Den klokaste hästtränaren jag någonsin träffat var en travtränare. Vi var ombedda att lyssna på underlaget när vi valde tempot för mängdträningen. Han menade på att det ska aldrig låta när hästen går på det. Låter det så är tempot för högt för underlaget. Denna travtränare rönte stora framgångar på travbanorna under många år och behövde sällan, sällan behandla hästarnas leder för hälta, något som är ganska unikt för branschen. All träning inom travet går ut på att hästen ska kunna tävla på topp, dvs träningen har en funktion som görs för att förbättra hästen så att den kan prestera på tävling, det handlar aldrig om vad vi människor tycker är roligt att träna på. Det är den enligt mig största skillnaden på trav och ridsport.
Om man studerar vanligt ridfolk så handlar det i princip aldrig om vad hästen behöver träna på för att bli bättre utan vad människan behöver träna på. Det är inte så de säger men det är så de gör. Hur menar jag då kanske vän av ordning undrar?
Krumelurande
Argumenten mot det jag nyss skrev kan låta nått i stil med att man minsann tränar öppnor och slutor för att förbättra hästen eller rider varv på varv på volten i diverse gångarter med hästens hals i en ”vacker” båge för att stärka den. Ja, jag vet, det är så du säger, men det är inte det du gör 🙂 Generellt sett så kan alla hästar alla rörelser åt ena hållet. Det är då du känner dig som en duktig ryttare. Åt andra hållet är de generellt sett ganska dåliga på att göra bra skolor eller att röra sig på volten i rätt form. Det är då du antingen nedvärderar dig själv som ryttare eller bråkar med hästen, alternativt hittar ett mellanläge där ni tar er runt i något som typ verkar vara en öppna/sluta/volt med dig hängandes på sniskan på en häst med roterad bål och buren i ena tygeln, alternativt så rör sig hästen med spänsten hos en käpphäst. Hästar blir generellt sett inte bättre av detta utan tvärtom, de tappar både gång och spänst.
Mig veterligen så är gång och spänst något man vill bibehålla och förbättra hos en häst. Bra att veta är att framben sällan går längre fram än hästens nos. Ju längre fram nosen är ju mer kan hästen röra sina framben. Ett tygeltag som varar lika länge som ett häststeg kan påverka bakbenet, men varar det längre så låser det istället ett framben eller två. Dvs man skapar spänningar i hästen.
Hoppning
Det kan också låta typ att jag tränar på att hoppa de här hinderna i/ur de här svängarna(på det här superdåliga underlaget) för att förbättra hästen. Ja, jag vet, det är så du säger men det är inte det du gör. Mig veterligen så behöver de flesta hästar inte träna på att hoppa hinder högt under ryttare, och slitas runt svängarna.
De hade blivit mycket mer effekt och betydligt mindre slitage om du löshoppade hästen på de höjderna och att du hoppade en massa små hinder med olika avstånd på en rak linje längs medellinjen där du helt kommer ifrån att dra runt hästen i små svänga eftersom det är fart och svängar som dödar leder, i kombination med att du i lugn och ro koordinerar in svängteknik i skritt. Ni vet det där om att om man har ett problem med en rörelse s ska man dela upp rörelsen i dens beståndsdelar och träna alla delar separat.
Att svänga är mig veterligen det viktigaste för en hopphäst att kunna och då kan man dela upp en sväng i tre moment. Att gå in i svängen, att befinna sig i svängen och att gå ur svängen. Välj en grej att träna per lugnt koordinationspass. Jag lovar att hästen blir bättre på att svänga och därmed att hoppa om du gör så här. Men framförallt så sliter det mindre på den, vilket gör den gladare och piggare.
Genom att skriva detta menar jag inte att det är fel att rida så eller göra så. Vi har ju hästar för att vi vill lära oss rida på olika vis och behärska olika saker. Men det är viktigt att vara medveten och ödmjuk inför det faktum att det är inte mycket vi människor gör med hästar som tränar den att bli bättre utan snarare tvärtom. Det bästa vi kan uppnå är att göra så lite skada som möjligt. Vi människor behöver massor av träning på att rida, tyvärr behöver inte hästen så mkt träning på att bli riden.
För att återknyta till det här med att underlag inte ska låta när man rider på dem. Om de låter så är skritt en lämplig gångart. Jag har ju tränat ekipage genom det Logiska i evigheters evighet och ser sällan eller aldrig vanlig ridning. En gång så gick jag efter en lektion förbi ett ridhus (det fanns två på anläggningen) och hörde ett dånande som inte var av denna jord. Tänkta att det måste vara en massa ekipage därinne så jag klev in och såg ett ensamt ekipage galoppera omkring och öva ett avancerat stycke dressyrmoment.
Jag fick en sån ahaupplevelse av detta. Ett logiskt (eller annan bra tränat) ridet ekipage låter knappt när den galopperar eller travar, eftersom den liksom inte hänger så tungt framåt. När framhovar sätts i tungt så kan de inte svikta och ta upp stöten och det blir ett tungt, hörbart nedslag. När hästen rids mer bakifrån så landar den på sviktande bakben och låter då knappt. Jag hade liksom inte hört ett vanligt ekipage galoppera på många år så jag hade inte tänkt på hur det lät. Även traven lät. Då mindes jag travtränarens kloka ord, välj tempo efter underlag….
Så det blir min uppmaning till DIG idag. Låter ni som ett helt kavalleri när ni tränar så finns det förbättringspotential. Börja lyssna när du rider. Här kan du även bli bra på att fånga upp hästens takt med öronen, något som tex Islandsryttare oftast är väldigt bra på redan. Vilket underlag låter minst fast att du tränar fort? Vilket underlag låter mest, fast du tränar sakta? Kom ihåg att ingen kan göra allt men alla kan göra något. Dvs du kan inte uppnå perfektion men du kan alltid göra något bättre idag än du gjorde igår.
#smarthästträning #rehabträninghäst #hästträning #swbsåklart #tävlingshäst #logiskridning #spänningarhoshäst
