Islandshäst – Logisk Ridning

Longeringsprov

Logisk Ridning har en serie av Arbete vid hand kurser där vi steg för steg jobbar mot att behärska allt man kan göra med en häst från marken. Jag slogs redan för länge sen av allt jag läste på hästforum om frågeställningar vid longering och tömkörning, tex, ”Hästen vägrar gå i ena varvet”, ”Hästen vänder varje gång jag longerar i vänster varv”, ”Volten blir stor i ena varvet och liten i andra varvet” ”Hästen vägrar gå i form” och ”Vilken inspänning ska jag använda” och liknande svårigheter.

Mina elever ställer aldrig de frågorna eftersom vi redan har löst de problemen som alla handlar om att hästen är oliksidig och obärig och att ryttaren är desamma. Händerna är det sista en människa kan koordinera och i longering och tömkörning så är det ju av största vikt att just dessa kroppsdelar är koordinerade eftersom det är med dessa vi kommunicerar med hästen. Lägger man tid på att lära sig skola sin kropp INNAN man övergår till att skola händerna och nogsamt tränar hästen vid hand med ett lätthanterbart grimskaft så är longering och tömkörning inte svårt. Då kan man fokusera på att träna sin häst istället för att lösa problem med handhavandet så att säga.

Nåväl, här ser vi en film på ekipaget uppsuttet ca 7 månader innan longeringsfilmerna. Filmerna kommer ifrån Victoria i Örnsköldsvik. Han var då inte mycket riden, några månader bara. Vi ser här en kort överlinje vilket syns både i att halsen är kort och att han svankar (bägge sakerna hör ihop med kort överlinje). Detta var utgångsläget.

Detta är en Islandshäst vilket innebär att det är lite svårt att behålla gångarten om man ”pratar högt”, dvs om man ger för mycket hjälper. Då tappar de ofta balansen och svarar med en annan gångart. Det är därför alltid en hårfin balansgång när man tränar dessa lurvbollar att behålla en gångart ELLER att ta igenom en hjälp. Man får mer komma med små förslag. Det är därför extremt utvecklande för människan att träna dessa små. Kräver känsla och timing och tålamod.

Nåväl, till dagens filmer då. Vad kan man titta på här då? Vi ser en lång överlinje, hästens hals har kommit ut fint och ryggen har kommit upp (hästens vankar inte). Han är spänstig och trevlig. Ni kan kanske se att volten inte är helt rund utan mer lite fyrkantig? Det är medvetet. Vi lär oss att ge hjälper inför en hörna, dvs 4 gånger på en sån här volt eftersom ingen häst kan bli sitt bästa jag om man ger en hjälp konstant, vilket i longering ofta innebär att man hänger hårt i longerlinan i ena varvet och i andra varvet får man ingen kontakt alls. Det här blir mer som att man under ett varv ger fyra små halvhalter som hjälper hästen att förbli sitt bästa jag.

Här ser vi longeringsfilmerna från vår 5:te handkurs. Nyfikna kan läsa om alla Arbete vid hand kurser här.

I filmen nedan så är igångsättningen väldigt trevlig. Det är i övergångar som man lättast ser kvaliteten på träningen. Hästens ska helst behålla balansen i dessa och det gör den här vilket ni kan se på att när den går upp i trav så söker den sig fint framåt nedåt utan att slänga med huvudet. Detta är hästens svåra varv, där många hade tyckt att volten blir stor, hästen drar mot utgången etc. Det beror på att dens naturliga snedhet är gjord för att gå i andra varvet. Den har lite svårare att få ut rumpan i svängarna. På en volt sker en sväng genom att bakdelen puttas ut snarare än att framdelen dras in. Om man inte gör så så kommer hästen att luta inåt i detta varv och då blir longeringen slitande för hästens leder, främst på inner fram, och därmed inte uppbyggande. Men som jag skrev innan så är detta en Islandshäst vilket innebär att om hon tagit igenom hjälpen så hade den förmodligen bytt gångart. Man får smyga in hjälperna och be om lite för att kanske inte få det nu, just i detta pass men kanske om en månad. Tålamod är en dygd.

Lätta varvet igen nedan, fin längning av överlinje, spänst. En grej att kolla på under longering är att om människan hänger kvar i en hjälp för länge, vilket inte sker här så kommer hästens innersta bakben att placerar snett in under hästen vilket gör att det hamnar framför hästens ytterbak vilket gör att hästen kommer att sätta fälleben på sig själv vilket gör att hästen kommer att försöka hindra detta på det enda sätt den kan, genom att göra volten större, dvs akta sig för att ramla. Då kommer den att dra ännu mer i ryttarens hand. Drar då ryttaren tillbaka så har en mycket okonstruktiv dragkamp börjat som inte leder någonstans utom möjligen till nackspärr för hästen och en låst kropp. Så är det inte här. Det här är bara supertrevligt <3

Slutsats, ett väldigt väl genomfört longeringsprov, klart godkänt. Näst härefter väntar Tömkörningskursen för detta ekipage. Det ska bli väldigt roligt att fortsätta följa dessa två <3, Victoria och Kongur

#logiskridning #rakriktning #sitsträning #ryttarträning #ryttarutbildning #ryttarutveckling

Kroppsmedveten töltsättning

Det här var en rolig upplevelse. Förra kursen hade hästen mest pass i olika tempon. Ryttaren har kämpat järnet med sig själv sen sist, bogkursen går hon nu. Vi började med att leta upp lösgjordheten. Det är ju som så att jag är allergisk mot tölt som rids med tyglarna, det gör mig galen. Så jag föredrar att hitta den via ryttarens sits och det är så enkelt som att har man ingen lösgjordhet så har man ingen tölt eller skritt. Hitta lösgjordheten och du får bägge.

Vi lärde in det på hård grusväg där man tydligt hör takten, jag ledde och ryttaren blundade för att känna maximalt, vi klättrade upp och ned för en backe för att hitta skillnaderna i tölt och travsitsen

Sen övade vi på att flytta bogar i paddocken för att snabbt kunna få tillbaka lösgjordheten när hästen låste sig

Och voila, sista passet så hade vi fyra gångarter. Sjukt bra jobbat, jag blev nästan lite rörd. Kolla galoppfattningarna, det är få femgångare som kan galoppera så. Här har ryttaren stor nytta av sin tregångsbakgrund, hon VET hur galopp känns och nöjer sig inte med mindre. Att hästen sen bara orkar några steg är klokt, försöker man galoppera mer blir det den typen av galopp som jag kallar för fallande pass.

Sånt här gör att alla timmar man står i regniga blåsiga paddockar liksom glöms bort lite, det här är en ynnest att få följa :-).

Omskolning av islandshäst del 1

Viktoria Gästbloggar

Ni hittar henne på Facebook eller på hemsidan Ekipageutveckling

Det här är alltså min fluffiga vän som korsat min väg!
Det är en 10 år gammal islandsvalack.

Varken jag eller ägaren vet vad denna kille varit med om eller hur han blivit riden tidigare. De fick hem honom, umgicks bara med honom från marken i början och upptäckte att han hade nerverna utanpå, hade enormt mycket flykt, var bakrädd, lite reserverad och enormt känslig.
Jag tillkallades för att hålla lektion.

Det jag kunde se var att han var väldigt kort i hela sin bindväv (tänk dig att du rör dig i för trånga kläder) och det enda som rörde sig på honom var benen och halsen som han krullade ihop.
Han var väldigt stressad, men tänk dig att vara stressad i en tajt långkjol! snabba, stressade och strama steg.

Vi kunde inte se hälta i honom men ansåg allihopa efter att ha sett hans flyktbeteende att något inte stämde, något var fel. De körde honom på klinik och såg enbart hältan genom att fästa elektroder på honom under rörelse. Båda haserna och ryggen behandlades. Vi har funderat på hur länge den här mannen missförståtts, haft ont och gått med dessa smärtor, det är inte första gången i mitt liv jag träffar på en sån här häst.

Nu ett halvår senare var han friskförklarad och lugnare i hela sinnet. Men rädslan som hästen fört in i sin ägare satt kvar, jag förstår henne så väl med tanke på att jag sett honom sedan innan detta. Här nedan följer en film där jag rider honom några veckor efter att ha blivit friskförklarad.

En gång i tiden hade jag inte sett dessa detaljer jag nämnt ovan, jag hade med all säkerhet i okunskap tyckt att det var vackert.

Det jag ser när jag tittar på filmen ovan är en lätt passtaktig häst som är kort i både överlinje och i sina bägge sidor. Vi önskar att se en rörelse där han skrittar med genomsläpplighet, alltså att skritten av sig själv blir vartannat steg svag böj höger och sedan svag böj vänster. Hästen ska vicka sin rumpa sida till sida.
Han hade ingen som helst rörelse i sin rygg, den var alldeles stum.

Tyglarna vill jag inte lägga så stor vikt vid i detta inlägg eftersom det är den oskolade ryttarens fokus när det inte är där problemet sitter.
Vi lägger till en nyttig logisk övning på det istället.
Pressa din haka inåt (dubbelhakor), känn hur det är att andas……testa även att svälja. Svårt eller hur?!
Testa sedan istället att pressa din panna uppåt/framåt. Känn hur det är att andas…..testa även att svälja. Lätt eller hur?!
Känn dessa skillnader!
Det denna häst gör är det förstnämnda. Det är när vi ryttare aktivt påverkar hästens nos genom tyglarna. En ohälsosam form som vi logiska vill komma bort ifrån eftersom den är just ologisk i hälsosynpunkt.
Det andra alternativet kommer av en sakta med säkert längd överlinje där vi lägger fokus på resten av hästens kropp och låter halsen vara ifred.

Vi kom överens om att han får komma hem till mig på obestämd tid och ryttaren får hitta en häst att faktiskt njuta tillsammans med. Detta var i det här fallet enligt mig helt rätt beslut och otroligt sunt av henne!

I nästa inlägg kommer jag delge mina första steg i hans omskolning.
Mvh Victoria, www.ekipageutveckling.se

Författarglasögonen på – Förord

Så vem är jag som tränger mig in här och tar plats?

Jag är Victoria Lindgren från Örnsköldsvik i västernorrland. Ni hittar mig på Facebook eller på hemsidan Ekipageutveckling
Jag är en nyfiken själ som har varit inne i de flesta ridgrenar/ridstilar och gottat mig! Jag vill alltid veta mer, se mer, kunna mer, läsa mer, lära mig mer och praktisera mer. Det är tack vare denna nyfikenhet som jag tillslut hittade Lindah, och tur var väl det! Vilken kvalitetsundervisning och vilken ryggsäck med fantastiska verktyg jag tagit med mig från dessa kurser.

Jag har (så som många andra) brunnit för hästar ända sedan barnsben, mamma fick hota med diverse saker för att få mig hem från stallet.
Jag valde efter några kurser att gå instruktörsutbildningen eftersom jag alltid har drömt om att kunna jobba med hästar och människor i kombination. Efter utbildningen ville jag börja försiktigt med bara någon elev här och där, men utan direkt marknadsföring så spreds orden via nöjda kunder och mitt elevantal har fortsatt öka.

Nu kuggar jag upp ytterligare och tänker satsa högre. Jag kommer nu att resa runt mer, börja marknadsföra och sprida den här fantastiska ridningen som faktiskt fyller på med pusselbitar som vi inte fick lära oss i grunden. Detta är ju trots allt ingen egen gren av något slag. Det här är framförallt BASICS som borde ha funnits med oavsett gren men tyvärr tappats någonstans på vägen. Ridningen får en annan harmoni, glädje, blir samspelt på en högre nivå och otroligt hälsosam såväl fysiskt som psykiskt för både människa och häst!

Men tillbaka till varför jag tränger mig in här!
Jo, ni ska få följa mig under resan när jag omskolar en islandshäst.
Mer om honom i mitt nästa inlägg. Be prepared!

Islandshäst, Förbättra gången hos en fyrgångare

Det här är ett 14 årigt Islandssto som har en väldigt bra trav, ovanligt taktfast. Senast jag var uppe i Umeå och tränade dem så var fokuset att få bort stumheten i fronten. Det gjorde vi dels genom att använda min favoritövning ”halslängning via pressening” men även med hjälp av Cavelettibommar och en lockande tränare i markhöjd framför 🙂 Alla sätt är bra utom de dåliga 😉

I passet innan så tränade vi in ryggning som vi sen (efter ca 10 minuter in i filmen) använde för att förflytta hennes tyngdpunkt bakåt i både trav, tölt och galopp. Det börjar bli väldigt stabila gångarter här.

Sista passet ägnade vi åt ännu mer halslängning. Halslängning är sånt vi göra när resten av hästen är klar så att säga. Jag tycker inte att man behöver ägna framdelen och halsen någon större energi innan man har en stabil häst med stabila gångarter. Då blir det mest bara framtungt. Halsen är det sista man finslipar. Kronan på verket, pricken över iet ;-). I våra utbildningar så är det helt okey att hästen går med lite för kort hals och till och med med underhals under tiden man tränar dens kropp. Det är ju det lättaste som finns att ordna till halsen när resten av hästen är rätt.

Det är lite samma som i min ryttarutbildning, sista kursen är just träning av ryttarens hand. Det är där detta ekipage är, eller rättare sagt det är den kursen som är nästa i ordningen för dem. Snart ett färdigt ekipage 🙂 med en färdig beridare 🙂

Det ska bli jättekul att träffa detta ekipage nästa gång, vad har hänt då? Det är så oerhört roligt att ”mina” ryttare börjar kunna göra lite roliga saker nu, inspirrenade för mig som tränare som liksom började på noll med en hel massa ekipage för ungefär 3 år sen. Det tar tid att skapa ryttare, tid att träna hästar. Om man unnar sig att faktiskt låta saker ta tid så får man riktigt trevliga och hållbara hästar som man kan ha roligt med i många år.

Dessutsom så är det så vansinnigt lyxigt att träna ryttarna som gått kurserna. De har full koll på sina kroppar, de kan ta alla instruktioner plättlätt. Det var ju lite därför jag skapade mina onlineutbildningar, jag insåg att det inte alls är svårt att träna hästar. Däremot är det sjukt svårt att träna hästarna när ryttarna sitter och stör dem uppe på ryggen. Det är ryttarna som har problem, sällan hästarna. Tänk på det nästa gång du bråkar med eller klagar på din häst. Vad är det för fel du gör som får hästen att bråka med dig?

Lösgöra passaktig Islandshäst

I helgen var jag Umeå och träffade underbara Islandshästar. Den här hästen hade haft lite semester och då återgått lite till originalversionen , dvs han var lite passaktig. Så vi testade två olika varianter för att lösa detta. Bägge fungerade väldigt bra. Det är otroligt roligt att se utvecklingen hos denna häst och hans fantastiska ryttare. Han har tränat för mig i två år men ryttaren har ridit för mig i många år. Man kan nog säg att hästen är en 100 % logisk häst då han bara var typ insutten när hon började med honom. Här använder vi sidvärts för att hitta rena gångarter.

I ett annat pass roade vi oss med att rygga för att rensa bland gångarterna. Jag gillar när min största insats är att säga bra 🙂 Det är väl egentligen det som är tränarens mål tänker jag, att göra sig själv överflödig.Att rygga korrekt är en konst som få behärskar har jag konstaterat vid mina ryttarstudier. Det finns två saker man aldrig får göra när man ryggar och det är att sitta tungt i sadeln och dra handen bakåt. Och ändå är det ungefär vad de flesta gör. Resultatet blir en sur häst och släpande bakben och oftast tappad rygg hos hästen.Här ser vi ryggning där vi lättar ifrån sadeln och inte drar handen bakåt vilket ger en lätt och ledig ryggning.

I sist men inte minst så jobbade vi för första gången mot en mer snabb och enrgisk trav. Det är den här hästens svåraste gångart, femgångare som han är. Det blir inte så spänstigt än men man får börja någonstans och jag tycker att de gjorde det himla bra. Det krävs mer av träningen ovan och massa styrketräning innan traven blir genomsläpplig men som sagt var, han höll traven och ryttaren kunde korrigera i den.

Det är så sjukt roligt när mina ekipage börjar se så här fina ut, det gör mig glad ända in i själen 🙂

Problem med framåtbjudningen

Det är många som har detta problem, lösningen som föreslås på det är olika. Alla hästar fungerar ju olika så förslagen kan vara många.

Men ibland, då har man två problem, problem med framåtbjudningen plus att hästen ”knäpper av, eller problem med framåtbjudningen plus tölten.

Ibland har man t.om tre problem. Tex problem med framåbjudningen plus svårighet med tex skänelvikning plus problem med formen.

I samma sekund som du som ryttare kommer på dig med att du inte tränar på en grej utan att du i själva verket försöker lösa tre olika problem, då ska du omedelbart slappna av och länga ut tygeln och ta dig en funderare.

Fel ett är det där med att lösa problem… Carl Hester, han kan lösa ett eller ett par problem, Charlotte Dujardin kan lösa ett problem eller varför inte 5 😉 och de gör det snabbt, på ett par minuter. För alla de där problemen har alltid en gemensam nämnare. En duktig ryttare letar upp den där nämnaren, lär hästen hur han kan göra istället och POFF så faller de där tre andra problemen på plats av sig själv.

Hästar är inte några ointelligenta djur. De är flyktdjur och sådana söker alltid enklaste vägen ut. Bort. De vill inte slåss egentligen, de gör det bara när alla andar utvägar är borttagna. Därför måste vi, ryttaren som ju är den som vill att hästen ska göra en massa saker vara den kloka i denna situation. Istället för att tänka i problem, ta igenom och bestraffa så kan man istället tänka: ”Vad behöver jag visa den här hästen så att han får lättare att kunna göra det jag begär av honom?

logisk-ridning-snall-mot-hast

Jag älskar Kyra Kyrklunds ABC. Testa först om hästen kan gå fram, bak, höger vänster. Hur den gör dessa saker är olika efter vilken nivå hästen befinner sig på. Funkar alla dessa 4 komponenter så har du inga problem. Då kan du öva vidare på vad du vill öva på. Om däremot en enda av dessa sakerna inte fungerar. Då är det det du måste öva på idag.

Jag prioriterar framåt högt. Inte så att jag vill att man sitter och jagar en häst i en timme utan mer att hästen med glädje självmant ska vilja röra sig framåt.

Många hästar som av naturen har dåliga framåtbjudning har blivit jagade och jagade av olika tränare. Jag ser på dem när jag kommer in i en paddock att de riktigt biter ihop och tänker åh nej, nu är det dags igen.

För mig är det viktigt att komma på metoder som gör att hästen återfår glädjen i att träna. Metoderna behöver inte vara kända, man får lov att vara lite annorlunda. Här ser vi ett sätt som jag brukar använda mig av med stor effekt. Framåtbjudningen kommer och det som är magiskt är att den oftast består efteråt och det är ju det viktigaste. Det hjälper ju inte direkt ryttaren om hästen bara går bra när jag är där. Effekten ska ju bli bestående och det är viktigt för mig att ryttaren får verktyg som hon på sin nivå kan använda sig av hemma på egen hand.

Här är en lektion jag minns med glädje. Egentligen är det flera lektioner som reds under en helgkurs men jag har klippt ut det väsentligaste för att ni ska förstå.

Hästen är en Islandshäst som hade lite problem med att trava. Det är inget ovanligt att Islandshästar tappar en gångart eller två då och då ;-). Hästen är strax under 20 år vilket innebär att man inte bör lossa på den för mycket. Jag ser problemen låst kort överlinje och dålig framåtbjudning. Så vi jobbade med detta på en massa olika sätt. Allt fokus på att få fram trav släpptes och innan helgen var slut så travades det så det stod härliga till. Det här var för mig så otroligt hjärtevärmande att få vara med om. Ett otroligt sött ekipage.

Nu är jag ju inte dummare än att jag förstår att många som läser detta kommer att oja sig över allt det här fjantet. Det får ni göra. Men vi fick trav, vi fick en glad häst och vi fick en glad ryttarina. Problem solved liksom. Det finns aldrig ett sätt att ta sig an ett ”problem”. Det finns många sätt och det här är ett av dem. Om ni tittar noga så ser ni att vi gör massa saker som alla andra gör; vi länger ut överlinjen, vi tränar övergångar, halvhalter och lite styrteknik. Och ja, jag har underbara elever. Så brukar det vara på kurserna, en otroligt trevlig sammanhållning där alla hejar på alla och hjälper varandra oavsett vilken ras eller inriktning ekipagen har. Fantastiskt.

Ni får alltid dela inlägg från denna offentliga blogg. Gilla oss gärna på Facebook.