Sista anmälningsdag

Sista anmälningsdag för Augustis kurser är 27 Juli. Jag är ute och far runt lite varstans i vårt avlånga land och håller lektioner, därav bloggtystnaden.

Kursstart Augusti

Nästa kursstart är 5 augusti. Det går bra att anmäla sig till dessa kurser redan nu genom att maila mig på blog@lindah.se . Jag behöver namn och adress så att jag kan göra en faktura. Glöm inte ange vilken kurs du önskar anmäla dig till.
Kurserna som startar 5 augusti är  vår populära Grundkurs ridning, som varar i 3 månader med en lektion i veckan, pris 1500 kr.

Där lär vi oss bland annat hur man skrittar en häst för att lösgöra både hästen och ryttaren.

Kurserna handlar mer om att bli medveten om saker än att bli en perfekt ryttare imorgon. Blir man medveten om alla saker hästar har för sig en sak i taget så blir man en väldigt duktig och medveten ryttare om några år. Det är målet med mina kurser. att man tar sig tiden att lära sig rida på riktigt.

Det startar även andra kurser, samtliga pågår under 4 veckor med en lektion i veckan.

Arbete vid hand 1,2,3,4,5 och 6. Pris 600 kr

Horsemanship 1,2 och 3, pris 600 kr

Lär dig se 1 , pris 600 kr

Jag är  ute i vårt avlånga land och håller lektioner i ett par veckor. Därför kan det dröja ända till i slutet av Juli innan du får svar på ditt mail. Du behöver alltså inte maila mig igen om du inte får svar direkt, alla kommer att få ett svar någon gång i slutet av Juli.

Om du undrar över något innan  dess så hittar du svaren på de flesta frågorna här på länkarna nedan.

Kursinfo

Hur man studerar online 

Nu har väl inte missat att det finns färdigutbildade Logiska Instruktörer som tar emot dig som kanske inte känner dig bekväm med att träna online. Ni hittar dessa fantastiska människor här

Från och med 1 oktober kommer alla onlinekurser att uppdateras med lite bonusmaterial och annat trevligt. Då kommer nya priser att gälla vilka du hittar här.


Jag önskar dig en riktigt bra sommar.
Mvh Lindah

Nu i fångtider

Idag bjuder jag på ett gästbloggsinlägg som jag tycker passar bra nu i fångtider.

Jag heter Eva är husdjursagronom med ett stort hästintresse. Jag har ett eget företag inom foderrådgivning för häst där jag erbjuder föreläsningar, rådgivningsbesök och foderstatsberäkning. Kolla gärna in min FB-sida  för mer information om ni är intresserade 




Jag har läst denna blogg några år, och även gått grund- och travkursen online, något jag varmt rekommenderar för alla som vill bli en bättre ryttare. Det är inte lätt att programmera om kroppen, men så värt det! Jag blev tillfrågad av Lindah om jag ville skriva ett gästinlägg om fång, så här kommer det inlägget, hoppas det kan räta ut några frågetecken kring denna sjukdom. Det dessa olika former har gemensamt är symtomen: inflammation och smärta i en eller flera hovar, ökad (bultande) puls i hovarna, ovillighet att gå/plötslig hälta på ett eller flera ben (ofta värst på frambenen), ibland feber och svårighet att vända.

Vid svårare fångsymtom står hästen i typisk ”fångställning”: framhovarna framför sig och bakhovarna inskjutna under kroppen för att försöka avlasta framhovarna. Framhovarna drabbas ofta värst av fång eftersom framdelen normalt bär mer vikt än bakdelen, därför blir belastningen på framhovarna högre än på bakhovarna och symtomen syns därför mest fram. En häst kan ha fång i en hov eller alla fyra hovarna.
Fång är en komplex sjukdom som kan ha flera olika orsaker:

Belastningsfång: uppstår när hästen överbelastar ett eller flera ben. Det uppkommer ofta när hästen avlastar ett skadat ben, då överbelastas benet bredvid det skadade benet med belastningsfång som följd (om hästen t.ex. har ont i höger framben så kan den få belastningsfång på vänster fram). Belastningsfång kan också uppstå vid alltför tuff ridning på hårt underlag. Den alltför höga belastningen leder till blödningar och mekaniska skador i hovens lamellager, vilket leder till fångsymtom. Behandling är vila på mjukare underlag så att hoven får möjlighet att läka, och en bra hovvård så hoven kan fungera optimalt.

Förlossningsfång: uppstår oftast p.g.a. kvarbliven efterbörd vid fölning. Bakterier börjar växa inuti livmodern när efterbörden inte kommer ut som den ska, och vissa av dessa bakterier bildar toxiner som kommer ut i blodomloppet och påverkar hela hästen, däribland hovarna. I hovarna skapar toxinerna inflammation, vilket stör lamellagrets blodförsörjning. Detta leder till närings- och syrebrist i lammellagret, vilket gör att det uppstår vävnadsskador här. Det man kan göra för att förebygga detta är att se till att efterbörden kommer ut snabbt efter fölning, och att titta på efterbörden så inga bitar lossnat och ligger kvar i livmodern. Misstänker man att efterbörden inte släppt normalt ska man kontakta veterinär för att få hjälp att få ut det som eventuellt är kvar.

Akut utfodringsfång: uppstår typiskt vid betesläpp på spätt, frodigt bete eller om hästen kommit loss i stallet och fått i sig större mängder kraftfoder. Hästen är anpassad för att äta fiberrik föda i en långsam, jämn ström under i princip hela dygnet. Därför är inte hästens matsmältningsapparat anpassad för att bryta ned stora mängder stärkelse eller andra lättlösliga kolhydrater (socker) på en gång.

Dessa lättlösliga kolhydrater bryts normalt ned i tunntarmen, men om hästen får i sig för mycket socker eller stärkelse hinner inte tunntarmens enzymer med, utan en del socker och stärkelse kommer osmält ned i grovtarmen. I grovtarmen sker en förjäsning; jästsvampar och bakterier bryter ned fibrer så hästen kan ta upp energi även från fiberrika foder.

Om för mycket lättlösliga kolhydrater kommer ner i grovtarmen sker en för snabb förjäsning, vilket får pH:t i grovtarmen att sjunka. Detta gynnar en tillväxt av ”fel” sorts bakterier, vilka bildar toxiner som tas upp och via blodomloppet hamnar i hovarna. Där skapar toxinerna, liksom vid förlossningsfång, en inflammatorisk process som skadar lamellagret i hoven och skapar fångsymtomen. Det viktigaste här är att ta bort de snabba kolhydraterna från hästens kost, men ge den ett grovfoder med låg sockerhalt (max ca 100g socker/kg ts) så att mag-tarmsystemet får stabilisera sig. Eventuellt skulle probiotika (snälla mikroorganismer) eller prebiotika (ämnen som gynnar tillväxten av snälla mikroorganismer) kunna ha en viss effekt för att stabilisera tarmfloran, men vad jag vet är inte så mycket forskning gjort kring detta på häst.
EMS-relaterad fång: denna fång beror på en långvarig överutfodring. Om hästen under längre tid är överviktig (d.vs. får mer energi än den gör av med) riskerar den att drabbas av Equine Metabolic Syndrome (EMS). Vissa raser verkar vara känsligare än andra för att utveckla EMS, t.ex. ponnyer och kallblod. Detta beror troligen på sk. Thrifty genes, alltså att dessa hästar genetiskt har lättare att ta upp och spara näring. Detta är ju en jättebra egenskap om man är vildhäst och det är ont om föda, men detta kan leda till problem för en tamhäst som hela tiden har tillgång på ett överflöd av föda.

Symtom på EMS är, förutom en benägenhet att få fång, insulinresistens och fettdepåer, främst över nacke/mankam och runt svansroten. Dessa fettdepåer är en varningssignal att hästen riskerar drabbas av vällevnadssjukdomar, lite liknande som att bukfetma på människa visar på en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Normalt när hästen äter kolhydrater sker en utsöndring av hormonet insulin, detta hormon hjälper sockret att ta sig in i cellerna så att blodsockret sjunker till en normal nivå efter man ätit socker. Insulinresistens innebär att denna process fungerar sämre, det krävs mer och mer insulin för att hålla blodsockret på en normal nivå. Insulinresistens är ett förstadium till typ 2-diabetes hos människa.

En förhöjd insulinhalt i blodet (som blir resultatet av att hästen försöker kompensera den minskade insulinkänsligheten) påverkar hela kroppen. I hovarna verkar insulin t.ex. kärl-sammandragande. Detta leder till en undermålig cirkulation i hovarna, vilket leder till syre- och näringsbrist och inflammation. Det är detta som leder till fångsymtomen hos en EMS-häst, och man har i experiment lyckats framkalla fång hos friska hästar genom att på konstgjord väg härma insulinresistens. Behandling av en EMS-häst är först och främst att få ned vikten, vilket betyder mindre foder (dra i första hand ned på kraftfodret eller ta bort det helt, minska först i andra hand på grovfodret) och mer motion (i förebyggande syfte, självfallet ska man INTE motionera en häst med fångsymtom!).



En EMS-häst bör få en balanserad foderstat som fyller hästens behov men som innehåller så lite socker och stärkelse som möjligt, så man inte får ett onödigt stort insulinsvar efter varje utfodring. Ett grovfoder med låg sockerhalt bör vara basen, sedan kompletterar man med de mineraler som grovfodret inte har tillräckligt av och eventuellt något proteinfoder om det fattas protein i grovfodret. Regelbunden motion är viktig, inte bara för att hålla nere vikten utan också för att motion hjälper till att hålla nere blodsockret.
Slutligen vill jag trycka på att man ska kontakta veterinär om hästen visar tecken på fång, och i samråd med denne upprätta en behandlingsplan som fungerar. Fång är mycket smärtsamt, tänk typ att du slagit dig med hammaren på tummen så du har blånagel och sedan måste belasta denna nagel med flera 100 kg – Aj! Så prioritet ett är att få hästen smärtfri och häva inflammationen, detta gör man traditionellt med NSAID-preparat (Metacam, Finadyne m.fl.) i det akuta skedet. Sedan bör man arbeta med att eliminera orsaken till fånganfallet och i samråd med duktig hovslagare arbeta för att rehabilitera hovarna till optimal funktion.
Ta hand om er och era hästar i sommar och rid väl men glöm inte indiangalopperna i skogen, både för blodsockret och själen! 
/Eva Andersson

Dela gärna inlägget

Jag har fantastiska elever

Mitt sommarkursande är påbörjat nu. Hittills har det varit helt fantastiskt. Det är en magiskt bra stämning alltid. Ingen behöver känna sig underlägsen för oavsett vilken ras man har, oavsett vilken nivå hästen eller ryttaren  är på i sin utbildning så hjälps alla åt och är genuint intresserade av allas individuella framsteg. Detta är en känsla jag saknar i många andra tillfällen i livet. Här har vi den och det är som sagt var magiskt. Det är otroligt upplyftande. Dock är både jag och eleverna helt slut efteråt då det blir så otroligt intensivt. Så nu ska jag ladda om inför nästa ställe. Det blir Karlskoga 9-10 Juli, sen Norrtälje 13-15 Juli, därefter Torsåker 16-17 Juli. Därefter en välbehövlig paus innan jag beger mig till upp till Umeå 29-31 Juli. Sen väntar Norge i början av Augusti.

PIC_0043  PIC_0121 PIC_0146 PIC_0158 PIC_0162 PIC_0171

Ser fram emot att fortsättningen av sommaren. Detta är första sommaren som jag tillåter fotfolk att delta. Jag har varit lite rädd för det där dömandet som ofta förekommer. Jag har dock inte alls märkt något sådant, det har bara varit trevligt.

Bjuder på ett litet hopklipp av veckans lektioner. Alla, precis alla utvecklades enormt under helgen, det är så galet kul att få följa elever från år till år och se hur de växer. Det är en ära.




Innerskänkel och ytterskänkel

Ibland funderar jag extra mycket på vissa saker. Oftast är det när jag håller lektioner som jag kommer på saker att fundera på.  En sak som jag ofta tänker på är att folk i allmänhet när de ser en ryttare sitta så här kallar det att hon sitter i stolsits.

Logisk Ridning, innerskänkel

Och när de ser en sån här bild så säger de bra och kallar det att ryttaren sitter i lodrät sits.

Logisk Ridning, ytterskänkel

Men vad folk inte verkar veta är att på bilden överst så ser vi ryttarens innerskänkel och på bilden nederst ser vi ryttarens ytterskänkel.

Det heter ju att hästen ska böja sig runt ryttarens innerskänkel, därför ska innerskänkeln vara längre fram, samt så är tån lite utåtpekande vilket tår blir när sittbenet befinner sig långt fram. I begreppet böja sig runt innerskänkeln så ingår sittbenet, ryttarens skänkel börjar i sittbenet. Sett framifrån så är innerskänkelns lår tjockt och runt.

Ytterskänkeln däremot ber hästen att länga sin utsida, därför är den lite längre bak, tårna pekar framåt vilket tår gör när sittbenet är långt bak. Även ytterskänkeln börjar i ryttarens sittben så eftersom ytterskänkeln är långt bak måste sittbenet vara långt bak. Sett framifrån så är ytterskänkeln platt och syns inte så mkt bakom sadelns knävulster.

Så vi repeterar. Detta är en innerskänkel som hästen ska böja sig RUNT.

Logisk Ridning, innerskänkel

Detta är en ytterskänkel som hästens ska böja sig FÖR.

Logisk Ridning, ytterskänkel

Så enkelt, så logiskt. Så kan någon då berätta för mig varför folk sitter och försöka rida skolor, hörn och volter med fötterna parallella och inner sittben bakåt och ytter framåt, eller för all del specialaren, ytterskänkeln på insidan och innerskänkeln på utsidan?

It makes no sence. En böjning innebär att hästen innerben inte rör sig likadant som hästens ytterben. Då bör ju ryttarens ben också göra olika saker tänker jag men jag är kanske helt ologisk, vad vet jag liksom ….

Det är liksom helt förklarligt att ni inte får igenom saker om ni inte gör som man ska. Då får ni en himla massa symptomfel som såklart alltid måste lösas med tyglar…


Skolad hand

När man tränar Logisk Ridning så handlar det inte så mycket om hästträning utan fokuset är att skapa fantastiska ryttare som sen kan träna hästar. Det är en lång och hård väg som ryttarna vandrar, tid tar det och ont gör det, men bra blir det. Målet för alla ryttare är ju att få den där fina handen. Problemet är att man kan inte träna handen för att få en fin hand utan man måste träna resten av kroppen för att få en fin hand. en fin hand innebär egentligen att handen är stilla i förhållande till hästens mun medan resten av ryttaren rör sig i takt med hästen utan att störa hästens mun.



Ryttaren måste ha skaffat sig så mycket verktyg i resten av kroppen att handen kan ges till hästen medan hjälpgivningen i huvudsak sker i resten av ryttarens kropp. enkelt? Nej, inte direkt 😉

Jag fick en film av en av mina elever när hon rider omkring och hoppar lite. Den var så fin. Kolla hennes händer och kolla hur smidig och lätt hästen är, så reglerbar trots att det ser ut som att ryttaren bara sitter där och åker. Jag har följt detta ekipage i snart 3 år och jag vet hur mycket jobb det ligger bakom detta som ser så enkelt ut. Det är helt enkelt galet imponerande.

Denna ryttare har gått till och med kursen som heter Samordna dina hjälper, snart väntar skola din hand kursen. Och sen kan hon med rent samvete titulera sig beridare. En fantastisk sådan.

Visar filmen. Hästen har vi i princip inte lagt något fokus på att träna, han har bara hängt med på köpet så att säga. Det här är fint. Det ska bli vansinnigt roligt att få fortsätta följa detta ekipage. Var är de om ett år? att se hästträning i termer om år är smart. Då skyndar man i lagom takt så att alla hinner med.

Kolla händerna som bara är där, ser nästan ut som om de bär en bricka. Det här är att ge hästen handen. 

Vad som också är fint att titta på är när de hoppar. ryttarens ben är alltid i balans i förhållande till marken. Jag är ingen hopptränare men jag har noterat att när ryttare hoppar så slänger de oftast bak sina underskänklar mot hästens ljumskar, vilket vore logiskt om de hoppade typ 3 meter högt eller så. När man gör det så tappar man sin balans och då rycker man alltid hästen en aning i munnen i landningen, dvs stör den. 


Lär gärna mer om vår beridarutbildning här

Hur man tuktar en busig Påni

Jag vet inte hur era barn är men de barn jag träffat vill efter att de kommit ifrån den första helt naturliga försiktigheten/rädslan mest bara galoppera omkring utan att ha en plan och hoppa så många hinder det går typ. De liksom ramlar dit pånin vill, allt som oftast vid grinden 🙂

Då heter det att pånin är dum och bråkig. Och ja, om påni hade varit en motorcykel så hade det ju varit något allvarligt fel på den men pånisar är inga motorcyklar. De är levande varelser av kött och blod med en väl utvecklad hjärna. Det är självklart att pånin till slut får nog och blir busig. Det är garanterat inget roligt alls att vara påni till ett barn som behandlar den som om den vore en motorcykel.

Det hjälper inte att tukta pånin, man måste faktiskt lära barnet att rida pånin. Vilket blir otroligt jobbigt om pånin redan har lärt sig motorcykeltekniken.

Det första man bör göra är att ta bort sadeln för barnet. Då kan de inte riktigt fara omkring hur mycket som helst för då ramlar man av. Sadelbrist gör att barnet måste lugna ner sig en aning. Men efter ett tag utan sadel så får barnet oftast en fantastisk balans så att de kan rida motorcykel igen. Då är det dags att börja ge barnet lite lektioner.

Det är viktigt att man tränar på saker där inga tyglar ingår. Det här är ett sätt. Fokuset ligger ju på att få hästen att följa moroten men i verkligheten så tränar vi ju på att använda överkroppen i svängar. Det är önskvärt att man i en senare lektion kommer till att skifta pinnen mellan händerna för att träna likhäntheten som ju är väldigt viktig vid ridning men detta var första gången för både häst och ryttare så vi var glada över att kunna styra över huvdtaget typ.

Det man bör sikta in sig på att utveckla är fokus och ridvägar. Hur man går tillväga beror såklart på barnets personlighet. Vissa tar bäst emot exakta muntliga instruktioner. Vissa måste man göra på andra vis med. Oftast är Learning by doing ett bra val för de extremt fartfokuserade barnen. Barnet har i detta läget själv kommit på att det blir problem , att det inte går så bra. Då är barnet oftast mer villig att lära sig. Man vill ju att barnet rider bra även om man inte står bredvid och instruerar. Det hjälper ju föga att barnet gör som man säger när man står där men vid ridning på egen hand återgår till motorcross.

Det är viktigt att ha ett mål för sin ridning. Det här barnet gillar att hoppa. Då får man ha hoppning som mål, tex att målet är att kunna rida och styra längs en hel bana.

Här visar jag en lång sådan lektion som faktiskt gav resultat som fungerar även utan min inblandning.

När ni tränar era barn så var inte så inriktade på prestation just nu, att prestationen ska vara något som en domare hade godkänt. Träna hellre barnet på en massa olika vis, endast din kreativitet sätter gränserna.

 

Optimera hästens inlärning

Något vi gillar är när hästarna sover och gäspar på våra träningspass och lektioner. I ärlighetens namn så består många av mina egna rid/träningspass av mer gäsp och sov än träning om jag ska vara helt ärlig.

Varför vill man då att hästen gäspar och sover när man tränar den? Jo det är så här finurligt att man ju såklart skiljer på vad man tränar den aktuella dagen. Om jag är ute efter att konditionsträna ute i naturen så kanske vi inte sover alls. Att konditionsträna är att springa, det kan hästar göra i sömnen.

Men de pass där jag vill lära hästen en ny rörelse, då är det väldigt praktiskt att låta den sova lite då och då. Det är inte så att man på något vis kan tvinga hästen till detta utan det är sådant som den gör alldeles av sig själv om vi inte hindrar den. Varför? Jo det är så här kan man säga att hästen har olika system i sin hjärna. Hjärnan styr allt hästen gör.




Vissa av de här systemen kan inte verka tillsammans utan de motarbetar faktiskt varandra. Hjärnan jobbar mot /med kroppen genom ett antal ”ledningar” som kallas för nervsystemet.  Idag ska vi prata om det Autonoma Nervsystemet. Det i sin tur består av tre olika system.

Vi har ett system som står för vår överlevnad. Vid minsta lilla fara, rädsla, oro eller smärta så kopplar kroppen in vårt överlevnadssystem. Detta system kallas för det Sympatiska Nervsystemet och det är alltid i beredskap. Det tar helt över allting annat när fara uppstår. Då styr det blodflödet FRÅN huden och matsmältningsorganen. Det vidgar pupillerna, höjer hjärtrytmen och blodtrycket, den omfördelar näringsupptaget för att höja blodsockret för att ge hjärnan den energi den jobbar bäst på. Och VOILA, kroppen är redo för strid/försvar!!!

 

När hästen (och människan) är i detta tillstånd så handlar vi rent instinktivt, på reflexer. Vi kan absolut inte lära oss något nytt. Det är detta system du aktiverar när du bråkar med din häst. Det är ganska osmart att bråka med en häst om man är ute efter att få igenom en ny rörelse.

Vi har det  Parasympatiska Nervsystemet.
Detta system sköter vila och matspjälkning. När detta system tar över så minskas hjärtaktiviteten, blodtrycket sjunker, Stresshormonerna minskar och må bra hormonerna ökar, matsmältningsapparaten stimuleras och kroppen läkningsprocesser startas. Detta system aktiveras bäst vid sömn.

Nu börjar ni förstå att vi verkligen gillar detta system. Tänk om man kunde få det även när man tränar. Och voila, det kan man ju 🙂 Och nu förstår ni varför vi gillar det så mycket.

Det finns en tredje aktör som ingår i det Autonoma Nervystemet.

Enteriska Nervsystemet . Det består av ett väv-likt system av neuroner som styr funktioner i mag- och tarmkanalen och har särskilda proteiner som ansvarar för kommunikation, ”tankar”, ”minne” och ”inlärning”.

Systemet kallas ibland en ”andra hjärna” för att matstrupen, magen och tarmarna är täckt av ett hölje med vävnad som innehåller samma signalsubstans som i hjärnan, och som påverkas av detsamma.

Hm… Minne och inlärning bor alltså i magen ;-). Det är intressant eftersom 80 % av alla hästar har någon form av magproblem. Kan man alltså kanske få sämre inlärning om man har magproblem? Ja absolut. Tänk er själv när man har ont i magen. Då drar man ihop magen och får en konstig hållning. Man vill skydda sig, man sätter kroppen i stress och inbjuder där med till strid (sympatiska magsystemet)

Jag vet att det är svåra ord och kanske helt ointressant att läsa om på en hästblogg. Men vi gör det enkelt. Dessa tre system som ingår i det Autonoma Nervsystemet är icke viljestyrda. Vi kan alltså inte bestämma över dessa. De bara är. Eftersom de motarbetar varandra så är det så att antingen så är man stressad och i beredskap eller så är man lugn och avslappnad. Vi vill på alla vis koppla bort överleva vid fara systemet om vi är ute efter att lära oss något, det är vi överens om hoppas jag. Då kan det skapas nya minnen och tankar, dvs vi kan faktiskt lära oss (eller vår häst)något då.

Om man varje dag bråkar med sin häst om saker så är det faktiskt så att vi hindrar den från att lära sig det vi försöker banka in i honom.




Om man varje dag tillåter hästen att sova med oss så kan vi lära den något. Vi kan skapa positiva minnen tillsammans. Det är ju himla trevligt faktiskt.

Här ska ni få titta på en lång film från en lektion där vi tränar på bland annat öppna. Kan ni se att vi aldrig skäller på hästen när han gör fel utan då gör vi något som lär honom att göra rätt istället. Oftast lär vi honom att göra rätt genom att korrigera ryttaren. Men inte heller henne skäller jag på 😉 . aldrig skälla, bara lära. Andra saker vi har gjort här för att främja inlärningen är att vi rider på sidepull. Det finns ett bett i hästens mun men det sitter inga tyglar i detta bett. Det är ju tyvärr så att vi under utbildningens gång behöver ta i vår häst. Så är det. Om man tar dessa tygeltag i bettet så är det otroligt lätt att skapa smärta i hästens mun, och smärta gör ju tyvärr alltid att vi avaktiverar inlärningssystemet. Det här ser väldans trevligt ut tycker jag. Ryttaren börjar få en väldigt, väldigt fin hand. Det är vansinnigt roligt att få följa mina ryttare nu när de har kommit en bra bit på vägen. Många, många timmar har den här ryttaren tillbringar ovanpå eller bredvid sin sovande häst. Nu får hon belöningen för detta extremt tålamodsprövande arbete.

Det är lätt att tro att hästen på filmen nedan bara sover, slappar, men det gör den inte. Den sover den fullproppade hjärnans sömn. Jag brukar jämföra det med en dator. När vi har uppdaterat datorn, eller tittat på för mycket bilder/filmer så blir datorn seg och måste kanske startas om för att fungera optimalt. Hästar (och människor) fungerar likadant.  så inlärning hos hästar handlar egentligen bara om hur man ska kunna få in information i hästens hjärna utan att göra honom så upprörd att han känner sig tvungen att aktivera sitt överlevnadssystem. Så enkelt. Att ingen kommit på det innan liksom, då hade hästträningen vi ser överallt sett så otroligt mycket trevligare ut.

Relaterade inlägg

Hästarna bara sover och sover

Att påverka hästens hållning

Det är alltid okey att dela inläggen på denna offentliga blogg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Är din häst liksidig?

Rakriktning är väldigt väldigt komplicerat. Det handlar inte bara om att hästen ska spåra (faktum är att om man tvingar en icke rakriktad häst att spåra, dvs gå rakt så blir dens kropp snedare), det handlar inte bara om att ryggraden är rak, det handlar inte bara om att bakbenen ska jobba liksidigt utan det handlar även om hur hästen fångar upp kraften som bakbenen genererar. De flesta hästar fångar upp all krafft från bakbenen i ett av sina framben. Hästen bär helst mer vikt på ett av sina framben. Ni kan se det på att hovarna blir olika stora. Det är logiskt att tänka sig att den hoven som bär mest vikt plattas ut och blir större än den hoven som inte belastas så hårt.




Hästar kan dock få olika former på framhovarna beroende på hur den betar. Ja det är sant, hästar kan beta sig oliksidiga. Många hästar har i förhållande till sina framben en kort hals. Då når de inte ner till gräset utan att dela på sina framben. Ett framben tar den framför sig, och hoven på detta ben blir stor och bred och platt och får oftast en låg trakt. Det andra benet sätter den bakom sig. Denna hov blir då oftast mindre och högre i trakten, typ åt bockhovshållet.

Så här olika framfötter är det fullt möjligt att hästar har. Givetvis är det i princip omöjligt att rakrikta en sån här häst fullt ut.  Den kommer alltid att ha svårt för att visa sitt bästa jag.

coonandclubfoot

Men vi bortser från det där med hästar som har superesneda hovar och tittar på resten av bogen istället.

PIC_0010

Man kan tex kolla på om hästen är jämnt musklad högst upp mellan sina framben. Man kan även kolla på om frambenen pekar rakt ner vilket är önskvärt. Många hästar har framben som sitter fast brett uppe i bogen men sen står tätt, tätt vid marken. Då är ju frambenen alldeles sneda och belastningen på dem blir fel. Sen kan man även titta hur hela stötdämpningsfunktionen fungerar i frampartiet.

Många hästar är så låste i sina bogar att man i princip inte kan gunga manken så här som jag gör utan att hela hästen håller på att ramla och därmed måste gå iväg eller så låser den fast sig och kör upp sitt huvud. Ni ser att vi tittar på hästens framkotor. Oftast är det en av dessa som inte alls vill vara flexibla utan den är helt låst. Detta är mycket vanligt, det är faktiskt så vanligt att det är ovanligt att hästen är liksidig i sina bogar. Det här ger massa svårigheter i ridning, tex med galoppombyte, ställning, böjning, styrning, problem med skolorna etc. Det är inte så svårt att gissa varför många hästar får återkommande inflammationer i ett av sina framben när man ser det här.




Varför blir det så här tror ni? En av anledningarna är att den här lila grejen om hur man hanterar bogar verkar ha ramlat bort i den moderna ridundervisningen. Den har blivit bortrationaliserad till att handla om att hästen skjuter ut en bog eller hänger på en bog. Thats it. Men en bog kan göra så otroligt mycket mer bus än så.

Folk siktar på skolor och aktivering av bakben alldeles för tidigt idag. Man kan rida hur många skolor som helst utan att få speciellt bra effekt av det eftersom hästar är så finurliga att de bara flyttar om sig lite när du petar in ett bakben så att det relativt sett blir en oförändrad viktfördelning för frambenen.

Men varför gör de så tror ni? Vänsterhänt och högerhänt är ett välkänt begrepp när det gäller människor. Men det är inte så välkänt när det handlar om hästar. Om vi tänker lite logisk nu så inser vi att om någon ska få mig som är högerhänt att bli mer vänsterhänt genom att sparka lite på ett av mina ben eller dra mig lite i huvudet så inser vi det löjliga i detta. Om jag ska bli av med min högerhänthet så måste jag ju träna på att bli mer vänsterhänt. jag måste borsta tänderna med vänsterhanden, kamma håret med vänsterhanden, flytta grepen till andra fattningen när jag mockar etc. Det är samma sak för hästar. De måste FÖRST träna sig att bli mer ”likhänta” fram innan de har någon nytta av att träna sina bakben.

Detta tar tid. Mycket tid. I gengäld får man mindre skador på sin häst och det är ju trevligt.




Den 5 augusti startar den första kursen som behandlar detta område. Man lär sig såna här små saker som man faktiskt kan fixa och greja med sin häst själv, men framförallt så lär man sig upptäcka sakerna.