Rehabträning av häst

Snällt är inte alltid effektivt, eller hållbart eller smart.  Jag följer fascinerat rehabtrenderna. Ett tag var det slowwalk som alla praktiserade. Det är en  fascinerande grej där man leder en häst med handbromsen islagen för att typ simulera att man går på snedden ned för en backe. Man gör detta med hästar oavsett skick, oavsett om det finns muskler som kan stöjda upp sättet att gå. Gulligt, men varken smart eller effektivt. Alltså, missförstå mig rätt, att gå nerför en backe på snedden har praktiserats i decennier och är en extremt effektiv träningsform. Nu är det en ny trend på gång, bakbenen ska bak och placeras parallellt med varandra när hästen står stilla. Det verkar man tycka är bra just nu eftersom mitt flöde typ fyllls av bilder på det. Men återigen. Hästen måste först ha muskler som kan stabilisera hästens hållning innan det görs. 

Observera att detta inlägg riktar sig till ”friska” hästar. Dvs inte de som har akut skada och bara ska stå i en box eller ledas för hand. 100 % frisk är väl egentligen ingen häst men med frisk i detta inlägg så menar jag en häst som är ridbar. Typ 🙂 Bäst jag skriver så så att ingen med en skadad häst följer råden 🙂

En bra grej att vara medveten om är att på plan mark under snälla former så ger man hästen förslag på nya sätt att röra sig på. Det som inom Logisk Ridning kallas att man koordinerar om hästen. Men koordinationen behöver muskler som kan understädja den för att förbli en permanent installation i hästen. Man bygger dock inga muskler av det.

Just i det här muskelbyggandet så upplever jag att det saknas kunskap. Jag såg en icke snäll tränare , som kallar sig själv elitryttare inom dressyr, som galopperade en stackars hästkrake extremt sakta i en paddock. Tygeln höll huvudet nära kroppen och det är ju ett välkänt faktum är att framhovar sällan eller aldrig går längre fram än hästens nos.  Det innebar att hästen fick ett steg som var typ 22 cm långt, och galopperade därför varv på varv på bogarna i snigeltempo med raka bakben. Tränaren gjorde detta för att bygga kondition och muskler, för att stärka hästen. Hon agerar alltså i god tro. (Det upplever jag att alla göra, både ”snäll” och ”elak”. Ingen gör medvetet fel, alla vill väl på sitt sätt. Man bara har olika former av kunskapsluckor.)
Men tro mig, det enda som stärks där är hästens ogillande mot ridning. Den får möjligtvis ett extra lager nekrosser i laner och sidor, ”stärker” sig där. Men i princip inga muskler och ingen påverkan på konditionen. Principen är densamma som för det snälla simulerandet av slowwalk, fast att slowwalk givetvis är snällare mot hästen, men inget av förfarandena stärker egentligen hästen.

Detta de flesta missar är hur man bygger styrka och kondition. Det är något man måste göra MASSOR av. För att få det man lär hästen att kunna användas av hästen. Det är lite som att ge en apa en bil. Bara för att den har en bil och händer med tumgrepp så innebär det inte att den kan köra bil. Bilen kommer att raseras.

Vad saknas då? För ett tag sen så skrev jag ett mycket hatat inlägg om underlag. Det hänger lite ihop. Det är i princip omöjligt att bygga varken muskler eller kondition på plan mark, oavsett om det sker i en paddock eller på en grusväg. (Undantaget är om man rider i djup sand eller i vatten, men det tar vi i ett annat inlägg).Farten man måste upp i är så stor att lederna kommer att ta skada innan musklerna påverkas.

Man behöver alltså fart, eller krafft från bakbenen  som är hästens motor. Enklaste sättet att uppnå detta är att galoppera i uppförsbackar. Intervallträning. Just nu är säsongen för detta. Det finns ljuvliga gräsbackar där underlaget är perfekt just nu. Backen måste vara lagom brant för att hästen ska ta i maximalt men inte få för snabb fart. Då får man gratis, dvs utan att dra, bromsandet framtill och extrem power bakifrån. Själv anlitar jag en tonåring för detta uppdrag, jag är inget fan av det nuförtiden. Jag älskade det förr dock.

Ju svagare häst man har ju kortare uppförsbacke får man ha, svag häst kanske bara orkar ett språng. Galoppera upp, skritta ner. Upprepa 4-6 gånger efter en 20 minuters uppvärmning. Kör varannan dag, aldrig varje under någon månad. Testa sen av hästen i den gren du verkar i. Du kommer att känna dig som en elitryttare när du känner hur fin hästen blir. Utan att du har gjort något annat än att ”busrida”. På köpet får du en häst som tycker att ridning är kul :-).

När du lagt grunden så kan du börja forma hästens förmåga att svänga genom att planera ridvägen både upp och ner i bågform. Du ska alltså inte ha hästen i en bågform utan ridvägen ska vara bågformad. Den svåra galoppen har ju ofta ett bakben som inte vill skjuta ifrån. Testa i vilken riktning bågen ska gå för att hästen ska tycka att det är sjukt jobbigt att starta, den bågen ska du träna mer på. Den bågen hästen gärna vill starta i behöver du inte träna i. Du vill helst att hästen ska grymta till fattningen, då vet du att du gjort rätt. Vill du ännu mer effekt av träningen så undvik helt att trava under en månad. Då får du ännu bättre resultat.

Du som har en Fitbit eller liknande kan testa detta på dig själv. Hur kommer du snabbast upp i konditionspuls, är det i backe eller på plan mark?
Det är inte alls fel att ägna mellandagarna åt att koordinera om hästen på plan mark, eftersom du nu ger hästen den förutsättningar att kunna använda det du lär den.

Viktigt att komma ihåg att du måste alltså ha något (muskler, kondition) att forma om, innan du formar om. Också viktigt att komma ihåg att hästträning går ut på att få största möjliga effekt med minsta möjliga slitage.

Jag uppdaterar denna blogg väldigt sällan nuförtiden. Jag är dock en aning flitigare på att uppdatera Instagram med små bilder från vardagen.

Lycka till och håll i hatten i backarna 🙂

#smarthästträning #tränahästenlogiskt #rehabträninghäst #friskvårdförhäst #logiskridning #swbsåklart