månadsarkiv: augusti 2019

Hästkänsla

Hur hanterar du energin hos hästen?

Lämna en kommentar

Om man är en tävlingsryttare eller har en önskan om att bli det så vill man oftast ha en energisk häst. Problemet ligger väl i hur man hanterar den där energin. Uppmuntrar du hästen när han får energin eller straffar du honom (medvetet eller omedvetet) för att han blir energisk.

Om man är bara en liten aning rädd för energin så bromsar man oftast bort den genom att dra hårdare vilket kan skapa ett behov av hårdare nosgrimmor eller skarpare bett. Man kan säga att man vill skapa en starkare broms (både nosgrimma och starkt bett är en broms). Att skapa en starkare broms ger ju dock en liten oönskad energin på energin, den försvinner ju. Så man skapar en ond cirkel, man måste driva MER för att uppnå önskad energinivå… Sporrar blir mer regel än undantag. Missförstå mig rätt här, sporrar är en fantastisk uppfinning eftersom man då otroligt lätt kan kittla hästen i sidan för önskad energi och engagemang från ett bakben. Problemet med sporrar ligger i när man använder dem i varje steg som om de vore en gaspedal på en formel 1 bil..

Så för att få den där höga energinivån så krävs det en massa saker av ryttaren. Mod är det första och viktigaste. Man måste vara modig nog att åka med i ”explosionen” och faktiskt berömma sin häst för att han blir pigg. Det är lättare att vara modig om man litar på sin häst, dvs att man har en fin relation och ett välutvecklat samarbete.

Den relationen skapar man enklast från marken och faktiskt ute i naturen långt borta från alla dressyrbanor. För att kunna rida fin dressyr så behöver man liksom träna mer på andra saker som inte är direkt dressyrlika.

Det kräver givetvis också en gigantisk kroppskontroll hos både ryttare och häst eftersom vi när vi blir rädda så går vårt reflexsystem igång och gör saker vi inte bett om.

Här ser vi en väldigt modig ryttare på en häst som vi tränar i att vara uppe i den där högre energinivån. Helt plötsligt så kom det ut en massa trevlig gång i honom, bara sådär liksom. Bara för att ryttaren att klappa och berömma och åka med :-). Och som synes så behövs då varken nosgrimma eller sporrar.

Att göra så här är att lära hästen att öka energin. Att sparka på en häst i varje steg är att tjata på hästen. Vad tror ni han minns bäst? Uppskattar bäst?

Jag har skrivit om det här innan, du kan läsa om du vill

Sätta tryck i hästen

Är din häst för bra för dig?

Explosiva hästar

Mindfulness

Att träna upp hästens kondition hjälper inte alltid

1 kommentar

Konditionsträning är bra, det roar sig många med. Åtminstone kallar de det för konditionsträning. Jag som kommer från travet där konditionsträning en hel vetenskap som är individuellt utformad för varje häst ser dock sällan konditionsträning. Jag ser mer ..eh, jag vet inte vad jag ska kalla det, nedbrytning av hästmuskler kanske?

Iallafall, vi lämnar den sortens konditionsträning därhän och pratar istället om konditionsträning av hjärnan. Hjärnan är kung över musklerna och det låter liksom smart att konditionsträna denna gråa tingest.

När jag får nya elever så är de oftast vad jag kallar för oskolade. Det betyder i princip att de inte har tränat upp sin hjärnkondition än. De är oftast väldigt ambitiösa och vad jag än ber dem göra så gör de MER och ännu MER av rörelsen. I pauser som jag försöker lägga in för hästens skull så deklarerar ryttaren glatt (eller frustrerat)och bestämt att de minsann ska kunna klura ut det här, vänta bara, jag ska visa dig. Under dem befinner sig oftast en häst som känner sig obekväm. Jag och hästen tittar på varandra i bästa samförstånd.

Pausen är slut och ryttaren börjar där hon slutade, oskolade ryttare gör oftast det. Hon gör mer och mer och mer av det hon tror att jag ber om, trots att jag inte ber om mer. När hästen inte utför det föväntade så kan jag nästan se hur rökmoln börjar pyra ut ur ryttarens öron.

Prestationsångesten hänger som ett stort moln över hennes huvud, nästan som en sån där pratbubbla i en serietidning. Nu kommer ryttaren att hamna i ett av två lägen. Antingen så fortsätter hon att göra det jag bett henne om, samtidigt som hon blir mer och mer frustrerad och hästen börjar göra övningen leta spöken i hörnen.

Eller så börjar hon fuska, använder en massa för mig obegripliga hjälper för att få hästen att utföra det hon tror att jag vill. Man drar lite här, skänklar lite där, tänker på hur kass man är som inte kan få hästen att göra det man vill.Man söker ofta efter att hästen hamnar i ett läge som man tidigare präntat in är det bra läget. Man söker DET läget. När hästen hamnar i det läget så är allt bra för det har någon tränare sagt en gång för några år sen.

Båda dessa sätten har det gemensamt att de INTE tränar upp hjärnans kondition. Man kan säga som så att för att träna upp denna kondition så måste du träna hjärnan att göra en sak i taget. Om du blir frustrerad, letar spöken eller börjar GÖRA en massa saker så har du tappat fokuset på den enda grejen du skulle göra. I början kan du kanske tänka på den här saken i 1 minut innan du börjar få de där dumma tankarna, prestationsångest, mindervärdeskomplex, dåligt samvete katastroftankar etc. Då finns det bara en enda sak att göra. Ta en paus, en välförtjänt sådan. Ta inte en paus där du mentalt dömer dig själv utan helt enkelt en paus där du nöjt slappnar av för att belöna en minuts hårt arbete.

1 minuts fokus är sjukt jobbigt i början. Döm dig inte. Se dig bara som en som måste konditionsträna. Kanske en soffliggare som bestämt sig för att springa ett maratonlopp. Första gången han joggar så håller han typ på att flåsa ihjäl sig efter 1 minut (om han ens klarar så länge). Skillnaden på den här typen av kroppslig konditionsträning är att han MÅSTE sluta eftersom han inte får någon luft. Mental konditionsträning är svårare eftersom man får luft hela tiden, dvs inget tvingar dig att sluta. Du måste vara smart nog att själv sluta när det kommer massa objudna tankar och knackar på. Beröm dig själv, klandra inte dig för att du inte orkar mer.

Det jag beskrivet ovan är även så man lär sig att meditera. Acceptera att det tar tid att komma till ro. Att rida, eller rättare sagt att lära sig rida på det Logiska sättet är även ett sätt att meditera. Om man slutar i tid. Och berömmer sig själv för det man lyckas med istället för att klandra sig själv för det man inte lyckas med. Då blir ridningen även en fantastisk källa till personlig utveckling.

Men vad har ridning på högre nivå för nytta av att man konditionstränar sin hjärna? ALLT!! Hästens hjärna läser av vår hjärna. ÄR du virrig och fylld av negativa tankar istället för att vara nöjd och lugn så kommer hästen att härma ditt mindset. Fokus är ryttarens viktigaste egenskap. Ett fokus och rätt fokus.

Jag tror att typ alla Logiska elever känner igen detta jag nyss skrivit, eller hur? 🙂

Hur står det till med er konditionsträning, meditationsträning? Har du inte ens börjat? Vill du börja? Ta en titt på våra ridkurser.

Fokusera mera

Konditionsträning för häst

Vi måste prata om mjölksyra i hästhalsar

Hästproblem, Ridövningar, Ryttarträning

Kimberly gästbloggar om hur du kan förbättra dina skänkelvikningar via detaljerna i din sits

Lämna en kommentar

Idag bjuder en av de Logiska tränarna, Kimberly på lite kloka funderingar.

Varför ska man hålla på med sitsträning egentligen? Och vad är sitsträning? Är det att bli longerad utan stigbyglar eller kan det vara så mycket mer? I min värld så är så mycket av ridning just sitsträning. Och det finns så många mer spännande världar att komma till än att bli longerad utan stigbyglar, även om det också fyller sin funktion.

Jag ska berätta om ett konkret exempel som hände förra veckan. Jag studerade ett ekipage som gjorde väldigt fina skänkelvikningar åt vänster, medan de hade en tendens att få rumpan att kliva före bogen när de flyttade åt höger.

Jag bad ryttaren känna efter hur hon satt i sadeln, om det möjligtvis kunde vara så att ett av sittbenen var längre fram i sadeln än det andra, dvs närmre hästens öron. Det är inte alltid man kan känna det, men denna ryttaren kunde det, och konstaterade då det jag såg – att hennes högra sittben var längst fram.

Jag bad henne med en ganska målande instruktion justera hur hon satt i sadeln. Hon behövde skifta vilket sittben som var längst fram för att tillåta bogen att flytta lättare. Sagt och gjort – sen gjorde de väldigt fina skänkelvikningar åt höger också. 😀

Vad ville jag säga med detta då? Jo, även om det jag beskriver ovan kräver en hel del redan upparbetad kroppskontroll hos ryttaren, så är det i detaljerna i sitsen som så mycket av hemligheten med ridning sitter. Och sitsträning är inte bara ”Lär dig sitta rakt på din häst” ”Träna dig stark avsuttet”. Även om det såklart också är viktigt. Det handlar minst lika mycket om att lära sig prata med hästen via sin kropp och sitt sinne.

Sitsträning kan bli en del av det dagliga jobbet. I sitsträningens värld finns så mycket mer att hämta än man generellt tänker.

Det här är också en av anledningarna till att vi logiska tränare lägger så stor vikt vid att lära våra elever detaljer. För kan man hitta dessa nyanser blir ridningen ännu mer spännande! Och effektiv. Det finns ett rätt känt citat – <i>Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig andra/nya resultat.</i> Med lite fantasi kan man översätta det till skänkelvikningen ovan. Man kan traggla och traggla på samma vis, men skänkelvikningen har väldigt svårt att förbättras om man inte uppdaterar någon detalj.

Så, vad kan sitsträning, eller i mina ögon är det egentligen ren ryttarutbildning och grundridning – hjälpa dig med? 😀

Beridarträning

Målet med mina kurser är att skapa ryttare som kan rida för de riktigt bra tränarna

Lämna en kommentar

För många, många år sedan så insåg jag att folk i allmänhet vill rida för de bra utländska tränarna. Jag älskade att åka och titta på dessa lektioner. I början. Sen skämdes jag lite å ryttarnas skull för jag såg hur ryttarna inte riktigt kunde följa tränarens instruktioner. Lektionerna gick mest ut på att få ryttarna att sluta inverka så mycket på hästen, dvs sluta rida med händer och fötter. De flesta ryttarna hade liksom ingen riktig nytta av att rida för de bra tränarna. Jag insåg att de behövde träna sin kroppsmedvetenhet först och sitt samspel med hästen. Mina kurser skapades för att skapa ”superryttare” som utan problem kunde ta avancerade instruktioner för fantastiska tränare. Ren och skär grundridning är mina kurser. Nu, många år senare så har jag äntligen börjat få bevis på att det fungerar som det var tänkt. Jag fick ett mail från en av mina fantastiska ryttare (som dessutom utbildar sig till Logisk Instruktör nu) som gjorde mig oerhört glad. Kan man ens få bättre bekräftelse på att man är rätt ute?

Hej Lindah!
Hoppas det är bra med dig! 
Jag vill ju bara berätta.. I torsdags kväll i förra veckan var jag och red min tredje lektion för Pedro Torres och det var såå kul! Jag hade min stora 5-åring med mig.
Det var så roligt, jag kan knappt förklara för dig men alla dina lektioner har ju varit helt fantastiska. Jag har ju inte alltid förstått hur viktiga de varit men det är så intressant nu tillsammans med instruktörsutbildningen. Ändå har man såå mycket mer att lära, kommer ju inte alltid ihåg alla grundlektioner heller. 
Pedro var imponerad! Nästan lite chockad faktiskt över hästens utveckling. Jag har ju bara jobbat på i min ensamhet med dina olika lektioner och oftast i skogen. 
Vi gjorde bl a skänkelvikningar. Jag vände rätt upp och sen fortsatte ut i skänkelvikning mot långsidan i samma varv. Jag gjorde det i en utandning och hästen bara följde mig, mjukt och dansant. Pedro bara log! Tror du man är glad eller?
Är det någon som förstår som man kan berätta för så är det ju du! Det konstiga är att det går inte att berätta för sina hästkompisar, de fattar inte. Förstår inte att det är grunden och balansen som jag jobbat med. Mer att jag har tur som har en så lugn och välbalanserad häst av naturen.

Men Pedro fattar! ? Han var så imponerad över hur hästen följer mig utan att jag tar i honom. Hur positiv, lättlärd och välbalanserad han är. Han sa också att jag hade en sån talang och det fattar jag ju att jag inte har utan att allt arbete med dina kurser har börjat klicka in. Kände att jag vill dela det med dig som förstår och det är ju tack vare dig! ?

Pedro sa också att han var imponerad på hur väl jag förstod det han förmedlade. Han var inte van vid det, folk har så svårt att göra som han säger. 
Så ett litet konstaterande, dina kurser fungerar! ??
Jag frågade om han ville prova honom och det gjorde han gärna. Det var så kul att se, blev ju nästan tårögd över min lilla kille som var så duktig. Han fick så många fina ord och klappar av Pedro.