Man kan inte annat än att bli glad när man får följa såna här fantastiska elever. Det är extra roligt att mina elever har så totalt olika hästar.

Här ser vi en elev som rider upp för andra kursen, travkursen. Det här är…. BRA.

Här ser vi ett stort och bastant kallblod som rör sig som om han vore en balettdansös. Han rider upp för den fjärde kursen, Rakriktningskursen.

Vackert, vackert, spänstiga bakben och lätta framben, nosen väl framme och härligt framåttänk. Superbra ridet.

Vet du om att man kan gå på väldigt olika sätt? Vet du om att du går olika med höger benet jämfört med vänsterbenet? Vet du att detta påverkar hur du rider… Sjukt störigt eller hur.

Går du ojämnt med dina ben och höfter så kommer din häst att gå olika med sina ben och höfter. Detta kan ju gissningsvis skapa olika rakriktningsrelaterade problem 😉

Att benen kan gå så olika beror mycket på dina höftleder. Det är en kulled, så det innebär att den kan röra sig på väldigt många olika vis. Du kan se hur lårbenet (Femur) har en kula i sin översta del. Denna kula ligger i en ”skål” i vårt bäcken. Kulan gör så att lårbenet är väldigt rörligt.

Väldigt rörligt… Om det inte vore för musklerna. Musklerna kan vara tajta och bråkiga och nästan cementera fast höftleden så den blir stel och orörlig. Då kan inte benet röra sig utan att höften följer med och god ridning blir omöjlig.I slutet av filmem nedan så ser ni hur jag simulerar orörliga höftleder. Det ser ni på att jag blir väldigt sned när jag rör mig på massa olika vis, jag viker mig i midjan, roterar min ryggrad etc. Även hästar gör detta. Ni känner det som att han höjer eller sänker en rygghalva, att ni liksom hamnar på utsidan om hans rygg när ni försöker utföra böjande rörelser (galopp, skänkelvikning, skolor, volter etc). Det beror på stela muskler. Som tur är så är muskler påverkbara, man kan träna dem att bli lösare.

Om du tränar på att gå rakt så kommer du att kunna rida bättre. Jag roade mig med att filma lite på dagens tur på löpbandet. Have fun 😉 Rörelsemekanik är faktiskt väldigt intressant. Du kan se samma tendenser hos din häst om du börjar studera det här. Du kan dessutom se att din häst är en spegel av dig… Frågan du ska ställa dig är om du är en bra spegel för din häst…

Första mötet med Lindah

Efter påtryckningar från granntejejer med sina hästar i området, startades några år tidigare det som idag heter Team Ljungagård. Fanns inga ställe man kunde åka till och ”få va sig själv”, hette det. Det fanns ju bara hoppning och dressyr, varför fanns inget för oss fritidsryttare, fortsatte det. Så hit till Ljungagård fick man komma på träning och vara just sig själv, vilket det är fortfarande.

En av tjejerna sa en dag- Janet, jag skulle gärna vilja att vi hade haft dressyrlektioner här på Ljungagård. Fast… jag menar inte vaaaanliga dressyrlektioner, för.. du vet.. jag förstår inte varför jag ska tex göra en skänkelvikning.

Så problemlösare som jag är funderade jag ett tag och tänkte… hmm.. om vi inte ska ha en vanlig dressyrlektion… Vad har man då?

Jag kommer själv från Islandhästvärlden sen 24 år tillbaks då vid denna tiden och precis bytat ras till tregångshästar. Jag var själv ute på halt vatten och på något konstigt sätt hade en skev bild över hur man red tregångare. En gammal bild i huvudet över hur jag trodde man skulle rida fast jag inte ville rida så, ja.. Jag kände väl också att det var en bra idé, för någon dressyr ryttare är jag verkligen inte i mina mått mätt, jag är en funktionsryttare, som jag kallar det idag.

Jag vill minnas någon av team-tjejerna hade sett Logisk Ridning sidan på Facebook, med ett gilla. Jag blev nyfiken, tittade in på sidan.. Det fortsatte några veckor, tills jag hade bestämt mig att jag var ärligt nyfiken på vad den här människan hade att säga. Det var ju helt superkonstigt i text. Jag menar, hur kan man veta att det är så man ska göra? Vem har liksom förklara för henne när ingen har förklarat för oss andra? Är detta verkligen sant?

Jag hade samtidigt några år inom häst-rehab och utbildat mig på Axelssons åren tidigare. Jag har i många år själv jobbat med ”problemhästar” och gångartshästar är verkligen en tankenöt och känsel-ridning ut i fingerspetsarna, så… Någonstans ringde en klocka att det fanns en röd tråd i vad den här tjejen sa. Jag var ärligt nyfiken och jag ville ärligt veta mer, men för den sakens skull vet jag idag, att jag var inte mottaglig vid det tillfället.

Något som jag idag tycker är viktigt att fråga sig själv. Ok! jag är nyfiken och villig, men är jag mottaglig för den information som kommer? För det betyder att man måste lägga delar av sin egen saliga tro till sidan, göra sig transparent och låta sig ledas. Skrämmande som vuxen, mycket skrämmande…

Det bestämdes att Lindah skulle besöka Ljungagård på sommaren. Jag följde sidan under tiden. Jag var fortfarande inte mottaglig, bara villig…(fast det förstod jag inte då)
Tjejerna jublade! Lindah skulle komma! Nu skulle vi minsann få en massa information. Vi fritidsryttare! Tänk! Äntligen… Alla var så villiga.. Men.. var de mottagliga?

Lindah kom på sommaren, som en Spansk frisk fläkt till vårt kunskaps-torkade Ljungagård. Behöver jag säga att tjejerna, som låg på under tiden, som önskade mer information, som var villiga, ingen fanns vid första träffen, faktiskt ingen..

Det blev en superintressant kväll i ladan på Ljungagård. Det gjordes övningar på ridbanan, det var rita på tavlan, det var tystnad, det var skrynkande ögonbryn. Vissa gick hem med hopp, andra rynkade näsan. Men jag vet idag, att alla fick något med sig från den kvällen oavsett vilken gren man tillhörde. Det pratas än idag, om kvällen i ladan på Ljungagård.

Första ridlektionen för Lindah var i regn vill jag minnas. Regnet kunde jag skita i, men asså.. Jag fattade inte ett jota.. Och det var ju så knepiga grejor hon pratade om.. fast.. egentligen förstod jag det.. jag kunde bara inte förstå ändå.. Vad är det för instruktörsord? Aldrig någon som använt..hmmpff.. Hon sa till MIG vad jag skulle göra? men säg vad jag ska göra med hästen!!!

Absolut en släng av vuxen-rädsla slank in. Jag kunde ju rida, aldrig någon som sagt att jag red dåligt. JAG ÄR MINSANN FÖLJSAM! Jag som ridit in oräkneligt med Islandhästar, haft elever sen jag själv var tonåring, tävlat högt upp i klasserna, som var anlitad för min kunskap om gångartsridning.. Det jag missade (med glädje) i huvudet, var 18 år med sjukdom, att jag blivit vuxen och stel, att min kropp behövde servas och att jag var totalt omedveten om var min kropp befann sig, mot vad hjärnan trodde den uppehöll sig.

Behöver jag säga att i alla strider vi gick, blev det 261-0 till fördel för Lindah.. hahahah!!

Jag är tacksam att hon orkade stå ut med mig, för jag kan inte ha varit en lätt elev.

Jag ska ändå tillägga, att jag fram tills för några månader sen, haft min guard uppe. Det är så vuxna gör och säkert du som läser också, det är helt ok.

Idag, nästan 3 år senare, är jag fullständigt övertygad om att Lindahs sätt att utbilda ryttare, för det är just det de är, utbilda ryttare till nya verktyg, är för många ett vinnande koncept.

Varför frågar du nu som inte följt med på färden. Jo, efter att jag satt på föreläsningen med veterinärerna och forskarna, som bekostas av Ulla Håkansson (dressyrelitens drottning), kunde jag inget annat är falla till ro. Jag sänkte guarden hela vägen och insåg där och då, Lindahs sätt är så välbeskrivande och nerbenat lektionsinriktat med en röd tråd. Inget av det som forskarna tog upp var något nytt för mig. Jag log och skrattade mig genom föreläsningen och kände mig faktiskt ashäftig som förstod 99% av deras information. På den korta tid de hade på en förläsning, pratade de faktiskt om hur vi måste bli medvetna om vår egen kropp och våra funktioner, kortfattat. Inget om hjälpgivining på häst.

Vi ser mer och mer information på nätet och böcker om olika träningesformer, vi läser om ryttare som utför avslappning och vad allt det nu kan vara, oavsett vilken gren man intresserat sig för. Skogsmulleridning är faktiskt också en gren i mina ögon.

Att lära sig rida handlar mer om ryttaren än hästen i ärlighetens namn.

Så tack Lindah för din energi!. Jag vet att det krävs otroligt många timmars studier om människohjärnan, kroppskontroll och inlärningsbeteende, hästhälsa, biomekanik och fysiska lagar etc för att få till dina kurser. Vi ser bara toppen av isberget i kurserna.

Janet

Unique Horse

Man kan inte annat än att bli glad när man ser såna här ridprov. Här är det en Islandshäst som rider upp för den 4de ridkursen, rakriktning.  Det är inte många Islänningar som är så här stadiga i gångarterna och formen och bär sig så lätt så lätt med härligt smidiga bakben.

Här ser vi en anna elev, som rider upp för den tredje ridkursen, bogkursen. Så fint, så fint.

Det är ingen hemlighet att hästar lätt går sönder. De får ont i munnen, de får ont i benen, de får ont i ryggen…. Vi anlitar massörer och kiropraktorer, vi sprutar hästarna i lederna…

Tänk om man hade kunnat förebygga istället så att man slapp allt sådant. Det finns en tendens idag till att man pratar om alla skador som hästen får i olika ord. Kotledsinflammation, Hovledsinflammation, Kissing Spines, Överliggande Tornutskott, Spatt, SI ledsproblem etc.

Men vet ni en sak? De där orden betyder något. Det betyder att hästen har ONT. Jätteont. När ni beklagar er över att man får behandla igen, så betyder det att hästen har jätteont jättelänge. Alla som någongång har haft ont i en led, eller ryggvärk eller kanske har fått ett ryggskott vet att smärtan kan göra en tokig. Hästar är av kött och blod. Levande, kännande varelser. De får lika ont som vi får.

Jag märker en tendens att man nämner tex ordet Kissing Spines på samma vis som man pratar om sin bil som har dåliga stötdämpare som man måste byta…. Bilar har inga känslor, men det har hästar.

Om vi har en bil med dåliga stötdämpare så byter vi stötdämparna. Det gör vi för att om stötdämparna inte fungerar så kommer resten av bilen att ta skada, det är smart att byta dem. Vi kanske inser att det är läge att köra lite mer försiktigt på skumpiga grusvägar så att vi skonar stötdämparna.

Hästarnas stötdämpare finns i hela dens kropp. Om en enda av dessa stötdämpare inte fungerar så får det följder i hela hästens kropp.

Den viktigaste stötdämparen sitter i hästens bäcken och bakben. Om ni tittar på skelett nedan och tänker er att en stor tyngd trycker rakt ner på hästens bakdel så kommer hela bakbenet att tryckas ihop, lite som ett dragspel. Detta är den kroppsdel som klarar av att belastas.

 

Om tyngden ligger på frambenen istället så blir det fel. Hästens framdel  har ingen ”dragspelsförmåga”, den är faktiskt väldigt dålig på att bära vikt. Om hästen bär mer vikt på framdelen så brukar det se ut så här, hela hästen börjar luta framåt, den har liksom inget val då frambenen inte kan vikas ihop utan de förblir liksom raka. Ryttaren upplever att hästen biter sig fast i bettet, hänger i handen, alternativt undviker bettet helt, dvs knäpper av och att den är ”dum”.

Om ni tittar på bägge bilderna ovan så ser ni att på den första bilden så är bakbenen in under hästen och på den andra bilden så är bakbenen bakom hästen.

Många vet att hästen ska trampa in under sig. Men visste ni att hästen kan trampa under sig fel? Hela meningen med att få hästen att bära mer vikt på bakdelen är att man vill utnyttja den stötdämpande effekten. Denna effekt utnyttjas endast om ALLA lederna i bakbenen används. Om en enda led inte används så får man ingen stötdämpande effekt.

Det är inte svårt att få bakbenen in under hästen, men det är däremot väldigt svårt att få hästen att göra det korrekt. Här ser vi en ponny som inte har stötdämparna aktiverade i sina bakben. De är raka och stela.

Här ser vi en Islandshäst som har alla leder i bakbenen väl aktiverade, dvs han använder sina stötdämpare. Just i denna film tränar vi just på detta, att ANVÄNDA sina stötdämpare.

Vi måste förstå att undertramp kommer EFTER att stötdämparna är aktiverade. Detta gäller på ALLA raser och för alla tävlingsgrenar och för alla gångarter.

Dock är det så att när hästar går så här så lockas de flesta att börja driva på. Det är dumt att driva på i detta läge. Då kommer hästen nämligen att återgå till att gå med stela bakben och ingen styrketräning sker. När hästen går med aktiva bakben så tycker många ryttare att den känns stolpig. Stolpig är bra för det innebär att hästen bär.

Kan i förstå att det är i detta stolpiga tillstånd så bygger man hästar. Det är som ett gympass för hästar. Tack vare att farten är låg så sliter man inte på hästen. Detta gör att skritt är en ypperlig gångart att träna hästar i. Jag kan ju bara se på mig själv när jag är på gymmet, jag får mest ut av min träning när jag lyfter vikterna i ”skritt”, dvs långsamt. Om jag ökar tempot så kan vikten kännas lättare men det beror endast på att jag fuskar, inte på att jag blir starkare.

Det flesta ryttare kommer dock att driva på när hästen blir stolpig. Då säger man åt hästen att INTE bära, utan att springa. Det är då man får de där spagatbakbenen som är så populära idag. Ni ser här att bakknäet INTE fungerar som en stötdämpare. Ibland kan det se ännu värre ut, det kan vara en meter eller mer mellan bakbenen sett från sidan. När hästen går så här så bär den INTE vikt på bakbenen. Den kommer att få alla de där orden som gör ont. Fronten är förvisso högre än bakbenen men det beror ju på att bakdelen är sänkt.

.

 

Obärig häst, notera det raka stela bakbenet samt svansen som inte mjukt välvs neråt.

Så om din häst ofta går sönder, så kolla över om han har fungerande stötdämpare i bakdelen. Du kan även kola över dig själv om DU har fungerande stötdämpare i din egen bakdel. Det är ju tyvärr så att hästar härmar oss. Så om du inte fungerar så kommer inte hästen heller att fungera. Någon som undrar varför lodrät sits är viktig så kan ni kolla på den här bilden 🙂 Lodrätt människa ger lodrät häst. Dock hjälper det inte ett dugg att man sitter och ser lodrät ut men har stela leder. Man måste ha stötdämparna aktiverade även i sig själv annars blir det bara fel.

Jag tränar mest ryttare. Att få dem att bli underbart stötdämpande ryttare. Man kan träna detta även när man befinner sig på marken. Alla mina kurser ger ryttaren mer och mer stötdämpande förmåga. Här ser vi en ryttare som går den tredje Arbete Vid Hand kursen träna sin lodräta sits, att gå bärigt. Ser ni att hästen härmar henne? Hästar härmar oss inte bara när vi sitter på utan även när vi står bredvid dem. Det här är ett väldigt bra sätt att träna hästar. Ger absolut noll slitage på dem men de tränar sig ändå i bärighet. Här länger hästen hela sin överlinje så fint, så fint.

Något som de flesta känner till är det här med att vika sig i midjan, alla gör det och de flesta retar sig lite mer eller mindre på att de gör det.

Att vika sig i midjan är en livräddningsreflex som träder in när du inte sitter mitt över din häst. Du ser förklaringen på denna reflex i filmen nedan.

Det här är ju helt logiskt. Klart som korvspad att vi inte vill ramla av. Det är väl superbra att vår fantastiska kropp har såna här finurliga mekanismer. Dock är det kanske inte speciellt bra för hästens hälsa att vi har de här mekanismerna eftersom det gör att det går ju alldeles utmärkt att rida fast man viker sig i midjan. Det gör att vi kan ta oss runt en sväng som på bilden nedan utan att ramla av. Ni ser att hela hästen lutar inåt. Då lägger den en massa vikt på sitt innersta framben vilket bland annat är upphovet till kotledsinflammationer. .

Kotledsinflammation är ett oerhört smärtsamt tillstånd för en häst. Det intressanta är att denna anledning till åkomman sällan nämns. Man brukar skylla på massa annat. Typ så här kan det låta. Länk.

Lederna i hästens ben är s.k gångjärnsleder, de kan böja ihop sig och dras ut raka. De är inte som tex höften eller axeln en kulled som kan böja sig åt alla håll.
Så om man tvingar hästen att ta sig runt en sväng så här så ber man leden göra det omöjliga.

I en led så finns det en glidyta som är väldigt, väldigt stark och som tåler i princip hur mycket belastning som helst. Denna glidyta sitter så att det endast är när skelettdelarna möts exakt så som det är tänkt som den fungerar. Om hästen av olika anledningar belastar sig ojämnt eller snett så kommer skelettdelarna att mötas lite utanför det tänkta starka spåret och då blir det inflammerat på väldigt kort tid.

Hur tror ni att det påverkar hästens leder att gå så här i en sväng? Exakt, det blir ajajaj.

Om man har en häst som får kotledsinflammation så är det en bra ide att se över sin sits och att undvika att rida på böjda spår tills man behärskar det mest grundläggande som finns, att sitta mitt över sin häst.