Du kan bli ditt egna Equiband om du vill

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2019)

Equiband är något som är poppis inom många olika grenar och inriktningar. Har du aldrig hört talas om Equiband så kan du läsa om det i länkarna jag lägger längst ner i inlägget. Jag klipper in lite text här om det, taget från Svensk hästrehabs hemsida.

”Vad är Equiband?
Equiband är ett unikt träningsredskap som hjälper hästen att aktivera underlinjen (magmusklerna) samt uppmuntrar hästen att kliva in mer under sig och därmed flytta tyngdpunkten bakåt. Dessa två “aktiviteter” är avgörande för om hästen ska kunna utnyttja bakbenens kraft till att lyfta fronten – det jag kallar obruten överlinje – och är förstadiet till högre samling.

Hur fungerar det?
Systemet bygger på hur man på humansidan länge arbetat med fysioterapi för att aktivera muskler/muskelgrupper som av någon anledning inte har full funktion. Genom viss stimulans utifrån kan man påverka receptorer i hud/fascia som skickar signaler till hjärnan som i sin tur exempelvis aktiverar muskler. Exempel – om du rör vid något hett finns receptorer som känner av och skickar signal till hjärnan som ser till att du drar bort handen innan du ens hunnit tänka. I fysioterapin vill man stimulera receptorer så att signaler skickas kontinuerligt och ger en konstant aktivitet i önskad muskel. Det är alltså angeläget att stimulin fortsätter under längre period för att bana in nya rörelsemönster som kroppen lär sig använda även när stimulin inte finns där.

Man prövade på hästar och fick samma önskvärda respons och därifrån utgick man när man skapade systemet.”

Okey, det låter ju bra verkar flertalet tycka. Jag personligen tänker att det kan vara en bra grej på hästar som man av någon anledning inte kan rida. Men visste ni att man kan lära sig rida så att man får samma effekt som av ett Equiband?

Det är det vi gör här i Logisk Ridning. Jag kallar det dock för att man skaffar sig en beridarrumpa. Det innebär grovt förklarat att man går efter tesen att om man placerar en levande varelse ovanpå en annan levande varelse så kommer den översta varelsen att påverka den undre på olika vis.

Om ryttaren är placerad lite snett över hästens rygg (tex. det ni ryttare känner som att det är svårt att få ner ett sittben, man tappar stigbygeln på ena sidan, det är svårt att svänga åt ett håll, hästens biter sig fast i en tygel etc)) så kommer den undre varelsen, hästen att behöva kompensera för det. För varje centimeters förskjutning av vikten så tvingas hästen att kompensera för 10 % av din vikt, dvs om du väger 50 kg och sitter två centimeter över på hästens ena sida så bär hästens ena sida 30 kg och den andra 20 kg. Du kan ju fundera på vad det får för effekt på hästen. Läs mer här

Om ryttaren sitter svankandes med slapp rumpmuskulatur så kommer hästen att svanka och ha slapp rumpa. Det är det ni ryttare känner som att hästen har svårt att gå i form, dvs kör upp huvudet hela tiden. Läs mer här

Om ryttaren sitter med slapp mage eller ännu värre, håller in magen och försöker se smal ut, lutar sig bakåt i äkta svensk dressyrsits så kommer hästen att bli likadan. Det är det ni ryttare känner som att hästen är springig, svår att stanna och hård i munnen, tung i handen. Läs mer här

Om ryttaren sitter exakt mitt över hästen med en rumpa som signalerar styrka och muskeltonus och en mage som är idrottsmässigt stark så kommer hästen att göra likadant. Det är lite samma sak som Equibandet gör. Skillnaden är att om du själv är Equibandet så kan du själv välja när det ska vara på och av. Du kan använda det mer eller mindre utefter vad som krävs just då och viktigast av allt, du kan ge hästen full eftergift när han gör sitt allra bästa. Hästar lär sig av att man slutar göra saker, det är belöningen för hårt arbete. De lär sig konstigt nog inte speciellt mycket av att börja göra saker eller att göra saker länge. Det är därför smart att se till att sluta göra övningar ofta, ofta ofta för att maximera inlärningen.

Hur gör man detta då? Hur blir man ett Equiband, eller beridare som jag kallar det? Man tränar, man tränar och man tränar. Titat gärna på våra onlinekurser i ämnet. Vi har en lång serie av kurser som på olika sätt bygger upp dig, muskel för muskel till en komplett ryttare.

Titta på våra kurser här

Jag måste dock klargöra lite om den inklippta texten överst, jag håller inte med om alla påståenden eftersom forskningen numera äntligen har kommit ikapp det vi vetat länge..

Equiband är ett unikt träningsredskap som hjälper hästen att aktivera underlinjen (magmusklerna) samt uppmuntrar hästen att kliva in mer under sig och därmed flytta tyngdpunkten bakåt. Dessa två “aktiviteter” är avgörande för om hästen ska kunna utnyttja bakbenens kraft till att lyfta fronten – det jag kallar obruten överlinje – och är förstadiet till högre samling.

Man vill egentligen inte att hästen kliver in under sig eftersom en häst som kliver in djupt under sig blir framtung. För att få det där övertrampet så krävs det nämligen att hästens framben är djupt in under hästen, dvs hästen hänger framför sina bogar. Det är ju motsatsen till samling tänker jag. Läs mer här.

Då kommer ju hästen INTE att lyfta fronten, iallafall inte utan en ryttare som fysiskt bär hästen med tyglarna. Den kommer inte heller att flytta tyngpunkten bakåt. Läs mer här

Nåväl, det är petitesser, tanken bakom att vilja aktivera hästen mage och rumpa är bra, väldigt bra.

Vill du bli ett Equiband så titta in på våra kurser, du kan starta redan idag om du vill.

Du som redan gått onlinekurser hos Logisk Ridning får gå om dessa kurser kostnadsfritt. Läs mer om hur du gör här

Equiband

Equiband-frågor och svar

Please follow and like us:

Varför är det dumt att följa ett spår?

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2018)

Många undrar varför kan Logisk Ridning är så ”flummigt”. Det verkar inte finnas en röd tråd i utbildningen. Varför kan jag inte ge er en tydlig mall att följa, en röd tråd som det så vackert brukar heta, så har ju alla andra grenar och inriktningar det. Måste jag komplicera det hela så här?

Alltså, egentligen är det inte komplicerat. Ni har bara ännu inte förstått den röda tråden än. Många tror att ridning och hästar kan förklaras som en röd linje, lite som en tunnelbanetabell med tydliga stationer. Här ser vi Röda linjen i Barcelona. Tänk om hästträning vore så här enkelt och överskådligt. Det är ju om ni tänker efter så som inriktningarna vi studerat tänker sig hästträning. Först kommer vi ifrån Hospital de Bellvitge, därefter tränar vi mot nästa mål som är Bellvitge, beger oss sen till….

Nä, vid närmare eftertanke så kommer inte röda linjen att fungera vidare bra som en mall för dagens ryttare. Den innehåller för många stationer. Vänta, jag ska leta upp en mer passande linje, återkommer……..

Happ, jag fann den, Linje 9, om jag lägger ut linje 9 så kommer jag att få tonvis med följare, alla kommer att vilja träna linje 9. Mina instruktörer under utbildning kommer att älska mig ;-), Varför tilltalar den här linjen folket? Den är överskådlig. Man kan se och ta till sig hela linjen med ett ögonkast. Man kan räkna stationerna på sina fingrar. Bokstäverna är stora. Det finna en bild på en rullstol på alla, det är alltså inget som sticker ut, alla får vara med och leka 🙂 Linje 9 är det många tränare som använder sig av. Man använder ett par enkla ord som man upprepar och upprepar vilket skapar igenkänning för folket. De får en tydlig mall, en ram. Den här tränaren vet vad den talar om utbrister folket och så tränar de sina hästar att gå från La Sagrera till Onze de Setembre. till Bon pastor….

Problemet med det här är att hästar är inte anpassade för att gå på en linje och stanna på specifika stationer… En häst är ett stäppdjur som planlöst vandrar/ramlar omkring där maten lockar och bogen ramlar. Han behöver typ hela Barcelonas tunnelbanenät som spelplan och vad värre är, för att träna honom individuellt så måste hans tränare kunna förstå hela detta tunnelbanenät.

Jag är väldigt välbekant med Barcelonas Metro. Jag bodde i Barcelona ett halvår och jag har aldrig bott i en sån stor stad. Jag var typ paralyserad av chock av alla intryck. Jag kände typ ingen där från början så jag bestämde mig för att all ledig tid när jag inte jobbade så skulle jag åka tunnelbana. Köpte mig ett månadskort och tog en linje i taget. Hoppade av på alla stationer, såg mig omkring lite och åkte sen till nästa station. Metron går typ var tredje minut så det är inte så långdraget som det låter att hoppa av på alla stationer. Oj vad mina ögon fick se mycket.Jag har en väldigt vetgirig hjärna som lätt blir uttråkad och när den blir uttråkad så blir jag deprimerad. Ett sätt att hindra hjärnan från att bli uttråkad är för mig att varje dag (även än idag) se något nytt varenda dag. Inte bara se utan att verkligen SE.

Man kan på detta vis se fantastiska vyer även precis utanför ens eget hem fast att man bott där i åratal. Men Barcelona gav mig såna otroliga input. Helt galet intressant stad. Har massa bilder på min fb från detta äventyr. Nostalgerar däribland. En annan anledning till att jag ville lära mig systemet var att när man är invandrare i ett land och inte riktigt behärskar språket så är det enbart väldigt trista jobba man erbjuds. Dock är det alltid lätt att hitta jobb som Guide. Jag älskar att jobba som Guide. Men för att kunna göra det så måste man inte bara kunna linjerna, man måste veta vad som finns vid alla stationerna, veta varför man vill åka dit eller för all del varför man inte vill åka dit. Man bör också veta att när man INTE ska åka dit eftersom man typ inte vill bli ihjälslagen ;-), Barcelona är en farlig stad om man hamnar i fel område på fel tid. Så då blir kartan ännu mer komplicerad, typ så här om vi börjar dela in staden i områden.

När man kan områdena så måste man dela in staden i gator och kvarter.

Därefter så tar man bara tunnelbanekartan, ritar av den på en genomskinlig overheadbild och placerar den mentalt över gatukartan och voila, nu kan du jobba som guide :-). Puh, jag vet att jag har kokat era hjärnceller både en och två gånger redan. Så vi gör det lite lättare. Vi sätter helt enkelt en sån där kartnål på punkten Barcelona, det är bra nog, enkelt. Och sen överger vi alla tankar på att jobba som guide 😉

Men..Det gnager i mig, jag måste kanske behöver lära sig Barcelona. Jag gör en annan typ av karta där jag märker ut det viktigaste, det som kan intressera turisterna. Jag låtsas att turisterna är sex år gamla så jag gör det i enkel bildform. För egentligen så är det ju så att som turist i Barcelona så behöver man kanske inte kunna alla detaljer. Det räcker förmodligen gott att visa dem den kändaste arkitekturverken då Barcelona är känd för just det, samt zoo för det gillar barnen och så den där kända stadion för alla fotbollsfrälsta. Om jag som guide får en fråga om något annat så kan jag ju faktiskt leta upp det på internet just när och om jag behöver det. Turisterna behöver inte veta det nu.

Och sen då? Var tar du oss nu undrar ni säkert. Jo, därefter så flyttade jag till Fuengirola, en liten sömnig stad på Spanska solkusten och så började jag lära mig den staden ;-). Dock ska jag bespara er de detaljerna för den staden får småländska skogen att framstå som fancy 😉

Men, vart vill jag komma med allt det här. Jo, det är att det finns ingen enkel väg att träna hästar. Något av det farligaste man kan göra för sin egen personliga utveckling och för sin häst är att bestämma sig för att hålla ett visst spår, följa en viss linje. Varför? Jo för att hästar vet inte om några linjer. Om du hade placerat en flock hästar i Barcelona så hade de bajsat ner hela staden, inte följt en enda linje. Det är nämligen bara människor som har behov av linjer, inte hästar.

Så man får en massa mänskliga följare om man lägger upp sin filosofi i form av Barcelonas Gula linje nr 9. För hästarna blir det dock inte så bra. Och jag vill jobba för hästarna, inte för människorna. Och jag vill utbilda fler som vill jobba för hästarna.

Varför vill människan följa linjer? Jag tror att det är så att i vår värld, speciellt i PK landet Sverige så är allt så tillrättalagt, alla ska få lika mycket, ingen för exkluderas, fort ska det dessutom gå och om det är för jobbigt så gör man något annat. Typ hoppar inte av på den stationen utan man åker vidare till nästa station. Det där med att hoppa över stationer som är jobbiga är typiskt för vår moderna tid. Om man var en bonde för 100 år sen och tyckte att det var jobbigt att, tja, hugga hö så fick det följder i form av att hans ko svalt ihjäl på vintern och svalt kon ihjäl så fick familjen ingen mjölk och svalt ihjäl den också. Man kunde helt enkelt inte hoppa över saker. Det fick ödesdigra konsekvenser. Idag så om vi inte orkar göra och ta med sig en matlåda på morgonen så kan man helt enkelt bara köpa mat i vilken affär som helst. Det få liksom inga konsekvenser när vi ”hoppar över en station”.

Vi liksom lever i språnget. När man gör så, lever i språnget så kan man säga att vi är på flykt. Ju mer vi flyr ju mindre blir vår frontallob och ju mer aktiv blir vår amygdala.

Ju mer aktiv vår Amygdala blir ju mindre aktiv blir vår frontallob. Läs lite om den här. Jag klipper in texten rätt av här ifall den försvinner men den är alltså kopierad och inte skriven av mig.

Bakom pannbenet sitter pannloben vilken är den senast utvecklade delen av människans hjärna. Det är där omdömet sitter. Hjärnan har utvecklats genom att lägga till nya delar allt eftersom vi har behövt dem för att anpassa oss och överleva. Från den första hjärnan, som utvecklades för 250 miljoner år sedan, har det nya sedan lagts till det gamla, från nacken och framåt och pannloben är den senast utvecklade delen. Vi har alltså kvar allting, från de allra äldsta och enklaste delarna till den senaste utvecklade, pannloben. Det är den senast utvecklade delen av hjärnan hos människosläktet och det är också pannloben som utvecklas sist hos oss som individer. Den anses av de flesta forskare vara fullt utvecklad först vid ungefär 25-års ålder, en del vill sträcka sig så långt som till 30 år.

Pannloben, hjärnans beslutsfattarcentrum som ibland också kallas för frontalloben, styr över impulskontroll, planering, omdöme samt verkställande av planer. Det är pannloben som skiljer oss från djuren och gör oss civiliserade. Den samordnar också andra delar av hjärnan. Efter att ha undersökt hur den normala tonårshjärnan utvecklas har forskare kommit fram till att pannloben mognar långsamt. Förmågan till framtidsplanering, överblick, sållande av intryck och riskbedömning är alltså inte fullt utvecklad hos tonåringar. Det är skälet till att ungdomar har svårare än vuxna att se framåt och att de ofta tar onödigt stora risker. Det kan förklara varför unga provar droger eller har oskyddat sex trots att de vet att det är förknippat med stora risker.

Man har också gjort mätningar på ungdomar och sett att uppgifter som är förknippade med större belöning utlöser en överdrivet positiv reaktion i hjärnans belöningscentrum. Om man har ett överaktivt belöningscentrum kombinerat med en icke fullständigt utvecklad pannlob så riskerar man att ta större risker när det gäller att söka njutning. Man har också lättare att fastna för snabba belöningar än att ägna sig åt sådant som ger njutning och belöning på längre sikt.

Man tror att den här osynkade utvecklingen av hjärnan beror på att ungdomar förr skulle ha modet att lämna sin familj och sin by för att hitta en partner och börja sitt eget liv. Hade pannloben varit fullt utvecklad hade nog ungdomarna blivit kvar hemma i trygghet hos mamma och pappa.

Den översvämmade hjärnan är titeln på en bok av Torkel Klingberg. Han beskriver  i boken hur vi fortfarande begränsas av vår gamla hjärna  i dagens moderna samhälle. Även om det hänt massor sedan den första hjärnan började utvecklas går det otroligt långsamt för hjärnan att anpassa sig efter nya saker. Den hjärna vi har idag är nästan identisk med den som våra förfäder Cro Magnon-människan hade. De levde för ca 40 000 år sedan men ändå har inte mycket hänt i hjärnan sedan dess. Vårt arbetsminne är det samma som hos våra gamla släktingar. En Cro Magnon-människa träffade mellan 50 och 150 människor per år. Kanske är vår hjärnan ännu inte anpassad för fler möten än så. I så fall är det lätt att förstå varför man ibland kan känna sig överväldigad och överhettad i dagens samhälle.

Många ungdomar, och vuxna för den delen. anser sig anpassade till den nya tekniken och tror att de kan ägna sig åt multitasking, det vill säga att göra flera saker samtidigt. Oftast handlar det om att ha tillgång till uppkoppling samtidigt som man ska göra skolarbete. Med samma arbetsminnes- kapacitet som våra förfäder som levde i grottor och jagade på savannen säger det sig självt att det inte går. Det finns forskare som säger att det kommer att ta 1000 generationer till innan vi kan börja multitaska.”


Kortfattat. Ju mer vi stressar omkring och hoppar över stationer ju dummare blir vi. Man kan ju inte lära sig något när man stressar/flyr (det är samma sak att stressa och att fly). Att skola en häst och att skola en människa innebär att bygga upp frontalloben, den sist uppkomna delen i vår hjärna. Om vi följer linje 9 så är det enkelt att förbli ”dum”. Det känns bra för många och det ska ingen klandras för givetvis. Vi väljer alla våra strider efter ork och personligt tycke och smak. Problemet är bara att vad gäller hästträning så går det dåligt att förbli ”dum”. En häst som man inte bygger upp frontalloben på kommer att behålla sitt för honom helt naturliga flyktbeteende vilket gör honom till en otrevlig och opålitlig ridhäst vilket kommer att göra människan rädd för honom, dvs hindrar hennes Frontallob från att växa och tillåter den primitiva Amygdalan att växa sig stor och stark.

Detta skapar då rädsla. En av de logiska instruktörerna är kurator och hon har skrivit lite om rädsla här.

Där ser ni att rädsla innebär lite mer än att vara rädd. Rädsla ligger till grund för många olika sorters känsloutryck varav de flesta är väldigt otrevliga för hästen. Många blir hårdhänta och aggressiva när de blir rädda medan det egentligen inte handlar om hästen egentligen utan sina egna hjärnspöken i form av prestationsångest, rädsla för att falla av, rädsla för vad andra ska säga eller tycka, etc.

Vi har idag en ridkultur som är hemsk otrevlig för hästar. Man ser upp till de som tävlar. De är idolerna som alla vill vara som. Problemet är att tävling i den form vi ser idag ofta innebär extremt obehag för hästen.Många människor försöker stoppa ridsportens tragiska utveckling. Oftast genom att prata skit och smutskasta utövarna eller genom att hitta andra sätt att dra i hästhalsar på, snällare sett 😉 . För om ni tänker efter så består oftast inriktningar av att påverka hästens hals på olika vis. Ganska kul att se utifrån, hur de tror att de gör något fantastiskt, få se nu, om vi drar i den här vinkeln istället, då är det snällare än att dra från den här vinklen. Vissa har kommit på att de inte vill dra alls så de tränar hästen naken eller inte alls. Fantasin har inga gränser här 😉 …Det hjälper ju dock föga om man vill ändra systemet.

Men om vi återgår till linjerna. Vad är logisk ridning. Logisk Ridning är ett sätt att lära ryttare känna och att lära instruktörer att se. (Intresserade hittar våra kurser här)Det är alltid hästen som är den egentliga läraren. Var övningen bra så blev hästen mer lösgjord efteråt, eller så blev ryttaren mer avslappnad efteråt, eller så blev hästen mindre avogt inställd till träning. Då kan man inte följa enbart gula linjen. Logisk Ridning använder saker från alla inriktningar. Det innebär att man måste lära sig att hoppa mellan linjerna helt enkelt. För att lära er detta så måste ni börja lära er se och förstå vad ni ser. Det tar tid. Ge det tid. Det är så med alla inriktningar att det kommer alltid en tid när det är bra att göra si och sen kommer det en tid när det är fel att göra så. Att bli en bra hästtränare är att lära sig alla linjerna i Barcelonas tunnelbanesystem och ni måste lära er var man hoppar av linje tre för att hoppa på linje åtta. Det enda som är dåligt är att fastna på en linje. Det är verkligen jättedåligt.

Sådär ja, jag tror jag avslutar nu men visst blev ni klokare och mindre förvirrade nu ;-)? Inte 🙂

Du vet väl att det aldrig är för sent att påbörja ditt utvecklingsarbete mot att bli en bättre ryttare och hästmänniska? Du kan starta en logisk onlinekurs precis när du vill. Du hittar kurserna här.

Please follow and like us:

Söndagens onlinemöte

Som vanligt blir det ett Söndagsmöte för alla aktiva onlineelever. Temat för den här gången blir

Hästproblem och problemhäst-om varför hästen inte gör som jag vill.

Som vanligt gratis för alla aktiva onlinekursare och du hittar länken i ryttargruppen. Om man vill delta fast man inte är en aktiv kursare så går det bra, kostnaden är då 100 kr. Som vanligt startar mötet 20:30, och då stänger jag det så att vi inte blir störda under mötets gång så kom i tid 🙂

Please follow and like us:

Hästen är för kort

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2017)

De hästar som absolut svårast att rehabilitera om och göra dressyrhästar av är dressyrhästar hur konstigt det än kan låta. Detta eftersom traditionell dressyrträning gör hästar kortare!!!! Det blir så här eftersom man har en konstig ide om vad form och rakriktning är. Man lägger ner mycket energi på att hästen ska spåra, dvs att alla benparen går rakt fram, och att få den att ”gå på tygeln”. Man gillar inte att hästen är för lång utan kort ska den vara.

För mig ser såna här ”rakriktade” hästar helt konstiga ut, typ som en picassotavla som man förstå låtit Picasso rita och sen tryckt ihop tavlan.

För mig är rakriktning att räta ut hästens ryggrad i första hand, göra den så lång det bara går. Då är det i början oerhört svårt för hästen att spåra så därför tillåter man den i inledningsskedet att INTE spåra, man till och med uppmuntrar den att INTE spåra.




Jag förstår att detta låter väldigt konstigt.Men det är väldigt logiskt. Musklerna i hela hästen går kors och tvärs och hit och dit.

Från början har hästen helt naturligt en bananform. Typ så här. Kan ni se att denna ”häst” är på väg åt vänster med bakbenen men på väg åt höger med frambenen?

unghäst

Om vi försöker få denna häst att gå rakt fram så kommer vi att uppleva det som att hästen biter sig fast i vänster tygel. Om vi tänker lite logiskt nu så inser vi att det inte är hästen som biter sig fast i tygeln, däremot så är det ryttaren som hänger sig fast i vänster tygel för att få hästen att gå rakt fram. Vissa kan försöka lösa detta problem genom att plocka och bända i vänstertygeln, försöka få hästen att släppa denna. Då kan vi om vi är ihärdiga göra om hästens bananform till det här.(röda linjen)

unghäst2

Vi kommer att få en utskjutande höger bog och hästen kommer att vara tvungen att rotera sin ryggrad på ett ytterst ohälsosamt vis vilket gör att kiropraktorn kommer att hitta problem i länden eller varför inte i SI leden? Vi lägger lite tid på att rida in den där vänsterbogen och att få hästen att spåra, dvs få den att gå rakt fram och  då blir det så här. (Gröna linjen)

Unghäst 3

Nu går hästen säkert rakt fram och den har blivit ganska kort. Dock börjar den bli lite seg och går inte riktigt framåt, den vill inte riktigt gå fram till handen, alternativt så hänger den sig tungt i handen, iallafall på ena sidan. Den börjar få en ganska trist galopp och galoppombytena är svåra. Den börjar kanske bli svår att fånga i hagen och den är inte så positiv till arbete.

Jag tror att ni förstår var jag vill komma… Det här är inte så bra. Hästen är inte rakriktad, den är ihopskrynklad i sin ryggrad. Men den går säkert rakt fram, det gör den…..

Men detta är bara ett fiktivt scenario. Hästar kan göra sig sneda på tusen olika vis för att försöka tillfredsställa oss ryttare.

I min undervisning så graderar jag denna snedhet med a,b,c,d,e och så vidare. Ni inser att det inte riktigt är läge att be såna här krokiga hästar att spåra va?

Anledningar till ojämn kontakt




Ni kan känna denna snedhet som att hästen inte går fram till handen, den vill inte gå med eftergift (gå på tygeln), den går inte fram, den har dålig gång, den har svårt för galoppen, den ställer sig inte i nacken, den slår efter skänkeln, den har svårt att muskla sin överlinje, den sänker en rygghalva (sätter ryttaren på ena sidan), den går sönder, får ledproblem, stela muskler, munproblem, den slår i skor etc. Kort sagt, de flesta problem vi har med våra hästar beror på att vi inte rakriktar dem utan istället ber hästen gå rakt.

Så jag lägger allt krut på att få hästen att bli låååååång. För ni kan säkert förstå att när vi gör ryggraden krokig så blir vår häst kortare? Kort är INTE bra.
Så kom ihåg, vi VILL ha långa hästar, INTE korta. Men ryttaren måste vara redo att hantera den långa hästen eftersom en lång häst är en lösgjord häst och en sådan är mycket vinglig. Många tror att ju mer vältubildad en häst blir ju lättare blir den att rida. Det är faktiskt tvärtom. En krokig häst som har massa vikt på sina framben blir stadig och medan en rak lång häst som lägger vikten på sina bakben blir lite vingligare och lite ostadigare. Det är snarare där svårigheten sitter. I mina kurser lägger jag stor krafft på att rakrikta ryttarna, inte på att rakrikta hästen. Detta eftersom hästen blir rak och lång när ryttaren är rak och lång.

Är du intresserad av att lära dig mer om rakriktning på riktigt så titta på våra onlinekurser.




Please follow and like us:

Skaka hand med en sladdrig fiskhand…. Blärk…

(Detta inlägg publicerades ursprungligen i december 2013.)

Vi har alla någon gång i livet skakat hand med någon vars hand är alldeles sladdrig och slapp. Det är alltid lika otrevligt. Det är lätt att per automatik tolka in egenskaper som vi tror att denna hands ägare innehar. Dessa egenskaper är i stil med; mesig, initiativlös, velig, svag, opålitlig…tja… Alla är egenskaper som inte är positiva. Och det är dessa egenskaper vi ger till en ”dödafiskenhand”.

Men varför i hela fridens namn skriver jag om handslag i en hästblogg undrar du säkert nu?

Jo, det gör jag för att det (tyvärr) är vår hand som står för den största delen av kommunikationen med hästen. Hur tror ni att det känns att ”skaka mungipa” med en ”kallafiskenhand”?

Tja..Det känns som…. Klipper in från beskrivningen ovan; ”mesig, initiativlös, velig, svag, opålitlig”.

En häst plus en ryttare är ett ekipage, ett par. Detta par ska vara väl sammansvetsat, de ska dansa.

När man dansar vanlig pardans människor emellan så är det en som leder/för och en som följer med. Det är logiskt eller hur? Den som för styr med bestämda händer sin partner utifrån hur de ska röra sig. Den idealiska partnern följer ledaren blint, ger ledaren total tillit och låter sin kropp vara som ett stycke lera i hans händer som han får forma efter eget behag. Den som följer känner ingen misstänksamhet utan ger honom hela sin kropp utan förbehåll. Detta är magi på hög nivå. Alla som sett en sådant par vet hur vackert detta kan vara.

Är det en dålig dansledare som inte är tydlig och tillitsfull pålitlig nog så kommer följaren inte att oförbehållslöst kunna ge honom sin  blinda tillit utan hon kommer att vara aningens på sin vakt, försöka i förväg rätta till och parera dåliga val han gör. Hon ger sig inte hän till honom. Resultatet blir ingen vacker dans. Det blir två stycken som försöker leda varandra och dessa par njuter vi sällan av blotta åsynen av. Det saknas den totala följsamheten hos följaren och den totala kontrollen hos ledaren.

Översätt detta till ridning nu. Ett ekipage ska dansa. För att dans ska kunna bli vackert så måste en leda och den andra blint följa. Vem ska vara ledaren och vem ska vara följaren tror ni?  Och vad krävs av en ledare för att den andre ska följa?

Tja, många egenskaper. Jag hoppas att alla är överens med mig om att det är ryttaren som bör leda och hästen som bör följa. De flesta ekipage man ser till vardags är tyvärr ganska halvmediokra ekipage som består av en ledare (ryttare) som med kalla fisken handslag i tyglarna och ett otydligt fokus försöker kontrollera en följare (hästen) som i brist på en tydlig ledning roar sig med att leta spöken, gå på snedden, gå emot hjälper etc…

Allt detta beror på brister hos ryttaren, inte hos hästen.

För att ryttaren ska kunna leda hästen i dansen så måste hela hennes kropp och sinne säga samma sak. Här är ju sitsen viktig, den kräver en enorm kroppskontroll hos ryttaren för att kunna vara så stilla och precis i sin hjälpgivning att precis vartenda andetag har en mening. Men sitsen tar ju åratal att utveckla och de flesta ryttare har inte tid?!? att lägga ner så mycket tid på sitsen, de vill ju faktiskt börja träna sin häst (jag skrattar alltid när jag hör detta 😉 ).

Men om man nu är en av de 1000 tals människor som inte förlitar sig på eller bryr sig så särskilt mycket om att lägga ner massa år på att skaffa sig en skolad sits så finns det iallafall en sak du kan göra som kommer att göra en milsvidd skillnad. Och det är att skaffa dig en stadig ytterhand. En som INTE känns som en kalla fisken hand. En stadig stilla ytterhand kommer att göra milsvids skillnad för din häst då den mitt i alla 1000 tals ofrivilliga rörelser du gör på en hästrygg iallafall kommer att få en tydlig och stilla punkt att lita på och följa.

Saker att tänka på är att det är bara ytterhanden som ska vara sådär FAST och stilla. Man får ju aldrig låsa fast en häst så det är en mycket dålig ide att skaffa sig TVÅ fasta händer. En sak som komplicerar det hela är dessutom att ytterhanden (eller någon hand) ALDRIG får tänka bakåt ens för en sekund. Inte en enda hjälp får ges som innebär att handen backar på något vis. Tygellinjen får dessutom aldrig brytas. Detta är en konst som jag har märkt vid mina ridlektioner är svår att lära sig. Man verkar ofta se handen som bara en hand och försöker skruva handleden på alla möjliga och omöjliga vis när man ska ge hästen en tygelhjälp.

Mest poppis verkar det vara att  vrida handen nedåt, så att lillfingret hamnar mycket längre bak än pekfingret. Ser väldigt konstigt ut men det är såvitt jag kan se det mest populära tygeltaget som finns idag.

Som klar tvåa kommer det där man viker in handleden så att handryggen är längst fram. Vi har förvisso även andra tygeltag, de som verkar bakåt tills magen eller hakan stoppar upp (detta tygeltag är mest poopis hos de som rider med för långa tyglar.)

Sen har vi det ”ledande” tygeltaget som av någon anledning används som att det var ett trängande tygeltag (dvs man för tex vänster hand mot sin högra höft) ?!?!? Alternativt att man använder det ledande tygeltaget till lite allt möjligt, böja, ställa etc.

Listan hade kunnats göra lång men jag slutar där tror jag :-).

Kontentan av detta långa inlägg är att skaffa dig en stadig ytterhand med obruten tygellinje och en underarm som är rak ända ut till knogarna och där handen aldrig viks åt något håll eller backar ens en millimeter så kommer du att hjälpa din häst väldigt mycket. Och kom ihåg att det är hästen som ska gå fram till bettet, inte du som ska dra bak hans mungipa till din hand. Skillnaden är gigantisk.

Vill Du börja resan mot att bli en skolad ryttare så ta en titt på våra kurser.

Please follow and like us:

Ny logisk instruktör i Norge

Idag har vi fått ännu en Logisk Instruktör, denna gången är det en norska 🙂 . Varmt välkommen Anette.  Jag låter henne presentera sig själv.

Hei! Mitt navn er Anette og jeg bor på Inderøy i Trøndelag. Min lidenskap er hest, og jeg vet ikke helt hvordan livet mitt skulle vært uten. Jeg har vært innom forskjellige grener som sprang, dressur, feltritt, western, frihetsdressur, bruksridning og islandshest. Å ri konkurranser har aldri blitt min greie, for meg har det handlet om å utvikle meg med hesten på det nivået vi er. Derfor har jag endt opp med å trene mest omskolerte travere, problemhester og unghester.

Jeg kom over logisk ridning i 2016, og begynte etter hvert på kurs. I starten så jeg på grunnkurset mest som et sitstreningskurs. Nyttig og bra, men ikke revolusjonerende. Men gjennom kursets gang begynte jeg å utvikle en mye bedre følsomhet i ridningen som gjør at jeg kan kommunisere med hesten med mye mindre hjelpere. Av og til bare en tanke. Det er da ridning er magisk.

Ridning og hestetrening gir meg enormt med glede og mestringsfølelse. Logisk ridning har gitt meg verktøy og innsikt som gjør hverdagen med hestene enda mer givende og gitt meg mere selvtillit. Som instruktør håper jeg å videreformidle det jeg selv har lært, og fortsette min egen utvikling sammen med elever og hester.

Følg meg gjerne på instagram
Eller kontakta mig på
Tlf 90998560
Mail anetteso98@gmail.com,

Fler logiska Instruktörer hittar du här.

Please follow and like us:

Ny Logisk instruktör i Stockholm

Idag har vi fått ännu en Logisk Instruktör, denna gången i Stockholm. Varmt välkommen Maria 🙂 Jag låter henne presentera sig själv nedan 🙂

Hej! Jag heter Maria och håller till i Stockholm. Jag är diplomerad hästmassör och ser dagligen effekterna av vår ridning i hästarna jag behandlar. Min Logiska resa började 2018 då jag började arbete vid hand med min då 3-åring. Ungefär i samma veva började jag läsa anatomi och biomekanik och upplevde en stor samhörighet med logisk ridning och vad ett hälsosamt rörelsemönster är. Och hur vi som ryttare behöver jobba med vår egen kropp lika mycket som med hästens. Eftersom jag är en anatominörd så ligger det mig även varmt om hjärtat att logisk ridning jobbar med hästen (och ryttarens) nervsystem för att få hållbara resultat. När upptäckte detta sammanhang så beslutade jag mig för att gå hela vägen och utbilda mig till Logisk Instruktör. Idag använder jag många av övningarna i mitt arbete med rehab av häst efter en skada samt i mina behandlingar. Håller även ridlektioner och lektioner i arbete vid hand. Det finns så många ”sanningar” och inriktningar inom ridning och alla har stark tro på ”sin” inriktning och dess fördelar – men det enda riktigt facit vi har är hästen. Att lära sig läsa hästar och dess rörelser är en av (många) fantastiska delar med Logisk Ridning.

Kontaktuppgifter
regrowhasthalsa@gmail.com
070-6482515
Hemsida
Instagram

Fler Logiska Instruktörer hittar du här

Please follow and like us:

Är du hästarnas förstärkare?

Det finns en text som cirkulerar på Facebook som är så otroligt talande vad gäller hästträning, läs texten så ska jag förklara hur jag menar sen.

Oavsett vad en man ger en kvinna så kommer hon att ge dig någonting bättre.
Ger du henne en spermie ger hon dig ett barn.
Ger du henne ett recept ger hon dig ett mål mat.
Ger du henne ett hus ger hon dig ett hem.
Ger du henne ett leende ger hon dig sitt hjärta.
Hon multiplicerar och förstorar allt oavsett vad du ger.
Så………. om du ger henne någon skit så kan du 
förvänta dig ett helvete tillbaka…”

Slutsats, oavsett vad en kvinna tar emot så förstärks det hon tar emot. Det är så vi kvinnor fungerar .Varför skriver jag om det här i en hästblogg kanske du undrar? Jo det gör jag för att jag har sedan många år tillbaka uppmärksammat att hästar som rids av kvinnor reagerar mer på omvärlden än hästar som rids av män. Hästarna som rids eller hanteras av kvinnor blir liksom mer reaktiva, reagerar mer på faror vilket i sin tur gör att ryttarna blir mer reaktiva, reagerar mer på faror, vilket såklart gör hästarna mer reaktiva, reagerar mer på faror… Ja ni ser ju, spiralen är igång. Och ja, givetvis finns det undantag för det här, jag generaliserar grovt nu.

Vi kvinnor är fantastiska på många vis, men vissa av de kvinnliga egenskaperna måste vi liksom hålla tillbaka när vi umgås med hästar. Vi bör inte förstärka alla hästens känslor. Vi bör heller inte fundera så mycket på framtiden eller grubbla på dåtiden. Vi måste bara vara här och nu och inse att varje nu är ett nytt nu med oanade möjligheter.

När (om )hästen påstår att någonting är farligt så förstärk inte rädslan. Se det istället som om han frågar dig om det är farligt. Givetvis så svarar du nej på den frågan och slappnar av så att hästen tror på dig. Dock vet jag att det är sjukt svårt att inte vara rädd, att inte förstärka rädslan. Det är lättare att rikta sitt fokus på andra saker, tex på uppgiften du gett din häst just nu. Viktigt är att inte bli arg på hästen när han blir rädd. Här är ett litet tips på hur du kan bekräfta hästen men utan att göra det till en så stor grej när du ska gå förbi ett ”farligt” föremål.

Många tror att det här med rädslohantering inte har att göra med dem, men jag skulle nog vilja påstå att man även på hög nivå har nytta av det här fast att man inte anser sig som rädd. Varför? Jo för ju mer du kan komma till att våga lita på din häst, ju mer kan du slappna av på hans rygg och då kan hästens vara sitt bästa jag, du kan alltså tillåta hästens gångarter att bli så fantastiska som de bara kan bli. En spänd ryttare får aldrig fram hela hästens fulla potential.

Vill du ha hjälp med att ta kontroll över dina helt normala kvinnliga förstärkaregenskaper så kan du ta kontakt med någon av de logiska tränarna som är utbildade i just detta. Ni hittar dem här.

Vill du lära dig mer så finns det hur mycket som helst att läsa om det på min blogg. Jag länkar till några inlägg som kom upp vid en snabb sökning på ordet ”rädd”

Tankar på en hästrygg om hästar som är rädda när man rider ut.

Ord från elever om hur rädslan förminskas när man har gått några kurser

Terapi för er som är ridrädda

Hästar som drar iväg och hästar som skyggar

Hur hanterar du hästens energinivåer

Hästar har ett behov av att få ”flippa ut”

Please follow and like us:

Så här registrerar du dig på nya onlineklassrummet

Jag vill att alla som någonsin gått en onlinekurs hos Logisk Ridning ska få tillgång till kurserna man köpt. Därför kan alla registrera sig på gamla kurser kostnadsfritt .

Jag får en del mail med frågan om varför man inet kan köpa ex bogkursen om man redan innan har gått grund och travkurs. Det beror på att det nya klassrummet är en ordningsam figur som vill att man köper sina kurser i rätt ordning. Så ”köp” först gamla kurser du redan gått. Du väljer i så fall faktura eller ”jag har redan betalt” om det alternativet finns tillgängligt, men du kommer inte att få en faktura om du redan betalt onlinekursen en gång innan.

Jag har gjort en liten film som visar hur man registrerar sig om man redan köpt och betalt en kurs innan.

Nya klassrummet hittar du här

Givetvis går det bra att köpa nya kurser, då väljer du faktura eller paypal som betalningsmetod.

Vid problem med kursköp så maila mig på blog@lindah.se

Please follow and like us: