Många vägar bär till Rom men för mig så är det här en ypperlig bra grej att göra dagligen. Håller min stela värkbrutna kropp i bra skick.En film gjord med inspiration från den här filmen.
Deras uppvärmning är så bra men lite klurig att leta upp. Jag har gjort den här i många år nu, den håller min stela och onda kropp i bra skick. Gör den i princip dagligen med mer eller mindre variationer. Jag brukar göra den mycket långsammare men då hade ni nog dött av tristess så jag gör en liten speedvariant.

Ridningn blir alltid mycket lättare om ryttaren är mjuk och smidig i sin kropp. Din häst kommer att tacka dig. Testa att göra den innan du ska börja rida?

I helgen så paddlade vi kanot. Jag har gjort det förut, typ när jag var 12 år eller så, i sjön Immeln i Norra Skåne, silket minne jag har:-).

Nåväl, nu var det inte i Immeln här skulle paddlas utan i Helgasjön i Växjö och med mig hade jag mina tonåringar som aldrig har paddlat. Man kan säga att vi inte alls kunde paddla. Men vi fick en liten lektion och vi startade med vetskapen om att man måste ha låg tyngdpunkt för att undvika att man välter, all förflyttning i båten skulle göras med händerna på relingen. Den som sitter fram står för krafften och den som sitter bak står för styrningen.

Iväg kom vi och efter några minuters tumult innan vi fann rytmen så kom vi iväg. När en tid hade gått så insåg jag att jag satt mitt i en ridlektion. Tonåringarna skällde på varandra i meningar som ”Nu sitter du snett igen”, ”sätt dig rakt”.

Jag bara satt och log. Det där med att sitta exakt rakt i båten var oerhört viktigt. En så liten skillnad som att ens rumpa var placerad 5 cm mer åt höger gjorde att kanoten nästan tog in vatten på ena sidan och den gick absolut inte rakt fram då, jag som satt där bak fick jobba som en tokig för att att styra rätt. När kanoten var så där snedsutten så gav det ofelbart en vikt midja.

Styrningen var också väldigt intressant. Vi testade lite. Personen som satt fram kunde alls inte styra båten ett enda gram. Det var helt omöjligt att styra den framifrån. Ett par ordentliga paddeltag på vänster sida från den bakre piloten  fick däremot båten att snällt svänga åt höger.

Och vet ni, precis så funkar ju ridning också. Jag har en häst som är väldigt duktig på att lära nybörjare tömköra. Ja, hon är duktig på att lära erfarna människor lite mer överkurs också men vi talar om nybörjare först, för det är intressantast i det här sammanhanget,

Om man tömkör ute på en väg och hästen hela tiden vill dra åt höger då kommer nybörjaren ofelbart att dra i vänster tygel för att få hästen att gå rakt. Problemet är dock att det hjälper lika lite som att försöka styra en kanot framifrån. Man kan möjligen hålla kvar hästens huvud på ett visst spår genom att dra i det men så fort du släpper så kommer ju hästen att ramla åt höger igen. Att dra i vänster tygel för att hindra en häst att gå åt höger är symptomlösning.

En som kan tömköra inser att när hästen går åt höger så går höger bakben långsammare än vänster bakben, man kan också säga att höger bakben tar korta steg och vänster tar långa steg. Då kommer hästen att gå åt höger. Om man petar på och ”pratar” med höger bak så att det kommer ifatt så kommer hästen att sluta gå åt höger.

Det är lite samma när man rider. De oerfarna kommer att anklaga hästen för att bita sig fast i vänster tygel, fast det i själva verket är de som hänger fast i vänster tygel för att den icke rakriktade hästen hela tiden är på väg åt höger.

Den erfarna kommer att ta sig ett lite snack med höger bak och ”laga” det.

Det är samma som när man paddlar kanot, kan ni förstå det? Drar kanoten åt höger så måste du paddla mer på höger sida. Om du paddlar på vänster sida så förvärrar du problemet.

Fler inlägg i ämnet

Det är viktigt att sitta mitt på sin häst

När hästen biter sig fast i en tygel

Bita sig fast i en tygel

Sommaren har varit lång och varm och jag har knappt ridit därav att det är länge sedan jag la ut en film av stilen Tankar på en hästrygg. Men här kommer lite kort om dagens status. Enjoy. Glöm inte att prenumerera på min kanal så att du inte missar när jag lägger upp något nytt.

21-22 Juli, dvs nästa helg kommer jag att köra den här rundan, Växjö, Tingsryd, Emmaboda, Växjö och hålla lektioner. Arbete vid hand, sitsträning, dressyr, alla raser och alla utbildningsnivåer välkomna. Kortare eller längre avstickare från rundan kan göras, anmälan och frågor via pm eller i mail blog@lindah.se

Det här var en rolig lektion 🙂 Det är en häst som inte är begåvad med enorma gångarter av naturen och därmed så ställer han lite större krav på sin ryttare som måste lära sig att släppa fram vartenda uns av gångarter som finns. En häst med stor gång har man mer ”råd” att låta lite av gången gå förlorad på men med en sån här häst så ställs verkligen ryttarens ridkunskap på prov.

Till råga på allt så är hästen uberkänslig och tåler inte minsta lilla spänning hos sin ryttare. Om man hade följt traditionell ridning på den här hästen, ni vet, rak rygg, hälen ner och händerna tätt ihop långt ner så hade det inte blivit så bra alls. Här sitter ryttaren i hästens balans och undviker att störa honom så mycket det bara går.

Se gärna filmen med ljud för att höra de lite annorlunda instruktionerna som ges här. Jag testar mig ständigt fram över hur jag ska kunna nå fram till alla olika ryttartyper som finns. Vissa funkar bäst på direkt vanliga instruktioner och vissa funkar bäst på lite mer flummiga instruktioner.

Ni kan tydligt se hur gången förändras i filmen, från att vara lite seg och platt i början till att bli kvick och rörlig i slutet.

Jag är hemskt förtjust i den här hästen, jag är en skröpplig tant med dålig rygg så jag är inte så hemskt förtjust i att hoppa upp och rida igenom elevers halvblod då de gärna är lite för hoppiga för att jag ska våga sitta på dem. Jag är numera en ”ridpensionär” som åker runt i de småländsla skogarna på min Påni :-). Men den här, han är precis så snäll och känslig så att jag vågar mig på att rida honom utan rädsla för att få mer ont i ryggen, man kan kalla honom för mitt favorithalvblod :-). Han största problem är hans överkänslighet vilket gör det svårt för honom att komma fram till handen. Här försöker jag känna igenom honom för att komma på i vilket ”hörn” problemet ligger. Notera att jag försöker sitta lite framåtlutad mest hela tiden, det är viktigt att göra det på hästar som är känsliga, de ogillar starkt när man hamnar bakom deras balanspunkt. Det är faktiskt en av sakerna alla ni som har en häst som är orolig i munnen bör tänka på, sträck INTE på er, sitt INTE djupt i sadeln utan tvärtom, lätta lite från hans rygg, skona honom från vassa sittben. För att få fram stor gång i en häst så måste man se till att den blir så lösgjord som det bara går. Alla spänningar som finns kommer att hindra hästens rörelser.

Det är praktiskt att jag först rider hästen för då vet jag mer på pricken vilken hans svårighet är och kan då lättare guida hans ryttare hur man gör.
Det här är övningar som är oerhört lösgörande för hästar. Det var därför han fick fram så fin gång efteråt, vilket ni kan se på travfilmen överst på sidan.  Jag vet av erfarenhet att det folk i allmänhet ställer sig frågande till är att hästen inte går stadigt på tygeln. För det måste (tydligen) hästar göra. För mig är det inte viktigt än. Stadig form är något som domare vill se, utan stadig form så har du inte så mycket att hämta på en tävling. Problemet ligger väl i att många tror att man måste träna i tävlingsformen. Det tror inte jag. Halsen är hästens balansorgan, jag anser att hästen bör få lov att använda sin hals fritt för detta ändamål ända tills han är balanserad nog att hålla sitt huvud stilla av egen kraft. Det hade varit enkelt att trycka ihop hans hals i en stadig form om vi velat det men det hade liksom inte ändrat på resten av hans kropp, det hade bara låst fast honom. Bra att tänka på alltså, stadig form är något som domare vill se, däremot är det inte något som hästen egentligen behöver eller ens mår bra av att göra. Varför? Halsen styrs i första hand av rörelsemuskler. Sådana mår dåligt av att hållas stilla, de får mjölksyra då. Har ni någon gång haft mjölksyra i en kroppsdel på grund av att ni hållt den stilla för länge? Om inte så testa, ni kan t.ex testa att hålla er ena arm rakt ut från kroppen i en kvart. Varför i en kvart? För att det är så länge som jag ser folk kräva stadig form med hjälp av tyglarna på en hästhals, ibland ännu längre… Tvinga dig att stå kvar med armen så, hur känns det? Inte så skönt va? Samma sak händer med en hästhals som tvingas hålla en statisk form länge. I ärlighetens namn så är det skitkonstigt att vi tränar så länge med stilla hals när man tex i ett dressyrprogram endast håller en stadig form i några få minuter innan det blir en paus i programmet för fri skritt. Vi borde träna så som vi tävlar tänker jag.

Hur kan man veta om en form är dålig för en häst? En bra grej är att blunda och lyssna på hur den rör sig. Det ska inte dåna när hästen sätter ner sina framben, då bär den för mycket vikt på frambenen. En häst som rör sig korrekt hör du knappt när den rör sig, du hör mer lite skrap från underlaget typ, Jag vet att det är svårt att se om en häst är bärig men att höra brukar de flesta klara av.