Fredag igen. Konstigt att det blir en fredag precis varenda vecka eller hur ;-).

Alla kurser är uppdaterade och jag förväntar mig att alla flitiga elever får njuta av grym träningsvärk och att hästarna blir så där behagligt trötta i hjärnan. När en häst blir så där tvärtrött mitt under ett pass, då vet du att du har lärt den något nytt.

Bråkiga hästar är något många har problem med. Bråkiga hästar, explosiva hästar, tjuriga hästar… Listan kan göras lång, vi har alla träffat dem. Man kan bli helt galen och rädd kan man bli och så kan man bli arg. Man kan skälla lite på hästen eller så kan man rasta av den lite i förebyggande syfte, låta den springa sig trött. Jag har dock väldigt svårt att förstå hur man tänker när man gör det sista, låta den springa sig trött. Helt logisk sätt så borde den istället få bättre kondition av det och således kräva mer och mer springa av sig. Det blir ju en galet ond cirkel.

Givetvis är det så att man inte kan förvänta sig att en häst som står i en liten trist hage kan förväntas vara snäll och lugn, ett visst mått av rörelse kräver de ju för att vara behagliga att umgås med men man bör inte överdriva det där innan man har en bra kommunikation. Det innebär att jag ska kunna säga till min häst att

”NEJ, det där är inte okey, sluta”

Och hästen ska svara

”Ok, jag slutar väl då”

Med andra ord så ska hästen kunna ta en tillrättavisning utan att explodera ännu mer. Men då många ryttare har en alldeles för svårt häst så vågar de sällan säga till hästen eftersom man VET att den då kommer att explodera. Det blir som en ond cirkel. Ryttaren sitter kvar på hästen, stel och spänd och rädd och i detta tillstånd så försöker hon mer att inte störa hästen för mycket så att den ska bli ännu störigare. En ridhäst SKA alltid kunna ta en tillsägelse och lägga av med det han gör. Jag brukar säga att om man inte har en häst som man vägar ge handen och driva på så bör man välja en annan häst. Det är väldigt svårt att få något harmoniskt av ett sånt ekipage.

Jag skrev ett inlägg om det för ett tag sedan. ”Är din häst för bra för dig?”

Men om man nu har en sån häst, vad ska man göra då? Hoppa av den säger jag. Jobba den vid hand istället. Lär den tänka, lär den förstå hjälperna, låt den gå i skolan och bli en skolad häst.  När du lär en häst något nytt, utan stress och i total lugn och ro så kommer den att bli en tänkande häst. Den börjar tugga, ansiktet slappnar av, den kan börja gäspa och den kan komma att totalstanna och somna på fläcken. En häst som lärt sig något nytt ser ut så här.

Det händer ofta på Logiska lektioner att hästarna bara tvärdör. Vi låter dem alltid stanna och sova lite. Befästa vad de lärt sig. Detta skapar på sikt lugna trygga hästar. Svårigheten med att lära en häst något från marken sitter i att människan måste till fullo kunna kontrollera sitt kroppspråk. Alla kan manuellt lära hästar att böja på halsar på olika vis men att på riktigt trycka in permanent kunskap i en hästhjärna, det kräver att människan har ett lugnt, dansant kroppspråk med lugn energi. Det är en konst att lära sig det där.

Från början så skapade jag enkla Arbete Vid Hand kurser. Men jag lärde mig att dessa kurser var allt annat än enkla, hästarna var inte vana vid att människor bestämmer över var de ska gå, utan de puttade helt enkelt bort människorna som stod ivägen för hästens bogars runtramlande. Jag insåg att det krävdes något mer, att människorna var tvungna att jobba med sitt egna kroppspråk först så då skapade jag horsemanshipkurserna. Och det var en större hit för de som saknade det nödvändiga ”ungås med häst” kroppspråket.

Äntligen så började människorna kommunicera på ett sätt som hästen kan ta till sig. Egentligen så är hästträning otroligt enkelt. Det handlar inte så mycket om att GÖRA saker, utan mer om att tänka saker och att stå för vad man tänker, dvs att låta kroppen följa med i hjärnans tankar. Vara en hel person istället för en splittrad person med tusen tankar i huvudet som inte direkt har någon koppling till vad ens kropp gör. Inte så konstigt att hästarna struntar i oss när det är så.

Dessutom så tycker jag personligen att när man jobbar hästen helt lös, vilket ju såklart är målet så blir kontakten helt annorlunda. Man måste tona ner sig, man kan inte direkt ta igenom saker utan gör man fel så blir det fel. Det är liksom mer ärligt på något sätt. En annan fördel är att hästkroppar mår otroligt bra av att slippa gjorden ibland, att låta blodet få flöda helt fritt i kroppen istället för att gjorden låser flödet. Att slippa ha en människa som bestämmer över ens hals (och därmed ens balans) är ju otroligt nyttigt för hästar.

Nåväl. En sak som man alltid ska ha koll på när man tränar sin häst är dens rygg. När det blir knöligt så är det ypperligt att hoppa av hästen och träna den från marken ett tag för att låta ryggen återhämta sig. Att byta sadel kan vara en god ide när det blir sådär.

Det kan också vara bra att veta VARFÖR det blir fel i ryggen. Et bra test att göra är att ha lite koll på hästens manke. Den bör alltid befinna sig exakt mitt i framvalvet och mitt mellan ryttarens stortår. ALLTID, båd epå rakt spår och böjt spår. Så rid runt och titta på vad din hästs manke har för sig. När den blir sned så kan du känna det som att du viker en midja, eller ramlar ner på en av hästens sidor, eller att sadeln inte vill ligga kvar mitt på . Allt sånt är förödande för en hästrygg.

Ibland ligger sadeln mitt på hästens manke alltid utan att det är bra ändå. Det märker du på att hästens manke är tunn och omusklad och sadeln är formad efter denna omuskelhet. Då får hästens oftast tryck på en av mankens sidor, på en av ryggradens sidor. Det är en bra varning att det är dags att göra något åt din hästs rygghälsa.

Min Påni börjar äntligen få koll på sin manke så jag testade lite tömkörning fast utan däckel. Det slår mig när jag tittar på filmen att hästträning är en kombination av att bocka och niga 🙂 Artigt och belevrat värre. Man trycker in bakbenen lite, dvs ber hästen vinkla om sitt bäcken vilket gör att hästens hals och huvud åker upp en aning, sen ber man hästen slappna av och släppa lite på bäckenvinklingen vilket gör att halsen och huvudet sänks.
Bägge formerna behövs men ingen av formerna är något man får tvinga fram och man bör inte befinna sig mer än ett par minuter i varje form. Skillnaden är det viktigaste i hästträning. Formen på halsen får man av att ändra på hästens kropp, halsen är som ett kvitto. Halsen består mestadels av rörelsemuskler och såna får mjölksyra av att hållas statiskt för länge. T.o.m. i dressyrprogram så ingår halslängning efter ett par minuter. Man bör även alltid träna så, slappna av, samla, slappna av, samla.
Så en påminnelse till mina elever, jag vet jag är tjatig men jag har genom åren lärt mig att det behövs. Ni MÅSTE tillåta era hästar att slappna av och för att åstadkomma detta så slappnar ni själva av och ger hästen lång tygel. Ansträng er helhjärtat i ett par minuter, och slappna av lika helhjärtat i ett par minuter. Bägge delarna behövs men man får aldrig befinna sig länge i något av det.Om ni gör så här så kommer ni aldrig att ha problem med hästens halsform. Formen kommer av skillnaden mellan längning och samling.

Nåväl, träna gott allesammans och ha en fin helg. Nästa kursstart är 2 December. Ni hittar kurserna som startar då här.

//Lindah

Ibland är det skönt att lämna över rodret till hästarna. Bara vara en skön avslappnad passagerare på dens rygg eller kanske att man går på marken bredvid den och tillåter hästen att bestämma dagens ridväg. Jag tycker att hästarna ger en tusenfalt tillbaka om man inte alltid är den som bestämmer. Så här gjorde vi igår.

Många undrar varför jag rider en Påni istället för en stor elegant häst. Den här filmen som vi tog i September detat år är svaret på det. Jag har inga tävlingsambitioner. Min kropp har ont överallt, jag är typ glad att jag överhuvudtaget KAN rida. Ridning för mig är rekreation för kropp och själ. Det här är vad jag älskar med hästar. Att rida ut och okomplicerat njuta i naturen.

Pånisar är som regel supersäkra på foten, de tar sig fram överallt och om man tränar dem väl så finns inga spöken i buskar. Påni är på väg att bli världens bästa tantpåni . Alla borde få njuta av en sådan. Det är liksom bara mysigt.