Avsutten ryttarträning och mindfulness

Bara för att det är fredag och kallt och ruggigt ute så har jag nu sänkt några av våra kroppsmedvetenshetskurser så att alla ska få en chans att börja träna sitt sinne och sin kropp att vara avspända. Nu kostar   Mental Coaching, Chakrakursen och Fasciakursen endast 500 kr styck. Perfekt nu denna årstid när många av oss inte rider så mycket. Dessa kurser kan du göra i hemmets trygga vrå. Läs gärna mer om dem nedan.

12626206_627231104096471_1542077397_n

Nu är årstiden ”dåligt underlag” här. Det är många som har dåligt samvete för att de rider för lite. Ha inte dåligt samvete, släpp det där. Utnyttja tiden till att utveckla din egen kroppskontroll så att du sen när vädret är bättre kan ta din ridning till nya nivåer.

Det räcker oftast inte att bara träna ridning för att man ska bli en bättre ryttare. Man måste träna sin kropp på andra vis. Inte bara sin kropp faktiskt utan även sitt sinne.

Alla ryttares dröm är (väl?)att rida på de där små osynliga hjälperna och dansa med sin häst. Man tror att små hjälper går ut på att göra mindre. Det är inte sant enligt min uppfattning.




En hjälp är alltid 100 %. En hjälp ska förflytta 500 kg häst i önskad riktning (fram, bak, vänster/höger) och för att lyckas med detta så måste du använda en viss mängd kraft. Om kraften är för liten händer ingenting. Vi behöver ha 100 % kraft för att förflytta 500 kg. Men hur fungerar då det där med att göra mindre?

Tja, enligt mig så behövs 100 % kraft. Om jag kroppsligen bara lägger 50 % kraft och föremålet enbart flyttas om jag använder 100 % så måste ju de där 50 % ha gjort NÅGOT.

Jag tänker så här att små hjälper innebär att mer och mer kraft ges med hjärnan (fokus) och mindre kraft ges med musklerna. För kraft behöver inte alltid betyda muskler utan det kan även betyda hjärna.

Hästar är oerhört sensibla varelser som faktiskt KAN styras med hjärnan.Upplevelsen är himmelsk. Jag minns att jag en gång hade en Islandshäst, den bästa jag haft och när en vän frågade vad som gjorde honom bättre än de andra jag hade så var mitt spontana svar så här:

”Det känns som att sitta på en atombomb som man kontrollerar med hjärnan”

Det kändes som att jag bara satt på honom och gjorde ingenting men jag var ändå helt slut när jag ridit honom. OM jag hade använt muskler på honom så hade han sprungit till Kina typ och om man fes snett i sadeln så gick han i sluta 😉 Han var för känslig för muskler helt enkelt, endast en mjuk hjärna kommunicerade med honom på hans nivå. Då var han himmelsk att rida, man gick på moln i flera timmar efter varje ridtur. Minns att jag oftast red honom sista bara för att få behålla känslan av honom.

Oavsett om hästen är en överkänslig häst eller en underkänslig häst så är det fullt möjligt att flytta mer och mer av hjälpgivningen från musklerna och till hjärnan. Det ställer dock stora krav på dig som ryttare.

Grejen med muskler är att de styrs av hjärnan. Om man som ryttare inte har full koll på sina muskler så att de gör samma sak som hjärnan tänker så blir det väldigt svårt att ta Mental kontroll över en häst. Det är av största vikt att din kropp är i samma sinnestillstånd som hjärnan.

Det som stoppar det här mest är reflexer. Vi människor föds med massa olika reflexer. Allt eftersom vi blir äldre så kopplas vissa reflexer bort medan vissa står kvar.

För att kunna rida mer mentalt än kroppsligt så måste man ta kontroll över alla de där reflexerna.Vi kan titta på en film som visar de reflexerna vi föds med.

https://youtu.be/vdiCep6OStA

Ni kan läsa lite om reflexerna här. 

Den här artikeln skriver väldigt utförligt om reflexer, man måste vilja nörda lite för att orka igenom den tror jag.

Vad har då dessa reflexer med ridning att göra? Detta är faktiskt en hästblogg. Jo sant. Dessa reflexer ska då försvinna vid olika åldrar. Problemet är att de ofta inte gör det, iallafall inte 100 %. Det är bland annat dessa reflexer som gör att det är så svårt att lyda ridläraren, eller att lyda idrottsläraren. Man vill göra rätt men kroppen lyder inte. Reflexer är till stor del saker som står för vår överlevnad. Livräddare kan man kalla dem.

Kroppen prioriterar alltid överlevnad framför allt annat. Så om du alltid har en reflex som försöker hålla dig vid liv aktiverad (fast du inte är i fara) så kopplas liksom inlärningscentrummet bort. Observera nu att jag beskriver det här extremt förenklat för att du ska förstå, i verkligheten är det mer komplicerat än så här. Det är då många redan i ung ålder får en bild av sig som klumpig, stel, ovig, okoordinerad etc.

Den reflexen som i princip alla känner till är ”Rädda livet reflexen” 🙂
Både hästar och människor har en sån. Det är det som får hästen att vid fara köra upp huvudet och sänka ryggen och liksom frysa fast (innan han drar som en avlöning) och det är denna reflex som gör att du ramlar av din häst när han gör så. Testa att göra det nu när du sitter och läser det här. Notera hur dina händer dras upp (och rycker hästen i munnen), hur du håller andan (vilket får hästen att bli ännu räddare eftersom en människa som inte andas är rädd och då måste ju hästen vara beredd att fly). Våra muskler blir stela och styva, vår tyngdpunkt flyttas upp i axelhöjd vilket gör att vi sitter väldigt löst i sadeln.




Jag hör ofta ridrädda människor säga att de måste galoppera, de måste hoppa de måste. Det är ju helt galet. De kommer oftast bara att flyga av och känna sig ännu osäkrare. Vad de måste göra är att utrota reflexerna så att de inte är igång alltid, de måste kunna börja våga slappna av och mig veterligen är det ytterst svårt att slappna av i galopp även för en icke rädd människa. Skritt är en utmärkt gångart om man är rädd. Då hinner man andas.

Nåväl, det var ett bispår. Men en ryttare bör kontrollera de där reflexerna. Då kan hon sen i sin tur hjälpa hästen att kontrollera sina reflexer. Och voila, ett lugnt och fridfullt mentalt styrt ekipage uppenbarar sig.

Jag kan visa en film på när jag hjälper en unghäst att hantera sin rädda livet reflex. Men..Det här hade inte funkat om jag själv inte var i avsaknad av reflexen för hästen hade bara härmat mig och aktiverat sin i såfall. Så här skapar man stensäkra hästar som inte blir rädda av rädda ryttare. Det blir underbara ridhästar av hästar som tränas så här. Men som sagt var så måste människan först träna bort sina reflexer och inte känna minsta lilla spänning i kroppen när ballonger smälls.

Nåväl, det här blir en lång artikel känner jag. Så nu kommer jag till det jag ville skriva från början, meningen med allt det här dravlet. Ta tillfället i akt att utveckla din egen kropp, jobba med dina egna reflexer nu i vinter när du rider mindre. Jag lovar att du har igen det tusenfallt.

Bara för att hjälpa dig på traven så har jag nu sänkt några av våra kroppsmedvetenshetskurser så att alla ska få en chans att börja träna sitt sinne och sin kropp att vara avspända. Nu kostar  Fem Minutersklubben, Mental Coaching, Chakrakursen och Fasciakursen endast 500 kr styck. Perfekt nu denna årstid när många av oss inte rider så mycket. Dessa kurser kan du göra i hemmets trygga vrå.



Har du påbörjat höstens restaureringsarbete än?

Nu när vi är mitt i sommaren så gör det lite ont att tänka på hösten. Men vad vi än tycker om det så kommer det att bli så. Jag föredrar att se på hösten med positiva tankar, iallafall när jag tänker på hästar.

Hösten är årstiden som påbörjar restaureringsarbetet som onekligen behövs efter en sommar.Vi människor ser ofta sommaren som en bra hästårstid, den får äta gräs, gå ute dygnet runt och liksom må gott, vara häst.

Jag har dock genom åren sett att hästen oftast går friskare in i sommaren än ifrån den. Låt mig ge er en liten lista .

*Hästen är fet pga obegränsat med gräs.

*Hästen är omusklad pga av inte tränats så mkt i sommar.

*Hästen är stel, pga av gått på stengårda grusvägar (gärna i galopp) och hårda torra ängar utan grepp för hoven vilket tvingar hästen att spänna ihop sin kropp med musklerna för att må bra.

*Hästen har ont i lederna p.g.a samma som punkten ovan, framförallt är det framknä och bakknä som tar stryk.

*Hästens hovar är torra och spruckna pga brist på regn. De blir då mindre stötdämpande vilket förvärrar punkten ovan.

*Hästen har blivit utsatt för hårda insektsangrepp och allergener i form av sol (ofta utan att kunna söka skugga)

Det är smart att redan nu börja tänka på att lindra symptomen av allt detta. Det viktigaste är

*Rid på bra underlag, dvs flexibelt och greppvänligt.

*Om hästen är väldig stel, rid inte utan lär dig jobba hästen vid hand. *Låt hästen stå i vattenbad (hästens hovar tar åt sig vatten underifrån)

*Börja ta kontroll över hästens fetma. Det är aldrig för sent. Många ger lite upp och tänker att hästen redan är fet och då kan det lika bra få vara så. Tänk inte så, börja åtgärda det IDAG. Nu, meddetbums.

Om du inte börjar åtgärda det så kan du får en ganska tråkig höst och vinter som består av fång, konstant tappade skor och en halt, stel och ovillig häst som har svårt att göra vad du ber den om.

Att förebygga är bättre än att bota. //Linda i Växjö

PS: Titta gärna in på våra onlinekurser, nu är en perfekt tid att börja på en ny kula genom att träna sig själv att bli en bättre ryttare och hästmänniska.

Stela styva hästar är den här årstidens problem

Detta inlägg skrevs 2017 men är väl så aktuellt idag.

Ponnysarna har haft två veckors ledigt, det ena för att hon var snorig och den andra för att, tja, måste jag ge er en anledning så kan man säga att hon är ung och har tränat hårt och behövde en vila. Men ärligt talat, hon är 6 år nu och så himla hårt tränar hon inte. Nej, vilan var nog mer Januaribetonad. Bor man uppe i Norr och har snö så antar jag att vintern är trevlig. Men här i Söder så består vintern av en kombination av snö och minusgrader, plusgrader och regn, snö och minusgrader. Upprepa valfritt antal gånger och ni får en knölig värld som är som en skridskobana. Helt ärligt, ridning är inte så roligt då.




Ponnysarna går dessutom i en fantastisk lösdrift och klarar sig fantastiskt bra utan att ridas, det är mer som att ridning är något de inte behöver alls om jag ska vara ärlig. Så här skulle alla hästar få ha det. Ibland får jag ett habegär, jag vill ha ridhus och jag vill att hästarna ska bo i en box och vara rena och nyklippta och ha nystrykna täcken på sig. Jag åker och tittar på någon sådan anläggning och är helt seriös med att flytta dit. Jag känner den bitska stallluften, full av urin och damm medan stallägaren allt som oftast demostrerar att de har fantastisk ventilation. Jag ser hästar stå och hugga i gallret när en av alla dagens höpåsar fylls och de bara får titta på utan att få höet och jag tänker att ja, men mina kan säkert vänja sig vid det här fast det är sååå fel.  Men sen åker jag till mina egna och tänker att nej, jag kan inte sätta dem i ett fängelse så där. De må vara ludna, oklippta, ruffsiga och smutsiga och jag må sakna ridhus men hästarna får andas frisk luft och de har ett bra liv även när jag inte är här. Det är viktigt för mig, att hästen får ha ett bra liv. De blir liksom så tillfreds med allt då.

logiska ponisar

Nåväl, det var en parentes, det var inte det jag tänkte skriva om. Jag tänkte skriva om stela hästar ju 🙂 Åtminstone säger överskriften på detta inlägg åt mig att det var planen :-).

Nåväl, efter ponnysarnas vila så longerade jag dem lite igår. Vi hade fått antydan till ett snötäcke i ena hagen. Min egen unga Påni var pigg och glad och spänstig som få. Ingen fara på taket där, vilan hade bara gjort henne gott. Jag lät henne springa på tills hon var nöjd och färdig bara.


Den andra ponnyn däremot, hon hade inte alls mått bra av vilan. Hon är äldre, 15 år om jag inte minns fel och med ålderns rätt så får man såklart vara lite stel men denna stelheten är inte åldersrelaterad. Jag kallar det för att hästen är stram i Fascian. Titta på henne. Hon ser ut som om hon har på sig för korta byxor. Hennes steg är korta och lyftas knappt från marken.Jag lät henne försiktigt jogga på lite tills hon var en aning mjukare. Om en häst ser ut så här alltid, då har man riktiga problem, dock vet jag att med den här hästen är det tillfälligt och jag kommer att låsa upp det inom några dagar.

Egentligen är den här hästens kropp smart. Den har gått in i vintermood. Hela världen är hal och då vill man ju INTE halka. Så hon har helt enkelt satt fast alla benen i varandra så att de inte kan glida isär. Det gör hon genom att korta alla muskler runt om benen, dvs rygg, mage, sidor etc. När hon gör så här så kan hon gå på is utan broddar, hon kommer inte att halka. Hon kommer dessutom inte att kunna gå speciellt fort och hon kommer att få en typ av nackspärr eftersom halsen när hon kortat alla  muskler i sin kropp blir alldeles styv och kort. Oerhört praktiskt om man är en vildhäst.

Den andra ponnyn däremot, skäcken på filmen över, hon som inte gått in i vintermood, hon kan inte alls gå på is, benen glider åt alla håll. Hon är en dålig vildhäst 😉

Dock är det ju som så att vi bryr oss inte så mycket om att en häst är en dålig vildhäst. Faktum är att vi som ryttare faktiskt ogillar när hästen är i vildhästvintermood. Det känns styvt och stelt och vi tycker att hästen bjuder dåligt fram, inte går fram till handen, svårt att få den att gå i form etc.

Vi vill ha en häst som är som den översta  mest alltid. En som är helkass på att gå på is men däremot urrolig att rida på, spänstig och med en flexibel hals som lätt placeras efter ryttarens önskemål.

Och nu kommer vi till hela grejen med dagens inlägg. Om era hästar hamnar i vintermood, jaga dem inte, försök inte trixa med deras stackars halsar, sätt inte på dem hjälptyglar för att få dem att gå på tygeln, jaga dem inte med spö och sporrar. Bara låt dem vara precis så stela som dom är, jogga dem möjligtvis rakt fram.




Faktum är att man ser ofta hästar vara i vintermood även på sommaren. Det är då ägaren efterfrågar ett foder som ökar energin hos hästen men som inte gör den fet 🙂 Det är en så otroligt rolig fras. Foder som ger energi men som inte gör hästen tjock. Om man säger så så rekommenderar jag er att läs lite foderkunskap. Energi används som bränsle för hästen. Om hästen av någon anledning inte gör av med bränslet så sparar kroppen det som fett för senare användning.

Så sammanfattningsvis så kan man säga att om din häst inte går så fort och är så pigg som du vill men ändå är fet så är det INTE ett foder med högre energi hästen behöver. Hästen har då helt enkelt gått in i vintermood och kan därför inte röra ordentligt på sina ben eftersom de sitter fast i en låst kropp.

Samma ägare kommer också att ha problem med formen, med genomsläppligheten, med reaktionen för skänkeln etc. Tänk aldrig att det går att med våld lossa på en sådan häst. Såga inte, banka inte  på den, bänd inte dens huvud i sidled eller liknande horribla saker.

Det du däremot bör göra är att lossa på hästens kropp. Man kan göra det på många vis men för att du ska förstå hur jag menar så tänk dig att du har ryggskott, eller nackspärr. Du är inte det första akuta stadiet när allt gör ont utan du har gått med det i ett par dagar och smärtan är uthärdlig med konstant. Stelheten är ett faktum. I det läget är hästen.   Om du tänker så här så inser du att det sista du vill är att någon sliter i ditt huvud och hals. Du vill absolut inte gå på ett Friskis och Svettis gym pass. Du vill däremot ta det lugnt. Men hur gör man då?

Som alltid när det handlar om hästar och andra levande varelser så finns det aldrig ETT sätt.  Men jag har skapat en kurs för ändamålet, fasciakursen,  som visar hur man kan göra. Här slår vi en massa flugor i en smäll, kursen innehåller uppmjukande övningar för dig som ryttare, övningar som du gör på din häst när du står bredvid honom och sen övningar som ni gör när ni rider. Ni kan läsa mer om kursen här.

Du kan starta kursen precis när du vill, den är öppen för alla, även dig som aldrig har gått någon logisk kurs innan. Kursen varar i 3 månader, en lektion i veckan. Kursen är helt online vilket innebär att du gör den i helt egen takt, precis när du vill.




Arbete Vid Hand kurser

I dessa handkurser påbörjar vi skolningen av vår häst. De är tänkta som ett komplement till ridkurserna, men de är även öppna för dig som inte går ridkurserna.  Jag har en filosofi om att ryttare utbildar man bäst på en hästrygg men hästar utbildar man lättast från marken. När man tränat bägge parterna (häst och ryttare) separat så kan dessa sedan enkelt sammanfogas till ett trevligt ekipage.

Fördelen med att göra så här är att konflikterna man oftast ser vid hästträning minskar om man fokuserar på en individ i taget. Det är ganska logiskt. Dessutom så bygger man lättast upp en trevlig relation när man jobbar sin häst från marken.

Jag får många frågor om det där med att arbeta hästen vid hand. Jag har försökt göra en begriplig film om det. Dessvärre så blåser det extremt mycket i början av filmen men efterhand så avtar det störiga ljudet. Här får ni svaret på varför jag inte lär ut tömkörning eller longering i början fast att ungefär alla vill det. Här hittar ni svaret på ursprunget till alla problem som handlar om oliksidighet, dvs allt det som ni känner i form av att
Volten blir stor i ena varvet och liten i andra varvet
Hästen biter sig fast i en tygel
Hästen fattar helt bara en av galopperna
Hästen vill inte böja sig i ena varvet
Hästen vill inte flytta sina bogar.
Ni blir utskickade på hästens högra sida när ni rider på en volt
Hästen är öm efter sadeln på ena sidan av ryggen
Tja, ni vet, såna där vanliga hästrelaterade problem.
Varning för lång film, 25 minuter.

Alla handkurser pågår under 4 veckor med en lektion i veckan. De startar 1 fredagen varje månad och du  anmäler dig genom att maila mig din anmälan på blog@lindah.se där du uppger vilken kurs du önskar anmäla dig till och bifogar namn och adress. Du kommer sen att få en faktura mailad till dig och denna faktura ska vara betald senast 4 dagar innan kursstart. Om du eller din häst blir sjuk under kursens gång så att ni inte kan fullfölja kursen så går det jättebra att kostnadsfritt gå om kursen när ni är friska och ridbara igen. Pris 800 kr. Du får full suport och tillgång till diskussionsforum där du kan ställa frågor och få råd och hjälp. Kursen är helt online vilket innebär att du kan läsa den helt i egen takt.

 Mer info om handkurserna hittar du här. 

Det här är första kursen i arbete vid hand. Här börjar vi med enkel grundträning. Vi lär oss att be hästen gå på specifika spår, vi lär honom att låta oss leda honom på ett sätt som är rakriktande. Vi utvecklar även vår hand, blir kvickare i hjälpgivningen. Det upplever jag är ett stort problem idag. De flesta ryttare har alldeles för dålig kontroll på sina händer. Man tar för hårt i tygeln och man släpper för sent. Dessutom så vet man inte riktigt vad hjälperna ska åstadkommas utan man använder tyglarna väldigt slumpmässigt.

Hästar är otroligt känsliga djur som enkelt kan känna (och irriteras av) en fluga som går på deras päls. Det är fullständigt ologiskt för mig att man ska behöva dra och slita i deras munnar för att få dem att lyda. Hästar ska kunna ridas för små, lätta hjälper.

Min absoluta förebild inom hästträning (Lisette Hedman) sa en gång så klokt följande ord:

 ” Känslan en ryttare har i handen ska vara som om hon håller en liten leksaksbåt i ett snöre i en rinnande bäck. ”

Problemet som många ryttare brottas med är att de inte KAN sluta dra i hästen för då springer den iväg. Man kan därför sällan be någon att sluta dra. Man måste alltid lära ut vad man ska göra istället. För man drar ju i sin häst av en anledning, typ att man vill överleva eller så ;-).

Så det är det vi sysslar med i denna kurs. Vi blir kvickare i handen. Med våra ögon så ser vi hästens ben och kropp och vi känner med våra händer vad oviljan att göra vissa saker beror på. Vi ökar vår förståelse för våra goda vän hästen. Hästen i sin tur lär sig att han faktiskt har fyra ben, fyra hörnor av sin kropp. Han lär sig lyssna för mindre hjälper, han blir lugnare och mer lättsvängd.

Hela den här kursen sker i skritt och det ingår inga böjningar vilket gör kursen väldigt lämplig även för konvalescenter och unghästar. Vi använder oss av bommar att gå runt om (inte över). Har du inga bommar så går det lika bra med grenar och stockar som skogen bjuder på.

Provet ser ut så här.

Arbete Vid hand 2

Här fokuserar vi på att lära oss att analysera hästens rörelsemönster bak och att förstå vilka konsekvenser detta får för vår ridning. Det hästen gör (eller inte gör) med sina bakben får alltid följer i hela hästens kropp. Om man korrigerar bakdelen så korrigerar man automatiskt även resten av hästens kropp.

Tyvärr sker inte motsatsen, dvs du kan inte korrigera hästens främre del för att påverka dens bakben. Vilket är lite störigt för tänk vad enkelt det vore om man bara kunde jobba med hästens ställning i nacken och på köpet korrigera alla felaktigheter i hästens bakre del…. Tänk vad enkelt ridning vore då.

Nåväl, efter att vi lärt oss förstå hästens rörelsemönster så lär vi oss korrigera detsamma. Vi jobbar även med att lära oss förstå meningen och utförandet av ett ledande tygeltag och vi lär vår häst hur han korrekt och med hela sin kropp ska besvara ett sådant. En kurs som ger många ahaupplevelser och en mer lättsvängd häst som är mer positivt inställd till tygeln. Din hand blir återigen en liten aning mer skolad, dvs snabbare vilket du kommer att märka effekter av i ridningen.

Många förstår inte syftet med mina handkurser, löjligt enkla säger en del. Men om en häst inte lär sig det här så kommer du att märka av en massa svårigheter, odefinierbara sådana. En del av denna svårighet (som yttrar sig som seghet i en mun eller en utskjutande bog) kommer ifrån de här korsade bakbenen vi ser i filmen nedan. En skolad häst tar sig genom en sväng utan att sätta fälleben på sig själv. En oskolad häst (eller en ryttare med en oskolad hand) tar sig igenom en sväng så här. Kolla på hästens bakben, hur den liksom korsar dem i varje sväng. Man brukar kalla det för att hästen inte ger efter. Man tror problemet sitter i hästens mun men det gör det inte. Det sitter i dens bakben.

Så här ser provet ut för hand 2

Arbete Vid hand 3

Här fokuserar vi på att lära hästen röra sig på ett runt spår. Vi lär oss hur fin man måste vara i sin innerhand för att kunna föra sin häst på ett runt spår utan att hästen känner det som att vi ska välta honom.

För det är faktiskt så det känns för en häst när du med innertygeln försöker dra honom runt på volten. Ju högre gångart ju mindre innertygel tåler hästen. Tyvärr är det ju dock så att ju fortare det går ju mer drar man omedvetet i innertygeln eftersom det känns som att hästen kommer att springa ut från volten annars.

Och det är sant. Om du drar i innertygeln så ligger det i hästens natur att trycka emot (hästar är mottrycksdjur av naturen). Om han trycker emot en hand som drar i honom så kommer han att luta sig inåt på volten och då kommer hans innerbakben att hamna framför hans ytterbakben vilket gör att hästen har två val. Antingen att springa ut från volten eller att försöka hoppa/skutta/kravla sig förbi/över sitt innerbakben. Om man bråkar tillräckligt mycket med hästen så lär han sig till slut hur han ska spänna ihop sin kropp för att fixa det här. Problem solved kanske du tänker då. Tja, om ditt mål är att ha en häst som lärt sig spänna sig för att inte ramla så är ju målet uppnått. Jag har dock mycket svårt att se nyttan med det. En spänd häst är sällan speciellt rörlig. Gången försvinner, hästen gör sig okänslig för dina hjälper, lösgjordheten blir ett minne blott….

Vi tar som vanligt den långa vägen för att lära hästen voltteknik. För det är ju det som är problemet. Hästen förstår inte hur han ska hantera sin kropp på en volt. Så vi lär oss och honom det i denna kurs. Ryttaren får en känslig innerhand och hon får en häst som inte behöver dras runt på en volt, win, win. Vi lär oss även att styra hästens takt med hjälp av vår kropp samt påbörjar skolan öppna vid hand.

Provet ser ut som nedan. Du leder den på detta vis från bägge sidorna. Detta är alltså ett halvt prov.

Arbete Vid hand 4

Nu börjar vår häst att vara riktigt välskolad så nu kan vi göra mer avancerade saker. Vi påbörjar skolhalten. Skolhalten använder jag för att förklara för hästen hur han ska förhålla sig i en övergång. Övergångar vet väl alla att det är viktigt vid hästträning. En övergång fungerar lite som en situps för hästar. Stärker magmusklerna. Det talas väldigt mycket om att hästen ska jobba med sin rygg.

Hm… Jag har aldrig förstått det där. En arbetande muskel drar mig veterligen ihop sig. Om ryggmuskeln drar ihop sig så kortar han sin rygg och en kort rygg kan antingen bli stel och stum, vilket gör att hästen gång blir stel och stum. Den kan också börja svanka, alternativt sänker främre delen av sin rygg så den ser svankfri ut för ögat men i verkligheten bara har sänkt sin rygg att bli lika låg som sitt ovinklade bäcken, dvs framtung . Vi vill ju inte att hästen ska bli vare sig stel och stum eller att den börjar svanka eller sänka sin rygg.. Så vi kan ju anta att det är lite dumt att hästen börjar jobba med sin rygg.

Det vore mer logiskt att den börjar jobba med sina magmuskler. Om jobba då innebär att magmuskeln kortas. När magen kortas så borde rent tekniskt sett ryggen lyftas uppåt. Om inte ryggmuskeln också är spänd då förstås. Om så är fallet så blir ju hela hästens bål komprimerad och ihoptryckt. Det borde innebär att hästen blir kort och spänstlös. Vilket ju är tvärtom mot det man vill. Man vill ju få en häst som enkelt kan länga sig (men också kunna korta sig på kommando) vilket ju ger det som kallas för ett register i sina gångarter, allt från piaff till ökad trav.

Övergångar är något som ställer till mycket problem för ryttare. Många klagar på att hästen slår sig fri, speciellt i övergångar neråt. Då måste man ju funderar på varför hästen slår sig fri. Vad innebär det att hästen slår sig fri? Slår sig fri brukar man kalla det när hästen slänger upp sitt huvud som svar på ryttarens tygeltag. Det är ju helt logiskt att hästen gör så. Den är ju ett mottrycksdjur. Drar du bakåt så säger alla dens instinkter åt den att dra emot.

Så man kan väl säga att om du inte dragit så hade den inte behövt slå sig fri. Så varför drar man då i den för att stanna den? Helt ologiskt. Det är då skolhalten kommer in i bilden. Det är ett sätt att lära den stanna utan att man drar i den. När man gör det så händer det magi i hästen. Bakbenen kommer att komma längre in under den vilket vi ju vet är bra.

Det är en speciell teknik vi använder för att lära oss och hästen detta vid hand. Då kan man enkelt föra in detta även uppsuttet.

En häst sägs behöva fyra miljoner övergångar innan den är en Grand Prix häst. Så det är av största vikt att vi lär oss hur vi åstadkommer detta. Helt enkelt att lära hästen hur man håller balansen i övergångar. När den tappar balansen så anses den ofta dum och olydig…. Ganska sorgligt när man tänker på det…. Att dålig balans tolkas som olydnad.

Nåväl, kursens fokus är skolhalt.

Provet är att visa upp din häst på traditionsenligt vis-

Arbete Vid hand 5

I den här kursen jobbar vi med longering. Rakriktande longering. Longering är ett ypperligt sätt att skola hästar på. Vi jobbar med att finslipa allt kroppspråk vi lärt oss i tidigare arbete vid handkurser. Nu ska vi få det att fungera även när vi befinner oss i mitten av en volt, d.v.s en bit ifrån vår häst.

Vi lär oss skolande, rakriktande longering. Det är en konst som är svårare än man tror. Det är enkelt att man hamnar i en dragkamp om man börjar longera hästen innan man har utvecklat en bra kommunikation. Det är då hästen börjar luta sig inåt på volten vilket ger en felaktig belastning på hans ben.

lutande-svang

Vi vill att varje steg gör hästen lite bättre. Så det innebär att vi måste lära oss att påverka hästens steg, hur den använder varje del av sin kropp. Men man måste också lära sig att man inte kan påverka allt samtidigt, en sak i taget är det som alltid gäller vid träning av häst.

Vi lär oss att påverka takt, tempo, formgivning, vilket spår hästen går på. Vi påbörjar även sluta vid hand. Allt för att kunna hjälpa din häst att bli sitt bästa jag.

En annan positiv effekt av longering är att hästar mår bra av och behöver regelbundet tränas utan en gjord runt magen eftersom en gjord alltid oavsett hur väl anpassad och ergonomisk den är hindrar hästens rörelser om än aldrig så mycket. Muskler kläms en aning, blodflödet hindras en aning. Att låta hästen röra sig utan störande gjordar runt magen tillåter blodet att strömma fritt i hela hästen. När jag jobbade med travhästar så märkte man en stor förbättring på dem när man regelbundet lät dem röra sig utan störande gjordar.

Här ser vi lite rakriktande longering. Notera att hästen inte lutar på innerbenen vilket är ett absolut minikrav för att longering ska vara hälsosamt.

Provet är att visa longering i bägge varven, både på fyrkantigt spår, kare, och på böjt spår

Arbete Vid hand 6

I den här kursen jobbar vi med tömkörning på några olika sätt. Vi lär oss tömkörning som förbereder en unghäst för att bli inkörd, vi lär oss rakriktade tömkörning, vi lär in halvhalt och jobbar mycket med längning av överlinjen, böjning, övergångar samt givetvis rakriktning, rakriktning och rakriktning. Vi skolar vår hand att kunna hantera både pisk och tömmar. Det här är en kurs som är oerhört viktig för hästträning, tömkörning är en konst, en mycket matnyttig sådan.


Man måste bli medveten om att allting man gör med en häst, skolor, böjning, tramp m. m inte är huvudmålet. Det är inget mål att göra en sluta eller en öppna. Det är delmål, verktyg som man använder i syfte att förbättra sin hästs egenskaper. Egenskaper som går ut på att göra den otroligt kroppsmedveten och duktig på att bära sin ryttare och att kunna göra det ryttaren begär av den.

För mig är målet med hästträning att lära hästen att röra sig framåt på ett sätt som blir spänstigare och bekvämare och lättare för varje år som går. Om man tränar en häst smart så kan man glädjas åt den i många, många år, betydligt fler år än det som är vanligt idag. Alltför många hästar går sönder under uppträningen. Det beror mestadels på att man inte ger hästen tillräckligt med tid. Man har så bråttom idag vilket är synd. Otroligt många hästar får dessutom aldrig chansen att visa sin fulla potential på grund av detta.

Vi vill ju hjälpa vår häst att bli sitt bästa jag och det tar lång tid om man vill göra det bra. Visste ni att det tar ca 4 år av långsam, lugn träning innan hästens bakben är starka nog att bära en massa vikt längre stunder? Det är inte bara muskler som måste byggas utan senor, leder och ligament måste succesivt tränas att tåla en högre belastning. Muskler bygger man relativt snabbt och enkelt, det andra är svårare och tar mer tid.


Kurserna ovan, dvs hand 1-6 gås i den ordning de står. De ger dig en god inblick och kunskap i allt markarbete som du enkelt kan ta med dig till vilken gren du vill. Kurserna nedan väljer du lite efter tycke och smak i vilken ordning du vill. Fråga mig gärna om hjälp med vad du ska välja.

Arbete vid hand 7 Spansk skritt

Här jobbar vi med att få fram hästens spanska skritt på det besvärliga nogrranna sättet som är en förberedelse för  både levad och piaff. Ja, du läste rätt, allt det där hör ihop om man lär in det rätt. Det ena leder till det andra kan man säga.

Arbete vid hand 8 Tömkörning steg 2

Här ligger fokuset på att lära sig  diagnosticera och påverka hästens bakben efter vad den behöver just nu. Vi jobbar med skjutkrafft, halva steg och samlande hörnpasseringar.

Arbete vid hand 9

Trampförberedelser och utvecklandet av det diagonala mönstret. Vi leker med tyngdpunkten, vi lär hästen gå från low power till hög power och sen ner i low power igen. Det är en otroligt viktig grej för en blivande skolhäst, dvs att kunna skifta i sina energier och inte fastna i vare sig det sega eller det mer energifyllda läget.

Arbete Vid hand 10

Lite klassiskt skolande av häst, hur jobbar jag från marken för att få upp en låg rygghalva? Vi fortsätter på öppnorna som vi lärde oss i en tidigare kurs. Vi jobbar på att få en bra böjning i hästen.

Arbete Vid Hand 11

Miljöträning, här lär vi oss knepen som får din häst att sluta leta faror i ridbanehörnen. Vi ger dig en lugn zon som du sen kan ta med dig utanför paddocken så att era skogsturer blir angenämare

Tack för att ni finns

Jag blir så otroligt lycklig när jag ser det ena fina ridprovet efter det andra, det är inte klokt så trevligt det är att titta på dessa prov, tack för att ni vill göra den här resan med mig, ni är bäst 🙂

Den här omgången siktar vi på Fasciakursen, grund, trav och bogkursen.  Samt alla Handkurser naturligtvis. Starten är 4 augusti. Missar ni den starten så går det även bra att starta i september så ta det lugnt alla 🙂

Alla kurser är uppdaterade, jag önskar er en skön helg med massa träningsvärk.

Vi tillbringade morgonen vid sjön. I normala fall så måste vi typ släpa upp hästen ur vattnet, hon brukar älska att bada men idag var det lite segt. Gissar på träningsvärk, vi håller igång lite mer än vanligt nu i betestider. Det är inte så lätt att vara en liten hungrig Påni när hela världen består av mat :-). Så vi motionerar så mycket det bara går. Pånin kommer att få ledigt i helgen då jag beger mig till Göteborg och håller kurs. Ska bli jättetrevligt 🙂

Det är svårt att bromsa sig in i en rörelse

Det här var en trevlig lektion tyckte jag. Hästen är underbar och ryttaren otroligt välridande. Det här är svår ridning . Om man ska ha hästen att vara böjd eller i sluta eller annan rörelse som innebär att hästen ska ändra formen så krävs det ju att hästens ben rör sig olika på de olika sidorna. Detta kräver ju givetvis att ryttaren rör sig olika i sina olika ben (och armar). Kallas för korskoordination och det är just bristen på denna koordination som gör ridning så in  bombens svårt.

Skritt är den viktigaste gångarten

Varför är skritt den viktigaste gångarten? Många olika orsaker till det. Den simplaste är ju att om man inte kan göra en specifik rörelse i skritt så är det föga sannolikt att man kan göra det i trav och ännu mindre sannolikt att man kan göra det i galopp.

Funkar inte svängarna, dvs hörnpasseringarna i skritt så lär det bli svårare i trav och galopp. Den smarta ryttaren lär sig därför hörnpasseringar i skritt först.

Om man kan rida en sluta i skritt åt höger och utan större åthärvor gå direkt in i en vänstersluta så är det väldigt enkelt att göra ett galoppombyte. Om man INTE kan gå mellan skrittslutorna så är det väääldigt svårt att göra ett galoppombyte.

Av naturen är ju dock hästen skapad som så att den i ena varvet gärna går i sluta och i andra en öppna. Det är sällan öppna och sluta man måste träna på för att få rätt på det där utan det är snarare ryttarens förmåga att i alla lägen belasta sin häst jämnt och inte ramla ner på dens utsida som måste tränas upp.

Hur vet man då om man sitter jämnt på sin häst? Ett bra tips är att hålla koll på sin egen midja. Sitter man snett på hästen så viker man sig i midjan. En midja ska aldrig vika sig utan det ska vara lika många valkar (eh, förlåt, chokladvollanger ;-)) på bägge sidorna.

En annan sak är att många människor tror att det är hästen som begränsar hur långt de kan klättra i klasserna. Och ja, det är det ju till en viss del, man kan tex sällan komma till Svår klass dressyr med en travhäst, eller till Elitloppet med ett halvblod, 😉 men om man har ett helt vanligt friskt och korrekt byggt halvblod så är det liksom inget som begränsar att den kan gå msv dressyr eller hoppa 1,20. De är liksom avlade sedan många generationer tillbaka att göra det. Hindret sitter alltid på ryggen på hästen. Hindret är DU.




Det viktigaste att jobba med är ryttaren, hindret för att nå långt i ridning. Och det mina vänner gör man absolut enklast i skritt. Då hinner man liksom med i hjälpgivningen, man hinner känna, göra, tänka. Och det är sånt vi är specialiserade på att jobba med här i Logisk Ridning

Vi människor styrs till stor del av reflexer. En reflex är en sak som vi gör utan att tänka på det. Det är vår kropp som har programmerat in rörelser och tankar varje gång vi utsätts för en specifik situation. Dessa reflexer är ju dock inte alltid av godo. Speciellt inte när vi rider.

Vårt samhälle är byggt för att vara högerhänt eftersom största delen av vår befolkning är just högerhänta. Det gör att vi använder vår kropp väldigt högerhänt. Vi tänker inte ens på att vi gör det då det är reflexmässigt. Exempel på reflexer som är av ondo för ryttaren är ”ta på sig byxor” reflexen.

Man håller sina byxor framför sig och stoppar alltid i samma ben först. Gör man motsatt håller man på att ramla. Om någon sparkar en fotboll mot dig så kommer du att sparka iväg bollen med samma ben som du först sätter i byxorna. Det beror på att vi har ett ståben som är starkt och bra att stå på. Här känner vi oss balanserade. Det andra benet är bra på att viffta. Hästar har också ett ståben och ett viftaben. Så om vi sitter med ett ståben och ett vifftben på en häst som har ett ståben och ett viftben så kan ni ju gissa resultatet.

Har vi ”tur” så har vi och vår häst våra ståben på varsin sida. Då jämnas obalansen ut lite. Har vi otur så har vi ståbenen på samma sida. Då blir vi sneda. Väldigt sneda.

Alla våra rörelser utgår från bäckenet. Det är den centrala styrenheten i våra kroppar. Man måste först lära sig ta kontroll över bäckenet och därefter kan man arbeta sig utåt. Det svåraste att påverka är det som sitter längst ifrån bäckenet.

Händerna är det allra sista en människa kan kontrollera.




Hästens huvud fladdrar konstant och är det sista en häst kan kontrollera. Det beror på att han har ingen kontroll över sin hals och huvud.

Hästens hals och ryttarens armar har samma funktion. Det är hålla balansen grejor. När vi förlorar balans så kommer människans armar att åka ut och spontant röra på sig. När hästens tappar balansen så kommer hans hals att spontant röra på sig för att kompensera obalansen. Detta är reflexer som vi inte medvetet styr över.

En häst tappar balansen mest hela tiden. En häst är ett väldigt obalanserat djur. Att lära en häst bli en ridhäst innebär att hjälpa honom att bli mer balanserad. När en häst tappar balansen framåt (går på bogarna) så åker hans huvud uppåt. Det är då ryttare får ett oemotståndligt behov av att såga/lirka och hålla nere hästens huvud med hjälp av tyglarna. Efter ett tag uppstår nästa behov, byte av bett när hästen vant sig vid att bettet är störigt och som steg 3 så uppstår behovet av att spänna nosgrimman superhårt. Kvittot på var hästen har sin balans ser vi i hur han håller sin hals.

Vissa hästar med extremt mycket spänningar håller kroniskt fast sig, d.v.s. den balanserar inte utan den tar för givet att den inte kan balansera och håller därför ihop sin kropp genom att alltid spänna sig.. Han har då sitt huvud rakt fram och halsen rakt fram. Han skrittar utan att hans huvud pendlar fram och tillbaka. Vad han än gör så ser han ut så. Det är inte alls bra. Han är så rädd för att tappa sin balans att han alltid går och spänner sig. Såna hästar snubblar ofta väldigt mycket eftersom det är omöjligt att lyfta på fötterna om man har en kropp som är stel som en sågbock.

Att arbeta en häst innebär att lära den balansera sig. Vi människor måste alltså lära oss att balansera oss när vi sitter på en rygg. Oftast så ser ryttare ut som nickedockor när vi rider. Det är otroligt svårt att få hästen spänningsfri om vi sitter på den och okontrollerat vifftar åt alla håll med alla våra kroppsdelar.

En häst är ett djur som går på fyra ben. Men vi struntar i frambenen och bryr oss bara om dens bakben. Bakbenen går framåt med ett ben i taget. Om vi studerar ryttare som skrittar så ser vi dock att de juckar med sitt bäcken som om hästen hoppade som en känguru eller en kanin. Så går definitivt inte en häst. Han går precis som vi går, med ett ben i taget framåt.

 

Många ursäktar juckandet med att de är följsamma och följer med hästen. Detta är inte sant. Om ni går bredvid en häst och lägger ett finger på hans rygg så kommer ni att inse att ert finger rör sig kanske 2 millimeter framåt och bakåt. Men människan som sitter på en häst kan jucka upp mot en halv decimeter. Hm…Varför blir det så?

Hästen rör sig knappt alls men vi rör oss mycket. Det beror på att vi är för rörliga. En liten rörelse under vår rumpa fortplantar sig i vår sladdriga kropp och gör ett stort utslag upptill. Vi måste lära oss att sitta stilla på ett rörligt föremål. Min tränare sa alltid att ridning är som att sitta stilla på en jordbävning. Hästen är alltså en jordbävning.

Det förhåller sig så knäppt att i ett ekipage så kan endast en av parterna vara rörlig för att den andra ska kunna vara stilla. Vi vill ju att hästen ska kunna vara rörlig så då är det vi som måste kunna vara stilla. Om vi är rörliga så kommer hästen att bli en s.k bengångare. Där den rör benen men har kroppen stilla. Då får man aldrig swung och lösgjordhet.

Tänk på ridning som en dans. En partner är fast och ledande och den andra är rörlig och följer. Ni ska bli ledaren. Ni ska bli den stadiga danspartnern.

Sett från sidan så är ryttarens mage stilla medan höfterna är rörliga i sidled.

Det är dock sjukt svårt att lära sig sitta så här. Eller kanske inte direkt svårt men urjobbigt. Det kräver nämligen galet mycket muskler. Muskler kommer inte gratis utan det kräver blod svett och tårar. Och tid, mycket tid. Det är därför vår ryttarutbildning tar sådan tid. Vi vill bygga muskler, vi vill ge alla senor, leder och ligament möjligheten att i lugn och ro bygga om sig.

Det magiska i detta är att när vi tränar oss själv så härmar hästen oss. Han kommer alltså att träna sig ”gratis”, härma våra muskler och bygga muskler själv. Hästen är oftast en spegel av sin ryttare.

Det är viktigt att veta att man kan aldrig bara åka på en häst utan att träna den. För om vi sitter och slappnar av på en hästrygg så kommer hästen att ta efter vår hållning och en oskolad ryttares avslappnade hållning är sällan rak, den är sned. Vi föds, lever och dör sneda. Så träning sker alltid, vara sig vi vill det eller inte. Då är det ju smart att alltid träna på något när man sitter på en hästrygg. Annars är det smartare att gå bredvid hästen och låta den slippa hindret på ryggen.

I vår Grundkurs Ridning så påbörjar vi denna ryttarskolning. Hela kursen sker i skritt vilket gör den till en perfekt kurs att gå även om du ska sätta igång en häst, rehabträning, eller om du själv mest gillar att skritta eller om underlaget är sådant att det bara är möjligt att skritta. Grundkursen kombineras med fördel med härliga uteritter i fältsits i andra gångarter men själva skolningen sker alltid i skritt.

Passa på att anmäla dig till Grindkursen nu i Juli när vi erbjuder 25 % rabatt på den. Dock startar första fredagen alla månader. Maila din anmälan till blog@lindah.se




Dela gärna inläggen på den här offentliga bloggen. Gilla oss gärna på Facebook

Förberedande arbete för piruetter

Det man inte kan göra i skritt kan man sällan göra i trav och förmodligen absolut inte i galopp. Därför är skritt en ypperlig gångart att träna i. Här har vi som mål att kunna göra piruetter i galopp, men det kommer inte att ske idag eller imorgon, eller ens nästa månad utan vi bara lär oss hjälpgivningen. Det är många beståndsdelar som ingår i en piruett. Här jobbar vi med att få direktkontakt mellan hand och bakben.



Under detta arbete så kom vi på att det saknades innerhjälper så då fick vi öva lite på det också :-). Innerhjälper är lättare för ryttaren att utföra men man ska också vet att innerhjälper så gott som alltid stjälper hästen medan ytterhjälper hjälper den. Målet är att aldrig behöva använda innerhjälper.




Massa härliga elever har jag träffat i sommar

Jag har varit ute på turne’ ända upp i Norrland. Det är därför jag varit lite slarvig på att uppdatera här i bloggen men jag tänkte att jag ska bjuda på lite lektioner. Ni kommer förmodligen inte att se en röd tråd i det hela. Det beror på att vi anpassar oss väldigt mycket efter individen, vad den behöver just nu samt ryttarens utbildningsnivå. Logisk ridning är tyvärr lite krångligt på det viset, typ lite svårt att förstå då vi inte gör likadant med alla hästar. Min tanke är att man ska slita jämnt på hästarna och det gör man lättast genom att aldrig träna likadant. Om man gör lite så och lite så så blir hästen väldigt bra på lite av varje vilket ger en hållbar och positiv häst med en bred repetoar.




Först ut är den unga fröken halvblod, hon har egentligen en träningspaus så vi gör bara lite enkla grejor vid hand. Det passade väldigt bra att hennes semester sammanföll med att hon för första gången var tillräckligt lugn för att kunna ha enbart lugna lektioner. Innan har hon mest velat springa omkring och vi har låtit henne göra det. Enormt kul att få följa den här fina fröken.

Nästa par ut är fina hopphästen som verkar vara på g igen efter en lång rehabperiod.Denna ryttare har jag inte följt från grunden utan jag har bara hoppat på lite i slutet och därför är jag ännu inte riktigt säker på hur jag ska undervisa henne bäst men det kommer så sakteliga. Väldigt fina är de i varje fall. Vi försöker komma ifrån innertygeln till yttertygeln, ett ack så svårt projekt. Det är ju väldigt vanligt det där att man tror att man rider på yttertygeln men den krassa verkligheten är att det gör man inte 😉

Här var det ett nytt ekipage, de har precis börjat grundkursen. Jättefina var de. Fokus var..Fokus 🙂 Det är något som jag märker stor skillnad på på nya logiska ekipage och det är att de inte riktigt är på sitt jobb hästarna. Men efter travkursen så brukar de vara mer på jobb och ryttaren kan då jobba helt på att rida och inte skydda hästen från läskiga monster i ridbanehörnen 🙂

Vi får väl dela upp det roliga lite så jag avslutar här och lovar att bjuda på fler lektioner snart 🙂




Beridareutbildning

Varför studera hos oss kanske du undrar? Mitt mål är att skapa fantastiska ryttare, beridare som kan ”låsa upp knutarna” på i princip vilken häst som helst. Det tar ju galet lång tid att lära sig rida på Logiskt vis men det är väl värt mödan. I helgen påbörjades lite roligare beridarträning där några av eleverna fick rida igenom andra elevers hästar innan ordinarieryttaren skulle rida sin lektion. Det är lätt att tro att man inte kan så mycket när man alltid sitter och rider samma hästar hemma. Det hände rinte så mycket och det känns inte så mycket. Det beror ju på att hästen kan lika mycket som du kan.

När man sätter sig på någon annans häst däremot, då jäklar inser man vad man kan. Det är en galet rolig känsla. Jag älskar själv att sitta upp på elevers hästar och lossa lite på dem. Det är utvecklande för ens ryttarjag.

Här nedan ser du några filmer när några av mina elever rider andra elevers hästar att lossa på dem. Det är en ganska fantastisk grej att kunna. Blandade raser som synes och blandad utbildningsgrad på dem, Hon som till vardags rider halvblod fick testa Islandshäst och Fjording och hon som till vardags rider Welsh Cob fick rida halvblod. Det var jätteroligt att guida dem igenom dessa pass.

De här eleverna har tränat online i några år nu, det är dags för finputsen av dem. Så otroligt spännande!!!

Intresserad av att börja med onlinestudier? Den 2 Juni så kör vi igång följande kurser. All information finner du om du klickar på länkarna. Verkar det intressant så kan du anmäla dig genom att maila till blog@lindah.se

Grundkurs Ridning, Grundkurs Trav och Grundkurs Bog.

Arbete Vid hand 1,2 ,3,4,5 och 6.

Lär dig se 1

Fasciakursen

Info om onlinestudier

Elever om Onlinestudierna