Kategoriarkiv: Lär dig se

Biomekanik, Hästhälsa, Hästhov, Lär dig se

Att spåra del 1

Lämna en kommentar

Jag skulle vilja nörda lite runt ämnet spåra. Att hästen spårar är väldigt viktigt om man ska tävla i dressyr. Att spåra innebär att hästens ben spårar, typ att fram och bakben på samma sida följer samma spår, dvs att hovavtrycken kommer att se ut som på bilden nedan.

Inom dressyren så är det vanligt att tror att hästen jobbar korrekt om den spårar. Att den är rakriktad då.Men..Är det verkligen så? Betyder de spårande benparen att målet är uppnått, att hästen jobbar korrekt, att allt är bra? Njae, om det vore så enkelt så skulle alla ridit på 83 %.

Jag tänkte dela upp frågeställningen i flera inlägg eftersom det är så otroligt komplext.Det första vi kan titta på är hur skorna slits.Om hästen går rakt fram så borde rimligtvis hästen rulla över mitt fram på hoven. Jag tänker att om hästen går rakt fram så borde även hoven/skorna gå rakt fram, det är logiskt eller hur?

Då borde skorna när de slits vara som slitnast längst fram i tån på alla fyra benen.När hästen tränar i sand så fastnar en del på hoven vilket innebär att det borde det vara ett avtryck på hovens främsta del som visar var den rullar över, eller hur?För att alla ska förstå vad jag pratar om så kolla din hästs sandavttryck på hovens främsta del efter att den ridits/tränats.

Var är den smutsigast? Längst fram eller lite mer åt ena sidan? Är det likadant på alla fyra hovarna?Om du har sparat gamla skor så kolla på dem, är de tunnast längst fram? Eller är ”längst fram” förskjutet lite åt sidan?

Om jag tar skorna jag har till förfogande och lägger dem med tanke på att hästens rörelseriktningen är i golvbrädornas spår, och skorna ligger så att skornas tunnaste del, dvs där de rullar över också är i rörelseriktningen kommer de att ligga som på bild 4.

Vi kan ju tänka oss att fastspikat på varje sko sitter det ett hästen som i sin tur sitter fast i en hästkropp. Hur kommer det att påverka dessa ben och denna hästkropp att spåra?Jag tycker om att bidra till att man tänker utanför den lilla boxen så diskutera gärna om ni vill det., hur ser din hästs slitage ut? Hur tänker du i frågan om påverkan?

Intressant är Riddsports defenition av att spåra. Artikel

Diskussioner är givande och det finns sällan en sanning när det gäller hästar så var snälla mot varandra. Jag har tyvärr inte själv möjlighet att diskutera eftersom jag har väldigt lite fritid.

#logiskridning #biomekaniskridning #rakriktning#ridsport #rehabträninghäst

Biofeedback, Filur, Lär dig se

Kvittot på din träning kan du se i hagen

Lämna en kommentar

Man kan se detta som en häst som springer och busar lite i en hage. Eller så kan man se det som att alla timmar och åter timmar av långsam träning vid hand och under ryttare ger resultat.

Har ni sett så centrerade svängar i galopp han lyckas med? Så samlat han rör sig helt lös? Jag är imponerad. För det är faktiskt så att det hästen gör själv är kvittot på hur den tar emot träningen ni ger. Det den gör under tiden ni tränar den är inget kvitto på hur ni har lyckats förändra er häst från häst till ridhäst utan kvittot får man sen, efter träningen. Har ni sett någon förändring på hur er häst rör sig i hagen efter att ni började träna den? Om inte, vad kan ni ändra på i träningen för att det ska bli så?


#logiskridning
#rakriktning
#hållbarträninghäst

Hästhälsa, Lär dig se

Är det möjligt att träna hästen utan att den skadas-del 1

Lämna en kommentar

Det var väldigt länge sedan som jag bloggade seriöst, men idag så känner jag mig inspirerad efter att ha läst en tråd i ett forum på nätet. Frågeställningen var i form av ”Hade du ridit din häst om du visste att du skadade den”? Givetvis så försäkrade väldigt många snälla gulliga hästälskare att de givetvis aldrig skulle rida en häst om det fanns någon risk att den kom till skada.

Så tänker inte jag. Jag är fullt medveten om att ungefär allt vi gör med en häst skadar den, särskilt ridningen men även sättet vi håller hästen, oavsett om vi har den på box, med allt det innebär i form av stress, magsår, försämrad cirkulation eller om vi är ”snälla” nog att ha den barfota på en lösdrift där den kan stå hela dagarna vid en hösilagebal och äta sig fet.

Jag kan sträcka mig till att trösta mig med att jag numera (det har inte alltid varit så) förmodligen skadar en häst mindre än de flesta andra, men skadar den gör jag definitivt liksom du och du och ja, även du gör.

Att hålla en häst i fångenskap skapar stress hos den. Det sägs att 50-80 % av alla hästar har någon form av magproblem (siffran beror på var man läser).
”Är magsår vanligt? Kortfattat: ja! I vissa studier har man funnit magsår hos nästan 100% av tävlings och dressyr hästar i träning och 40-60% av nöjes och showhästar. Glandulära magsår har nyligen hittats hos 54% av nöjeshästar och 64% hos sporthästar i Storbritannien. Skillnaden i förekomst mellan grupper beror på de olika stressnivåerna och hanteringspraxis som är involverade – centrerad på uppstallning, utfodring och motion. ”
(vetnutra, 210218 ) Jag ser väldigt sällan en häst utan magproblem. De kan visa små diffusa symptom men de finns där, sur vid sadling, gnisslar tänder, diarré etc

Ett för mig tydligt symptom är att hästen blöter sitt hö i vattenhinken. Jag minns sedan jag jobbade med travhästar, som ju har mycket magproblem, att höblötandet upphörde/minskade när magbehandling sattes in och ökade när det var dags för behandling. Det funkade lite som en indikator när det var dags. Dock har jag ingenstans i litteraturen hittat belägg för detta, jag har bara mina empiriska studier att hänvisa till. Det vore intressant att se om fler har gjort upptäckten? Skriv gärna 🙂

Uppdatering, tydligen finns det fler som uppmärksammat höblötandet. Maria Nolberg, Regrow hästhälsa skrev. ”Jag sitter på en 3 dagars dissektion online och med på denna är Sharon May Davis, dom visar och pratar just nu om magen och magsår. Har precis tittat på insidan av en magsäck som hade grova magsår. Sharon har gjort studier på magsår. Hon ser ett 1-1 förhållande mellan hästar som blöter sitt hö och under tiden hon var aktiv och jobbade med distans/os hästar och så fort hästarna började blöta sitt hö gjorde dom gastroskopi och hittade i princip alltid magsår.”

Ett annat bra sätt att skada sin häst på är att stå länge och borsta den innan ridning!!! Va!! säger du säkert nu, det är ju mysigt och bygger band mellan häst och människa. Ja, det gör det kanske men…. Om du låter hästen stå en timme medan du borstar, sadlar, mockar, klär på dig etc så kommer hans lilla mage att bli tom på mat vilket får tråkiga följder. Jag klipper in lite fakta nedan från vetnutra, 210218

” Diskontinuerlig/ intermittent utfodring och svält – Hästens mage producerar ständigt magsyra, för varje minut en häst är utan mat så produceras ingen saliv, magen blir surare, vilket utsätter magen för risker. En häst som lämnas utan foder i över 6 timmar över natten har 4 gånger mer sannolikhet att utveckla magsår.
• Träning – speciellt snabb träning eller hoppning. Under träningen stannar magsyran på den övre slemhinnan. Detta speciellt om hästen tränar på tom mage – en vanlig förvaltningspraxis. ”

Smartast är alltså att alltid träna en mätt häst. Låt den äta medan du hämtar allting du behöver för att sadla och borsta, klä på dig och fixa allt, SEN hämtar du hästen och borstar snabbt av den , sadlar och tränar det du ska. Efter ridningen så klär du av hästen, låter den gå in i boxen och kissa och äta lite. Därefter kan du ta ut den igen och mysa bäst du vill. Detta är ju dock tvärtom mot vad de flesta gör så det kan kännas konstigt. Men.. Du minimerar risken för magont och då skadar du ju din häst mindre.

Det här blir lite väl långt så jag kommer att ta upp andra sätt att skada sin häst på i ett annat blogginlägg.

Magsår häst

Hästens matspjälkning

Fakta och forskning om magsår på häst

Beridarträning, Hästkänsla, Lär dig se

Hur ska man veta när en rörelse är rätt?

Lämna en kommentar

Något av det svåraste för de flesta ryttare är att lära sig känna. Vi känner olika mycket. Det verkar hänga ihop med hur känslig man är för smärta. men jag har inga bevis för det. Visste du att exakt samma smärta känns olika mycket på olika människor? Den som tycker att allt gör ont känner enligt mina teorier mer än den som inte får ont så lätt. Men hur vet man vad någon annan känner? Det vet man inte. Det är lite det som gör det svårt att träna ryttare. Jag tog från början för givet att alla känner som jag och undervisade därefter. Med åren blev jag dock klokare och mer medveten om att det är ganska få ryttare som känner exakt som mig. Och då blev det helt plötsligt svårt att undervisa 🙂

Gammal bild från Spanien med en underbar kompis

Oavsett vad och hur mycket man känner så är det viktigt att kunna veta vad man känner, att kunna specificera det och veta exakt hur man åtgärdar det man känner. Det dummaste man kan göra som ryttare är att försöka åtgärda alla fel man känner. Då blir man oftast bara frustrerad. Viktigt att vara medveten om att man oftast bara kan åtgärda ett enda fel per pass. Åtminstone om man inte vill ha samma fel kvar till nästa ridpass. Om man lagar ett litet fel permanent ett pass så försvinner det. Här på filmen nedan fokuserar vi på att lära ryttaren hur innerbak känns när man lyckas fånga upp det.

Det är dock endast ytterst små fel man kan ändra på ett pass. Det innebär att om man tänker i termer som takt, form och rakriktning så är man helt fel ute. Det är för stora saker att ändra permanent. Man kan dessutom inte ändra på både takt, form och rakriktning på samma pass. Eller jo, det finns det kanske någon som kan men vi vanliga dödliga kan det typ aldrig och denna bloggen riktar sig till helt vanliga dödliga människor, såna som du och jag.

Ju mer man lär sig känna ju mer medveten om de små felen blir man och först då har man chansen att permanent börja förändra din häst, att skola den. Här lär ryttaren sig känna takten i skritt.

När man lärt sig detta då kan man börja sätta ihop alla små detaljer till rörelser. När det gäller rörelser så tycker jag att det är lättast att lära elever dessa om jag först leder hästen genom rörelsen så att ryttaren bara kan sitta och slappna av, blunda och åka häst och känna hur det ska kännas. Det som gör det så svårt med rörelser är ju att det finns så få hästar som kan rörelserna automatiskt så det blir lite som att en blind leder en blind när en ryttare ska lära sig en ny rörelse på en häst som ska lära sig en ny rörelse. Här ser vi en ryttare få lära sig på min välutbildade skolhäst hur det känns när hästen ”går på en liten volt med bakbenen och på en stor volt med frambenen”.

Jag lägger stor vikt vid att lära främst mina instruktörer men även eleverna hur man grundligt jobbar hästen vid hand.  En annan sak som är otroligt viktigt för en instruktör att kunna är den svåra konsten att kunna SE. Där lägger jag år av träning på instruktörerna och jag vågar nog påstå att de är ganska så unika i den kunskapen. Hur ser det ut en är en häst börjar använda sina bakben korrekt? Hur känns det för ryttaren? Här är en bra film för dig som vill lära dig se. I bakgrunden kan ni höra en instruktör under upplärning, det är en väldigt viktig del i instruktörsutbildningen att gå bredvid.

Är du medveten om du känner mycket eller lite? Det svåra i den här frågeställningen är ju att man kan inte veta hur en annan känner, det är sjukt svårt att sätta sig in i. Generellt sett så känner de flesta ryttare för lite enligt min erfarenhet, alla ryttare mår bra av att lära sig känna mer. En viktigt varning vill jag dock utfärda. När man känner lite är ridning ganska enkelt…. När man lär sig känna massa saker så börjar ridning bli sjukt svårt 🙂

hästen har svårt att länga ut steget, Hästhälsa, Hästkänsla, Lär dig se, Teorilektioner

Hur tänker du rehabilitera hästen efter sommarens synder?

Lämna en kommentar

Rehabilitera och synder?!?! tänker kanske vän av ordning. Vad menar du nu? Jo, jag tänker som så att flertalet hästar far lite illa på sommaren. Jag tänker i första hand på hull, leder och hovar.

Vi har de som blir extremt feta, inte sällan så snackar vi om en övervikt på runt 100 kilo. Problemet här är väl den att en fet häst idag ofta kallas för välmusklad. Det är alltså i många fall svårt att se om ens häst är tjock. Här kommer en lista på vad man kan titta på.

Sen har vi de hästar som kanske inte är så feta eftersom de motionerats flitigt hela sommaren. Långa härliga galopper på stenhårda grusvägar ängar. Motion är förvisso bra men att arbeta på hårt underlag är inte alltid så bra. Under kontrollerade former, på en häst i total balans så kan trav på hårt underlag vara uppbyggande, men i ärlighetens namn så är ridhästar sällan ridna i sådan balans.

När jag jobbade inom travet så hade en av de tränarna jag jobbade för en bra regel. Om vi skulle trava eller galoppera hästarna så skulle det inte låta när de rörde sig i gångarterna över skritt. Dvs underlaget skulle vara så mjukt och bra att hovslagen dämpades. Det är en regel som ridfolket definitivt borde ta till sig, speciellt när det gäller var man galopperar. Om det låter som åskan är precis över en så borde man inte galoppera. Många gånger får jag bita mig i läppen för att inte försöka rädda hästar när jag ser det. Enda gången en grusväg möjligen kan vara lämplig att galoppera på är på höst och vår när en massa regnande gjort den mjuk.

Varför är hårt underlag dåligt? Dels för att hoven glider en aning över underlaget, lite så som sker på is vilket ger en för lederna inte önskvärd belastning, jag tänker här främst på framknäna som liksom böjs åt fel håll. Hästar är dock smarta djur som vet att skydda sig så när de utsätts för sådant så låser de helt enkelt ihopa sig, tar inte ut steget ordentligt, de blir vad man kallar för icke lösgjord. En icke lösgjord häst får svårt att ”gå på tygeln” vilket sen gör att den ofta ofta straffas med massa munvåld när den ska tvingas att kröka nacke. För alla vet ju att det är munnen som gör fel när hästen inte går på tygeln 😉 *ironi*

Jag tänker också att man inte behöver vara ett geni för att inse att lederna inte mår superbra av att utsättas för hårda underlag med tanke på stötarna de utsätts för….

Detta leder oss till punkt nummer tre, hovarna. De flesta hästar har torra hovar nu, oavsett hur mycket man smörjer in dem med olja och grejor. Ni märker det på tex sprickor och tappade skor. Vad ni skulle ha gjort är att låta hästen stå i blöt med hovarna dagligen under sommaren. Har vi tur får vi en blöt höst som ger massa fukt till hovarna, botar problemet i efterhand liksom. Men… Problemets symptom kommer att kvarstå i många månader i form av tappade skor. En både dyr och tråkig historia när de stackars hovslagarna måste göra akututryckningar för att spika på tappskor. Hovarna smulas sönder och det kan bli svårt att fästa skorna.

Om vi tänker stötdämpning så kan ni ju fundera på vilken hov som ger bäst stötdämpning? En fuktig och flexibel hov eller en torr och hård hov? Inte så svårt att räkna ut eller hur?

Nedan en hästhov (inte min hästs) med alla fel man kan ha trotts att den är skodd av utbildad hovslagare för inte alls länge sen. Samma hovslagare har dessutom skott den i åratal. Kan ni se felen?

Nåväl, för många är skadan redan gjort, frågan är nu vad du tänker göra åt det och vad tänker du göra annorlunda nästa år? Här vill jag gärna utfärda en liten varning. För ditt själsliga välbefinnande så är det viktigt att inte klandra dig själv eller ha dåligt samvete för att du felat. Tvärtom, klappa på dig själv och beröm dig för att du blivit medveten om problemet och sen tar du nya tag, söker kunskap och går in i nästa sommar med helt annan kunskap och ambition. Vi kan aldrig påverka det som redan hänt, men vi kan göra bättre i framtiden om vi agerar i nuet.

Du som har gått onlinekurser hos oss på Logisk Ridning under årens lopp. Du har nu en unik möjlighet att kostnadsfritt gå om kurserna. Du får tillgång till vårt nya klassrum med diskussionsforum och annat roligt. Klicka på bilden nedan för att komma dit.

Lär dig se

Bakom eller framför lod

Lämna en kommentar

De här lodiskussionerna förbryllar mig enormt. Jag kan inte se meningen med det för hästens skull. Jag tror att jag har förstått att det anses viktigt att hästens nosrygg är lodrät i förhållande till marken, typ.  Men enligt mig vore det smartare att räkna lodlinjen i förhållande till hästens kropp oberoende av marken. Nu finns det ju mig veterligen ingen som tänker så så det jag skriver nu är rena reflektioner från min sida. Dvs ingen sanning utan se det mer som att vidga era tankebanor, öppna ögonen en aning.

Tänk om man räknade nosryggens lodlinje i förhållande till bakbenet som befinner sig längst bak. Då hade det sett ut så här när man rider i skjutkrafft (dvs bakbenen bakom hästen och skjuter på ). Här kan man då säga att hästen faktiskt är framför lod!!!

Medan man här där hästen rids i bärkrafft (bakbenen under hästen) kan säga att hästen är perfekt i lod. Jag hittade denna bild på nätet och jag tycker att den är så himla vacker, helt underbar. Jag vet inte vem du är men om du läser detta, det här är absolut fantastiskt 🙂

OM man ser på lod så här så inser man att tävlingsdressyren är helt ..märklig… Och ja, jag vet att detta är ett helt annorlunda tänk än vad man är van vid men testa, kolla på ekipage på detta vis, reflektera. Är det verkligen så viktigt att hästen s nos är i lodlinje med marken? Hur kan man annars räkna det? Nosen kontra hästens främre bakben? Öppna ögonen, se saker på nya sätt. Det kan bli..Intressant och skapa ett djup i diskussionerna.

Jag lägger in några random bilder, döm inte ryttaren utan använd bilderna enbart för att vidga dina vyer. Kolla bakersta bakbenent (eller främre om det känns bättre) kontra hästens nosrygg. Låtsas att marken inte finns.

Anledningen till att jag väljer ytterbak eller det bakbenet som är längst bak är för att jag anser att det är det benet som bär ekipaget.

 

Lär dig se

Varför vill man ha övertramp?

Lämna en kommentar

Jag funderar ju oftast på andra saker än det som tjatas normalt om. En sak som jag är helt fascinerad över är begreppet övertramp. Det är något som jag personligen alls icke vill ha. Det innebär typ att bakhoven ska placeras i eller framför framhovens spår (är inte helt säker på exakt vad för det är som sagt var inget jag själv eftersträvar). Jag kan förstå att man vill trycka fram det för en dressyrdomare men i övrigt så fyller det ju ingen annan funktion än att göra hästen framtung och sned.

Sned? undrar du säkert nu. Ja, för om bakhoven hela tiden är nära framhoven, så kommer hästen att se till att vrida lite på sig så att bakhoven inte ska slå i framhoven, och det enda sättet han kan göra det på är genom att se till att han inte spårar och mig veterligen så borde alla vilja att deras hästar spårar (är rakriktad)

Framtung? undrar du då. Jo, för ett undertramp baserat på det jag skrev ovan behöver inte betyda något annat än att hästen är så långt fram över sina bogar att frambenet liksom ”glöms” för djupt in under hästen vilket gör att bakbenet med lätthet kan trampa över.

Så en bra grej att titta på är om det är frambenet eller bakbenet som står för övertrampet.

Studera bilderna nedan med ett öppet sinne. Dvs döm inte ekipagen utan använd dem för att lära er saker, studera enbart den här lilla detaljen,  frambenens övertramp kontra bakbenets övertramp. Kan det rentav vara så att övertramp är helt förkastligt?