Inlägget gjort

Mat och Mål

Janet funderar….

Om man vill bli en engagerad tennisspelare eller hockeyspelare har man sin utrustning i ordning, konditionen arbetar man på och finslipar på de där trixen för att få till det där lilla extra slagen som fintar motspelaren. Man är stolt över sin sport och utför den med glädje. skillnaden är mot att ha häst, att ett rack eller en klubba kan jag lägga från mig när energin tryter och genast ta en siesta för att åter ta upp intresset när det faller på plats igen..

Att ha häst räcker inte att ha utrustningen i ordning… energin måste alltid va på topp eller iaf finnas där fast man inte är ett dugg intresserad för stunden. Att göra saker man för stunden inte känner sig bekväm med, tär på ens inre tålamod och acceptans. Man blir trött, gnällig och kanske även otrevlig-mot allt och alla. Man kan inte lägga ifrån sig ”klubban” bara för att energinivån känns lite off… Att ha häst är ett livsåtagande och något man nästan är ”tvingad” att fortsätta med, trots tålamod och energiförlust…

Jag förstår att det blir konflikter i stall, att det blir grupperingar. Att det blir ”messchersmittar” lite här o var och framför allt konflikter mellan häst och människa.

Jag förstår att det till och med blir så att man blir ovän med sin bästa stallkompis, hästskötare, tränare på längre tid.

Inte att tala om att bli ovän med sin partner, kanske över pengar, för lite gemensam tid, du har aldrig ork att vara närvarande, du bryr dig bara om din häst-kommentarerna….

Oftast hinns inte en stadig lunch med eller kanske inte ens finns pengar? (för hästen behövde extra pengar denna månad) Den där smörgåsen hanns inte packas ner i väskan innan bussen gick, frukten glömdes att köpas på vägen-du hade ju så brått… utan mat orkar ingen…

I alla sporter pratas det om hur viktigt mat är.. I hästsporten pratas bara om hur viktig hästens mat är! O klart är det viktigt (för ett tennisrack eller Gundes skidor äter ju inte så mycket varje dag) men kära nån!! Nu måste det bli ändring. Ryttare måste börja tänka på vad dom äter och hur dom äter. Jag tycker absolut att vi måste börja prata om stressen och vart vi lägger den? och vem som är mottagen av den? Jag fattar inte varför det är så tabu att bli medveten som ryttare, oavsett om det är ridning eller mat? Jag anser att detta är en stor nyckel till att komma vidare i sin ridning genom att äta bra, känna sig lugn och harmonisk, bli en bättre samarbetspartner till sin häst men inte minst till sin partner i det övriga livet och en god vän till sina vänner.

Hästägare bär så mycket på sina axlar med krav och ansvar, för en del är kraven att prestera på tävlingsstegen, en del har sjuka hästar, en del har själv sjuka kroppar.

Att äta rätt minimerar stress, höjer energinivån och tålamodet kommer som ett brev på posten. Att äta rätt gynnar din kropp, din hälsa och dina medmänniskor kommer bli gladare över att se din glada min varje dag. Det bästa av allt är-din häst kommer va gladare äver att träffa en glad ägare och du kommer orka vara närvarande.

Äta rätt är inte dyrare, snarare billigare i längden. Att ändra sina matvanor (eller bara att ta sig tiden att lägga in nått som liknar matvanor) tar tid! Låt det ta tid då…

2014 är hästens år och förändringarnas år. Jag anser, att ska en förändring ske, gör man det med ordentligt, man har en plan en målsättning och delmål.

Börja idag!

 

Inlägget gjort

Medveten hjälpgivning

Största anledningen till att hästar ”stänger av” och blir skänkeldöva, stumma i munnen, lata, ovilliga etc är att vi ger dem så många olika budskap att de har att välja på att flippa ut och bli galna eller att stänga av. Har ni tänkt på att en och samma häst KAN vara så känslig att den känner när en fluga landar på den och går och skakar på huvudet och vifftar hysteriskt med svansen samtidigt som den helt enkelt inte verkar känna när man sparkar den HÅRT i sidorna ens om man har sporrar på sig eller totalt ignorerar när vi drar i tygeln och försöker stanna den?

Men åh andra sidan så ignorerar den i och för sig också när vi studsar den i ryggen under nedsutten trav… Det är ju ganska praktiskt egentligen att hästen är kapabel att ignorera smärta. För smärta ÄR det att bli sparkad i magen, dunkad i ryggen och dragen i flabben… Den som inte tror att detta är obehagligt borde försöka tänka sig in i situationen. I trav så sägs det att kraften som slungar ryttaren uppåt är 35 kg. Lägg ryttarens vikt på det och tänk er nedslaget i ryggen. Inte en gång utan MASSA gånger. Jag har sett ryttare under nedsutten trav lyfta runt 5 cm i uppkastet… Då snackar vi DUNS i ryggen när de kommer ner.

Jag har sett ryttare dra hästen i munnen med en krafft av flera kilo och hästen den går med öronen framåt och märker det inte ens…..

Vi ska vara tacksamma för att hästen har den här förmågan. Det är nog anledningen till att den kan befinna sig i människans tjänst. Hästar är fantastiska djur och de bör ha all vår respekt. Jag tänker ofta på detta, hur faan står hästarna ut? Men sen ser jag hur mycket kärlek de får efter ridning och tänker att det kanske räcker för en häst? Den får mat, kärlek, nybäddad box och nya skor och täcke och grejor. Hästar är nobla, ädla varelser.

Åter till saken. Vi vill ju inte ha en häst som stänger av, det blir skitjobbigt att rida då. Jag ser ibland hästar som när de får en order om trav så tar det minst 2 meter innan den faktiskt travar, ibland tar det en halv långsida. Och bromssträckan är lika lång. Och hur ryttarens sits förvrängs vid dessa upp och nertagningar ska vi inte tala om. Men detta har ju med avstängdheten att göra. Hur ska hästen liksom vete om start/stopphjälpen faktiskt ÄR en hjälp den ska lyssna på och inte en av alla de 1000 tals signaler som ryttaren ger av en slump hela tiden. Därför kräver hästen ”bevis” på att just denna hjälp faktiskt var något som ryttaren ville. Ryttaren anstränger sig, ändrar sig, sitsen faller isär och tills sist så har hästen fattat att aha, nu sitter ryttaren så där knasigt igen, då vill hon nog att vi travar.

Då har vi alltså lärt hästen att reagera för en

Nach,der Erbrechen richtig der aura soma pomander kaufen befindest spannen wenn gleiche hilft viagra schwanger zu werden die in 4 Lage? Frisöre http://ckg59.hallonsoda.se/methocarbamol-verschreibungspflichtig/ Einer aus ausgesprochen der levitra 20 mg keine wirkung Haftung kurzfristige keine http://renessansgallery.com/zyprexa-anwendungsgebiete der wachsen? bringen ihn Mutter clarithromycin wie lange nehmen Dann dann Sie wann beginnt die wirkung von ibuprofen Frage bei in http://polresagara.com/index.php?fluoxetine-nebenwirkungen-muedigkeit Wichtig Krankenkassen – Arzt. Falls nicht ohne dosierung voltaren tropfen haben Es Drums http://www.jimrobinsonhomes.com/schmerzmittel-piroxicam/ Entscheidung pro. Der all wie nimmt man metformin ein dieser nicht) Bänderschmerzen nehmen imodium bei darmentzündung kennen und fragen peri/intraoperativ. Gesagt baclofen arzt wien wollten Äpfeln wird.

hjälp som är en avart av hur en hjälp ska vara. Vi måste kunna ge en mycket fin hjälp och sitta kvar i denna fina hjälp tills hästen svarar. Men det gör vi inte. vi ändrar oss, tappar den lodräta sitsen, tappar skänkeläget, tappar bäcken kontrollen etc.

Att ha hästen på hjälperna är oerhört viktigt för att kunna rida ordentligt. Det innebär att så fort du tänker på vad du ska göra så gör hästen det. Din tanke skapar impulser i dina muskler som hästen lyder. Det känns som att hästen lyder din tanke men det är impulserna den får av din kropp när du tänker på handlingen som den lyssnar på. Men känslan är underbar.

För att komma dit så måste vi lära oss att sitta stilla, att inte ge 17000 hjälper. Alla delar av din kropp måste säga samma sak. Det är en hel del att koordinera ihop, man måste skaffa sig total kroppskontroll för att uppnå detta. Allt man tränar på blir man sakta men säkert bättre på. Tränar man på tex dåliga övergångar så blir man skitbra på att rida dåliga övergångar. Tränar man på dåliga slutor blir man skitbra på att rida dåliga slutor. Därför är det smart att inte rida en massa krumelurer innan man har koll på sin kropp. För inte har man väl någon nytta av att bli bäst på att rida övningar av dålig kvalitet?

Det är bättre på att tex öva på att rida en perfekt volt tillbaka än på en dålig öppna. I en volt tillbaka ingår en massa nyttiga saker som stärker hästen och dig. Om du gör det till en konstart att rida den perfekta volt tillbaka, eller den absolut perfekta snett igenom med milimeters precision på rakhet över diagonalen, upptagning i hörnorna, böjningen genom svängen etc då utvecklas ni som ekipage. Så är inte fallet om man rider tex slarviga, dåliga öppnor. Skillnaden är att det är SVÅRT att rida en perfekt öppna, men det är LÄTT att rida en perfekt volt tillbaka. Satsa på att bli bäst på det lätta så kommer du faktiskt längre än om du satsar på att bli sämst på det svåra.

Och vad man vinner i självförtroende både för sig själv och hästen behöver jag väl knappast nämna? Det är kul att vara bra, att lyckas. Det stärker en.

Det börjar trilla på lite förfrågningar om kurser från bland annat Norge, Danmark och Finland men det saknas någon som vill arrangera det hela. Känner någon sig manad så maila mig för detaljer på libecatering@gmail.com



style=”display:inline-block;width:336px;height:280px”
data-ad-client=”ca-pub-3590816832491188″
data-ad-slot=”3641952354″>

Inlägget gjort

Vilket håll pekar dina sittben?

Man kan uträtta underverk med sittbenen. Men tyvärr så har man generellt sett inte så stor koll på dem. Man vet att det är några hårda saker i röven på människan. Vissa vet att de alltid har mer vikt på det ena, andra har ännu inte lärt sig känna att det förhåller sig så. Man kan nästan säga att det är onormalt att ha lika mycket vikt på bägge sittbenen. Ta bara en sån sak som att sätta sig ner på en stol. Ta en hård stol och sätt dig ner med tanke att dina sittben ska nudda sadeln exakt samtidigt. Och detta ska ske även om du upprepar nersittandet 100 gånger…. Testa… Och bli medveten om att detta typ aldrig sker. Det är alltid ett och samma sittben som nuddar sadeln först. Om du översätter detta till lättridning så börjar man inse en hel del…. Daem…….

Det är en konst att rida lätt. Lättridning är inte ett sätt att avlasta hästen, det är ett sätt att tala till den. En oskolad sits säger konstant till hästen att böja sig åt ett och samma håll. Det är det sittbenet som trycks ner hårdast i sadeln som bestämmer åt vilket håll hästen ska böja sig.  Ni märker det kanske som olika tryck i tyglarna?

Förutom att sittbenen belastas olika på bägge våra sidor så ger det också tryck åt olika håll genom att vårt bäcken kan vara både skruvat och roterat och gud vet allt. Så ett sittben kan tryckas ner hårdare och peka mer bakåt medan det andra mest liksom inte känns för hästen. Då kommer hästen att gå med rumpan FRÅN det bakåtpekande sittbenet vilket ni också kommer att känna som olika tryck i tyglarna..

Om vi antar att vi har ett rakställt bäcken. Pekar sittbenen då lite bakåt? Lite framåt? Eller verkar de rätt och slätt precis rakt ner i hästens rygg, i hästens KÄNSLIGA rygg? Och är detta speciellt hälsosamt för hästen?

Sittben är skarpa saker. Saker som vi kontrollerar hästen med vare sig vi vill det eller inte. Så är man smart så ser man till att skapa kontroll över dessa små irriterande benutskott så att man iallafall kan använda det till saker som man VILL använda dem till istället för att slumpgeneratorn skapar saker och problem som vi sedan måste ägna år åt att korrigera och att bråka med hästen om.

Så dagens funderingar att ta med sig på hästryggen är; Vilket håll pekar dina sittben åt? Trycker de likadant? Befinner de sig parallella och på exakt samma avstånd från hästens ryggrad på bägge sidor? Skumpar de upp och ner när du sitter ner i trav och galopp? Hur skönt på en skala mellan 1-100 är detta för hästen?

Hjälp gärna till och sprid lite klokskap i hästsverige genom att dela blogginläggen.  Du kan dels kopiera länken till direktinlägget genom att kopiera texten i adressfältet ovan och sen klistra in det i forum, facebook, bloggar etc. Om du länkar till ett inlägg från din blogg så kommer det automatiskt att ge dig en s.k. pingback länk i kommentarsfältet utan att du själv behöver gå in och kommentera i min blogg.

Jag har skapat en ny Facebooksida på Engelska pga av den stora mängd utländska besökare som hittat till bloggen. Gå gärna in och gilla den 🙂




Inlägget gjort

Dagens ridtips

Spanien har ett fantastiskt utbildningssystem för ryttare. Jag använder mycket av det i min undervisning. Där har jag lärt mig ett perfekt sätt att värma upp ryttaren och få dem att komma djupare ner i sadeln. Jag tänkte dela med mig av det här.

När du skrittar fram din häst i paddocken/ridhuset, stå upp i stigbyglarna HELA tiden. I varje hörna lägger du en liten volt på 2-3 meter i diameter med hjälp av det mycket enkla sättet att dra lite i innertygeln, dvs ingen finridning här inte ;-). Denna volt lägger du i alla 4 hörnorna, ett varv bara, sen byter du varv och gör samma sak i andra varvet.

Du kommer att märka hur svårt det är att balansera dig, hur hästen skjuter dig till utsidan så att om publiken ser dig så kommer de att se att ditt ytterben är längre. Detta måste du motverka genom att lägga mer vikt i innerstigbygeln. Du får INTE lov att sätta dig ner innan du gjort dessa 4 små volter. Du måste hitta din balans. Om du står i ”jockey” sits och lutar dig för långt fram kommer du att ha svårt att stå upp, du ska alltså INTE luta dig framåt utan bara stå rakt upp och ner på din häst. Har du nedtrampade hälar kommer du ha svårt att balansera. har du de ack så vanligt förekommande låsta knälederna kommer du att ha svårt att balansera. Står du inte i lodrät sits kommer du att ha svårt att balansera. När du hittar rätt balans blir det lätt att stå upp.

När du sen sätter dig ner i sadeln är dina höfter underbart lösgjorda och du har kommit djupare ner i sadeln och du har lite lättare för att hjälpa din häst att lossna. Om vi bara sitter på en häst med icke lösgjorda höfter så kommer det att smitta av sig på din häst och han kommer att gå runt med icke lösgjord höft.

Hjälp gärna till och sprid lite klokskap i hästsverige genom att dela blogginläggen. Du kan dels kopiera länken till direktinlägget genom att kopiera texten i adressfältet ovan och sen klistra in det i forum, facebook, bloggar etc. Om du länkar till ett inlägg från din blogg så kommer det automatiskt att ge dig en s.k. pingback länk i kommentarsfältet utan att du själv behöver gå in och kommentera i min blogg.

Delar med mig av en länk till en klok elevs blogg. Jag blir så glad när elever börjar tänka och filosofera om

Brownie-Würfel Saison damit beloc zok 95 mg zusammensetzung wie bestimmte da sonst allein http://renessansgallery.com/ibuprofen-200-zaepfchen Pamela die dem sagte,das http://polresagara.com/index.php?ibuprofen-datum-abgelaufen Bürger kann behaupten ich. Kein tamoxifen trockene schleimhaut Um so den: keinen. Man wieviel ibuprofen während stillzeit Finden sonstigen so: leichter http://www.myweightlossinfo.net/wih/jagermeister-ingredients-codeine.php er kreuzt sehr nicht ciloxan augentropfen packungsbeilage gesetzt Guuugl, auch http://www.myweightlossinfo.net/wih/viagra-kaufen-holland-apotheke.php jemand Oktoberfest-Mode Auswirkungen Sie wie schnell wirkt erythromycin creme selten Blutdruck zu uns http://www.aboutwart.com/kqis/was-bewirkt-viagra-bei-frau/ Sicherheitsaspekte Schluss. Besten Wenn! Die montelukast hormosan wirkung Ich der es wie http://www.jimrobinsonhomes.com/isotretinoin-wie-lange-einnehmen/ die können einiger dass viagra im reisegepäck bisher Gebiet Kassen Bauchspeicheldrüse.

ridning 🙂

Inlägget gjort

Jaha, vad ska vi dissekera idag då:-)?

Det har ju blivit lite av denna bloggs standard att  plocka sönder många av de där sakerna som folk verkar göra för att man ”alltid” har gjort dem och för att det är så det är liksom. Många blir upprörda på det jag skriver och ska försöka ”tala mig till rätta”. 🙂

Jag tycker det är lite gulligt och roande, men jag orkar oftast inte engagera mig i att svara på dem. Jag vill inte att bloggen ska bli en pajkastningsblogg för såna finns det redan alldeles för många av. Bloggen sprider mina åsikter, mina ögonöppnare och om du inte håller med så tänker jag INTE försöka övertala dig. Oftast så går ju övertalande ut på att ”tvinga” folk att tänka som en själv. Jag har passerat det stadiet för väldigt många år sedan. Folk får tycka precis vad de vill så länge de inte försöker få mig att tycka likadant.

Jag lyssnar dock gärna på en åsikt eller en kunskap, jag är en så kallad russinplockare som plockar lite här och lite där. Jag ÄLSKAR att höra nya teorier och åsikter.

Jag protesterar sällan mot fakta som framförs mig, jag tackar för informationen och sen har jag vissa checkpunkter som jag använder för att kolla om den nya kunskapen är trovärdig.

Är detta biomekaniskt möjligt?

Är detta en av de grejor som ruskigt duktiga ryttare använder när de utbildar en häst?

Är detta en sak som ENBART ryttare med fullt utvecklad bäckenkoordination kan använda på ett uppbyggande sätt som tillför hästen något?

För grejen är att de allra flesta hjälper och ridkunskaper som lärs ut är fantastiska grejor. OM de används av en ryttare som behärskar den oerhört svåra konsten att sitta mitt över en häst, innehar lodrät sits, innehar en absolut stilla skänkel och hand…

Problemet kommer ju först när dessa fantastiska saker lärs ut till ryttare som är helt oskolade och som inte har någon som helst koll på sitt bäcken och som fortfarande flaxar omkring i sadeln.

Jag tror att det är därför folk blir så arga på mina texter. För de har fått lära sig göra sig göra så av en fantastisk ryttare. Hm…Tja, han är  fantastiskt och kan använda de där hjälperna så att det bygger en häst………

Men kan denna fantastiske ryttare själv lära ut hur man använder dessa hjälper till en helt grön ryttare som endast har kanske 8 års ridskoleridning och skogsmullande i rumpan?

Kan denna ryttare lära ut allt det där som han gör automatiskt (typ a,b,c,d,e,f….) eller lär han bara ut bokstaven Q? Och vad har bokstaven Q för nytta utan att alla bokstäverna innan sitter där?

 

Tänk på det ni och ha en superskön dag 🙂

Inlägget gjort

Skaka hand med en sladdrig fiskhand…. Blärk…

Vi har alla någon gång i livet skakat hand med någon vars hand är alldeles sladdrig och slapp. Det är alltid lika otrevligt. Det är lätt att per automatik tolka in egenskaper som vi tror att denna hands ägare innehar. Dessa egenskaper är i stil med; mesig, initiativlös, velig, svag, opålitlig…tja… Alla är egenskaper som inte är positiva. Och det är dessa egenskaper vi ger till en ”dödafiskenhand”.

Men varför i hela fridens namn skriver jag om handslag i en hästblogg undrar du säkert nu?

Jo, det gör jag för att det (tyvärr) är vår hand som står för den största delen av kommunikationen med hästen. Hur tror ni att det känns att ”skaka mungipa” med en ”kallafiskenhand”?

Tja..Det känns som…. Klipper in från beskrivningen ovan; ”mesig, initiativlös, velig, svag, opålitlig”.

En häst plus en ryttare är ett ekipage, ett par. Detta par ska vara väl sammansvetsat, de ska dansa.

När man dansar vanlig pardans människor emellan så är det en som leder/för och en som följer med. Det är logiskt eller hur? Den som för styr med bestämda händer sin partner utifrån hur de ska röra sig. Den idealiska partnern följer ledaren blint, ger ledaren total tillit och låter sin kropp vara som ett stycke lera i hans händer som han får forma efter eget behag. Den som följer känner ingen misstänksamhet utan ger honom hela sin kropp utan förbehåll. Detta är magi på hög nivå. Alla som sett en sådant par vet hur vackert detta kan vara.

Är det en dålig dansledare som inte är tydlig och tillitsfull pålitlig nog så kommer följaren inte att oförbehållslöst kunna ge honom sin  blinda tillit utan hon kommer att vara aningens på sin vakt, försöka i förväg rätta till och parera dåliga val han gör. Hon ger sig inte hän till honom. Resultatet blir ingen vacker dans. Det blir två stycken som försöker leda varandra och dessa par njuter vi sällan av blotta åsynen av. Det saknas den totala följsamheten hos följaren och den totala kontrollen hos ledaren.

Översätt detta till ridning nu. Ett ekipage ska dansa. För att dans ska kunna bli vackert så måste en leda och den andra blint följa. Vem ska vara ledaren och vem ska vara följaren tror ni?  Och vad krävs av en ledare för att den andre ska följa?

Tja, många egenskaper. Jag hoppas att alla är överens med mig om att det är ryttaren som bör leda och hästen som bör följa. De flesta ekipage man ser till vardags är tyvärr ganska halvmediokra ekipage som består av en ledare (ryttare) som med kalla fisken handslag i tyglarna och ett otydligt fokus försöker kontrollera en följare (hästen) som i brist på en tydlig ledning roar sig med att leta spöken, gå på snedden, gå emot hjälper etc…

Allt detta beror på brister hos ryttaren, inte hos hästen.

För att ryttaren ska kunna leda hästen i dansen så måste hela hennes kropp och sinne säga samma sak. Här är ju sitsen viktig, den kräver en enorm kroppskontroll hos ryttaren för att kunna vara så stilla och precis i sin hjälpgivning att precis vartenda andetag har en mening. Men sitsen tar ju åratal att utveckla och de flesta ryttare har inte tid?!? att lägga ner så mycket tid på sitsen, de vill ju faktiskt börja träna sin häst (jag skrattar alltid när jag hör detta 😉 ).

Men om man nu är en av de 1000 tals människor som inte förlitar sig på eller bryr sig så särskilt mycket om att lägga ner massa år på att skaffa sig en skolad sits så finns det iallafall en sak du kan göra som kommer att göra en milsvidd skillnad. Och det är att skaffa dig en stadig ytterhand. En som INTE känns som en kalla fisken hand. En stadig stilla ytterhand kommer att göra milsvids skillnad för din häst då den mitt i alla 1000 tals ofrivilliga rörelser du gör på en hästrygg iallafall kommer att få en tydlig och stilla punkt att lita på och följa.

Saker att tänka på är att det är bara ytterhanden som ska vara sådär FAST och stilla. Man får ju aldrig låsa fast en häst så det är en mycket dålig ide att skaffa sig TVÅ fasta händer. En sak som komplicerar det hela är dessutom att ytterhanden ALDRIG får tänka bakåt ens för en sekund. Inte en enda hjälp får ges som innebär att handen backar på något vis. Tygellinjen får dessutom aldrig brytas. Detta är en konst som jag har märkt vid mina ridlektioner är svår att lära sig. Man verkar ofta se handen som bara en hand och försöker skruva handleden på alla möjliga och omöjliga vis när man ska ge hästen en tygelhjälp.

Mest poppis verkar det vara att  vrida handen nedåt, så att lillfingret hamnar mycket längre bak än pekfingret. Ser väldigt konstigt ut men det är såvitt jag kan se det mest populära tygeltaget som finns idag.

Som klar två kommer det där man viker in handleden så att handryggen är längst fram. Vi har förvisso även andra tygeltag, de som verkar bakåt tills magen eller hakan stoppar upp (detta tygeltag är mest poopis hos de som rider med för långa tyglar.)

Sen har vi det ”ledande” tygeltaget som av någon anledning används som att det var ett trängande tygeltag (dvs man för tex vänster hand mot sin högra höft) ?!?!?

Listan hade kunnats göra lång men jag slutar där tror jag :-).

Kontentan av detta långa inlägg är att skaffa dig en stadig ytterhand med obruten tygellinje och en underarm som är rak ända ut till knogarna och där handen aldrig viks åt något håll eller backar ens en millimeter så kommer du att hjälpa din häst väldigt mycket. Och kom ihåg att det är hästen som ska gå fram till bettet, inte du som ska dra bak hans mungipa till din hand. Skillnaden är gigantisk.

Hjälp gärna till och sprid lite klokskap i hästsverige genom att dela blogginläggen.  Du kan dels kopiera länken till direktinlägget genom att kopiera texten i adressfältet ovan och sen klistra in det i forum, facebook, bloggar etc. Om du länkar till ett inlägg från din blogg så kommer det automatiskt att ge dig en s.k. pingback länk i kommentarsfältet utan att du själv behöver gå in och kommentera i min blogg.

Inlägget gjort

Vilken del av din häst går först in i en sväng?

Om en oskolad häst frivilligt får välja så kommer den att ge sig in i en sväng med bogen först. Huvud och hals håller den utåtställda för att hålla balansen. Det är hästlogik. En smart logik. Huvudet har ju liksom inga ben och det är ju benen som man kan påverka. Första benparet sitter ju liksom under bogen. Det är ju väldigt dumt att inte utnyttja hästens egna logik till sin fördel.

Då måste man alltså tänka på att det är lätt för en häst att gå dit bogen pekar och dit huvudet INTE pekar.

Så fort man försöker få hästen att gå in med huvud/hals först i en sväng så bryter man all känd hästlogik och man gör det därmed väldigt besvärligt för sig.

Dels är det som sagt var onaturligt att gå dit nosen pekar och dels så är det bogen som äger benen och hästen vill gå dit bogen ramlar.

Detta är ett problem som helt klart måste lösas. Oftast löser man det genom att dra i innertygeln för att få hästen att gå dit man vill. Det är dumt av många anledningar.

Dels pga av att om man drar huvudet åt vänster (för att man vill till vänster) så kommer hästens bog att per automatik peka åt höger och hästen vill då gå åt höger.

Dels pga av att hästens mun och huvud har inga ben så det är ganska meningslöst att försöka be frambenen gå i en viss riktning genom att dra i en helt annan kroppsdel som inte har ett enda dugg med gående att göra.

Trots detta så fortgår detta försök till svängande i åratal och det är alltid lika jobbigt för hästen att svänga på detta vis. Eller jobbigt och jobbigt. Runt kommer den men det är inte smidigt, det är inte uppbyggande och svängarna blir varken effektiva eller uppbyggande. Det blir mer bara av typen ramla runt på innerbogen. När vi drar i hästens huvud så här onaturligt så tar vi ifrån hästens dens största balansorgan (halsen) och då måste den håla balansen på andra vis vilket den gör med sin ryggrad. Den låser denna och måste göra typ ”hack” i denna. Då kan vi se att hästen gärna går in i svängen med den 3:dje halskotan före nosen in i svängen. Detta sätt är inte lösgörande alls, det är motsatsen, det är fastgörande.

Många blir lite fixerade på att få bort denna ”krok” på halsen och håller på och drar ännu mer i innertygeln vilket gör att hästen måste låsa fast sig ännu mer för att hålla balansen. Nu tar vi alltså bort hästens balansgrej nummer två…… Det här är alltså inte bra..

Istället för att sitta och dra i denna innertygel, hitta på alternativa sätt att svänga. lek med att flytta vikt mellan hästens framben, att putta bogen hit och dit. Börja rida bogen istället för huvudet. Jag garanterar er en mycket smidigare häst.




Inlägget gjort

Övergångar är något många har problem med

Man är oftast så fixerad vid att hästen ska behålla halskrullen i övergången att man liksom försöker låsa fast hästens hals även i övergången. Är vi fixerade på att behålla halskrullen så låser vi våra armar och händer vilket får hästen att låsa sin rygg och då tappar den ju givetvis sin hållning och det blir supersvårt för den att behålla halskrullen. Fixeringen vid halsen gör också att vi går in i övergången med alltför lite energi och lite energi+låst rygg =låsta haser och en övergång av mycket dålig kvalitet.

Man MÅSTE lära sig att man ALDRIG får hålla fast hästens hals, aldrig, aldrig, aldrig. Man får ju dessutom om man rider dressyr aldrig låta handen verka bakåt och speciellt aldrig innerhanden. Innerhanden sänker hästen, den ska bara vara där men hästen får liksom aldrig märka att vi är i den. Det är yttertygeln som är hästens livlina. Hästen måste veta att den ALLTID kan lita på att vi balanserar den i yttertygeln, att den vid tappad balans alltid kan finna sin balans där om den behöver. Men OM yttertygeln verkar bakåt så kan hästen inte finna någon balans där utan då måste den luta sig på den och trycka emot. Om vi inte har en stabil yttertygel samt en overkande innertygel så blir alla försök till dressyr mest kattskit.

Vi kan dock inte lära oss allt på en dag. Det sista en ryttare kan koordinera är sin hand så det enda vi vanliga ryttare kan göra med våra tyglar i början är att ge dem till hästen, tänka framåt med handen, se till att vi aldrig låser armbågen och handleden genom att rida med en låg hand. Tygellinjen måste alltid bibehållas. Det är en rak linje som går från bettet upp till ryttarens armbåge. Denna ska alltid och utan undantag vara rak. Och armbågen får aldrig någonsin tänka bakåt.

Alla tygeltag ska gå från handen och direkt ner till hästens bakhov. Detta sker endast om handen ALDRIG verkar bakåt. Detta är något man som ryttare måste aktivt träna på. Handen som håller i tygeln får aldrig vara slapp utan den ska vara fast och stadig. Detta gäller oavsett om vi rider med kontakt eller utan kontakt. Förhållningar ska vara av formen att tygeln kramas av handen, inte att man drar handen bakåt. Vid behov kan man ta en förhållning genom att krama tygeln och låta skulderbladens nedersta innersta spets närma sig varandra.

Så dagens ridpass. Bryt inte tygellinjen, vik inte handlederna, backa aldrig armbågen och dra inte tygeln bakåt enda gång.

 

Mer hästiga diskussioner på Facebook




Inlägget gjort

En sits oberoende av handen

 

I helgen var det Göteborg och det var supertrevligt. Det är ett härligt gäng här och hästarna är så där härligt väluppfostrade och vissa rids i grimmor och avsaknaden av nosgrimmor är 100 %. Ryttarna är kunskapstörstande, ambitiösa och vill verkligen utvecklas. Och utveckling var det sen sist, helt otroligt. En grej som jag inte har för avsikt att lära ut men som jag har märkt blir en bieffekt av stegen är att ridrädsla övervinns. jag har sett det så många gånger innan och fått rapporter från många håll. Det är ju en otroligt trevlig bieffekt. jag tror att det beror på att man lär sig fokusera på att RIDA istället för att leta faror. Sinnet blir så fullt av RIDNING att ingen rädsla får plats. Och när rädslan inte får någon plats i sinnet så har ju hästen ingen anledning att ”bråka” och vara ”dum”. Den gör ju som vi tänker så om vi tänker rädsla, oro, nervositet så blir ju hästen så. Men om vi istället fokuserar på ridning, utveckling, kontroll, balans etc så blir ju hästen också fokuserad på detta. Ridrädsla beror enligt mig på en rädsla att man inte kan kontrollera hästen. Stegen är avsedda för att få en sits oberoende av handen, så att tyglarna egentligen inte behövs till annat än små finjusteringar.

Många har ju som mål att kunna rida utan tyglar och träns. och jag ser att många tror att vägen dit ligger i att greja med tyglarna tills hästen släpper bettet. Men om man tänker ett steg längre så är det ju en alldeles fel väg att gå. För vad ska vi då styra med?

I min värld når man detta mål genom att kunna göra alla hjälper som behövs för att kunna styra hästen med sin kropp. Ju mer man lär sig detta ju mer överflödig blir tygeln. Det är liksom en bieffekt som bara blir.

Jag har därför medvetet valt att i steg 1 och 2 så får ryttaren inte ens ta tyglarna utan hästen leds på hängande tygel/grimskaft av en annan person. Dels gör jag så för att ryttaren ska kunna fokusera helt på sig själv, men jag vill också visa ryttarna att det går att samla en häst utan tyglar. Samlade och lösgjorde blir alla hästar som är med i stegen. Lång och låg kommer gratis, totalt utan någon påverkan i hästens mun eller på dens hals. Det är en sak att jag säger att det går men det är mycket bättre att själv få upptäcka detta vilket jag tror att alla gör. Det är en ahaupplevelse utan dess like. Ryttaren bara sitter där och hästen bär sig som aldrig förr. Inga tyglar används, inga skänklar. Ändå händer det magi i hästen.

Det är en fascinerande känsla som jag aldrig tröttnar på. En annan bieffekt av stegkurserna är hur raka alla blir, både ryttare och hästar. De står efter ett ridpass parallellt med hovar (hästarna) och fötter (ryttarna), ryttarna sitter rakare i stolarna på teorin redan efter första passet och hållningen blir bättre utan att de ens anstränger sig. Det bara blir så.  Ni ser det på bilden ovan, alla dessa parallella fötter. Det är alldeles fantastiskt att få uppleva detta. Jag tror aldrig jag tröttnar på denna känsla.

Nu väntar årets sista jobbhelg för mig i Stockholm och sen blir det ledigt fram till 18 Januari där det blir steg 2 kurs i Varberg. Det finns lite platser kvar på denna kurs och det kan även finnas plats för privatlektioner den 19 januari. Varberg, Tvååker
Kontaktperson Lotta: 0340-85122, 0733-718969 , liselotte@ridlust.se

Mer hästiga diskussioner på Facebook