Det där med tyngdpunkten som jag skrev om i ett inlägg som handlade om heta och springiga hästar..Jag hittade några bilder igår på Facebook som jag med ryttarens tillåtelse lägger ut här.
Bägge dessa hästarna är travare, notera hur lyfta de är framtill och hur nöjda de ser ut.
Denna vackra bild på en häst som får hålla huvudet precis var den vill visar en häst som bär sig fint. Glöm aldrig bort att bära sig spinner över en väldigt vid gräns och hur mycket en häst kan bära sig beror på individ och utbildning och ras. När jag säger att en häst bär sig så behöver det inte betyda att den kan tävla i svår dressyr på den formen utan det betyder att den rör sig på för den stärkande, uppbyggande vis. Kolla på länden som är väl uppe, och hur hög den är framtill och notera hur den väljer att ha sitt huvud för att lyckas bära sig så här. Ungefär så som den bär det till vardags gissar jag. Notera hur ryttaren sitter framåtlutad vilket är ett absolut måste på en travhäst , lutar man sig bakåt eller sitter rakt upp med sittbenen tryckandes ner i ryggen så blir det ingen bra galopp på en travare.
Här ser vi en ”löshäst” i snabbare trav. Väl vinklade bakben, den ”bär” sig baktill så att den kan få ett långt och trevligt framsteg. ryttaren sitter i hästens balans, lite framåtlutad och hästens rygglinje är ”obruten”, dvs att man ser inget ”hål” i linjen mellan manke och hals som kommer av att man tvingar hästen att böjja sin hals på ett felaktigt sätt.
Travhäst i Monte träning, även här är den högre framtill. ”negativt” med denna bild är väl att bakbenet närmast hit är absolut helt obärande, dvs att ingen svikt uppnås i de lederna och slitaget blir hårt på hästen. Både travare och Islandshästar får det här steget i lite snabbare farter, det är ju inte ”nyttigt” men det är ju det som är deras tävlingsgren, då vill man inte ha bärighet, man vill ha FART :-), dvs motsatsen till att bära. Huvudsaken är ju att man tränar uppbyggande mellan passen och det verkar denna häst verkligen göra (det är samma häst på bilden här under).
Samma här, hästen bär sig bra bak vilket man tex kan se på att den framben kommer fram och blir luftiga, bakbenen är väl vinklade, länden är uppe och den tillåts gå med en lång hals och notera vad nöjd den ser ut. Ryttaren sitter i dens tyngdpunkt, dvs lite framåtlutad så att sittbenen pekar bakåt. Notera också hur fin tygellinje ryttaren har, man kan nästan dra ett rakt streck från hästens bett till ryttarens armbågar, samt breda fina händer vilket obalanserade travare oftast behöver om de inte ska börja luta på volten. Man ser också att hennes händer tänker framåt, inte bakåt, dvs de drar inte utan de följer på ett sviktande vis. Ljuvligt att se!!!
Dock kan ni se här att om en travhäst går i en dressyrform så blir den alltid lite lägre framtill och det är ju egentligen det man INTE vill. Men rasen har en byggnad som ser ut så, tvinga den inte att gå som en Frieserhäst med nacken, det är den inte byggd för.
Helt underbara ridbilder, det är så otroligt sällan man ser travhästar som rids så här trevligt. Jag brinner lite för det här med travhästar och det gör mig så ont att se när de rids illa :-(. Men de här gör mig glad.
