelse åt höger eller vänster. Då är hästen färdig, målet är nått. Detta är egentligen inte svårt, eftersom det ”bara” handlar om rakriktning. Svårt är när man ska börja med de mer böjda rörelserna, det är överkurs. Ändå så finns det ekipage som tränat med varandra i över 10 år utan att ens kommit i närheten av en piaff. Eller ryttare som ridit i 20 år utan att ha piafferat.Eller en häst som är 15 år som är tränad hela livet utan att ens vara i närheten av en piaff, trots att den tränats seriöst. Visst är det konstigt?

Varför är det så här? Det beror enligt min mening på att vi människor hela tiden strävar framåt, upp för trappan. Vi följer utbildningsskalor, vi klättrar i tävlingsklasser etc. Där stöter vi på patrull, en stor sådan är sidvärts vilket gör att många fastnar i lätt klass, man får helt enkelt inte till det sidförande.

Få människor går ner i källaren, klättrar ner för utbildningstegen, går bakåt i tävlingsklasserna för att leta upp problemet där. Varför kommer jag ingenstans, trots att jag är så ambitiös och tränar för tränare varje vecka? Varför kan alla andra? Om du stöter på problem där uppe så måste du gå ner för att lösa dem. Inte ner så där som gemena man tänker utan jag menar verkligen NER på djupet för att hitta svaret, lösningen. Alla ekipage har en punkt som stör allt de gör. Denna punkten löses enklast nere i källaren där det bara handlar om den punkten. Ju fler trappsteg vi klättrar uppför ju mer byggs punkten på och bli svårare att lösa. Det är därför man aldrig når målet piaff (min visuella bild som jag målat för er i detta inlägg.)


Har du identifierat er punkt ännu?
Min nuvarande hästs svaga punkt är höger bakbens läge i höftleden.
Min egen svaga punkt med denna häst är fördomen om att halvblod är oberäkneliga varelser.  

#logiskridning #rakriktning #personligutvecklingmedhäst #hästträning

Please follow and like us:

Vem tränar vem?

Vem tränar vem? Överallt på hästforum så läser man om problem som folk har när de tränar sina hästar. Ofta, ofta funderar jag på hur hästarnas motsvarighet skulle sett ut, ett människoforum alltså :-). Jag har jobbat med hästar sen jag var 16 år, varav kanske 20 år på heltid. Idag är jag 48 så det är ganska många år vi pratar om. Jag har m.a.o. sett trender komma och gå och sen komma tillbaka.

För att nämna några så kan vi ta höhäckar och hönät som för ca 30 år sen eller så slutade att användas pga att de förstörde hästarnas nackar och tänder. Nu finns dessa hönät överallt igen.

Klickerträning, jag vet inte hur många år sen det var som detta testades och övergavs på häst eftersom hästarna blev svårhanterliga av det men själva begreppet klassisk betingning har ju anor från i slutet av 1800 talet, så man kan ju gissa att det kommit och gått ganska många vändor. Nu finns det snart en klicker i var mans hand igen.

Jag förstår poängen. Det är 20121 nu, mänskligheten har blivit så socialiserad och artig (läs konflikträdd) att man helst inte vill säga nej eller väcka anstöt hos någon, vare sig djur eller barn eller arbetskamrater eller medmänniskor i största allmänhet.

Med hönätet så kan man bli en mormor, ni vet en sådan som man lämnar snälla välartade barn till och får tillbaka sockerstinna små monster. Man kan liksom ge hästarna massor av mat, då är man snäll.

Med klickern åstadkommer man lite samma sak. Man behöver inte bråka om saker, man behöver inte säga nej, utan man ger godis och säger ja istället.

Bägge begreppen passar den konflikträdda 2020 talets människa utmärkt. Men är det bra för oss? Utbrändheten ökar. Vi får höra att det är viktigt att inte ta på sig för mycket, att det är okey att säga nej ibland, eller rentav ofta. 

Bägge dessa sakerna, hönät och klicker fyller samma funktion, det minskar vårt dåliga samvete. Jag var på ett föredrag hos en hundtränare som pratade bland annat om klickern. Hon sa detta som jag tog till mig: Klickern är alltid glad. Den är aldrig ledsen, arg, irriterad etc. Den låter alltid likadant. Det gör det enkelt att träna hund. Om du som människa kan låta som en klicker, oberörd av dina känslor så behöver du ingen klicker.” Hönätet i sin tur säger nej så att du slipper göra det. Eller, det säger kanske mer ta lite, ta det lugnt.

För att inte detta sak bli för långt så bryter jag av här. Vem tränar vem? Jag tänker att vi människor borde träna oss att bli en klicker, eller ett hönät. att våga säga, tycka och tänka saker inför både folk och fä, utan att få dåligt samvete eller någon annan okonstruktiv känsla.. Det borde vi rent objektivt sett ha nytta av i alla delar av vårt liv.  Jag känner ofta att sådant jag funderar på kanske inte direkt passar  att sätta i skrift, men jag övar mig på att sluta tänka så eftersom mina sociala medier blir så tomma annars:-) Det är ju sånt här jag tänker på mest alltid. Jag har för länge sedan slutat tro att jag kan träna häst, jag är mer inne på att se vad hästar kan lära mig.
#logiskridning #hästträning #personligutveckling

Please follow and like us:

Fokus kurser

Fokuskurserna är kurser där vi fokuserar mer på vad och hur du tänker än på vad du aktivt ska göra när du tänker.

Detta är kurser som vuxit fram under åren när jag insåg att hur vi tänker nästan är viktigare än hur vi gör. En bra ryttare har en kropp som gör samma sak som hjärnan tänker på.

En ryttare som har problem vid ridning är oftast i otakt med sin egen hjärna. Det kan vara olika känslor som spökar. Prestationsångest, rädsla, ilska, mindervärdeskomplex är vanliga känslor som faktiskt hindrar en från att bli en bra ryttare.

Dessa kurser är tänkta att minska den frustration som uppstår när resultatet inte blir det förväntade, man kan tycka att man gör precis allt som ridläraren säger eller som står i boken men det blir ändå inte bra. Istället för att anklaga hästen att göra fel och bygga upp en hög frustration så erbjuder dessa kurser ett annat sätt att se på saker. Sätt som är tänkta att minska på tex prestationsångest, rädsla, ilska, mindervärdeskomplex etc.

Just nu finns följande fokuskurser tillgängliga men antalet kommer att ökas på med tiden. Kurserna är uppbyggda så att varje kurs med sina 7 lektioner bildar en helhet vilket innebär att varje lektion i en kurs bara är en del av en helhet. Det är gjort så här för att hästen och du enkelt ska kunna förstå och göra lektionen med ett bibehållet högt självförtroende oavsett på vilken nivå ni är på. Passar lika bra för skogsmullar som mer erfarna ryttare.

1.Fokus Rida ut. Hur man etablerar en trygg runda där hästen gärna går och hur man styr över tempo och aktivitetsnivå med minsta möjliga hjälper.

2.Fokus finn hästens rytm. Här tränar vi oss i den svåra konsten att bli och vara i samma energi som hästen är. Inte före eller efter eller bredvid utan bara vara exakt där hästen är, både kroppsligt och själsligt.


3. Fokus Uppvärmning. Hur man värmer upp smart på ett sätt som skonar hästens kropp och hjälper den att bli mer lösgjord och rakriktad så att du sen enkelt kan träna på det du planerat att träna på.

Mångas dröm är att kunna rida och till synes inte göra någonting medan hästen gör maximalt. Jag tänker alltid på det som att man ska kunna rida med tanken som hjälp. Då är ridning helt underbart. Problemet är att det är väldigt svårt att rida med tanken som hjälp. Hästar kan enkelt läsa av oss, men svårigheten är ju för hästen att veta vilken av alla våra tankar och hjälper han ska läsa av. Vi kanske ger hjälpen för att gå framåt, öka tempot, samtidigt som vi är lite rädda för farten. Vi ger hjälpen för att svänga vänster samtidigt som vi oroar oss för att gå omkull. Vi ger hjälpen för att svänga höger samtidigt som telefonen piper till och vi undrar vem som skickade ett sms.

Ja ni förstår säkert hur jag menar. Hästen kommer att gå enkelt att rida för tankens krafft, vårt fokus, om tanken och handlingen alltid stämmer överens. Och i ärlighetens namn så är det exakt just där svårigheten ligger. Vi behöver öva oss på att bli förutsägbara, att låta tanke och handling vara samma, alltid. Det är inte jätteenkelt. Då kommer de fysiska hjälperna att kunna minimeras och målet med ”osynliga” hjälper blir verklighet.

Vår nyaste kurs startar imorgon och den fokuserar just på detta, att lära dig ett annat sätt att tänka med målet att bli en mer logisk och fokuserad ryttare.

Fokuskurserna är helt online så du kan göra dem i helt egen takt, när du vill och var du vill.
Du anmäler och läser mer om kurserna här

Rapporter från de som gått kurserna innan

Please follow and like us:

Rakriktning ur ett logiskt perspektiv

Idag blev jag lite inspirerad av att dela med mig av lite rakriktningskunskap sett från vår Logiska synvinkel. Blev inspirerad efter att ha hållt en lektion i ämnet. Jag visar övertydligt både fel och rätt. Se filmen med ljud.

#logiskridning  #rakriktning

Please follow and like us:

Du kan inte använda vita lögner för din häst

Säger du vad du menar eller menar du vad du säger? Det är en mening som för mig betyder ärlighet och är hela grunden för själslig lycka.

Vi lever tyvärr i en tid där lögner inom meningen är mer norm än ”onorm”. Vi ljuger ofta om hur vi mår, vad vi gör och vad vi känner och tänker.

Vi gör det för att det är så enkelt att ljuga nu förtiden med alla sociala medier. Må så vara det är lögner som har för avsikt att göra en till en del av flocken, eller till att förvandla en till någon som flocken vill följa och se upp till. Det är 2020 i ett nötskal. Ingen reagerar på det, det är bara så det är.

Om vi pratar hästhantering så är det här förödande. Du måste säga vad du menar (ber hästen göra) och du måste mena vad du säger, annars blir hästhantering så väldigt väldigt svårt.

Hästar förstår när du ljuger för dig själv eller för dem. De kanske inte förstår orden men de förstår att om du säger att vi ska gå dit med dina ord och handlingar samtidigt som hela ditt inre skakar av nervositet och rädsla över att gå just dit.

De förstår givetvis direkt att du tänker skicka dem i döden genom att be dem gå dit du inte vågar.

Detta kan gälla att lasta hästen i en livsfarlig (enligt ditt sinne) hästtransport, be den gå ner i en sjö, gå in i en skog, lämna gården och resten av flocken, hoppa ett hinder, gå förbi en brevlåda etc.

Hur kommer man runt det då? Genom att inse att du kan inte leva i 2020 talets lögn när du är med din häst. Du måste gå tillbaka i tiden där medvetenhetslögner var ovanliga. Definitivt innan sociala mediers tid. Du måste mentalt förflytta dig till en tid när det inte var norm att ljuga utan där det var som det var liksom.

Så en bra tanke för dig som har problem med att du skrämmer din häst för olika saker, är kanske att du tänker dig att inga sociala medier finns, att omgivningen inte har kameror som när som helst kan dokumentera dina ”misslyckande” och att omgivningen kanske inte ens bryr sig eller ens ser dig.

Att det bara är du och din häst och att ni inte ska prestera över dina gränser utan du bara accepterar att du idag bara ska göra sådant som känns bra för dig. Du ska inte behöva gå över din trygghetszon just idag. Just i dag är en dag av utforskande av ditt sinne.

”Var och när börjar jag bli nervös och rädd för saker”?

Sen accepterar du och omfamnar den känslan och konstaterar utan att värdera tex att

”Jag blir nervös bara jag tänker på att passera en brevlåda.” Bara så. Inget mer.

Första steget för att göra en förändring ligger att förstå och acceptera.//Lindah i Växjö

Please follow and like us:

Skänkel på volt

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2016) Skänkeln…. Något av det mest frustrerande jag vet är fladdrande okoordinerade ryttarskänklar. Något av det första jag lär nya elever är hur de ska bära sina ben så de slutar bete sig reflexartat.

ologiska-skanklar

Mitt öga gillar vacker   ridning med stilla ryttare och mjuka spänstiga glada hästar. Jag kan titta i timmar på det.

Om jag däremot ser  ridning med fladdrande ryttare på stela ospänstiga hästar så gör det liksom ont i ögonen, om jag ser de där nickedocksryttarna” så blir jag sjösjuk ;-). Jag tittar bort för jag klarar inte av att se det.




Men vad är bra ridning för mig undrar du säkert? Tja, vi kan ju ta en sån enkel sak som underskänkeln.

Om ni har läst mina tidigare inlägg om volter så är nu ju vid det här laget medvetna om att hästens utsida ska bli lång så att hästen ytterbenpar kan ta långa steg.

Att bli lång på utsidan innebär att alla utsidans muskler måste länga sig, det är logiskt eller hur? För skelettet och hästens längd styrs ju av muskler. Korta, spända muskler ger kort häst. Långa avspända muskler ger lång häst. Logisk eller hur.

En muskel blir kort och ihopdragen om man trycker på den. T.ex. om man vill att hästen ska ta ett steg i passage så ger man honom ett lätt tryck med sporren på muskeln så den drar ihop sig vilket gör att bakbenet dras framåt/uppåt= kort steg, kort sida, kort häst

Om man INTE trycker på hästens sida så fortsätter hästens muskel att vara lång och hästen tar långa steg.

Inga konstigheter i detta. Väldigt logiskt eller hur?

Varför sitter då alla ryttare med tårna utåt på utsidan så att hälen rör vid hästens mage och ber denna dra ihop sig?

Ologiskt, ologiskt, ologiskt.

Dessutom så brukar däremot deras innerskänkel inte röra vid hästens sida utan där pekar tårna ofta vackert framåt…

Ologiskt, ologiskt, ologiskt
Jag har ritat så ni förstår hur jag menar. Hästen som vi ser med en ryttare på ska ses bakifrån för att det ska bli rätt. Ryttarnas skänklar på voltbilden visas  som fötter som pekar åt olika håll.

På bilden så ber ryttaren faktiskt hästen om en böjning till vänster men försöker rida en volt åt höger…… De kanske förbereder för förvänd galopp kanske 😉

Detta kan vara en av orsakerna till att förvänd galopp ses som komplicerat…..

felaktig-skankel-pa-en-volt

Roa er med att titta på ekipage i er omgivning. Sätt ett kryss i taket för alla ni hittar som inte har ytterfoten på insidan ;-). Eller för den delen de som har exakt likadana skänklar på bägge sidorna samtidigt som de kämpar med att böja sin häst …..

Det hör till grundläggande ryttarkunskap att ha en ytterskänkel som är parallell med hästens sida och en innerskänkel som tillåts vara  en liiiten utåttåad…… Det är så man böjer en häst.

Så här bär det se ut. Och det är förvisso enkelt att placera skänklarna så. Det svåra är att få dem att ligga kvar så när man rider ;-). Innerskänkeln kan de flesta lyckas med men ytterskänkeln verkar folk generellt sett ha svårt för. Det beror på bristen på muskeltonus hos ryttaren.

Det är ytterskänkeln som är hästens ”vägg” och om man har en dålig sådan så kommer hästen att vilja dra ut från volten vilket gör att ryttaren gärna fastnar i innertygeln för att hålla kvar hästen på spåret. När hon gör detta så kommer hästen ytterbog att sticka ut, hon bänder dit denna och resultatet blir..Eh..Ett ekipage som liksom inte är så harmoniskt.

Ytter sidan är otroligt viktig för ryttare att träna dit. Det som alla bra ryttare har gratis, det är en stadig yttersida. Allt utgår från denna yttersida. Vi andra, vi måste manuellt träna dit den. Det här är ett sätt att träna det som sitter ovanför  ytterskänkeln, att lära sig att göra olika saker med våra olika sidor.

Det tar mååånga år att bli en skolad ryttare med full koll på sin kropp. Men det är en rolig (och svår resa). Har du börjat din resa än? Om inte så är det aldrig för sent. Med våra onlinekurser så kan du börja redan idag.




Please follow and like us:

När hästen biter sig fast i bettet på ena sidan

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2013)
Det är ett vanligt problem att hästen biter sig fast i bettet på ena sidan och man fokuserar mycket på just den sidan som hästen sitter fast i. Man plockar och man grejar och ser det som bra när hästen släpper bettet. Det är det inte. Iallafall inte om den släpper det för att vi juxat med tygeln.

Kvittot på att ett ridpass varit bra är att dagen efter så ser vi en liten förbättring. Så blir sällan fallet av tygelridning.

Tygelridning är alltid dåligt men synnerligen dåligt för detta. Att en häst biter sig fast i en sida beror på att den bär sig ojämnt bak och skjuter ut en bog. Men många ser bara det som är fel i munnen men felet kommer ju bakifrån. Det är bara symptomen som syns i munnen.

Problemet med tygelridning är att OM man behöver lösa problem i hästens kropp med hjälp av tyglarna så är vi på den nivån i vår ridning att vi inte kan koordinera vårt bäcken och att vi ännu inte lärt oss känna vad det är hästen gör med sin kropp.  Om vi däremot kan koordinera vårt bäcken och känner vad hästen gör med sin kropps så kommer den inte att bita sig fast i ena sidan. Den gör ju detta för att den går snett/är sned .

Den inte färdigskolade ryttaren kommer att varje gång hon tar i en tygel att flytta  samma sidas höft bakåt (omedvetet) och om hon dessutom kombinerar detta med det ack så vanliga stigbygeltrampet så kommer hon dessutom att lyfta upp den sidans sittben ur sadeln. Och voila, vi har gjort det ÄNNU lättare för hästen att bita sig fast på ena sidan genom att öppna upp för hästen att skjuta ut sin bog på den sidan där höften åt bakåt och sittbenet åkt uppåt.

Ju mer hästen skjuter ut sin bog åt ena sidan ju mer snett går den med sin rumpa och katastrofen är ett faktum. Då kan man kämpa med att få loss hästen från bettet till förbannelse.

Ett bättre tänk är att se till att få hästen i den tygeln som hästen inte vill vara i. Försöka göra den sidan längre och få hästen att bli rakare och bära jämnt bak. Men försök först bli medveten om vilka kroppsdelar som inte är på rad så att säga och organisera upp dessa så att hästen kan komma till handen på bägge sidorna.

Så sluta tänk plocka bort från handen du har för mycket i, tänk istället på att få MER i handen du har för lite i. Koncentrera dig på att få mer och mer och mer så att du från början kanske har tyngden av en tepåse i handen, vårda detta lilla tryck ömt, var fin i handen (absolut ingen ”skaka hand med en kalla fisk hand”, det tycker hästar inte om att söka kontakt med)

Trycket i handen får du ju av att hästen skjuter på lika mycket med sina bakben i en linje som går absolut rakt fram så att den kan börja bära sin framdel. Är denna linje bruten så får du ingen bärighet och du får ojämnt tryck i handen. Så se till att DU sitter så att hästen KAN gå jämnt, det är första steget.

Men detta är ingenting som är LÄTT, det har jag aldrig påstått. Bara något att tänka på. Har du börjat din resa mot att bli en mer skolad ryttare än? Om inte så är det aldrig för sent. Med våra onlinekurser så kan du börja redan idag.

Please follow and like us:

Bita sig fast i en tygel

(Inlägget publicerades ursprungligen 2014)
I förra inlägget skrev jag om att man varför man vill ha hästen i yttertygeln när man rider en volt. Dock är ju det här med att just genomföra detta väldigt svårt eftersom hästar är byggda för att alltid ha en och samma tygel som yttertygel oavsett varv. Bildtolkning, den vänstra bilden föreställer en häst med huvudet åt höger och rumpan åt vänster. Varje cirkel symboliserar en kroppsdel, i detta fall sett från vänster, bakdel, bål, bog och hals.
Den högra bilden visar en hästrumpa (cirkeln) sedd bakifrån med en armlös ryttare (streckgubben).

Ni kan bli konfunderade över ovanstående teckning. Rimligtvis så borde den ju enligt teckningen vilja vara i vänster hand kan någon kanske tycka med tanke på att att kraften från hovarna riktas mest till vänster tygel. Och ja, det stämmer. Men… den här hästen väljer inte själv att vara i vänstertygeln. Den kommer däremot alltid att vara på väg åt höger men vi ryttare vill ju sällan följa med hästen dit den vill, vi vill ju oftast rida rakt fram. Så det innebär att vi kommer att omedvetet att hålla den hårdare i vänstertygeln för att hålla den rak.

Så sanningen är att det är inte hästen som väljer att vara hård/hänga i/bita sig fat i högertygeln . Det är vi ryttare som väljer att hålla fast hästen i högertygeln.

Nu borde de flesta förstå att det är aldrig hästen som biter sig fast i en tygel, det är snarare vi människor som biter sig fast i tygeln.

Detta är ett symptom på att hästen inte är rak.

Man kan enkelt se/höra var en människa är i sin ridkunskap.

En nybörjare (oskolad ryttare)rider det hon ser och det är hästens huvud och hals.  (I detta fall rider hon/korrigerar högertygel)

En lite mindre oskolad ryttare rider oftast hästens bog, dvs hon korrigerar den bogen hästen skjuter ut (i detta exempel höger bog)

En ännu mer medveten ryttare försöker få hästens rygg att vara rak så att hon kan sitta på den (hon korrigerar hästens bålrotation)

En skolad ryttare han inser att problemet med sökningen till vänster tygel beror på att hästens förskjutit sitt bäcken så då korrigerar han detta bäcken.

Men det tar mååånga år att bli en skolad ryttare. Men det är en rolig (och svår resa). Har du börjat din resa än? Om inte så är det aldrig för sent. Med våra onlinekurser så kan du börja redan idag.

Please follow and like us: