Kategori: Okategoriserade

Snällt är inte alltid effektivt, eller hållbart eller smart.  Jag följer fascinerat rehabtrenderna. Ett tag var det slowwalk som alla praktiserade. Det är en  fascinerande grej där man leder en häst med handbromsen islagen för att typ simulera att man går på snedden ned för en backe. Man gör detta med hästar oavsett skick, oavsett om det finns muskler som kan stöjda upp sättet att gå. Gulligt, men varken smart eller effektivt. Alltså, missförstå mig rätt, att gå nerför en backe på snedden har praktiserats i decennier och är en extremt effektiv träningsform. Nu är det en ny trend på gång, bakbenen ska bak och placeras parallellt med varandra när hästen står stilla. Det verkar man tycka är bra just nu eftersom mitt flöde typ fyllls av bilder på det. Men återigen. Hästen måste först ha muskler som kan stabilisera hästens hållning innan det görs. 

Observera att detta inlägg riktar sig till ”friska” hästar. Dvs inte de som har akut skada och bara ska stå i en box eller ledas för hand. 100 % frisk är väl egentligen ingen häst men med frisk i detta inlägg så menar jag en häst som är ridbar. Typ 🙂 Bäst jag skriver så så att ingen med en skadad häst följer råden 🙂

En bra grej att vara medveten om är att på plan mark under snälla former så ger man hästen förslag på nya sätt att röra sig på. Det som inom Logisk Ridning kallas att man koordinerar om hästen. Men koordinationen behöver muskler som kan understädja den för att förbli en permanent installation i hästen. Man bygger dock inga muskler av det.

Just i det här muskelbyggandet så upplever jag att det saknas kunskap. Jag såg en icke snäll tränare , som kallar sig själv elitryttare inom dressyr, som galopperade en stackars hästkrake extremt sakta i en paddock. Tygeln höll huvudet nära kroppen och det är ju ett välkänt faktum är att framhovar sällan eller aldrig går längre fram än hästens nos.  Det innebar att hästen fick ett steg som var typ 22 cm långt, och galopperade därför varv på varv på bogarna i snigeltempo med raka bakben. Tränaren gjorde detta för att bygga kondition och muskler, för att stärka hästen. Hon agerar alltså i god tro. (Det upplever jag att alla göra, både ”snäll” och ”elak”. Ingen gör medvetet fel, alla vill väl på sitt sätt. Man bara har olika former av kunskapsluckor.)
Men tro mig, det enda som stärks där är hästens ogillande mot ridning. Den får möjligtvis ett extra lager nekrosser i laner och sidor, ”stärker” sig där. Men i princip inga muskler och ingen påverkan på konditionen. Principen är densamma som för det snälla simulerandet av slowwalk, fast att slowwalk givetvis är snällare mot hästen, men inget av förfarandena stärker egentligen hästen.

Detta de flesta missar är hur man bygger styrka och kondition. Det är något man måste göra MASSOR av. För att få det man lär hästen att kunna användas av hästen. Det är lite som att ge en apa en bil. Bara för att den har en bil och händer med tumgrepp så innebär det inte att den kan köra bil. Bilen kommer att raseras.

Vad saknas då? För ett tag sen så skrev jag ett mycket hatat inlägg om underlag. Det hänger lite ihop. Det är i princip omöjligt att bygga varken muskler eller kondition på plan mark, oavsett om det sker i en paddock eller på en grusväg. (Undantaget är om man rider i djup sand eller i vatten, men det tar vi i ett annat inlägg).Farten man måste upp i är så stor att lederna kommer att ta skada innan musklerna påverkas.

Man behöver alltså fart, eller krafft från bakbenen  som är hästens motor. Enklaste sättet att uppnå detta är att galoppera i uppförsbackar. Intervallträning. Just nu är säsongen för detta. Det finns ljuvliga gräsbackar där underlaget är perfekt just nu. Backen måste vara lagom brant för att hästen ska ta i maximalt men inte få för snabb fart. Då får man gratis, dvs utan att dra, bromsandet framtill och extrem power bakifrån. Själv anlitar jag en tonåring för detta uppdrag, jag är inget fan av det nuförtiden. Jag älskade det förr dock.

Ju svagare häst man har ju kortare uppförsbacke får man ha, svag häst kanske bara orkar ett språng. Galoppera upp, skritta ner. Upprepa 4-6 gånger efter en 20 minuters uppvärmning. Kör varannan dag, aldrig varje under någon månad. Testa sen av hästen i den gren du verkar i. Du kommer att känna dig som en elitryttare när du känner hur fin hästen blir. Utan att du har gjort något annat än att ”busrida”. På köpet får du en häst som tycker att ridning är kul :-).

När du lagt grunden så kan du börja forma hästens förmåga att svänga genom att planera ridvägen både upp och ner i bågform. Du ska alltså inte ha hästen i en bågform utan ridvägen ska vara bågformad. Den svåra galoppen har ju ofta ett bakben som inte vill skjuta ifrån. Testa i vilken riktning bågen ska gå för att hästen ska tycka att det är sjukt jobbigt att starta, den bågen ska du träna mer på. Den bågen hästen gärna vill starta i behöver du inte träna i. Du vill helst att hästen ska grymta till fattningen, då vet du att du gjort rätt. Vill du ännu mer effekt av träningen så undvik helt att trava under en månad. Då får du ännu bättre resultat.

Du som har en Fitbit eller liknande kan testa detta på dig själv. Hur kommer du snabbast upp i konditionspuls, är det i backe eller på plan mark?
Det är inte alls fel att ägna mellandagarna åt att koordinera om hästen på plan mark, eftersom du nu ger hästen den förutsättningar att kunna använda det du lär den.

Viktigt att komma ihåg att du måste alltså ha något (muskler, kondition) att forma om, innan du formar om. Också viktigt att komma ihåg att hästträning går ut på att få största möjliga effekt med minsta möjliga slitage.

Jag uppdaterar denna blogg väldigt sällan nuförtiden. Jag är dock en aning flitigare på att uppdatera Instagram med små bilder från vardagen.

Lycka till och håll i hatten i backarna 🙂

#smarthästträning #tränahästenlogiskt #rehabträninghäst #friskvårdförhäst #logiskridning #swbsåklart

Om ni studerar filmen på hästens som leds med fokus på var hans svans är i förhållande till hans bakben så kan ni se att svansen förvisso svingar sidled så där sunt som svansar alltid ska göra i en lösgjord skritt (gör den inte det så är något fel) men den svingar inte jämnt åt bägge sidorna. Den döljer oftare vänster bak än höger bak. Då kan man ju tänka sig att något är snett, eller hur?

Samtidigt så ser vi att hästens ban spårar, dvs går på en rak och prydlig linje, eller två rättare sagt. Så enligt ett visst sätt att se på det hela så är hästen rakriktad, eftersom han spårar.
Men om han nu vore rakriktad så borde väl? svansen hänga rakt ner?
Men faktum är att svansen faktiskt hänger rakt ner. Det som däremot inte är rakt är resten av hästen.. Den här hästen är i detta korta filmklipp INTE rakriktad, han lutar sig över vänster höft. Vilket innebär att hans ryggrad inte befinner sig mitt mellan hans skor. Ni kan se på efterföljande bilder hur jag menar. Här symboliseras mitten (där ryggraden borde befinna sig) av brädlinjen i golvet och hundkopplet (man tager vad man haver ) symboliserar var ryggraden faktiskt befinner sig i förhållande till hästens hovar. Här visas några olika varianter (skarpt överdrivna för att vara tydliga att se) av hur hästens ryggrad kan befinna sig för att visa den här snedhängda svansen. 

• 

• 

• 

Så sanningen är att en häst kan spåra utan att vara rakriktad. Bah, vad komplicerade hästar är 🙂

Diskussioner är givande och det finns sällan en sanning när det gäller hästar så var snälla mot varandra. Jag har tyvärr inte själv möjlighet att diskutera eftersom jag har väldigt lite fritid.

#logiskridning #rakriktning #hästrehab #swbsåklart #ryttarutveckling #dressyr

I begynnelsen så fanns det en häst som hade ett stort, stort problem. När han rörde sig så var det någonting som skadade hans högra framben. Ont gjorde det och det onda kom helt oförberett. Pang bom, smäll. Han lyckades aldrig räkna ut var det kom ifrån och när det skulle komma. Det hade varit så sedan han var liten och han hade lärt sig leva med att skydda sitt högra framben så att han med åren behövde lägga väldigt lite energi på att skydda det,. Det gick liksom av bara farten. 
Sen skulle hästen bli en ridhäst. I början gick det bra, han reds in utan problem och han fick skor på sina fötter. Med tiden så blev dock ridningen en stor plåga för hästen. Ridningen verkade gå ut på att man ville att han skulle skada sitt högra framben igen, det som han lärt sig att INTE göra. 
Det blev ett dilemma det här. Om han gick med på att skada sitt högra framben så var människan på hans rygg snäll, men om han INTE gick med på att skada sitt högra framben så var ryttaren elak. Hen drog i hans mun och tryckte hårt med sina ben, speciellt på ena sidan av hans revben. 
Både munnen och revbenen blev otäckt ömma.
Varje gång hästen släpptes ut i hagen så återgick han till sitt naturliga rörelsemönster, att skydda höger fram. Detta gjorde han typ 23 timmar om dygnet, när han åt, sov, sket, kliade en polare och lekte. Det var det naturliga.
Varje gång han togs in för att ridas så tvingades han göra saker som gjorde ont. Både i sitt högra framben, i munnen och i revbenen. Detta onda verkade sprida sig så att hela kroppen gjorde ont. 
Hästen fasade för de där ridturerna, han försökte undvika det genom att inte låta sig fångas i hagen.
När det inte hjälpte så lärde han sig att stänga av sin känsel så att det onda knappt kändes. Då tillfogade människan på hans rygg mer smärta, av en annan sort. Hans mun snördes ihop, hårt så att det blev svårare att undkomma smärtan och något vasst och hårt sparkade honom i ena sidan. Hästen tvingades att stänga av ännu mer vilket gjorde att sättet som ryttaren använde för att tillfoga smärta accelererade. 

Det här är många hästars vardag, som ryttare i all välmening utsätter hästen för. Däremellan älskar ryttaren hästen till döds, klär den i fina täcke, köper det dyraste fodret, använder skickliga massörer för att få bort spänningarna i hästens kropp, spänningar som ryttaren själv tillfogat hästen ironiskt nog.
Det måste finnas bättre sätt att skola en häst. Och det finns ju det, massvis av sådana,  men när ska den stora massan inse det?
#logiskridning #hästträning #skolhäst #hästvänligridning

Fokuskurserna är kurser där vi fokuserar mer på vad och hur du tänker än på vad du aktivt ska göra när du tänker.

Detta är kurser som vuxit fram under åren när jag insåg att hur vi tänker nästan är viktigare än hur vi gör. En bra ryttare har en kropp som gör samma sak som hjärnan tänker på.

En ryttare som har problem vid ridning är oftast i otakt med sin egen hjärna. Det kan vara olika känslor som spökar. Prestationsångest, rädsla, ilska, mindervärdeskomplex är vanliga känslor som faktiskt hindrar en från att bli en bra ryttare.

Dessa kurser är tänkta att minska den frustration som uppstår när resultatet inte blir det förväntade, man kan tycka att man gör precis allt som ridläraren säger eller som står i boken men det blir ändå inte bra. Istället för att anklaga hästen att göra fel och bygga upp en hög frustration så erbjuder dessa kurser ett annat sätt att se på saker. Sätt som är tänkta att minska på tex prestationsångest, rädsla, ilska, mindervärdeskomplex etc.

Just nu finns följande fokuskurser tillgängliga men antalet kommer att ökas på med tiden. Kurserna är uppbyggda så att varje kurs med sina 7 lektioner bildar en helhet vilket innebär att varje lektion i en kurs bara är en del av en helhet. Det är gjort så här för att hästen och du enkelt ska kunna förstå och göra lektionen med ett bibehållet högt självförtroende oavsett på vilken nivå ni är på. Passar lika bra för skogsmullar som mer erfarna ryttare.

1.Fokus Rida ut. Hur man etablerar en trygg runda där hästen gärna går och hur man styr över tempo och aktivitetsnivå med minsta möjliga hjälper.

2.Fokus finn hästens rytm. Här tränar vi oss i den svåra konsten att bli och vara i samma energi som hästen är. Inte före eller efter eller bredvid utan bara vara exakt där hästen är, både kroppsligt och själsligt.

3. Fokus Uppvärmning. Hur man värmer upp smart på ett sätt som skonar hästens kropp och hjälper den att bli mer lösgjord och rakriktad så att du sen enkelt kan träna på det du planerat att träna på.

Mångas dröm är att kunna rida och till synes inte göra någonting medan hästen gör maximalt. Jag tänker alltid på det som att man ska kunna rida med tanken som hjälp. Då är ridning helt underbart. Problemet är att det är väldigt svårt att rida med tanken som hjälp. Hästar kan enkelt läsa av oss, men svårigheten är ju för hästen att veta vilken av alla våra tankar och hjälper han ska läsa av. Vi kanske ger hjälpen för att gå framåt, öka tempot, samtidigt som vi är lite rädda för farten. Vi ger hjälpen för att svänga vänster samtidigt som vi oroar oss för att gå omkull. Vi ger hjälpen för att svänga höger samtidigt som telefonen piper till och vi undrar vem som skickade ett sms.

Ja ni förstår säkert hur jag menar. Hästen kommer att gå enkelt att rida för tankens krafft, vårt fokus, om tanken och handlingen alltid stämmer överens. Och i ärlighetens namn så är det exakt just där svårigheten ligger. Vi behöver öva oss på att bli förutsägbara, att låta tanke och handling vara samma, alltid. Det är inte jätteenkelt. Då kommer de fysiska hjälperna att kunna minimeras och målet med ”osynliga” hjälper blir verklighet.

Vår nyaste kurs startar imorgon och den fokuserar just på detta, att lära dig ett annat sätt att tänka med målet att bli en mer logisk och fokuserad ryttare.

Fokuskurserna är helt online så du kan göra dem i helt egen takt, när du vill och var du vill.
Du anmäler och läser mer om kurserna här

Rapporter från de som gått kurserna innan

Säger du vad du menar eller menar du vad du säger? Det är en mening som för mig betyder ärlighet och är hela grunden för själslig lycka.

Vi lever tyvärr i en tid där lögner inom meningen är mer norm än ”onorm”. Vi ljuger ofta om hur vi mår, vad vi gör och vad vi känner och tänker.

Vi gör det för att det är så enkelt att ljuga nu förtiden med alla sociala medier. Må så vara det är lögner som har för avsikt att göra en till en del av flocken, eller till att förvandla en till någon som flocken vill följa och se upp till. Det är 2020 i ett nötskal. Ingen reagerar på det, det är bara så det är.

Om vi pratar hästhantering så är det här förödande. Du måste säga vad du menar (ber hästen göra) och du måste mena vad du säger, annars blir hästhantering så väldigt väldigt svårt.

Hästar förstår när du ljuger för dig själv eller för dem. De kanske inte förstår orden men de förstår att om du säger att vi ska gå dit med dina ord och handlingar samtidigt som hela ditt inre skakar av nervositet och rädsla över att gå just dit.

De förstår givetvis direkt att du tänker skicka dem i döden genom att be dem gå dit du inte vågar.

Detta kan gälla att lasta hästen i en livsfarlig (enligt ditt sinne) hästtransport, be den gå ner i en sjö, gå in i en skog, lämna gården och resten av flocken, hoppa ett hinder, gå förbi en brevlåda etc.

Hur kommer man runt det då? Genom att inse att du kan inte leva i 2020 talets lögn när du är med din häst. Du måste gå tillbaka i tiden där medvetenhetslögner var ovanliga. Definitivt innan sociala mediers tid. Du måste mentalt förflytta dig till en tid när det inte var norm att ljuga utan där det var som det var liksom.

Så en bra tanke för dig som har problem med att du skrämmer din häst för olika saker, är kanske att du tänker dig att inga sociala medier finns, att omgivningen inte har kameror som när som helst kan dokumentera dina ”misslyckande” och att omgivningen kanske inte ens bryr sig eller ens ser dig.

Att det bara är du och din häst och att ni inte ska prestera över dina gränser utan du bara accepterar att du idag bara ska göra sådant som känns bra för dig. Du ska inte behöva gå över din trygghetszon just idag. Just i dag är en dag av utforskande av ditt sinne.

”Var och när börjar jag bli nervös och rädd för saker”?

Sen accepterar du och omfamnar den känslan och konstaterar utan att värdera tex att

”Jag blir nervös bara jag tänker på att passera en brevlåda.” Bara så. Inget mer.

Första steget för att göra en förändring ligger att förstå och acceptera.//Lindah i Växjö

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2013)
Det är ett vanligt problem att hästen biter sig fast i bettet på ena sidan och man fokuserar mycket på just den sidan som hästen sitter fast i. Man plockar och man grejar och ser det som bra när hästen släpper bettet. Det är det inte. Iallafall inte om den släpper det för att vi juxat med tygeln.

Kvittot på att ett ridpass varit bra är att dagen efter så ser vi en liten förbättring. Så blir sällan fallet av tygelridning.

Tygelridning är alltid dåligt men synnerligen dåligt för detta. Att en häst biter sig fast i en sida beror på att den bär sig ojämnt bak och skjuter ut en bog. Men många ser bara det som är fel i munnen men felet kommer ju bakifrån. Det är bara symptomen som syns i munnen.

Problemet med tygelridning är att OM man behöver lösa problem i hästens kropp med hjälp av tyglarna så är vi på den nivån i vår ridning att vi inte kan koordinera vårt bäcken och att vi ännu inte lärt oss känna vad det är hästen gör med sin kropp.  Om vi däremot kan koordinera vårt bäcken och känner vad hästen gör med sin kropps så kommer den inte att bita sig fast i ena sidan. Den gör ju detta för att den går snett/är sned .

Den inte färdigskolade ryttaren kommer att varje gång hon tar i en tygel att flytta  samma sidas höft bakåt (omedvetet) och om hon dessutom kombinerar detta med det ack så vanliga stigbygeltrampet så kommer hon dessutom att lyfta upp den sidans sittben ur sadeln. Och voila, vi har gjort det ÄNNU lättare för hästen att bita sig fast på ena sidan genom att öppna upp för hästen att skjuta ut sin bog på den sidan där höften åt bakåt och sittbenet åkt uppåt.

Ju mer hästen skjuter ut sin bog åt ena sidan ju mer snett går den med sin rumpa och katastrofen är ett faktum. Då kan man kämpa med att få loss hästen från bettet till förbannelse.

Ett bättre tänk är att se till att få hästen i den tygeln som hästen inte vill vara i. Försöka göra den sidan längre och få hästen att bli rakare och bära jämnt bak. Men försök först bli medveten om vilka kroppsdelar som inte är på rad så att säga och organisera upp dessa så att hästen kan komma till handen på bägge sidorna.

Så sluta tänk plocka bort från handen du har för mycket i, tänk istället på att få MER i handen du har för lite i. Koncentrera dig på att få mer och mer och mer så att du från början kanske har tyngden av en tepåse i handen, vårda detta lilla tryck ömt, var fin i handen (absolut ingen ”skaka hand med en kalla fisk hand”, det tycker hästar inte om att söka kontakt med)

Trycket i handen får du ju av att hästen skjuter på lika mycket med sina bakben i en linje som går absolut rakt fram så att den kan börja bära sin framdel. Är denna linje bruten så får du ingen bärighet och du får ojämnt tryck i handen. Så se till att DU sitter så att hästen KAN gå jämnt, det är första steget.

Men detta är ingenting som är LÄTT, det har jag aldrig påstått. Bara något att tänka på. Har du börjat din resa mot att bli en mer skolad ryttare än? Om inte så är det aldrig för sent. Med våra onlinekurser så kan du börja redan idag.

Vill du ge dig själv och din häst en nystart så är nu en bra tid att börja, imorgon går också bra men självklart vore det allra bästa om du började igår 🙂 Du hittar alla kurser här

Ridkurserna är till för alla, oavsett ålder och utbildning. Allt sker i skritt under hela första kursen, Grundkursen. Det vill säga att din häst behöver inte vara utbildad för att gå den, inte du heller.

Du får en lektion i veckan under 3 månader för endast 1000 kr, ett väldigt bra pris på kurserna just nu med andra ord.

Vi har även handkurser och mentala kurser. Så vad väntar du på? Bli en bättre ryttare redan idag :-)//Lindah