Myter – Logisk Ridning

Jag tappar stigbyglarna när jag försöker sitta ner i traven

(Inlägget publicerades ursprungligen 2019)

Jag tänker börja skriva om de olika problemen som jag ofta läser och hör ryttare diskutera. Jag tar dem inte i någon speciell ordning utan jag tar en i högen :-). Först ut är fenomenet tappade stigbyglar i traven.

Det är lite roligt att läsa om svaren som ges om någon ställer frågan i ett hästforum. Stigbyglarna, eftersom man tappar dem så måste det ju självklart vara stigbyglarna det är fel på. Så man rekommenderas att byta stigbyglar till en med mer grepp i, eller någon som är mer ledad, eller någon som har en tåplatta som lutar åt diverse håll. Tappade stigbyglar finner man ofta hos ryttare som gärna står på tå i stigbygeln och därför är det vanligt att man då köper stigbygelplattor som lutar bakåt i tron att det ska få foten rätt. Givetvis fungerar det sällan. Jag har sett folk stå på tå även i bakåtlutade stigbyglar. Någon har tydligen även uppfunnit en vikt man kan sätta på sin häl som tynger ner hälen 🙂

Det är lite lustigt det där. Man vill liksom helst lösa ett fel eller ett problem genom att köpa något. Det är ju så enkelt. Men hjälper det egentligen? Kan göra om felet är litet. Men det är det sällan.

Om man tappar stigbygeln i trav så beror det ju på att man inte använder dem 😉 Dvs att man inte har foten stadigt placerad på stigbygelplattan. Och varför har man inte det?

Det handlar om ren och skär överlevnad. En människa som blir rädd eller spänd drar alltid ihop sig framåt, typ i fosterställning. Överlivet dras ner och benen dras upp. Om ryttaren envisas med att sitta spikrak i ryggen (som någon smart ridlärare sagt) så åker benen upp och du tappar stigbyglarna. Om du lutar dig framåt, dvs tillåter överlivet att luta sig framåt så är det större sannolikhet att benen står stadigt i stigbygeln. Detta är en ren reflex och inget vi kan styra över.

Reflexen föds vi med och den aktiveras när vi tappar balansen, när vi blir rädda och när vi spänner oss av olika anledningar. Så om du tappar stigbyglarna så är du alltså rädd, spänd eller har tappat balansen.

Jag tänker som så att om man är rädd, spänd eller tappar balansen så är inte det största problemet att man tappar stigbygeln utan det är ju just det att ryttaren är spänd, rädd eller tappar balansen. Det är ju lite dumt att sitat ner i traven då tänker jag eftersom det förmodligen är ganska obekvämt för hästen att ha en stel och spänd ryttare som studsar omkring på ryggen.

Så mitt svar på frågan; vad ska jag göra när jag tappar stigbyglarna i trav blir då alltså att du inte ska sitta ner i traven, än. Du kommer inte att bli mindre stel och spänd av det. Istället ska du givetvis öva dig på att vara orädd och avslappnad på en hästrygg.

Nu är ju tyvärr vi skapade så att det sällan hjälper att säga åt någon som är rädd att slappna av. Det är smartare att helt enkelt träna bort reflexen som gör dig stel och spänd. Då är vi inne och petar i mitt favoritämne, ryttarskolning.

Ryttare som har problem med nedsutten trav har egentligen problem med all sorts trav, man är helt enkelt inte så bra kompis med gångarten TRAV. Jag brukar alltid träna elever i fältsits först innan jag ger mig på andra sätt att ridas trav. I fältsits så måste man bli kompis med sin stigbyglar.

Du kan läsa mer om reflexer i det här inlägget som jag skrivit tidigare.

Att bli en bra ryttare innebär helt enkelt att ta kontroll över sin olydiga kropp. Då är det helt plötsligt inte längre så svårt att rida och träna hästar.

Vill du börja jobba med dig själv så titta på våra ridkurser. De är till för dig som har all tid i världen att lära dig rida. Grundkursen i ridning börjar första fredagen varje månad. Du anmäler dig på mail blog@lindah.se

Är det ens nödvändigt att sitta ner i trav? Är det möjligt att få fram bra gångarter på hästen ändå? Jag skulle vilja påstå att det är rent av onödigt att sitta ner i traven annat än för att tillfredsställa dressyrdomare. Man är smart om man undviker att sitta ner i traven tills hästen har en riktigt bra trav och ryttaren börjar få lite koll på sin kropp.

Du är väl med i vår Offentliga Facebookgrupp?

Länkar till några inlägg om ryttarens skänkel

För att aktivera hästens bakben så är det smart att aktivera sina egna bakben först

Ryttarens skänkel

Stolsits eller svanksits är samma sak

Skillnaden på innerskänkel och ytterskänkel

Myter Kan stigbyglar avhjälpa smärtor i knä och vrister?

Men jag har nu kommit på att det är inte frihet man eftersträvar när man frågar om vilken stigbygel som är bäst. Jag förstår givetvis att om man tävlar i fälttävlan eller hoppning eller galopp så vill man en lätt stigbygel som är 100 % säker att man inte blir hängande i. Likaså om man är en unghästutbildare så är det logiskt att det är säkerhet som efterfrågas. Det är funktion.

Men det är inte heller det som är det väsentliga när folk i allmänhet pratar om bästa stigbygeln. Den ska ge stöd, den ska avlasta onda vrister, knä, höfter, den ska hindra stigbygeln från att tappas under nedsutten trav. Det är fascinerande att man tänker så. Jag ska förklara varför.

Om vi tänker att den ska avhjälpa att man får ont i vrister och knä. Då måste man först veta lite om fötter. För den intreserade så kan ni googla på ”pronation” löpning. Här är en intressant sida t.ex

Om vi ska prata i enkla termer så kolla på bilderna nedan.

Det jag ser är vanligast på ryttare är att de oftast på en fot viker fotleden utåt. Då får man garanterat ont i vristen och kanske även i knä/höft/rygg. Varför? Jo för om vi står ojämnt så belastas kroppen ojämnt vilket ger förslitningsskador. Du kan be en vän filma dig med fokus på fötterna när du går så kan du se hur just du är.

Så rimligtvis, om en stigbygel ska hjälpa dig att inte få ont så bör stigbygelplattan vara ojämn tänker jag. Men grejen är ju den att felet kommer ju sällan från foten. Eller, fel uttryckt, felet i foten ger avtryck i resten av din kropp. Vanligt är att om du viker höger fotled så gör du det för att du inte sitter mitt i sadeln utan är förskjuten åt höger. Ditt högra ben komprimeras då. Man kan säga att du då trycker ner sadeln på höger sidan vilket din kropp märker och eftersom den sällan är intresserad av att ramla av så kommer ditt balanssystem att korrigera obalansen genom att pressa ner vänster ben som motvikt vilket oftast ger en extremt låst fotled med nertrampad häl på vänstersidan. Vissa ryttare som fortfarande tror att en nertrampad häl är bra kan då uttrycka problem med att trampa ner höger häl. Ni ser, en enda röra av problem. Problem som kommer av att ryttaren inte sitter mitt på hästen.

Detta är problem som i princip alla har, därför är det av största vikt att ryttaren så snabbt som möjligt lär sig ändra på det här. I mina onlinekursr så lär jag ut tekniken för detta redan i första ridkursen, Grundkurs ridning.

På bilden nedan ser ni en ryttare förskjuten åt vänster vilket ger symptomet vikt högermidja. Ni vet när man har fler chokladvollanger på högra sidan än på vänstra :-). Ni kan se att höger knä är längre upp än vänster.

Den vikta midjan har de flesta hört talas om. Jag har tagit upp det här i bloggen innan, men vi kör en repetiton för er som inte hängt med från början. Bloggen har ju numera många år på nacken så det är svårt att ha hunnit läsa allt även för de mest flitiga läsarna. VARFÖR viker man sig i midjan?
Så, kan stigbyglarna då avhjälpa smärtor i knä och vrister? Tja, helt omöjligt är det väl inte, men logisk sett så bör då stigbyglarna vara olika på höger respektive vänster sida, men jag är skeptisk till om det hjälper på sikt? Och tror ni att det hjälper din häst att inte sätta dig snett i sadeln eller dig själv att inte sätta dig snett på hästen?

Sen finns det ju de som gör likadant på bägge sidorna. Antingen viker fotleden inåt eller utåt. Dvs man sitter mitt över hästen och har bägge fotlederna vikta. Det är väl i princip så de flesta helt oosolade ryttare sitter. Det tränar man ofta bort/minimerar med bra ryttarskolning.

Grejen är väl att att stigbyglarna möjligen hjälper dig just när du rider, det känns bättre just då. Men det hjälper ju inte som i ”bota problemet”. Där kommer träning in i bilden. Jag tänker ju alltid långsiktigt, hur ska jag träna för att bli en bättre ryttare och smärtfriare människa idag än jag var i igår? Jag tänker aldrig ”hur ska jag göra för att se skenbart rak ut i sadeln”.

Nästa gång tänker jag skriva om tappade stigbyglar.

Relaterade ämnen.

Varför behöver vi specialsadelgjordar?

Jag viker mig i midjan

Viker du dig i midjan?

Det är viktigt att sitta mitt på sin häst

När hästen biter sig fast i en tygel

Bita sig fast i en tygel

Myter Kan stigbyglar avhjälpa smärtor i knä och vrister?

Nu måste jag få skriva av mig lite. Jag hör allt oftare att folk diskuterar vilka stigbyglar som är bäst. Jag personligen, i egenskap av skogsmulledressyrtant, tycker att Islandsstigbyglar är bäst eftersom de från början och av sig själv har samma vinkel mot hästen som min fot har. Man slipper liksom vrida foten ur led för att få på sig stigbygeln och man får ett friare ben, tycker jag då.

Men jag har nu kommit på att det är inte frihet man eftersträvar när man frågar om vilken stigbygel som är bäst. Jag förstår givetvis att om man tävlar i fälttävlan eller hoppning eller galopp så vill man en lätt stigbygel som är 100 % säker att man inte blir hängande i. Likaså om man är en unghästutbildare så är det logiskt att det är säkerhet som efterfrågas. Det är funktion.
Men det är inte heller det som är det väsentliga när folk i allmänhet pratar om bästa stigbygeln. Den ska ge stöd, den ska avlasta onda vrister, knä, höfter, den ska hindra stigbygeln från att tappas under nedsutten trav. Det är fascinerande att man tänker så. Jag ska förklara varför.
Om vi tänker att den ska avhjälpa att man får ont i vrister och knä. Då måste man först veta lite om fötter. För den intreserade så kan ni googla på ”pronation” löpning. Här är en intressant sida t.ex
Om vi ska prata i enkla termer så kolla på bilderna nedan.

Det jag ser är vanligast på ryttare är att de oftast på en fot viker fotleden utåt. Då får man garanterat ont i vristen och kanske även i knä/höft/rygg. Varför? Jo för om vi står ojämnt så belastas kroppen ojämnt vilket ger förslitningsskador. Du kan be en vän filma dig med fokus på fötterna när du går så kan du se hur just du är.
Så rimligtvis, om en stigbygel ska hjälpa dig att inte få ont så bör stigbygelplattan vara ojämn tänker jag. Men grejen är ju den att felet kommer ju sällan från foten. Eller, fel uttryckt, felet i foten ger avtryck i resten av din kropp. Vanligt är att om du viker höger fotled så gör du det för att du inte sitter mitt i sadeln utan är förskjuten åt höger. Ditt högra ben komprimeras då. Man kan säga att du då trycker ner sadeln på höger sidan vilket din kropp märker och eftersom den sällan är intresserad av att ramla av så kommer ditt balanssystem att korrigera obalansen genom att pressa ner vänster ben som motvikt vilket oftast ger en extremt låst fotled med nertrampad häl på vänstersidan. Vissa ryttare som fortfarande tror att en nertrampad häl är bra kan då uttrycka problem med att trampa ner höger häl. Ni ser, en enda röra av problem. Problem som kommer av att ryttaren inte sitter mitt på hästen.
Detta är problem som i princip alla har, därför är det av största vikt att ryttaren så snabbt som möjligt lär sig ändra på det här. I mina onlinekursr så lär jag ut tekniken för detta redan i första ridkursen, Grundkurs ridning.
På bilden nedan ser ni en ryttare förskjuten åt vänster vilket ger symptomet vikt högermidja. Ni vet när man har fler chokladvollanger på högra sidan än på vänstra :-). Ni kan se att höger knä är längre upp än vänster.
Den vikta midjan har de flesta hört talas om. Jag har tagit upp det här i bloggen innan, men vi kör en repetiton för er som inte hängt med från början. Bloggen har ju numera många år på nacken så det är svårt att ha hunnit läsa allt även för de mest flitiga läsarna. VARFÖR viker man sig i midjan?
Så, kan stigbyglarna då avhjälpa smärtor i knä och vrister? Tja, helt omöjligt är det väl inte, men logisk sett så bör då stigbyglarna vara olika på höger respektive vänster sida, men jag är skeptisk till om det hjälper på sikt? Och tror ni att det hjälper din häst att inte sätta dig snett i sadeln eller dig själv att inte sätta dig snett på hästen?
Sen finns det ju de som gör likadant på bägge sidorna. Antingen viker fotleden inåt eller utåt. Dvs man sitter mitt över hästen och har bägge fotlederna vikta. Det är väl i princip så de flesta helt oosolade ryttare sitter. Det tränar man ofta bort/minimerar med bra ryttarskolning.
Grejen är väl att att stigbyglarna möjligen hjälper dig just när du rider, det känns bättre just då. Men det hjälper ju inte som i ”bota problemet”. Där kommer träning in i bilden. Jag tänker ju alltid långsiktigt, hur ska jag träna för att bli en bättre ryttare och smärtfriare människa idag än jag var i igår? Jag tänker aldrig ”hur ska jag göra för att se skenbart rak ut i sadeln”.
Nästa gång tänker jag skriva om tappade stigbyglar.
Relaterade ämnen.
Varför behöver vi specialsadelgjordar?
Jag viker mig i midjan
Viker du dig i midjan?
Det är viktigt att sitta mitt på sin häst
När hästen biter sig fast i en tygel
Bita sig fast i en tygel