Etikettarkiv: bli en beridare

Grundkursen i ridning, vad man lär sig

Jag får många frågor om vad det är man lär sig i mina kurser så jag ska ta och vara mer specifik. Först ut är första ridkursen, Grundkurs Ridning. Den korta varianten är att du lär dig kontrollera din kropp.Den långa historien är att du lär dig göra det du vill att din häst vill göra.

Direktlänk till ridkurserna

Men vad är det då vill vill att vår häst ska göra? Vad är målet?

Lektion 1: Vi vill ju att den ska vara lugn eftersom en icke lugn häst inte kan lära sig något. Det är ju som så att en stirrig, het och nervös häst är typ obildbar, du kan läsa om det här. Så, i första lektionen lär vi oss hur man gör för att få hästen i det bildbara tillståndet, dvs hur man får den lugn.

Lektion 2: Det pratas mycket om att hästen ska lära sig balansera sig själv, bli självbärig. Läs mer om det här. En häst har väldigt svårt att balansera sig själv när en människa sitter på den och stör dens balans. Så vi lär oss att balansera på en hästrygg. Kan låta enkelt men det går åt galet mycket muskler, magmuskler, det som många benämner som bålstyrka.

Lektion 3: Lösgjord ska en häst vara har jag hört. Det är för mig det absolut viktigaste som finns när man tränar hästar. En häst måste vara både fysiskt och psykiskt lösgjord. För mig innebär lösgjord att man inte hindrar hästens naturliga rörelser, ni kan läsa om det här. Det finns många teorier om hur man lösgör en häst, olika rörelser som sägs leda till lösgjordhet. Vi lär oss hur man får hästen lösgjord genom vår sits och vi lär oss teoretiskt om vad många begrepp innebär, t.ex att jobba med ryggen, att bära sig, att gå på bogarna etc.

Lektion 4: Vi påbörjar den långa resan mot att lära sig att sitta mitt över hästen i alla läge. Det är INTE lätt. Det handlar om att lära sig behärska hästens bålrotation. Behärskar man inte denna så blir ridning en vinglig sport 😉 . Du kan läsa lite om det här.

Lektion 5: Vi fortsätter att lära oss belasta hästens jämnt. Den jämna ryttarbelastningen är nyckeln till att hålla hästen frisk, dvs ohalt och med en frisk rygg. Hästens snedhet har grunden i dens bäcken och vad värre är, hästen härmar vårt bäcken. Så vi jobbar egentligen med att få vårt eget bäcken rakt. Läs mer om det här.  Nu tänker du kanske att om man har ett snett bäcken så kan man ju gå till kiropraktorn och göra det rakt. Men är det verkligen så? Lär mer om det här.

Lektion 6: Rakriktning är så sjukt svårt så vi kör en lektion till på temat. Läs lite mer om rakriktning här. Det är ganska enkelt att sätta sig mitt över hästen, problemet är att sitta kvar mitt på hästen. Muskler krävs, i mängd.

Lektion 7: Vi jobbar med den vikta midjan som jag förmodar inte behöver någon närmre prestation eftersom de flesta ryttare stött på den. Läs mer om den här. Så länge ryttaren viker sig i midjan så är inte hästen (och ryttaren) rak.

Lektion 8: Svanken… Vi är så vana vid att se både svankande hästar och ryttare att vi inte ens tänker på det men om vi tittar på världens bästa ryttare så ser man ingen svank hos dem (eller deras hästar). Det värsta är att hästar härmar vår svank…Så om vi vill att hästen ska sluta svanka så är det smart att föregå med gott exempel. Det roar vi oss med i denna lektion.

Lektion 9: Lodrät sits med fötterna pekandes framåt är bra, det känner de flesta till. I denna lektion jobbar vi med detta, börjar se lite prydliga ut. Den lodräta sitsen utgår i från vår rumpa, vårt bäcken och det är det vi jobbar med här.

Lektion 10. Man pratar väldigt mycket om vad hästen ska göra med sina bakben. Men kanske inte fullt lika mycket om vad ryttaren ska göra med sina egna bakben. Hästen härmar oss, även våra ben så om man vill att hästen ska ha full kontroll över sina bakben så är det logiskt att själv ta kontroll över våra egna bakben, dvs våra skänklar. Denna lektionen går ut på att ta kontroll över sina flaxande ostyriga skänklar.

Lektion 11. Att komma ner i sadeln är viktigt. För om man ska rida med sitsen så är det ju bra om sitsen liksom har kontakt med hästens rygg, gärna på bägge sidorna. Ni kan läsa om det här. Det som hindrar ryttaren från att komma ner i sadeln är spänningar runt bland annat höfterna. Den här lektionen hjälper oss att släppa lite på dessa spänningar.

Lektion 12. Att rida är sjukt svårt. Man måste kunna göra en massa olika saker samtidigt.Simultankapacitet kallas det visst. Det övar vi på i denna lektion. Hjärnkaos utlovas och träningsvärken ska vi inte prata om 😉

Lektion 13. När man rider på en volt så vill man böja hästen. När man böjer en häst så finns det en sak man inte får göra och det är att dra i innertygeln. Här lär vi oss att rida en volt utan att använda innertygeln, bara använda vår sits.

Sådärja, det var lite kort om Grundkursens alla lektioner. Jag bjuder dessutom på några gästbloggsinlägg om vår utbildning.

Janet Gästbloggar

Hanna Gästbloggar

Lite ord från elever som gått grundkursen kan ni läsa här.

Ord från elever

Ord från elever

Elever om sin snedhet efter kursen

Grundkursen kan du starta närsomhelst, redan idag om du vill. Den är helt online vilket innebär att du kan göra kursen vilken tid på dygnet som helst, du kan göra den i helt egen takt, vissa gör en lektion i veckan, vissa gör en lektion på 3 veckor. Det är en perfekt kurs för dig som har svårt att lasta din häst, för dig som inte hinner åka och träna. Du får tillgång till diskussionsforum med Lindah och alla elever, ett forum med väldigt trevlig stämning där alla oavsett ålder, gren eller utbildningsnivå samsas och delar framgång som motgång, ca en gång i veckan så hålls ett onlineföredrag där det också finns möjlighet att ställa frågor. För anmälan och mer information om kurserna kan du läsa här.


Jag tappar stigbyglarna när jag försöker sitta ner i traven

(Inlägget publicerades ursprungligen 2019)

Jag tänker börja skriva om de olika problemen som jag ofta läser och hör ryttare diskutera. Jag tar dem inte i någon speciell ordning utan jag tar en i högen :-). Först ut är fenomenet tappade stigbyglar i traven.

Det är lite roligt att läsa om svaren som ges om någon ställer frågan i ett hästforum. Stigbyglarna, eftersom man tappar dem så måste det ju självklart vara stigbyglarna det är fel på. Så man rekommenderas att byta stigbyglar till en med mer grepp i, eller någon som är mer ledad, eller någon som har en tåplatta som lutar åt diverse håll. Tappade stigbyglar finner man ofta hos ryttare som gärna står på tå i stigbygeln och därför är det vanligt att man då köper stigbygelplattor som lutar bakåt i tron att det ska få foten rätt. Givetvis fungerar det sällan. Jag har sett folk stå på tå även i bakåtlutade stigbyglar. Någon har tydligen även uppfunnit en vikt man kan sätta på sin häl som tynger ner hälen 🙂




Det är lite lustigt det där. Man vill liksom helst lösa ett fel eller ett problem genom att köpa något. Det är ju så enkelt. Men hjälper det egentligen? Kan göra om felet är litet. Men det är det sällan.

Om man tappar stigbygeln i trav så beror det ju på att man inte använder dem 😉 Dvs att man inte har foten stadigt placerad på stigbygelplattan. Och varför har man inte det?

Det handlar om ren och skär överlevnad. En människa som blir rädd eller spänd drar alltid ihop sig framåt, typ i fosterställning. Överlivet dras ner och benen dras upp. Om ryttaren envisas med att sitta spikrak i ryggen (som någon smart ridlärare sagt) så åker benen upp och du tappar stigbyglarna. Om du lutar dig framåt, dvs tillåter överlivet att luta sig framåt så är det större sannolikhet att benen står stadigt i stigbygeln. Detta är en ren reflex och inget vi kan styra över.

Reflexen föds vi med och den aktiveras när vi tappar balansen, när vi blir rädda och när vi spänner oss av olika anledningar. Så om du tappar stigbyglarna så är du alltså rädd, spänd eller har tappat balansen.

Jag tänker som så att om man är rädd, spänd eller tappar balansen så är inte det största problemet att man tappar stigbygeln utan det är ju just det att ryttaren är spänd, rädd eller tappar balansen. Det är ju lite dumt att sitat ner i traven då tänker jag eftersom det förmodligen är ganska obekvämt för hästen att ha en stel och spänd ryttare som studsar omkring på ryggen.

Så mitt svar på frågan; vad ska jag göra när jag tappar stigbyglarna i trav blir då alltså att du inte ska sitta ner i traven, än. Du kommer inte att bli mindre stel och spänd av det. Istället ska du givetvis öva dig på att vara orädd och avslappnad på en hästrygg.

Nu är ju tyvärr vi skapade så att det sällan hjälper att säga åt någon som är rädd att slappna av. Det är smartare att helt enkelt träna bort reflexen som gör dig stel och spänd. Då är vi inne och petar i mitt favoritämne, ryttarskolning.

Ryttare som har problem med nedsutten trav har egentligen problem med all sorts trav, man är helt enkelt inte så bra kompis med gångarten TRAV. Jag brukar alltid träna elever i fältsits först innan jag ger mig på andra sätt att ridas trav. I fältsits så måste man bli kompis med sin stigbyglar.

Du kan läsa mer om reflexer i det här inlägget som jag skrivit tidigare.

Att bli en bra ryttare innebär helt enkelt att ta kontroll över sin olydiga kropp. Då är det helt plötsligt inte längre så svårt att rida och träna hästar.

Vill du börja jobba med dig själv så titta på våra ridkurser. De är till för dig som har all tid i världen att lära dig rida. Grundkursen i ridning börjar första fredagen varje månad. Du anmäler dig på mail blog@lindah.se

Är det ens nödvändigt att sitta ner i trav? Är det möjligt att få fram bra gångarter på hästen ändå? Jag skulle vilja påstå att det är rent av onödigt att sitta ner i traven annat än för att tillfredsställa dressyrdomare. Man är smart om man undviker att sitta ner i traven tills hästen har en riktigt bra trav och ryttaren börjar få lite koll på sin kropp.

Du är väl med i vår Offentliga Facebookgrupp?

Länkar till några inlägg om ryttarens skänkel

För att aktivera hästens bakben så är det smart att aktivera sina egna bakben först

Ryttarens skänkel

Stolsits eller svanksits är samma sak

Skillnaden på innerskänkel och ytterskänkel




Avsutten ryttarträning och mindfulness

Bara för att det är fredag och kallt och ruggigt ute så har jag nu sänkt några av våra kroppsmedvetenshetskurser så att alla ska få en chans att börja träna sitt sinne och sin kropp att vara avspända. Nu kostar   Mental Coaching, Chakrakursen och Fasciakursen endast 500 kr styck. Perfekt nu denna årstid när många av oss inte rider så mycket. Dessa kurser kan du göra i hemmets trygga vrå. Läs gärna mer om dem nedan.

12626206_627231104096471_1542077397_n

Nu är årstiden ”dåligt underlag” här. Det är många som har dåligt samvete för att de rider för lite. Ha inte dåligt samvete, släpp det där. Utnyttja tiden till att utveckla din egen kroppskontroll så att du sen när vädret är bättre kan ta din ridning till nya nivåer.

Det räcker oftast inte att bara träna ridning för att man ska bli en bättre ryttare. Man måste träna sin kropp på andra vis. Inte bara sin kropp faktiskt utan även sitt sinne.

Alla ryttares dröm är (väl?)att rida på de där små osynliga hjälperna och dansa med sin häst. Man tror att små hjälper går ut på att göra mindre. Det är inte sant enligt min uppfattning.




En hjälp är alltid 100 %. En hjälp ska förflytta 500 kg häst i önskad riktning (fram, bak, vänster/höger) och för att lyckas med detta så måste du använda en viss mängd kraft. Om kraften är för liten händer ingenting. Vi behöver ha 100 % kraft för att förflytta 500 kg. Men hur fungerar då det där med att göra mindre?

Tja, enligt mig så behövs 100 % kraft. Om jag kroppsligen bara lägger 50 % kraft och föremålet enbart flyttas om jag använder 100 % så måste ju de där 50 % ha gjort NÅGOT.

Jag tänker så här att små hjälper innebär att mer och mer kraft ges med hjärnan (fokus) och mindre kraft ges med musklerna. För kraft behöver inte alltid betyda muskler utan det kan även betyda hjärna.

Hästar är oerhört sensibla varelser som faktiskt KAN styras med hjärnan.Upplevelsen är himmelsk. Jag minns att jag en gång hade en Islandshäst, den bästa jag haft och när en vän frågade vad som gjorde honom bättre än de andra jag hade så var mitt spontana svar så här:

”Det känns som att sitta på en atombomb som man kontrollerar med hjärnan”

Det kändes som att jag bara satt på honom och gjorde ingenting men jag var ändå helt slut när jag ridit honom. OM jag hade använt muskler på honom så hade han sprungit till Kina typ och om man fes snett i sadeln så gick han i sluta 😉 Han var för känslig för muskler helt enkelt, endast en mjuk hjärna kommunicerade med honom på hans nivå. Då var han himmelsk att rida, man gick på moln i flera timmar efter varje ridtur. Minns att jag oftast red honom sista bara för att få behålla känslan av honom.

Oavsett om hästen är en överkänslig häst eller en underkänslig häst så är det fullt möjligt att flytta mer och mer av hjälpgivningen från musklerna och till hjärnan. Det ställer dock stora krav på dig som ryttare.

Grejen med muskler är att de styrs av hjärnan. Om man som ryttare inte har full koll på sina muskler så att de gör samma sak som hjärnan tänker så blir det väldigt svårt att ta Mental kontroll över en häst. Det är av största vikt att din kropp är i samma sinnestillstånd som hjärnan.

Det som stoppar det här mest är reflexer. Vi människor föds med massa olika reflexer. Allt eftersom vi blir äldre så kopplas vissa reflexer bort medan vissa står kvar.

För att kunna rida mer mentalt än kroppsligt så måste man ta kontroll över alla de där reflexerna.Vi kan titta på en film som visar de reflexerna vi föds med.

Ni kan läsa lite om reflexerna här. 

Den här artikeln skriver väldigt utförligt om reflexer, man måste vilja nörda lite för att orka igenom den tror jag.

Vad har då dessa reflexer med ridning att göra? Detta är faktiskt en hästblogg. Jo sant. Dessa reflexer ska då försvinna vid olika åldrar. Problemet är att de ofta inte gör det, iallafall inte 100 %. Det är bland annat dessa reflexer som gör att det är så svårt att lyda ridläraren, eller att lyda idrottsläraren. Man vill göra rätt men kroppen lyder inte. Reflexer är till stor del saker som står för vår överlevnad. Livräddare kan man kalla dem.

Kroppen prioriterar alltid överlevnad framför allt annat. Så om du alltid har en reflex som försöker hålla dig vid liv aktiverad (fast du inte är i fara) så kopplas liksom inlärningscentrummet bort. Observera nu att jag beskriver det här extremt förenklat för att du ska förstå, i verkligheten är det mer komplicerat än så här. Det är då många redan i ung ålder får en bild av sig som klumpig, stel, ovig, okoordinerad etc.

Den reflexen som i princip alla känner till är ”Rädda livet reflexen” 🙂
Både hästar och människor har en sån. Det är det som får hästen att vid fara köra upp huvudet och sänka ryggen och liksom frysa fast (innan han drar som en avlöning) och det är denna reflex som gör att du ramlar av din häst när han gör så. Testa att göra det nu när du sitter och läser det här. Notera hur dina händer dras upp (och rycker hästen i munnen), hur du håller andan (vilket får hästen att bli ännu räddare eftersom en människa som inte andas är rädd och då måste ju hästen vara beredd att fly). Våra muskler blir stela och styva, vår tyngdpunkt flyttas upp i axelhöjd vilket gör att vi sitter väldigt löst i sadeln.




Jag hör ofta ridrädda människor säga att de måste galoppera, de måste hoppa de måste. Det är ju helt galet. De kommer oftast bara att flyga av och känna sig ännu osäkrare. Vad de måste göra är att utrota reflexerna så att de inte är igång alltid, de måste kunna börja våga slappna av och mig veterligen är det ytterst svårt att slappna av i galopp även för en icke rädd människa. Skritt är en utmärkt gångart om man är rädd. Då hinner man andas.

Nåväl, det var ett bispår. Men en ryttare bör kontrollera de där reflexerna. Då kan hon sen i sin tur hjälpa hästen att kontrollera sina reflexer. Och voila, ett lugnt och fridfullt mentalt styrt ekipage uppenbarar sig.

Jag kan visa en film på när jag hjälper en unghäst att hantera sin rädda livet reflex. Men..Det här hade inte funkat om jag själv inte var i avsaknad av reflexen för hästen hade bara härmat mig och aktiverat sin i såfall. Så här skapar man stensäkra hästar som inte blir rädda av rädda ryttare. Det blir underbara ridhästar av hästar som tränas så här. Men som sagt var så måste människan först träna bort sina reflexer och inte känna minsta lilla spänning i kroppen när ballonger smälls.

Nåväl, det här blir en lång artikel känner jag. Så nu kommer jag till det jag ville skriva från början, meningen med allt det här dravlet. Ta tillfället i akt att utveckla din egen kropp, jobba med dina egna reflexer nu i vinter när du rider mindre. Jag lovar att du har igen det tusenfallt.

Bara för att hjälpa dig på traven så har jag nu sänkt några av våra kroppsmedvetenshetskurser så att alla ska få en chans att börja träna sitt sinne och sin kropp att vara avspända. Nu kostar  Fem Minutersklubben, Mental Coaching, Chakrakursen och Fasciakursen endast 500 kr styck. Perfekt nu denna årstid när många av oss inte rider så mycket. Dessa kurser kan du göra i hemmets trygga vrå.



Lite mer info om onlinestudierna

Får massor av mail med 1000 frågor om studierna så jag tänkte att jag skulle besvara dem här istället.

Många är skeptiska till det där med att studera online. Mest handlar funderingarna om hur det går till, hur det är tänkt att fungera om jag inte kan se vad ni gör och berätta om ni gör fel.

Men vet ni, om jag hela tiden berättar vad ni gör fel vad har ni egentligen lärt er då? Då kommer ni ju fortsätta att vara elever som vet att ni gör en massa fel. Elever som vet att skänklarna åker bakåt, som vet att handen åker upp, som vet att midjan viker sig, som vet att hästen inte böjer sig åt ena hållet, som vet att hästen inte vill gå i form. Då tappar man tron på sig själv och blir ännu en ryttare som är beroende av att någon i varenda sekund berättar för er vad ni ska göra. En ryttare som väntar till tränaren kommer nästa gång så att ni kan få igenom hästen, få igenom rörelser etc.

Inlärning är en ganska komplicerad grej. Vi lär oss alla på olika sätt, dvs vår förmåga att ta in och tolka och sen använda sig av informationen är väldigt individuell. Vissa vill läsa saker, noga och ordentligt och flera gånger, vissa gillar att höra saker, vissa lär sig mest när de får göra det själv. Jag har elever som inte kan göra rätt om inte jag först sitter upp på deras häst och visar dem hur det ska vara och berättar varför jag gör så som jag gör, vad det är jag vill uppnå med det vi tränar på. Mitt syfte är inte att korrigera era fel utan att att lära er göra rätt.

Grundurserna lär er inte att göra tricks, dvs skänkelvikningar, skolor, galoppfattningar etc utan de lär er hur du i alla dessa rörelser kan fortsätta sitta mitt på din häst med din höft placerad just så som den rörelsen kräver. Höften är ju ryttarens primära styr och hjälpgivningscentral, det är viktigt att den gör rätt annars blir allting fel. Och vi vill ju inte lära oss att göra fel.

Grundkursen handlar mest om att ta kontroll över det där bäckenet. Det är den inre muskulaturen som står för bäckenkontroll. Den kommer man inte åt med stretching eller snabba rörelser. Denna kommer man åt med hjälp av hårt och fokuserat arbeta i ganska statiska positioner.

Först efter att man har koll på sitt bäcken så kan man börja rida. Att rida innebär att ge hästen hjälper. Alla hjälper utgår från vårt bäcken. Om vi inte har koll på bäckenet så kommer våra ben och armar att leva sitt egna lilla liv och göra saker väldigt reflexmässigt. Reflexmässiga hjälper ger reflexmässiga hästar som får svårt att gå stadigt i form, som gärna slår upp huvudet och har svårt att spåra.

Man kan säga att ryttarens bäcken är som en klocka. Eller att hästens rygg/sadel är klockan och att ryttarens bäcken är visarna som visar vilken tid det är (dvs vad hästens ska göra just nu).

I grunden så ska en ryttare alltid kunna sitta på klockan kvart i tre. Vill hon ha en böjning så ska hon placera sig på tex tio i fyra, eller 10 över åtta.När hon inte längre vill ha en böjning så sätter hon sig på kvart i tre igen. Det låter ju väldigt enkelt eller hur?

Men faktum är att det är allt annat än enkelt. De flesta ryttare sitter konstant och alltid oavsett vilken rörelse de ber hästen att göra på antingen fem minuter i fem eller på fem minuter över sju. På dessa klockslag bor bland annat skolorna öppna och sluta. Då är det inte så konstigt att hästen bara fattar en galopp, inte går att böja åt ett håll, har problem med ställning i nacken etc.

Anledningen att vi alltid sitter på ett bestämt klockslag beror på att vårt bäcken är roterat. Roterat blir det för att vi i  vår väldigt högerhänt uppbyggda värld belastar oss snett, blir sneda. När vi blir sneda så får vi ont i vår kropp, jätteont. När vi sätter vårt sneda bäcken på vår häst så får även han ont, jätteont. Han kommer till slut att bli halt av det.

De flesta bäcken har dessutom alltid låst fast ett av klockslagen elva, tolv eller ett. Vi har vridit vårt bäcken så att vi sitter och svankar på våran häst. Att svanka på en häst är det absolut värsta en ryttare kan göra eftersom det ber hästen att slå upp sitt huvud, sänka sin rygg och gå på bogarna. När en människa svankar så får han ont i ryggen, jätteont i vissa fall. När en häst svankar så får den till slut kissings spines. Det gör ont.

Med denna vetskap så är det inte så konstigt att hästar beter sig och går emot hjälper och vägrar lyda och utföra saker vi ber dem om med våra ben och armar. Faktum är att hästar är jättelydiga. De går och gör precis så som vårt bäcken säger åt dem att gå.

Grundkursen handlar alltså om att ta kontroll över det där olydiga bäckenet. Du kommer att märka att du styr hela ditt bäcken från ena sidan. så kan det ju givetvis inte vara om man ska kunna dansa med en häst.

Grundkursen lär dig att kunna lösgöra din häst så att den kan söka sig framåt nedåt och forma sig längs ett böjt spår utan någon synlig hjälpgivning.

Detta är grunden i all ridning.

Lektionerna hjälper dig att i lugn takt, steg för steg kunna påverka ditt bäcken. Du får varje vecka en tydlig hjälp att öva in. En hjälp som syftar på att ta kontroll över ditt bäcken så att du sen kan ta kontroll över din hästs bäcken. Hjälpen följs av en tydlig och lättförståelig instruktion om hur du ska göra. Du får teorin bakom handlingen du ska göra så att du förstår varför du ska göra den. Jag lägger upp filmer som visar rätt och fel.

När man lär sig saker på detta vis, dvs övar på en enda sak i lugn och ro utan att behöva oroa dig över alla fel du gör, då kommer denna hjälp att fastna i din hjärna och till slut bli en automatisk reflex.

Mina kurser syftar till att skapa beridare. Skolade ryttare som inte ser problem utan som rider så att det inte blir problem. Mina kurser vänder sig till dig som vill vara en väldigt duktig ryttare om några år. En väldigt, väldigt duktig ryttare som har ridningen i ryggmärgen. En ryttare som har tålamodet att lära sig rida på riktigt.

I klassrummet finns det diskussionsforum där du fritt kan diskutera med dina kurskamrater. Jag finns också i forumet för att svara på eventuella frågor du har.

 

Är du en ta sig runt buggar ryttare?

Ibland tänker jag, undrar om ni verkligen förstår det jag försöker förmedla. Förstår ni varför jag utbildar mina elever i de mest konstiga detaljer? Varför lär jag er inte mer om hur man rider på riktigt undrar ni kanske? Varför allt detta pillandet med detaljer, varför måste ni fokusera på att känna en massa obetydligheter?

Då ska jag berätta en historia om en dam. Hon hade presterat väldigt bra på dressyrbanan med sin gamla häst, ett välutbildat halvblod som hon köpte som läromästare på äldre dar. De gjorde alla roliga saker, byten i varje, piruetter etc. Men åldern tog ut sin rätt och hästen fick pensioneras och till slut tas bort. En ny lovande unghäst köptes, en s.k påläggskalv. Damen hade planer på att nå långt. Dock var det väldigt mycket fel på hästen trots att den hade kanonstam, kanonexteriör och trots att en fantastisk dressyrryttare hade haft den på inridning i flera månader, tre om jag inte minns fel. Enligt veterinärerna som undersökt den vid köpet, röntgat och kollat på alla vis man kan kolla en häst på så var det inga fel på den.

Ändå så ville hästen inte arbeta som den skulle. Den verkade hatade dressyr. att rida ut på den var ett helvete, den gick inte ens i form i traven och den galopperade inte rakt utan mer som en fyllehund. När man krävde eftergift av den så protesterade den hej vilt.

På rekommendation av folk i stallet så inköptes ett pessoabett när den började rusa och sticka. Dubbla nosgrimmor sattes på. Damen kom på att hon hade svårt att trampa ner hälarna så hon köpte sig ett par svindyra stigbyglar med stötdämpning i som dessutom kunde vinklas så att hälen hamnade neråt. En tränare hade bett henne rätta på sin rygg vilket damen hade svårt för så hon köpte sig en slags väst som på något magiskt vis gjorde underverk för hennes hållning genom att dra bak axlarna. Dock hade hästen fortfarande problem med typ allt som en dressyrhäst ska kunna. Damen fattade inte vad det var för fel på hästen, damen gjorde ju exakt så som hon gjort på sin gamla häst och den gjorde minsann byten i varje. Tränare efter tränare kontaktades, till slut hittade hon DEN tränaren. De kom fram till att hästen gick bäst på kandar, då kunde den dressyr. Problemet med att det inte gick att rida ut på den löstes enkelt med att helt enkelt inte rida ut.

Men en dag, då bara exploderade hästen, damen flög i backen och bröt en massa ben. Hästen vägrade efter det att släppa upp någon på ryggen, lynnesfel måste det vara. Något fel som veterinärerna inte hittade. Nu går hästen i en hage och väntar på..tja, jag vet inte…

Jag som följde det här lite från sidan, såg dock det här komma. Damen var ingen fantastisk dressyrryttare och den nya unghästen var fantastisk, en drömhäst. Damen var inte bara inte en dressyrryttare, hon var faktiskt knappt att räkna som ryttare. Hon vara typ en dam med riskolekunskap i bagaget som köpt sig en fantastisk välutbildad dressyrhäst, en häst skolad av en äkta hästmänniska, en sån häst som på riktigt lärt sig allt man ska kunna om man är en dressyrhäst. Denna dressyrhäst gissade sig till vad hon med fumliga ridskolehjälper bad den göra och så gjorde den det.

Problemet var väl egentligen att hästkunskapen saknades hos ryttaren. Att rida roliga saker på en häst som någon annan skolat är en sak, men att själv skola en unghäst att bli en dressyrhäst, det är en helt annan sak…. Man kan inte bara sätta sig på en unghäst och be den göra saker.




Vi kan jämföra det med en dator. Nu är inte datorer min starka sida men det lilla jag kan är att det finns programmerare som gör så att såna som jag kan använda en dator. De kan kallas datorvärldens beridare.

Ibland finns det sämre programmerare som gör ett program fullt med buggar. En bugg innebär typ att om man går till en viss grej i programmet via en viss väg så hänger sig hela skiten. Man kan antingen programmera om hela programmet eller så kan man lära sig att ta sig runt buggen, så att det kan användas ändå. Det blir lite jobbigare men slutprodukten blir densamma, det vill säga det kunden ser. Men bakom det kunden ser så är det kaos. En sån programmerares motsvarighet i ryttarvärlden kallar jag de som köper sig massa utrusning för att korrigera fel eller att använda övervåld och tvinga in hästen i en viss form. Slutresultatet blir det samma men under ytan, dvs inuti hästens kropp så blir det kaos.

I min värld så finns det tre typer av hästfolk.

Programerare;De som skapar hästar som kan allt, buggfria

”Ta sig runt buggar”-ryttare: De som löser fel genom övervåld eller att sätta på utrustning som döljer felen

Användare: De som kan åka runt på en häst som tränats av en programmerare

Men vad händer som en häst som är utbildad av en ”ta sig runt buggar ryttare” köps och används av en Användare?

Det blir typ helt galet.

Så, var vill jag komma? Det jag lär ryttare är att bli programmerare. För att kunna programmera en häst så måste man till fullo känna till systemet. Man måste veta att när det känns så beror det på att…..Och då måste jag backa till… för att kunna programmera bort buggen. Men om man inte ens känner buggen, hur ska man då kunna få bort den?




Om vi jämför med om du läser en utbildning som gör dig till en datorprogrammerare. Utbildningen är på 4 år. Vad tror du händer om du programmerar något efter 2 års utbildning? Kan man kanske gissa att resultatet inte blir strålande? Samma som med ”hästprogrammering”, man bör gå hela utbildningen, man bör inte gå halva och man bör inte studera endast var tredje lektion, s.k russinplockare. Man kan då gissa att programmet blir fullt av buggar.

Grejen med hästar är att de är levande och tänkande individer. De är vingliga och oprogrammerade som små. Som en dator utan operativsystem, typ.

Säkert har vi alla någongång kämpat med de där vingliga unghästarna… Det vinglas och det far åt alla håll och kanter. Ofta får unghästarna ta väldigt mycket bråk i sina känsliga munnar för att de är vingliga. Till slut, när man bråkat tillräckligt mycket med dem så blir de mindre vingliga. Oftast så har man dock behövt stänga till munnen på dem med en nosgrimma och många onödiga bestraffande skänkelhjälper har tagit bort lite av unghästens arbetsglädje. Dessutom så har unghästen försetts med skydd på benen eftersom den slår sig på kotorna.

Men vet ni vad? Det är helt naturligt att unghästar vinglar. Man behöver dessutom inte bråka med dem för att de ska sluta med detta. Att gå över cavalettibommar är ett av sätten, så enkelt att till och med ett nyinridet barn på en nyinriden unghäst kan klara det. Givetvis finns det andra sätt, det viktigaste ordet är FRAM.

Vet ni varför de vinglar?

Man kan enkelt bota detta med hjälp av att växelvis såga, då hindras ofta detta helt naturliga skruvande med bakbenen och det känns skenbart bättre. Dock är det inget trevligt tillvägagångssätt. Det ger ingen direkt skolning av hästen heller. Dock så ger det ofta en massa led och muskelskador.

Men genom att lära sig varför hästen gör det, sen hur man åtgärdar det så får man en unghäst som trots brist på både benskydd och nosgrimmor enkelt gör vad som krävs av den, dessutom glatt och villigt så har man skapat en häst som är välvilligt inställd både till människor, bett och arbete. Och detta helt utan att den får ont i sin kropp.

Såååå, slutsats, lär dig mer om VARFÖR hästar är dumma så kommer du fram till att de är inte alls dumma, de bara gör som de är födda för att göra. Jag lär er hur man programmerar om dem, gör dem ”snälla”.

Det gör jag främst i Arbete vid Hand kurserna. Där har man fördelen att både kunna se hästen och lära sig påverka den på ett helt annat sätt än när man sitter på den. Här ser du mer info om dessa kurser.

Jag hoppas ni förstår vad det är ni lär er, ni lär er själva att lära hästar. Då kan ni enkelt ta med er kunskapen till nästa häst och nästa häst.

Att jämföra med att du endast försöker vara en dålig programmerar som tar dig runt buggarna, då tar du ju inte med dig någon kunskap till nästa häst utan då måste du göra likadant till dem. Det är därför som många ryttare säger sig ha sån otur med sina hästar, de får liksom samma skada på häst efter häst. Men ja visst ja, det är ju avelns fel, glömde fel 😉

Ta chansen att påbörja din utbildning till programmerare, både genom Ridning och arbete vid hand

Nåväl kära vänner, ha en underbar helg 🙂




Ögonen bor i röven

Ögon… Kan se ut så här. Vackra, djupa. Det sägs att ögonen är själens spegel.

logisk-ridning-mjuka-ogon-vid-ridning

Det är det vi ser alltså är det så. Punkt.

Dock är ju saker alltid väldigt mycket mer än vi ser. Ögonen bor i två hål i vår skalle. Den bilden är inte lika vacker för gemena man. Lite info om vad som ingår i en ögonhåla.

titta-dit-du-ska-logisk-ridning

Ser ni att ögonen styrs av muskler? Ögon kan snurra i vår skalle. Hit och dit och upp och ner.




Jag har i många år tränat något som heter FeldenkraisFeldenkrais är den absolut och totalt utan jämförelse bästa ryttarträningen som finns att uppnå. Jag använder väldigt mycket Feldenkrais övningar både när jag jobbar med ryttare men också när jag behandlar hästar.

Jag tränade detta för att lära mig rida bättre. Som en liten bieffekt så fick jag en syn som gör att jag om jag går till optikern kan se även de minsta bokstäverna utan något som helst problem. Innan jag började med Feldenkrais så såg jag ganska dåligt. Det tog ett tag innan jag kopplade ihop min förbättrade syn med min ryttarträning. Jag tränade liksom rumpan, inte ögonen.

Forskade lite i det och förstod helt plötsligt sambandet. Ögat styrs ju av muskler som ni kan se i bilden ovan. Dessa muskler slutar ju dock inte i skallen som på bilden. Där dessa musklerna slutar tar andra vid.

nackmuskler-logisk-ridning

Där ”de andra” musklerna tar vid så tar ytterligare några andra över.

ryggmuskler-ryttare

En muskel jobbar ju aldrig ensam. Muskelarbete är som ett pärlband. Som dominobrickor. Om en muskel spänns så får det följder i hela kroppen, från din tåspets upp till ditt öga, från ett finger till det andra fingret, från topp till tå.

Jag jobbar med att skola ryttare, så som jag själv en gång skolat mig och fortfarande skolar mig. Har man en gång börjat skola sig så kan man aldrig sluta, det blir som ett gift, man vill alltid utveckla sig lite mer och lite till och ännu mer. Man kan säga att vägen har blivit roligare än målet.  För vad är målet egentligen?

Innan så var målet ganska klart. Typ att man skulle få ordning på gångarterna på en Islandshäst så att man kunde tävla, att man skulle få ordning på en travares rörelsestörning så att den kunde tävla och vinna lopp, eller att förbättra galoppombytena på en PRE till att ske i varje istället för i vartannat.

Men nånstans där så slutade hästarna att vara målet. Man insåg att så fort man nått ett mål så var det roliga slut. Jag gillar att ha mål så jag började göra nya mål, omedvetna mål. Man hoppade upp på en häst och insåg att höger bak inte gick att peta in i ”hålet” det borde vara i och därför så blev galoppombytet assvårt åt ena hållet. Man släppte fokuset från galoppombytet till att få fatt i det där bakbenet. Medan man kämpade med bakbenet så kom man på att ens ena sittben var olydigt på den sidan så då satta man allt fokus på det där sittbenet. Medan man satt där och bara hade sittben i huvudet så kom man på att en axel inte alls gjorde som den skulle och att man konstant satt och glodde åt vänster av någon konstig anledning.




Vid närmare eftertanke så var ju hela ens kropp alldeles bråkig och olydig så man hoppade av hästen och gick hem och på vägen hem så körde man förbi stranden (jag bodde i Spanien vid denna tidpunkt) och det var så vackert så man stannade till och köpte sig en kopp kaffe på ett fik och så satt man där och tittade på stranden, lyssnade på vågorna som rullade och fyllde öronen med skön musik. Man blickade mot horisonten och som alltid när jag gör det så hör jag inom mig en klok kvinnas ord:

”Allting i naturen är böjt och krokigt utom horisonten för den är rak.”

Inser att horisonten inte är rak… Har min kloka kvinna fel? Eller är det jag som är snedögd? Eller vänta nu lite… Jag sitter ju som en jäkla ostbåge. Mitt ena sittben är inte ens i närheten av stolen. Hm.. Samma sittben som jag nyss bråkade med i sadeln…..

Hm..Kan det vara så att JAG, som jobbat så otroligt mycket med mitt ryttarjag inte ens kan sitta på en stol… Rättar till mig och voila. Horisonten blev rak. Mentalt gör jag ett par galoppombyte i stolen. Funkar perfekt. Får en illusion och kör tillbaka till stallet. Sadlar en något konfunderad häst igen, sitter upp och gör några perfekta galoppombyte.

Hoppar av. Åker hem. Sätter mig på balkongen. I en stol. På båda sittbenen. Tittar på en rak horisont. Känner mig ganska nöjd. Med min resa. Vad målet är? Ingen aning, det har jag glömt 😉

Vill du göra samma resa som jag gjort?

Du kanske även vill läsa Titta dit du ska

Kimberly, en av de logiska tränarna har skrivit ett läsvärt inlägg i detta ämne.




Träna ryttarens hand

Det är fredag idag med sedvanlig kursuppdatering. Många kurser är färdiga, både hand och rid och många kurser kommer att ha sin sista lektion nästa vecka. Om man vill så är det då dags att skicka in ridprov. Några av ridproven och handproven ser ni i denna länk, jag ska ta och fylla på den så att alla prov hamnar där.




Om ett ridprov inte blir godkänt så är det inte hela världen, du får reda på vad du behöver träna mer på, så att du kan träna ett tag och skicka in prov igen. Har du inte hunnit med så får du gå om en kurs kostnadsfritt en gång.

Vi kör följande kursstarter, ni som vill med i augustistarten hinner fortfarande skicka in film.

Augusti:Grundkurs Ridning, Trav, Bog, Arbete vid Hand 1-6, Fasciakursen

1 September: Grundkurs Ridning, Trav, Bog, Rakriktning, Bakben, Samordna dina hjälper, Skola din hand, , Fasciakurs, Arbete vid Hand 1-6, Horsemanship 1-6,

Det är lite spännande med Septemberstarten för då kör vi sista Grundridkursen, skola din hand för första gången. Det är kursen som sätter pricken över iet för ryttarna. Då ska allting vi hitills lärt oss sättas ihop och sluta i färdiga ryttare. Det ska bli galet spännande. Jag är oerhört tacksam för alla ni som orkat följa med mig så här långt. Det är tufft att vara de första som går en utbildning. Vad är målet? Hur ser det ut när det är klart? Vi behöver oftast ha någon förebild att följa men ni som var först har fått vara förebilderna. Det är modigt att vara först.

Skola handen har vi ju dock gjort hela tiden, men på olika vis. Ni som gått kurser har säkert fått testa på någon av alla handövningar jag brukar ge er. Dock är det ju så att handen blir inte bra förrän kroppen kan rida. För att träna sin hand så måste man alltså först träna sin kropp. Därav att min utbildning tar sådan lång tid.

Jag har skrivit en del blogginlägg om att träna sin hand.

Mjuk hand

Skolad hand

Träna handen

Bjuder på en film från en koordinationsövning för handen.

Vad är då målet med min utbildning? Det är att skapa ryttare som kan rida för vilken träna som helst i vilken gren som helst och kunna göra det han ber om. Vi kan väl ta Carl Hester träning som ett exempel. Det han fick tjata om var ta fram handen, ta fram handen. Det är ju liksom lite pinsamt att man anlitar en av världens bästa dressyrryttare och istället för att få nyttja hans kunskap så måste han istället lägga tiden på att lära ryttaren  basic saker. Mitt mål är att få fram färdiga ryttare. Fantastiska ryttare. Som redan kan grunden och kan börja rida på riktigt. Det är vanligt klagomål många utländska tränare har på oss svenskar, att vi inte behärskar grunden. Jag försöker ändra på det.

Det är aldrig för sent att börja, min äldsta ryttare är 80 år, det är heller aldrig för tidigt att börja, min yngsta ryttare är 14. Däremot så innebär det att man får lägga några år på det här. Man lär sig inte rida på en månad eller år precis. Men det är en rolig resa, OM man är beredd på att ge det tid. Här hittar du  information om ridkurserna .



Det finns en gratiskurs för dig som kostnadsfritt vill pröva lite logisk ridning.

Elevträning i Helsingborg Maj 2017

I helgen var det kurs i Helsingborg. Jag var tillbaka i mitt älskade och mycket saknade Skåneland. Folk förstod vad jag sa och ingen sa va ? 😉 När en flicka talar Skånska och allt det där ni vet. Skånskan som jag när jag var liten skämdes för låter nu som ljuv musik i mina öron, jag kan lyssna på det i eviga tider, så underbart.

Grönt och vackert var det i Skåne, och blåsigt som sig bör, äppelträden blommade och solen sken.

Det var gamla elever och nya elever. Som vanligt en mångfald av raser men för en gång skull så dominerade Halvbloden och det var för ovanlighetens skull endast en Islandshäst men han var så fantastisk så man kan ta honom för tre stycken ;-), en gammal bekant Nordsvensk var också med, underbara Golden som fastnade på en sådan fantastisk bild så att jag bara måste lägga ut den här. Här ser vi också den underbara Skånska grönskan 🙂

Vad vi gjorde? Tja typ det vanliga, vi lärde oss om hästens naturliga bananform, om hur man kan använda den till sin fördel istället för att kämpa mot den. Vi lärda oss följsamhet, rakriktning enligt bananens begränsningar. Fantastisk helg där jag fick äran att undervisa två av min absoluta favorittränare, Lizettes, elever. Silken ynnest det är att få undervisa så välförberedda elever, då kan man faktiskt gå direkt till hästen svårigheter och träna hästen utan att man först måste hjälpa ryttaren att inte sitta i vägen för hästen. Det är ju liksom alltid ryttaren som måste ändra sig först, aldrig hästen.

Bjuder på en liten film med lite glimtar från våra soliga skånska helg:-). Eleverna är på olika nivåer och tränar efter just sina förutsättningar.

Elevträning i Helsingborg Maj 2017

I helgen var det kurs i Helsingborg. Jag var tillbaka i mitt älskade och mycket saknade Skåneland. Folk förstod vad jag sa och ingen sa va ? 😉 När en flicka talar Skånska och allt det där ni vet. Skånskan som jag när jag var liten skämdes för låter nu som ljuv musik i mina öron, jag kan lyssna på det i eviga tider, så underbart.
Grönt och vackert var det i Skåne, och blåsigt som sig bör, äppelträden blommade och solen sken.
Det var gamla elever och nya elever. Som vanligt en mångfald av raser men för en gång skull så dominerade Halvbloden och det var för ovanlighetens skull endast en Islandshäst men han var så fantastisk så man kan ta honom för tre stycken ;-), en gammal bekant Nordsvensk var också med, underbara Golden som fastnade på en sådan fantastisk bild så att jag bara måste lägga ut den här. Här ser vi också den underbara Skånska grönskan 🙂

Vad vi gjorde? Tja typ det vanliga, vi lärde oss om hästens naturliga bananform, om hur man kan använda den till sin fördel istället för att kämpa mot den. Vi lärda oss följsamhet, rakriktning enligt bananens begränsningar. Fantastisk helg där jag fick äran att undervisa två av min absoluta favorittränare, Lizettes, elever. Silken ynnest det är att få undervisa så välförberedda elever, då kan man faktiskt gå direkt till hästen svårigheter och träna hästen utan att man först måste hjälpa ryttaren att inte sitta i vägen för hästen. Det är ju liksom alltid ryttaren som måste ändra sig först, aldrig hästen.
Bjuder på en liten film med lite glimtar från våra soliga skånska helg:-). Eleverna är på olika nivåer och tränar efter just sina förutsättningar.

Har hästar sittben?

Det pratas inte så mycket om hästens sittben men hästars sittben är väldigt intressanta. Vanligtvis så nämns de inte när man räknar skelletdelar men ibland så finns de med och benämns då med ordet bärbensknöl. Det är den bakersta delen som liksom sticker ut baktill under svansen. Om hästen vore en människa och satt som en människa så hade det känts likadant för dom som för oss att sitta på en hård träbänk.

skelett

 

Här ser vi ett  människobäcken. Sittbenen är de där två utstickande delarna med ett stort hål i som ni ser längst ner.

backen

 

De flesta vet att hästen ska vinkla in sitt bäcken, trampa under sig. Vad många inte vet är att hästen härmar människans hållning så det innebär att om vi vill att hästen ska vinkla in sitt bäcken under sig så måste vi människor göra det först så att hästen kan härma oss.

Det går alltså sällan bra att sitta och svanka när man rider eftersom hästens också kommer att svanka då.

Att svanka är motsatsen till att vinkla in sitt bäcken under sig.

När hästen slutar svanka så betyder det att den har vinklat in sitt bäcken under sig. Denna vinkling kan man enkelt se utifrån. När hästen vinklar sitt bäcken så ändrar nämligen sittbenen höjd vilket ju enkelt kan ses utifrån

Sittbenshöjden hela tiden. Det är hälsosamt att det ändras. Det betyder att hästen är lösgjord och rörlig. Man vill aldrig att sittbenen är konstant parkerade på en viss höjd för det betyder att hästen är orörlig och låst. Man vill alltid att hästen ska vara rörlig.

Man vill ju såklart att hästen hela tiden utvecklas, blir starkare och mer bärig och mer rörlig. Dock är sanningen att på många, många hästar så går utvecklingen åt det motsatta hållet. Det vill säga att den hästen blir mer och mer obärig och orörlig. Man ska dock vara medveten om att det tar ca 4 år av bra ridning innan hästen är en färdig stark och smidig ridhäst. Det är så lång tid det tar att stärka upp hästen så att tex dens bakben blir starka nog att orka bära vikt utan att gå sönder.

Kan ni förstå hur väldigt väldigt bra den här filmen är? Den är bra eftersom hästen är oerhört rörlig i sitt bäcken, att ryggen swungar. Rörlig är första steget till att få en mer permanent bra linje. Travar hästen med alldeles stilla rygg och rumpa så kommer den att ha väldigt svårt att utvecklas positivt. Jag brukar säga att man ska slita jämnt på hästar för då håller de längre Att ha en rörlig rygg och bakdel innebär att man inte sliter på hästen i ett statiskt läge, Rörliga hästar är helt enkelt hållbara hästar.

Jag är ju lite allkonstnär vilket innebär att jag tränar 3 gångare och hästar med många gångarter. Här ser vi en ung Islandshäst som stundtals får ett väldigt trevligt bäcken med nedåttänkande rörliga sittben. Det här är fruktansvärt bra. Många Islandshästar får spatt eftersom man tvingar dem att bära för mycket vikt på bakbenen för snabbt. Här ser vi att belastningen skiftar och att hela hästens kropp är levande och rörlig.

Även här ser vi en rörlig fin häst med trevligt bäcken som är i positiv utveckling.

Rörlig och flexibel är nyckelordet vad gäller att träna hästar.

Vill du lära dig se mer om hur det ser ut när hästen jobbar korrekt så tipsar jag om ”Lär dig se” kursen som startar  första fredagen varje månad.