Hästar som är heta och springiga

En intressant sak med hästar är att de är mottrycksdjur av naturen. Deras instinkt säger åt dem att gå EMOT tryck. Tänk på första gången vi leder en häst, när grimman drar den i nacken, då vill den inte alls vara med utan drar bakåt. Så är hästens naturliga beteende ändå tills vi lärt den att följa med tryck (gå i grimma och grimskaft tex).




Samma sak när vi ska be den unga hästen flytta sig sidledes första gången, vi puttar på den och den puttar tillbaka. Här lär vi den också att gå ifrån tryck.

Men sen när vi rider på den så vill vi ju att den ska LYFTA ryggen, där ska den alltså fortsätta att följa sin naturliga instinkt.

Tyglarna då. Vi lär den att stanna vid förhållning, dvs stanna för tryck, men sen vill vi ju att den ska vara i handen, söka stöd. Motsägelsefullt det där… Ibland betyder tryck stanna, ibland betyder det gå….

 

Här är en bild på den omtalade rollkuren. Där drar ryttaren extremt mycket i hästen. Notera hur ryttaren ligger ner för att orka dra och kom ihåg vad jag skrev om samling. Vad skulle hända med denna ryttare om man klippte av tyglarna och trollade bort hästen? han hade nog fått väldigt ont i nacken tror jag :-).  Om hästen ska orka dra emot detta tryck i tyglarna så kräver det att han tar spjärn med sina bakben om han inte vill ha nacken bruten eller kvävas. Så här följer hästen sin instinkt och går emot tryck genom att låta sina bakben jobba som motvikt. Så i detta fallet får ryttaren hästen att INTE arbeta med magen, att inte ta vikt baktill, att inte vinkla in bäckenet under sig, att inte låta manken växa uppåt. Notera hur smal den är framför bakbenen (dvs inga spända magmuskler där inte.

rollkur

 

Här ser vi en hästras som av naturen rör sig ”osamlat”. Det ser tjusigt ut men det är svårt att få dessa hästar att jobba korrekt på ett dressyrmässigt vis då de liksom är avlade med hängrygg, hängmage, alldeles för hög huvudhållning och framtunga.  Den här hästen är lika osamlad som den som går i rollkuren men detta är ett eget fritt val. Bakbenen är långt bakom hästen, frambenen är långt in under hästen men skillnaden är att här är det ingen som drar hästen i huvudet utan det är naturligt för den att ha huvudet här uppe. Om man tänker på att hästen är ett mottrycksdjur och om man ska rida den här hästen så att den kommer upp med ryggen och ner med nacken, hur ska man låta tygeln verka då? Om man håller den med låg hand då kommer den ju rent logiskt att dra nosen framåt/uppåt, men om man rider den med HÖG hand  typ med handen 15 cm bakom dens öron då borde den ju rent logisk söka sig NEDÅT med nosen.

frieser

 

 

Här har vi en Spansk häst, samlad på all vis man kan. Notera till exempel att kotorna bak är mer genomtrampade än de på frambenen, dvs att hästen tar mer vikt baktill. Ryttaren sitter som han ska, MEN…Kolla på honom. Med tanke på att hästen på bilden är samlad, dvs högre i framdelen så sitter ryttaren faktiskt egentligen lite, lite grand framåtlutad i förhållande till hästen men rakt i förhållande till marken….. Intressant. Notera också att denna häst har inte frambenet under sig som många som ”fuskpiafferar” har utan han har det rakt ned. Gå nu ut och googla lite på nätet och se hur många samlade hästar som INTE har frambenen under sig.

piaffe-600

En gammal grej som folk ofta rider enligt är att man ska absolut aldrig luta sig framåt, hellre ska man tydligen sitta lite för långt bakåtlutad. men den här bilden visar en häst i perfekt balans, med en ryttare i perfekt balans i förhållande till marken (dvs att om man trollar bort hästen så landar han ståendes utan att tappa ens den minsta lilla balans)





Om vi då tar Friesern ovan så får den symbolisera unghästar. Alla unghästar föds på bogarna, dvs de lutar framåt av naturen. Sen beroende på vilken ras de är av så kan huvud och halshållningen variera såklart.

Om vi tänker oss en häst som är på bogarna som Friesern på bilden och osamlad och vi sätter en ryttare som lutar sig bakåt på den, vad händer med dens balans då? Kontra vad händer med dens balans om man lutar sig lite framåt istället?

Om vi tänker på vårt bäcken, med sina sittben…

Om man lutar sig bakåt, åt vilket håll pekar sittbenen då? Framåt såklart.

Och om man lutar sig framåt, då pekar de ju såklart bakåt.

Och om vi då tänker att hästen är ett mottrycksdjur, och vi har en situation där en framtung häst rids av en bakåtlutande ryttare…. Då kommer den att puttas ännu mera framåt och det innebär att den tappar balansen och springer fortare (det man kallar för att vara het) och ryttaren börjar dra i den och när man drar i en häst i det läget så lutar man sig ännu mera bakåt… Ond cirkel…

Om man istället lutar sig framåt på en framtung häst, låter sina sittben peka mot hästens bakben och låter den känna vikten av din tyngd men utan att tryckas framåt, tror ni att den springer snabbare eller långsammare då? Kommer den att ligga hårdare i handen eller kommer den att släppa lite på bettet? Observera nu att jag pratar om en ung häst som inte har skolats till att tolka hjälperna på ett visst sätt, jag talar om naturligt beteende. Den kommer oftast att gå långsammare  när man gör så.

Jag visar här en film när vi ber hästen flytta sin tyngdpunkt bakåt. Man ser i början att hästen kör fram sitt huvud och upplevs då som stum i munnen. Men efter några tyngdpunktsförflyttningar bakåt, där ryttaren lutar sig framåt så slappnar han av framtill när han lägger sin vikt bakåt och upplevs då mjukare i munnen. Testa att hålla för hästens framdel och lägg hela dina ögons synfokus på hästens bakdel, kolla vad som händer i den, vilka muskler aktiveras tex runt hästens bakknä? Det här är en väldigt liten rörelse men den känns väldigt häftig när man utför den.

Så, meningen med det här inlägget var att om du har en het häst som är tung i handen, pröva att luta dig lite framåt istället för bakåt. Nästa gång din häst är lite för PÅ så luta dig framåt liite i taget för att finna den optimala sitsen för din häst just nu, nu och nu.

 


Ögonen bor i röven

Ögon… Kan se ut så här. Vackra, djupa. Det sägs att ögonen är själens spegel.

logisk-ridning-mjuka-ogon-vid-ridning

Det är det vi ser alltså är det så. Punkt.

Dock är ju saker alltid väldigt mycket mer än vi ser. Ögonen bor i två hål i vår skalle. Den bilden är inte lika vacker för gemena man. Lite info om vad som ingår i en ögonhåla.

titta-dit-du-ska-logisk-ridning

Ser ni att ögonen styrs av muskler? Ögon kan snurra i vår skalle. Hit och dit och upp och ner.




Jag har i många år tränat något som heter FeldenkraisFeldenkrais är den absolut och totalt utan jämförelse bästa ryttarträningen som finns att uppnå. Jag använder väldigt mycket Feldenkrais övningar både när jag jobbar med ryttare men också när jag behandlar hästar.

Jag tränade detta för att lära mig rida bättre. Som en liten bieffekt så fick jag en syn som gör att jag om jag går till optikern kan se även de minsta bokstäverna utan något som helst problem. Innan jag började med Feldenkrais så såg jag ganska dåligt. Det tog ett tag innan jag kopplade ihop min förbättrade syn med min ryttarträning. Jag tränade liksom rumpan, inte ögonen.

Forskade lite i det och förstod helt plötsligt sambandet. Ögat styrs ju av muskler som ni kan se i bilden ovan. Dessa muskler slutar ju dock inte i skallen som på bilden. Där dessa musklerna slutar tar andra vid.

nackmuskler-logisk-ridning

Där ”de andra” musklerna tar vid så tar ytterligare några andra över.

ryggmuskler-ryttare

En muskel jobbar ju aldrig ensam. Muskelarbete är som ett pärlband. Som dominobrickor. Om en muskel spänns så får det följder i hela kroppen, från din tåspets upp till ditt öga, från ett finger till det andra fingret, från topp till tå.

Jag jobbar med att skola ryttare, så som jag själv en gång skolat mig och fortfarande skolar mig. Har man en gång börjat skola sig så kan man aldrig sluta, det blir som ett gift, man vill alltid utveckla sig lite mer och lite till och ännu mer. Man kan säga att vägen har blivit roligare än målet.  För vad är målet egentligen?

Innan så var målet ganska klart. Typ att man skulle få ordning på gångarterna på en Islandshäst så att man kunde tävla, att man skulle få ordning på en travares rörelsestörning så att den kunde tävla och vinna lopp, eller att förbättra galoppombytena på en PRE till att ske i varje istället för i vartannat.

Men nånstans där så slutade hästarna att vara målet. Man insåg att så fort man nått ett mål så var det roliga slut. Jag gillar att ha mål så jag började göra nya mål, omedvetna mål. Man hoppade upp på en häst och insåg att höger bak inte gick att peta in i ”hålet” det borde vara i och därför så blev galoppombytet assvårt åt ena hållet. Man släppte fokuset från galoppombytet till att få fatt i det där bakbenet. Medan man kämpade med bakbenet så kom man på att ens ena sittben var olydigt på den sidan så då satta man allt fokus på det där sittbenet. Medan man satt där och bara hade sittben i huvudet så kom man på att en axel inte alls gjorde som den skulle och att man konstant satt och glodde åt vänster av någon konstig anledning.




Vid närmare eftertanke så var ju hela ens kropp alldeles bråkig och olydig så man hoppade av hästen och gick hem och på vägen hem så körde man förbi stranden (jag bodde i Spanien vid denna tidpunkt) och det var så vackert så man stannade till och köpte sig en kopp kaffe på ett fik och så satt man där och tittade på stranden, lyssnade på vågorna som rullade och fyllde öronen med skön musik. Man blickade mot horisonten och som alltid när jag gör det så hör jag inom mig en klok kvinnas ord:

”Allting i naturen är böjt och krokigt utom horisonten för den är rak.”

Inser att horisonten inte är rak… Har min kloka kvinna fel? Eller är det jag som är snedögd? Eller vänta nu lite… Jag sitter ju som en jäkla ostbåge. Mitt ena sittben är inte ens i närheten av stolen. Hm.. Samma sittben som jag nyss bråkade med i sadeln…..

Hm..Kan det vara så att JAG, som jobbat så otroligt mycket med mitt ryttarjag inte ens kan sitta på en stol… Rättar till mig och voila. Horisonten blev rak. Mentalt gör jag ett par galoppombyte i stolen. Funkar perfekt. Får en illusion och kör tillbaka till stallet. Sadlar en något konfunderad häst igen, sitter upp och gör några perfekta galoppombyte.

Hoppar av. Åker hem. Sätter mig på balkongen. I en stol. På båda sittbenen. Tittar på en rak horisont. Känner mig ganska nöjd. Med min resa. Vad målet är? Ingen aning, det har jag glömt 😉

Vill du göra samma resa som jag gjort?

Du kanske även vill läsa Titta dit du ska

Kimberly, en av de logiska tränarna har skrivit ett läsvärt inlägg i detta ämne.




Paddagogik by Jennifer

Gästbloggare Jennifer . Denna tjej KAN vara den roligaste skribent jag nånsin stött på 🙂 enjoy !!!


Paddagogik – att padda. För dig som svankar.

Jo, för dig som svankar. Nu är det ju så att du, om du har en häst som svankar, förmodligen gör bäst i att läsa detta själv. Jag är ju ingen veterinär men jag har hört att hästar generellt har svårt för att läsa.

Uttrycket ”att padda” kom sig egentligen av att Lindah skulle lära folk rida lätt och försökte få dom till att akta paddan i sadeln (för att man inte skulle dunsa ner utan snarare bara snudda vid nersittningen, ja ni vet).
Nu är det så att jag har en läskunnighet av varierande funktion och läste vad hon skrev helt åt skogen fel, det slutade med en helt ny grej – paddanstyle!

Till att börja med tänkte jag avskräcka er från att använda helskodda rydbyxor och stigbyglar. Ja alltså, inte helskodda stigbyglar utan stigbyglar överhuvudtaget.

När du paddar måste du kunna ”glida” i sadeln, att padda innebär att man öppnar bäckenet och liksom fäller in rumpan under sig (”vadderar sittbenen”, ”drar in svansen mellan benen”). Och man, eller i alla fall jag, gled liksom ner i rätt position, sadelns djupaste punkt.

Vi som behöver använda oss av paddan svankar ofta och sitter därmed också för långt bak i sadeln (och har ofta en häst som svankar i kapp med oss, se Lindah”s tidigare inlägg för mer detaljer).

Om man då sitter och har ändalykten fastklistrad i sadeln med helskodda ridbyxor, ja då lär man istället slå pannan i halsen på hästen om man försöker padda. Eller så flyttar man allt förutom rumpan framåt och har därmed en ännu värre svank.

Äger du bara helskodda ridbyxor? Ingen fara, bara för att det inte heter ridbyxor så betyder inte det att du inte kan rida i det. Det går alldeles utmärkt att padda i gympabyxor, jeans (stretchiga sådana), leggings, strumpbyxor, pyjamasbyxor, långkalsonger, harembyxor, thermobyxor osv osv. Förslagsvis så låter du årstiden vara med och bestämma lite, strumpbyxor i 30 minusgrader bör undvikas.

Om man som jag gjorde putar med rumpan a”la Kalle Anke så har man förmodligen också alldeles för korta läder när man rider. Därför bör ni släppa stigbyglarna när ni ska padda. För korta läder padda = ni kan inte ”glida ner” i rätt sits.

Personligen har jag längt mina läder med 5 hål (4 hål in one go, 5:e kom senare) efter att jag börjat padda. Att försöka ta stigbyglarna igen efter att ha lyckats padda ordentligt var en intressant upplevelse. Jag hade ju hamnat rätt med rumpan och satt djupt i sadeln osv. Kunde inte för mitt liv förstå hur jag hade suttit tidigare för att ha så korta läder.




Och nej, det måste inte vara en padda som sitter där bak. Det kan vara en fågelunge som du är rädd om, det kan vara en pipleksak som tjuter när du kommer åt den – det enda väsentliga är att den är på bakvalvet av din sadel och att du inte vill röra saken/djuret i fråga.

Innan du börjar: Bara sitt i sadeln och känn efter. Känn dina sittben, känn din hållning. Fundera på vad som skulle hända om hästen bara försvann under dig. Skulle du landa på fötterna? Skulle du landa på rumpan? Skulle du stå på näsan?
Korrigera ingenting, bara känn.

Att tänka sig att hästen försvinner är ett, enligt mig, bra sätt att känna efter vart jag har min tyngdpunkt. Oftast är den inte riktigt där jag vill ha den. Är man centrerad och i balans så känns det som om man kommer landa på fötterna. Personligen skulle jag nog först toucha marken med hälarna för att sedan dratta ner med ändan i marken – jag har bakåtvikt.

Så du har halkiga ridbyxor (återigen, ridbyxor = byxor du rider i, inte byxor enbart avsedda för ridning) och du har släppt stigbyglarna. Du rider i skritt – vänta med dom andra gångarterna, när du kan padda på rätt sätt och vis i skritt och under en längre period så kan du ge dig på att galoppera. Oroa dig inte för att hästen måste motioneras, gör du på rätt sätt så kommer han att få minst lika mycket träningsvärk som du.

Ok, till själva paddningen.

Nu ska du tänka dig att du har en padda på bakvalvet i sadeln.

Äckligt kanske du tänker nu. Jo, lite så är tanken. Ännu äckligare om du sätter dig mot den. Så vad du ska göra nu är att akta dig för paddan – in med rumpan! Använd magmusklerna, ta i allt vad du kan, rör för bövelen inte paddan!!
Det kommer att gå åt några paddor innan det blir rätt. Det kommer gå åt ännu fler innan du faktiskt kan hålla den här sitsen men hålla den är vad du vill göra.
Några kvitton på att du gör rätt: det känns som om du har vadderat sittbenen. Kontakten mellan sadeln och sittbenen är inte lika direkt. Tänk igen på vad som skulle hända om hästen försvann under dig. Blir ditt svar detsamma? Din mage håller på och brinner upp, satans pärkälä vad jobbigt detta var. Hästen då, vad har han/hon/hen för sig?




Skänklarna då? Jag fick ett mycket bättre omslut med skänklarna och kom åt att aktivera hästens magmuskler mycket bättre. Se till att göra det också, det är inte bara din mage som ska jobba.
Det var ett fasligt knorrande och frustande från hästen, skitjobbigt tyckte han. Själv höll jag på att trilla ur sadeln när jag fick till det för helt plötsligt så stegade hästskrället på som bara den. Om jag samlade upp han lite så var han superbalanserad (det var mina skänklar som ramade in honom så fint så men det förstod jag inte riktigt först) och all kraft verkade komma under och bakifrån istället för framifrån.
Det känns inte så jobbigt att få plats med en padda längre. Faktum är att paddan skulle kunna bjuda in fler paddor, bre ut en filt och ha picnic.
Bildligt talat förstås. Huruvida du rent fysiskt faktiskt får plats med en padda eller ej är oväsentligt, det handlar ju egentligen bara om din rumpa:sadel ratio.
Att padda innebär inte att man springer och köper en större sadel för att även ha plats med paddor där bak, när jag får den där ”paddan kan bjuda in fler paddor och ha knytis” känslan så är det bara en känsla, egentligen är min rumpa på tok för stor i min lilla sadel för att man ska få plats med något dylikt.

Glöm inte att när ni väl har fått till den rätta paddanstyle-känslan i sadeln så kan ni öva utanför stallmiljön. Det går alldeles utmärkt att padda medans man står och lagar mat 🙂 //Jennifer

För er som fattar nada nu så kan dessa inlägg kanske klargöra saken

Svankande ryttare ger svankande häst

Skritt är den svåraste gångarten

Att lära sig rida är som att lägga ett pussel

 

 


 

 


Rakriktning

Det där med rakriktning…Varför är det så viktigt att rida sin häst rak? Och hur gör man? Och varför?

En häst föds med noll vetskap om att den har bakben. Den har framben och den har ett huvud. Punkt. Bakdelen är nått som liksom inte finns i dens medvetande. ryggraden på en häst sitter inte fast i frambenen utan den ligger mellan bogbladen. Detta innebär att om hästen tittar åt vänster så förskjuts vikten till vänster hov, sen puttas liksom bogen ut över detta framben och när övervikten på detta framben blir för stor så tar hästen ett kliv åt vänster för att inte tappa balansen. Så man kan säga att i låg fart går hästen dit näsan pekar eller dit bogen tar den.

Problemet med detta ligger i att hästar föds aningens bananformade och detta gör att den har mestadelen av vikten på ett framben. Då kommer detta framben att belastas mer än det andra frambenet och oftast så är manken förskjuten åt samma sida som detta framben vilket kan göra att avståndet mellan de bägge bogbladen och manken är olika på varje sida. Detta är en del av rakritningen, att få manken i mitteln mellan bogbladen och resten av ryggraden ska också den vara mitt i hästen vilket innebär att halsen ska vara rak, dvs varje halskota ska vara placerad i en exakt rak linje framför varandra.

Vanliga ställen där hästen går  är där där kroppen möter halsen ungefär. Denna del är den som hästen använder av naturen för att flytta hela halsen åt olika håll för att kompensera obalansen den skapar när den balanserar frambenen olika. Det får den INTE göra när vi rider den. Rak ska den vara, spikrak. Man kan tänka nacke framför manke , även i svängar så är man rätt ute.

Magen då. Eftersom hästen är bananformad så innebär det att när vi sitter ovanpå den så kommer vårt ena ben att peka lite längre ut från hästens sida och se kortare ut om man kollar framifrån eller bakifrån. På andra sidan kommer benet att peka mer rakt ner och se längre ut. Så får den inte vara. Så man ska då alltså med sina ben placera magen i mitteln så att ryttarens ben blir likadana.

När hästen flyttar magen på detta vis, dvs har den ojämnt, tex att den bular ut mer på vänster sida så kommer höger rygghalva att bli lägre. Det får den inte vara, man ska alltså trycka magen från vänster sida så mkt att höger rygghalva kommer upp i samma höjd som vänster rygghalva.

Hästens sidor är då  i detta fall ojämna, vänster sida är lång och höger sida är kort. Det beror på att hästens bäcken är snett, i detta fallet med mage som sticker mer ut till väsnter så är bäckenets vänstra sida längre tillbaka än höger sidas bäcken. Svansen pekar åt höger.

Den här hästen är som alla hästar sned, de föds så. Vissa mer och vissa mindre. Men i fallexemplet ovan så kommer hästen såklart att gärna vilja ta bettet i vänster sida, det går bra att få en sökning till ytterhanden på vänstersidan men på högersidan kommer den inte att vilja ta bettet.

Belastningen i detta fall är stor på vänster fram.

Alla dessa delar måste komma på plats, det är det som kallas rakriktning. Det är det svåraste som finns. Men detta måste ske varenda sekund som du sitter på en häst. Du måste lära dig att sitta emot alla dessa ojämnheter och balansera detta. Då kan du själv kiroprakta din häst. Om du har ridit din häst länge på detta sneda vis så kan den h hunnit utveckla massa hältor av detta. För många människor känner inte att deras häst är sned.

Som jag skrev innan så föds hästen med noll kroppsmedvetenhet om att den har bakben. Så steg ett är att visa den att den har bakben, få den att använda detta. Först kommer den att få kontakt med det ena och senare med det andra. Generellt sett så är det så att om den har ont i vänster fram så måste man rida in höger bak då hästen ofta bär sig diagonalt. Men man kan inte rida in bara bakbenet utan det är bäckenet man måste rida in så att bakbenet kan följa med. Man måste ändra det medfödda roterade bäckenet så att bägge bakhovarna pekar exakt rakt fram, se till att framhovarna pekar i exakt samma riktning och att ryggraden är spikrak däremellan.

Sen har vi också att ta hänsyn till att hästar är ungefär som flipperspel. Då de belastar ett framben mer, lutar sig på det så kan man om man sitter och rider och känner och låtsas att hästen är ett flipperspel få känslan av att flipperkulan hela tiden vill ramla ner i ett av frambenen (vänster fram i detta fall) och det får den ju givetvis inte göra. Vi måste alltså få den här flipperkulan att sluta ramla ner i ett framben, få den mitt emellan frambenen och sen genom hela hästens utbildning hålla denna kula i mitteln av hästen och allteftersom åren går så flyttar sig denna kula mer och mer bakåt för att vid utbildnings ”slutpunkt” Levad kunna låta kulan ramla ut ur rumpan på hästen.

Men…. Det är så här att det tar 4 år att bygga upp hästens bakben till att klara av att bära belastningen på lederna utan att den behöver förstärka dessa med brosk ( se på tex Islandshästar som måste förstärka sina hasleder med brosk..Spatt) för att klara av belastningen på bakbenen. Så bara för att man KAN få hästen att sätta sig på baken tidigare så ska man inte göra det för snabbt, för då flyttar man det onda från ett framben till ett bakben.

Hästen har ca 60 % av vikten på framdelen och 40 % på bakbenen. Man ska alltså flytta bak 10 % under en tidsperiod på 4 år. Det innebär att man har gott om tid på sig så man behöver inte stressa. Det är inte så mycket att flytta :-). Pisslätt 😉

Och i ärlighetens namn så är det inte så svårt för en skolad ryttare att flytta bak vikten och att rakrikta hästen. Det svåra är att BLI en sån skolad ryttare, så skynda långsamt, en övning i taget. Många kroppsdelar att hålla reda på.

Och givetvis så har inte bara ridhästar nytta av sån här ridning, utan tex travhästar som tävlar i trav och har problem med att de drar ett bakben, eller hänger på en töm etc… Även de kan bli hjälpta av att ridas rakt.

Lycka till!!!

Vad böjning inte är.

Böjning är det allra, allra viktigaste i en hästs utbildning. Men också det allra svåraste. Min mentor sa alltid att när en ryttare kan rida en riktigt bra hörnpassering så kan hon allt. Hon saa också att om en ryttare bara rider runt på fyrkantsspåret i åratal i alla gångarter i några år och enbart kämpar med att få till perfekta hörnpasseringar så har hennes häst en bättre grund och är mer välutbildad än en ryttare som fuskat runt på volten och lärt hästen en massa saker. Att böjja sig är så otroligt svårt, det är sällan, sällan man ser en böjd häst, däremot ser man oftast hästar som böjjer på halsen. Att förklara böjning genom skrift är så svårt så jag skiter i det. Jag ska istället fokusera på att berätta vad böjning INTE är.




En häst böjjer sig inte frivilligt. Det finns inte någonstans i dens tankeverksamhet att den ska böjja sig. När en häst som är fri ska ta sig runt en hörna så lutar den sig inåt och liksom ramlar med bogen åt det håll den ska. Ungefär som på bilden här under. Det har ingenting med böjning att göra, den tar sig bara genom en sväng. Belastningen blir ju såklart STOR på det inre benparet, speciellt på frambenet. För att inte ramla omkull i svängen så kommer den att ta ut hals och huvud för att få lite vikt på utsidan. Den använder alltså huvudet som en balansgrej.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi, 4

 

Här är en till bild på samma sak.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi,5

 

Här är en där hästen lutar ännu mer inåt med bogarna och då tar den huvudet ännu längre utåt för att balansera sig. Det är fullkomligt naturligt och logskt.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi, 6

 

Men vad händer egentligen när den gör så? Om hela hästen lutar inåt så kommer utsidans ben att sprattla någonstans uppe i luften medan insidans ben hamnar under hästen, i värsta fall hamnar även dessa på hästens utsida. Då snackar vi lutning.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

 

Ju snabbare hästen springer när den ska ta en sväng ju mer lutar den. Det är inte hälsosamt för lederna, inte alls. Inom travet har man löst det genom att på tävlingsbanan när hästen ska springa fort så har man något som kallas doserade kurvor. Dessa lutar, medan raksträckorna mellan kurvorna är rak och platt. Då tillåts hästen att göra exakt så som den är skapt att göra, att luta inåt i kurvor UTAN att behöva belasta det inre benparet. Det är måååånga år sedan doserade banor uppfanns och resultatet blev mycket mindre hältor och snabbare fart så klart.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi, doserad

 

Som en liten binotis inom lutning så lutar även människor som tex skridsoåkare i hög fart inåt och även de kompenserar genom att luta huvudet utåt. Notera hur de korsar benen .

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

 

En häst kan böjja halsen otroligt mycket, men det har ingenting med dresserande och mjukgörande böjning att göra. Men de kan. Utan ett uns svårighet.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi, 3

 

Böjning när man pratar om dressyr handlar enbart om att ryggraden hela vägen ska  böjja sig mjukt UTAN att hästen lutar. Man vill att alla ben ska belastas lika mycket, skola den att kunna ta sig runt en sväng  med alla benparen exakt under hästen medan ryggraden böjjer sig efter svängen. Det är det allra svåraste att behärska, både för häst och ryttare. Svårt att hitta en bra bild men här nedan har vi  en häst böjd åt båda hållen samt en som är rak. Alla benen ska vara exakt under hästen, inte sticka ut på ena sidan. Då är böjning en fantastiskt, stärkande, mjukgörande, dresserande övning. Max böjning som en häst kan få till utan att lutfuska sägs vara den som motsvarar en 20 metersvolt för ett halvblod, en 18 metersvolt för en kortare häst (tex PRE)

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

 

Det är som sagt var lätt att böjja hästens hals, skitenkelt. Men vad händer i resten av hästens kropp?

 

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

Jag hoppas att denna bild är tydlig nog. ryttaren drar i vänster tygel, hästen böjjer snällt sin hals åt vänster. Men om inte kroppen böjjs lika mycket som halsen så måste hästen balansera om sig för att inte falla inåt som ju är dens normala sätt att ta sig runt en sväng på. Tänk lite på bilden med skridskoåkarna. Det innersta frambenet hamnar bakom det yttre. När den ska lyfta fram det så måste den låta detta ben röra sig utåt för att inte krocka med yttre fram. Den lutar sig med andra ord innåt. Ryttaren tillåter den inte att balansera med sitt huvud som den är van vid så då måste den kompensera på andra vis. Om ni ser på ryttaren så har han lyft ytteraxel och vikt sig i midjan på insidan. Detta gör han för att  balansera upp sig då hästen i detta läge har roterat sin ryggrad sidledes istället för att böjja den och då blir ryggens halvor ojämna (mer info om detta en annan gång, det blir för mastigt att förklara). Om man inte böjjer hela hästen lika mycket så ”knäpper” den av och roterar sig för att inte tappa balansen. Att rotera ryggkotor är inte alls bra.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

Här är vanligaste stället som hästen ”knäpper” av på. Det är LÄTT för ryttaren att böjja hästen här. Det har absolut ingen gymnastisierande funktion alls.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

 

Hur ska man då egentligen få hästen att sluta luta inåt när den svänger? Tja…. Om ni ser bilderna nedan så vet inte ens proffsen det…. Någon som hört talat om kotledsinflammation? Ja, här har ni en del av svaret på varför det uppkommer och varför man inte bör rida för mycket på en volt.

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

böjning, djurjouren, logisk ridning, swedish blondi

Det trista med detta är att inom alla jäkla grenar man kan tänka sig så ser man det här……. Det är sorgligt…

Alla som vill är välkomna till min Facebokgrupp för hästiga diskussioner


Vad innebär det att INTE gå på bogarna?

kissing spines, svankande ryttare ger svankande häst, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, kiropraktik för häst och ryttare

Det kom MASSA frågor på inlägget om svank och det är otroligt svårt att svara på detta på ett enkelt vis. Jag gör ett försök att skriva detta enkelt men jag är inte säker på att jag lyckas skriva så att folk förstår, men jag gör mitt bästa.

Att inte gå på bogarna betyder ju att den ska gå på bakbenen? Men vad innebär det? Den kommer ju alltid att gå på 4 ben och därmed alltid belasta frambenen också….. Skillnaden på fram och bakben är att bakbenen kan svikta i och med att skelletet lixom ligger snett mellan lederna så att det är enkelt att böjja en led och därmed få en form av stötdämpning. Rent tekniskt sätt så om man trycker på en hästbak ovanifrån så kan man trycka ihop den ganska rejält utan att skada något, det enda som händer är att lederna böjjer sig. kolla på skelettbilden.

Frambenen däremot är raka och trycker man på dem ovanifrån så har man inte alls samma stötdämpningssystem här som ni ser på bilden ovan.  Bogen kommer att pressas framåt och då kommer ju hästens framben att hamna in under hästen= gå på bogarna

En häst har inga nyckelben. Det innebär att frambenens skelett inte sitter ihop med resten av hästens skelett. Frambenen slutar i hästens bogblad som ligger utanpå dens revbenskorg men är inte skelettmässigt fäst här vid.De är som en fristående enhet som hålls på plats med muskler och senor.

Bakbenen fäster i bäckenet liksom ryggraden och i andra änden på ryggraden sitter hästens hals och huvud. Detta innebär att om hästen tar mer vikt på bakdelen så att denna viks ihop i bakbenets alla leder så kommer bäckenet att följa med i denna stötdämpningsmekanik och dess bakre del kommer att sänkas och dess främre del kommer att höjjas och då följer ryggraden med uppåt och tar med sig allting ända fram till hästens nacke. Eftersom frambenen inte sitter fast i denna mekaniska anordning så kan ryggraden och revbenskorgen fritt flyttas upp och ner mellan dessa.

Om vi ryttare inte hindrar denna mekanik så innebär det att ju mer vikt den tar baktill, dvs ju mer sviktande den blir bak så kommer den att bli högre framtill och då avlastas hästens framben när dessa inte längre måste bära vikten av resten av hästen. Då kommer bogen att sluta pressas framåt och frambenen kommer att bli friare och rörligare. Man kan säga att den slutar luta sig på bogarna (frambenen kommer att befinna sig mer rakt ner under hästen istället för vara bakom hästen så att säga).

Vi ryttare kan hindra denna mekanik på 1000 tals olika vis. T. ex genom att låsa fast dens huvud i en alldeles för hög position så att den börjar svanka. Eller genom att dra den i innertygeln så att den börjar luta inåt och måste låsa sig för att inte ”falla”, eller att sitta fel eller att såga och bända ”ner den på tygeln”……. Lång lista det här… Tar det en annan gång…




Tänkte fortsätta prata om  ryggen för det är det som man ska fokusera på. Hals, bogar och framben har mycket lite med form att göra, det hoppas jag att alla förstår vid detta laget. Här nere har jag lagt massa bilder. Jag har klippt bort alla ryttare för jag vill inte att någon ska känna sig uthängd. Jag vill inte trycka ner någon eller såga att någon gör fel, jag vill bara visa och få folk att börja tänka.

Glöm aldrig bort att bilder är ögonblicksbilder och en bild visar bara en sanning just i den sekunden bilden togs, döm ALDRIG ut ett helt ekipage efter en bild.

 

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (1)  undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (3) undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (14)

 

De tre bilderna ovan visar trevlig bakbensaktivitet i extremsamling. Notera bakkotorna, hur nertrampade dessa är, dvs de bär vikt. Bägge bakbenen är långt in under hästen, det är trevliga muskelbullar runt hästen bakkknäsvansarna hänger neråt. Den vita är bäst enligt mig för den har verkligen ingen hängmage, bara tjock och ihopdragen arbetande mage=den har ett vinklat bäcken.  Den gråa är sämst.

 

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (15)  undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (12)

Här ovan har vi STORT undertramp av ett bakben och det andra är bakom hästen. Så ser det ut när hästen springer fortare. Det undertrampande bakbenet blir ju som ni ser totalt osviktande då. Svansarna pekar bakåt, dvs bäckenet är inte vinklat på rätt sett. Samling och fart är det svåraste att få till, typ omöjligt? Detta är undertramp utan samling.

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (4) undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (5) undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (6)

Här ser vi min gamla travare som är död sedan många år tillbaka på grund av hovbroskförbening, ditridet av mig själv…. Det bärande benet på första bilden bär förvisso massa vikt men om ni kollar på svansen så pekar den uppåt och det andra benet är alldeles för långt bak, dvs totalt obärande(bäckenet ej vinklat. Den andra bilden har jag ”samlat” honom, dvs dragit framtill och sparkat baktill. Notera hur han har bakbenen visserligen bredvid varandra men bakom sig (jämför med de tre översta samlingsbilderna) och kolla hur bakkotorna är närmast obelastade. Han hade kroniska inflammtioner i höftlederna och otroligt ont i sin rygg (konstigt va? ). Den sista bilden visar ganska okey bakbensverksamhet, men inte heller här ”bär” han ju någon vikt på bakbenen (kolla kotorna) och notera hur svansen pekar och notera hur magen hänger. Dock ser han inte jättesvankig ut men han var väldigt bra byggd så det ser bra ut fast det inte var det. Bättre att kolla på magen, där är det svårt att kunna luras exteriört sett.

 

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (10) undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (11) undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (2)

Här ovan ser vi 3 hästar. Alla har hängmage, den i mitten har svansen pekande uppåt och man kan också se på bl. a. dens haser att den är den hästen med minst kroppsuppfattning bland dessa tre, dvs minst skolad. Ingen av bakkotorna på dessa tre bilder bär någon vikt.

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (13)   undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (16)

 

Här ovan ser vi två bilder varav den första inte har någon hov i marken, alltså kan vi inte bedöma så mycket på den. Den andra bilden visar konstiga saker. Maximal svank, maximal hängmage, men den har kroppsuppfattning (dvs någon har försökt lära den saker om dens kropp). Bär ingen vikt på bakbenen om man kollar kotan som den står på, men det lyfta benet visar kroppskontroll. Svansen hänger dock avslappnat nedåt vilket borde betyda vinklat bäcken. Som om man tränat vissa delar av den men glömt bort att korrigera ihop hela hästen?

Säger igen..Detta är ögonblicksbilder, döm inte hela ekipaget utifrån dessa. Använd dem som läromedel.

Vad jag ville säga med detta långa inlägg är att en häst föds, lever och dör på bogarna, det är väldigt sällan den inte är på bogarna…. Men skolningen av hästen innebär att få igång en sviktande bakdel, men det gör man inte på en kafferast. Den sviktande bakdelen är en automatisk process som finns i hästen, det är inget man måste bråka om eller tvinga. Det kommer när det kommer. Det enda vi människor måste göra är att inte hindra denna mekanik.

Kommer i fortsättningen att lägga alla mina hästinlägg i denna här Facebokgruppen för att inte ”skräpa ner” i andras grupper. Alla är välkomna.


Vad ryttaren måste kunna innan den kan RIDA en häst.

Hittade denna text på Facebok. Den kommer ifrån ett examensarbete. som ni hittar här.

Jag håller inte med allt författaren skriver, men just detta som jag klippt in älskar jag. Tänker ofta på tävlingsdressyren. Det är få ryttare som ens behärskar steg 1 och 2 vilket ju gör det jävligt svårt för hästen att kunna prestera….. Tänk om Dressyrdomarna tog hänsyn till detta när de bedömer ekipagen. Då hade % sjunkit med typ 40 %….

Utbildningsskalan för ryttare
1.TAKT
För att hästen ska ha möjlighet att röra sig taktmässigt krävs det att ryttaren
har utvecklat sin balans, följsamhet och koordination

Ofta har ryttaren en direkt störande inverkan genom dålig
balans och oförmåga att koordinera sina hjälper
Ridning i fel tempo leder ofta till obalans och otakt.

2.LÖSGJORDHET
Ryttaren måste själv vara i psykisk(mental) och fysisk(kroppslig) balans för att
hästen ska kunna bli lösgjord. Har man inte tillräckligt med balans utan måste klämma sig fast med skänkeln eller hålla balansen i tygeln kan man aldrig lösgöra sin häst.

3.KONTAKT/STÖD
För att hästen ska våga söka sig fram till bettet och ryttarens hand måste ryttaren kunna erbjuda hästen en lätt jämn, mjuk och samtidigt stadig kontakt. Är inte ryttaren i balans blir kontakten ojämn.

4.SCHWUNG
Även ryttaren måste kunna fjädra av i kroppen och vara ”spä
nstig utan att vara spänd och avslappnad utan att vara slapp” (Kyra Kyrklund) Ryttaren måste ha tillräcklig muskelstyrka för att orka bibehålla sin balans och position och samtidigt inverka med framåtdrivande hjälper.

5.RAKRIKTNING
Det är vanligt att ryttaren liksom hästen har en svagare och en starkare sida
och därför ofta har lättare att rida i ett varv. Man sitter då ofta snett dvs vikten är inte lika fördelad över hästen. Om hästen ska kunna arbeta liksidigt måste ryttaren först korrigera sin sits annars är det omöjligt att uppnå rakriktning.

6.SAMLING
För att kunna nå det sista steget på Utbildningsskalan – samling –
måste även ryttaren uppnå de fem första stegen dvs; 1)Ha bra balans och koordination 2)Vara avspänd följsam och snabb 3)erbjuda en jämn
mjuk stadig kontakt med hästen mun 4)vara stark,spänstig och samtidigt kunna fjädra av i sin egen kropp 5)sitta rakt över hästens mittlinje på både rakt och böjt spår i båda varven.Eftersom samling inte får förväxlas med att man rider i ett släpigt tempo behöver ryttaren ha utvecklat
känslaoch timing – kunna känna vad som är rätt tempo och hur mycket
energi och framåtbjudning som krävs för att uppnå samling

Alla som vill är välkomna till min Facebokgrupp för hästiga diskussioner.

Bilder på välridna travare

Det där med tyngdpunkten som jag skrev om i ett inlägg som handlade om heta och springiga hästar..Jag hittade några bilder igår på Facebook som jag med ryttarens tillåtelse lägger ut här.

Bägge dessa hästarna är travare, notera hur lyfta de är framtill och hur nöjda de ser ut.

Denna vackra bild på en häst som får hålla huvudet precis var den vill visar en häst som bär sig fint. Glöm aldrig bort att bära sig spinner över en väldigt vid gräns och hur mycket en häst kan bära sig beror på individ och utbildning och ras. När jag säger att en häst bär sig så behöver det inte betyda att den kan tävla i svår dressyr på den formen utan det betyder att den rör sig på för den stärkande, uppbyggande vis. Kolla på länden som är väl uppe, och hur hög den är framtill och notera hur den väljer att ha sitt huvud för att lyckas bära sig så här. Ungefär så som den bär det till vardags gissar jag. Notera hur ryttaren sitter framåtlutad vilket är ett absolut måste på en travhäst , lutar man sig bakåt eller sitter rakt upp med sittbenen tryckandes ner i ryggen så blir det ingen bra galopp på en travare.

lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, ridtravare som går i form (7)

Här ser vi en ”löshäst” i snabbare trav. Väl vinklade bakben, den ”bär” sig baktill så att den kan få ett långt och trevligt framsteg. ryttaren sitter i hästens balans, lite framåtlutad och hästens rygglinje är ”obruten”, dvs att man ser inget ”hål” i linjen mellan manke och hals som kommer av att man tvingar hästen att böjja sin hals på ett felaktigt sätt.

lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, ridtravare som går i form (11)

Travhäst i Monte träning, även här är den högre framtill. ”negativt” med denna bild är väl att bakbenet närmast hit är absolut helt obärande, dvs att ingen svikt uppnås i de lederna och slitaget blir hårt på hästen. Både travare och Islandshästar får det här steget i lite snabbare farter, det är ju inte ”nyttigt” men det är ju det som är deras tävlingsgren, då vill man inte ha bärighet, man vill ha FART :-), dvs motsatsen till att bära. Huvudsaken är ju att man tränar uppbyggande mellan passen och det verkar denna häst verkligen göra (det är samma häst på bilden här under).

lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, ridtravare som går i form (6)

Samma här, hästen bär sig bra bak vilket man tex kan se på att den framben kommer fram och blir luftiga, bakbenen är väl vinklade, länden är uppe och den tillåts gå med en lång hals och notera vad nöjd den ser ut. Ryttaren sitter i dens tyngdpunkt, dvs lite framåtlutad så att sittbenen pekar bakåt. Notera också hur fin tygellinje ryttaren har, man kan nästan dra ett rakt streck från hästens bett till ryttarens armbågar, samt breda fina händer vilket obalanserade travare oftast behöver om de inte ska börja luta på volten. Man ser också att hennes händer tänker framåt, inte bakåt, dvs de drar inte utan de följer på ett sviktande vis. Ljuvligt att se!!!

Dock kan ni se här att om  en travhäst går i en dressyrform så blir den alltid lite lägre framtill och det är ju egentligen det man INTE vill. Men rasen har en byggnad som ser ut så, tvinga den inte att gå som en Frieserhäst med nacken, det är den inte byggd för.

lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, ridtravare som går i form (12)

 

 

Helt underbara ridbilder, det är så otroligt sällan man ser travhästar som rids så här trevligt. Jag brinner lite för det här med travhästar och det gör mig så ont att se när de rids illa :-(. Men de här gör mig glad.


Att påverka hästens hållning

Här ser vi ett hästskelett och ett människoskelett.

skelett

gå på tygeln, djurjouren, logisk ridning, lindahs blogg, swedish blondi, underhals (8)

 

Man behöver inte kunna alla latinska namn och muskelgrupper för att förstå. Vad vi ser är att om vi bara pratar bålen så har vi bröstkkorgen och inuti den finns en massa känsliga organ. Man kan gissa att revbenen finns där för att skydda dessa känsliga organ. Vi har också bäckenet som är en stabil sak. men mellan bäcken och bröstkorg har vi liksom tomt, alldeles tomt. Men där bor ju också massa känsliga organ. Hm… hur tänkte vår skapare där? Helt oskyddade liksom.

Länden eller svanken är liksom bara en lång grej utan skyddande eller stabiliserande saker i. Det är lätt att förstå att denna kroppsdel är den som är svårast att stabilisera för den har ju ingen skeletthjälp utan bara muskler att förlita sig på. Det kan vara en av orsakerna till att både människor och hästar får ont där. Att det är väldigt lätt att överanstränga denna del.

Men inbyggda i vårt psyke finns en djupt rotad instinkt att skydda denna del. När vi blir rädda så intar vi fosterställning i olika grader, allt för att skydda den känsliga magen. Benen åker upp och överkroppen åker ner. Denna rörelse är helt instinktiv och opåverkbar.

Men eftersom vi nu ska prata häst och ridning så vänder vi lite på det där. När vi rider vill vi inte att en häst ska svanka eller hur? Vi vill få upp dens rygg så att svanken minimeras och vi vill så klart själv också sluta svanka eftersom det påverkar vår häst och ridning negativt.

Då kom en smart människa på att om man får bäckenet att böja sig inåt (svansen mellan benen) så försvinner svanken. Och hästbenet sitter ju fast i bäckenet så rent logiskt sett så borde ju bäckenet följa med om man får hästen att trampa lååångt in under kroppen med bakbenen. Skitenkelt och logiskt eller hur?

Men stämmer detta verkligen? Kan det vara så enkelt? Eller är det möjligt för en häst att ha benen lååångt in under sig utan att bäckenet följer med?  Tja, om ni kollar bilden här under så ja, det är fullt möjligt… Här ser vi ett bakben lååångt in under hästen men den svankar som bara den och svansen pekar avslöjande uppåt vilket ju betyder att bäckenet inte alls har böjt in sig.

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (15)

Javisst ja, det var ju det där om att ALLA leder i bakbenet skulle böja sig. Kan den fuska om man får benet att verkligen böja sig? Bilden nedan säger ett entydligt ja.

gå på tygeln, djurjouren, logisk ridning, lindahs blogg, swedish blondi, underhals (11)

 

Men va faaan… Hur får man då hästen att inte fuska? Testa på dig själv, ställ dig på alla fyra och gör olika saker med ditt ben. Då inser du att ingenting du gör med benet får dig att sluta svanka om du inte vill det. Och hästen själv har ju ingen aning om att vi vill att den ska höja ryggen. Vi kan ju inte direkt säga åt den med ord att göra det. Sa jag att ridning är svårt?

Varför är det svårt? De flesta sätt som lärs ut idag handlar om hur hästen ska göra med sina bakben. Men vi vet ju nu att det spelar ingen som helst roll vad hästen gör med sina bakben, den kan svanka ändå.

Det beror på (mycket förenklad beskrivning) att det vi kan påverka i hästen rörelser på ett enkelt vis är de ytliga musklerna. De som är till för rörelse. Dessa muskler är en kvicktänkta smart rackare som enkelt gör vad vi säger åt dem om det gäller att röra sig. Dessa muskler är däremot skitdåliga på att hålla fast saker, då får de mjölksyra. Det är inte deras jobb att hålla fast saker. De har mycket lite att göra med hållningen.

Det är den djupa muskulaturen som står för vår hållning. De djupa musklerna är i jämförelse med de ytliga musklerna ena trögtänkta rackare. De kan hålla fast saker i det evinnerliga utan att få mjölksyra och de rubbar sig inte på kommando, utan enkelt beskrivning så styrs de av hjärnan. Dessa styr allt alla organ, tarmar etc. Det är rena instinkter som står utanför vår kontroll.

Det är även de som snabbt som ögat reagerar om det är fara å färde. För hästen som är ett flyktdjur så innebär det att vid rädsla så åker huvudet UPP, svansen upp (den svankar), tarmen töms och sen drar man som en avlöning tills man är trygg nog att våga stanna och vända sig mot faran. Om den inte kan fly så kommer den att börja slåss men det är sista utvägen. En rädd häst vill fly, den är ett flyktdjur, den vill inte slåss men om alla andra möjligheter är uttömda så kan den slåss.

En människa som är rädd och inte kan fly kommer att dra ihop sig framtill för att instinktivt skydda sin oskyddade mage.

Detta är instinkter. Detta blir ett långt inlägg, hoppas ni orkar läsa, svårt att fatta mig kort här.

Detta innebär vid hästträning att om man vill förändra en hästs hållning, dvs samla den eller lära den något så får man aldrig låta den komma in i räddläget. För då arbetar du mot instinkterna och det är ett omöjligt projekt. Det är då man måste ta till våld i olika former. Man måste få den så avslappnad att den bara är och mår bra. Då är den mottaglig för information. Samma sak för en människa. Det är endast i lugn och ro vi kan ta in och faktiskt lära oss saker.

De djupa musklerna styrs enbart av hjärnan, de är inte viljestyrda. Så det är hjärnan du måste prata med, både vad gäller häst och människa. Men hjärnan får alltså inte ha flyläget inkopplat utan den måste vara totalt avslappnad.

Vi kommer då till något som kallas för det limbiska systemet. Här är en länk till den bästa förklaringen jag hittade.

När man arbetar med en häst så måste den vara totalt avslappnad och lugn för att man ska komma åt detta system. Det en häst lär sig i detta läge glömmer den aldrig, det blir en instinkt som den tar till vid behov. Bäst effekt får man när hästen har nacken i samma höjd som manken eller till och med ännu lägre. Då har man totalt fritt tillträde till detta system. Men det hjälper såklart inte att med våld ta ner hästens nacke, den måste slappna av och komma dit på egen hand. När man arbetar med hästen på detta vis så ägnar man en hel lektion åt en enda sak i total lugn och ro. Nästa gång tar man en annan sak. Hästen kommer att lagra dessa lektioner som instinkter som den helt automatiskt tar till vid behov utan ett uns påminnelse från oss. Oerhört praktiskt.

Det som är roligt med att träna hästar så här är att de älskar det. Och vi ryttare älskar det också (för jag tränar ryttare på samma sätt och har själv tränat så i åratal), man blir euroforisk och känner sig hög efter en lektion, som att gå på moln. Jag kan ju inte veta vad hästen känner men jag ser på den att den mår så bra. Man kan till och med se den i hagen gå och öva på detta själv 🙂 jättegulligt och det är EXAKT det vi vill åt.

Mesta delen av tiden tränas inte hästen, så det är svårt att med en enda liten lektion om dagen motverka 23 timmars frihet i en hage. Men om man kan få hästen instinktivt att träna själv så blir ridning och hästträning otroligt lätt.

Och det är ju samma sak för oss ryttare. Vi kan inte bara träna på vår hållning när vi sitter på en häst, det måste tränas hela tiden på ett totalt avslappnat vis som gör oss euroforiska, som gör det till en instinkt.

Jag skrev detta inlägg efter en diskussion om hur man tränar bort svanken på en ryttare…. Men det blev lite annat av det som ni ser…För det är så otroligt mycket mer komplext än att göra lite situps eller lite stretching. Man måste liksom få kroppen själv att tycka att det är en bra ide att göra detta.. Assvårt.

Men vad jag kan rekommendera som gör mig Euroforisk är Yoga, inte de moderna stressiga Yogasorterna utan den ursprungliga Klassiska lugna yogan.

En enkel övning du kan göra hemma är att i en kvart om dagen eller så lägga dig på golvet med armarna utåt från kroppen och benen uppe på en stol så att du befinner dig i en sittande ställning fast du ligger ner. Då hamnar din svank ner i golvet. Kroppen är dock så korkad att den VILL inte slappna av, den vill vara som den brukar, som dens instinkt säger åt den så den kommer att påstå att det kliar på näsan, i öronen och den kommer att skrika att den STÅR INTE UT, den måste röra sig. Skit i den, ignorera den totalt. Se dig själv utanför din kropp och tänka att jaja, lilla kropp, du står säkert ut med att det kliar och sen ligger du bara kvar. Det är svårt för stundtals så skriker kroppen att du ska röra på dig. Skit i den. Så här är det att jobba mot sina instinkter. Efter några veckor med denna dagliga övning så kommer kroppen att ge upp och det blir en ny instinkt, en ny hållning.

Det är så det är för en häst också, det är SVÅRT att gå emot instinkterna. Jag skulle egentligen skriva mer om svanken men då blir detta inlägg för mastigt så jag slutar här.
Men jag antar att diskussionerna som vanligt fortsätter i Facebokgruppen.


Svankande ryttare ger svankande häst.

Ibland kan vi se  en bild på en häst med ”vackert” böjd nacke som ju gör att det är lätt att förvirras att tror att den rids i ”form”. Men kollar man bakom sadeln så ser man allt som oftast att hästen är rejält svankryggig där. Om hästen är svankig bakom sadeln så räknas liksom inte nackkröken, hästen går inte i form när den svankar.

 

hastskelett

Här ovan ser vi ett häst skelett. Om vi tittar på hästens ryggrad så ligger den en bra bit ner i hästen. Det vi kan känna om man tar på ryggen på en häst är Tornutskott. Det är benbitar som sticker upp ifrån varje ryggkota. Från ryggkotorna sticker det även ut benbitar åt sidorna, revben. Mellan revbenen och Tornutskotten finner vi bland annat Ryggfilen, ni vet det där köttet som är så fint och mört och gott att äta 🙂 Om man ska göra en mycket förenklad förklaring av vad en muskel är så kan man tänka sig att det är kött i en plastpåse och i ändarna så är plastpåsen” ihopknuten/ihopsnurrad/ihopsmält” och därmed ganska oflexibel. ”Knuten/snurrningen” kan jämföras med senan. Senan i sin tur fäster i skelettet vid lederna.

När man belastar en muskel, dvs spänner den så blir påsen tjockare och kortare och med senans hjälp får den leden att böja sig. Det finns massa olika muskler och en muskel jobbar aldrig ensam, den har en mothållare på andra sidan som hindrar att den överböjer leden. Detta innebär att om man spänner en muskel, tex Biceps muskeln på överarmen så att den blir kortare och får underarmen att böja sig uppåt så måste Triceps som sitter på undersidan av överarmen länga sig, dvs bli smalare och längre. Om man skulle få för sig att med våld försöka böja armen enbart genom att spänna ovansidan av armen, dvs utan att Triceps slappnar av så blir det otrevliga muskelbristningar i Triceps, man skadar muskeln med andra ord.

Jag hoppas att jag skriver begripligt, ganska svårt att förklara på ett enkelt vis. Muskelsystemet är givetvis mer komplicerat än så här för en led har ju muskler som fäster ifrån två håll och alla dessa måste samarbeta i en lång kedja, men vi gör det enkelt och pratar bara om en muskel idag, annars blir det här en hel roman.

Om vi då talar om den frasen som är så populär, att hästen ska arbeta med ryggen, dvs spänna den, bli kortare och tjockare vad händer då? Då drar den ihop ryggen så att den blir kortare och då kommer ju undersidan av hästens, dvs dens mage att bli längre. Det blir alltså en svankrygg. Enda sättet att komma undan med en arbetande rygg är att rida hästen väldigt mycket på bogarna, då hamnar liksom ryggen i samma linje som bäckenet och hästen ser osvankig ut. Men detta är överkurs, det är ett annat inlägg. Vi nöjer oss med att prata om svank idag.

 

Om ni kollar närmare på Tornutskotten här ovan nu… Vad händer med ändarna på dessa om ovansidan av ryggen dras ihop? Jo, de kommer närmare varandra, låser varandra och gnids mot varandra. Skelett är ett levande material och om man glider två skelettbitar mot varandra som inte är avsedda att gnidas mot varandra så skapas det en inflammation. kroppen kommer att försöka reparera denna inflammation och det gör den genom att förbena området, dvs den stelopererar ihop tornutskotten. Denna åkomma kallas för Kissing Spines. När ryggen blir så där låst och stel så får vi automatiskt en sämre stötdämpning i hästens ben, det blir en ökad belastning på hästens leder. Jag ska dock inte skriva om det mer i detta inlägget, då blir det för mastigt, det tar jag en annan gång. Men självklart gör det här otroligt ont på hästen och den kan bli både dum och bråkig (och detta med all rätt).

kissing spines, svankande ryttare ger svankande häst, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, kiropraktik för häst och ryttare

Här ovan ser vi en bild på hästens muskler. Jag hoppas att vi alla är överens om att hästen inte ska dra ihop sina ryggmuskler nu, utan dessa ska bli tränade att slappna av och bli långa och fina och avslappnade. Men mothållarmuskeln då? Det finns givetvis många och jag tänker inte skriva en roman men om ni tänker logiskt nu så är det ju givetvis magen som måste bli kort om ryggen ska kunna bli lång. Men som ni ser så är det massa olika magmuskler på en häst…. pust… Hur vet man vilken man ska träna? Det tar vi en annan gång. Men här nedan ser ni en bra bild som visar vad man vill uppnå. Halsen ska bli lååååång och sänkas framåt, bäckenet ska bli lång och sänkas bakåt, bakbenen ska in under kroppen, och bålen ska tryckas uppåt. (Kolla pilarna på bilden nedan)

kissing spines, svankande ryttare ger svankande häst, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, kiropraktik för häst och ryttare

Om hästen spänner magen så kommer revbenskorgen att tryckas uppåt och då kommer hästen att bli tjockare sett ovanifrån och för ryttaren känns det som att hästen växer mellan benen. Revbenskorgen är väldigt flexibel, tänk själv hur den följer med i hästens alla andetag.

Så, vad ni ska ha koll på för att veta om hästen ”arbetar” med ryggen är alltså följande.

*Den ska kännas som att den blir bredare mellan dina ben

*Den ska kännas som att den lyfter upp sadelns baksida

*Den hals ska bli längre och längre

Detta är första steget för att rida sin häst korrekt, vilket i början innebär att man inte rider den i ”form”, dvs man drar inte in dens nos. När den behärskar detta så kan man börja samla den, men mer om detta i ett annat kapitel.

kissing spines, svankande ryttare ger svankande häst, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, kiropraktik för häst och ryttare

Vi ska sitta som vi vill att hästen ska gå. Det vill säga att om vi vill rida en outbildad obärande unghäst så måste vi sitta så att den kan jobba korrekt enligt sin form. Remontsits kallas detta. Den mer utbildade hästen som redan kan bära sig kräver en annan typ av sits. Remontsitsen kan man utan att skada hästen även använda på den mer utbildade hästen, det enda som händer är att den inte samlar sig mer, men man kan inte sitta på en unghäst med en sits som passar en mer otbildad häst för det klarar den inte av.

Remontsitsen är ganska kutande, man kan se på de riktigt duktiga ryttarnas kroppshållning i sadeln om de under sina decennier i sadeln utbildat mycket unghästar. De liksom blir så som de vill att hästen ska gå.:-)

”Tävlingsitsen” är mer svankande.

Idealet är att ha en sits som är lite i mitten och kan ändras hela tiden. Man vill inte ha en sits som är låst i en viss hållning. Detta kräver otroligt mycket jobb, åratals jobb faktiskt.

Man kan säga att det finns två olika sorters ”huvudfel” just i hur ryttarens ryggrad är formad. Kut och svank.