Jag sysslar med Klassisk ridkonst säger en del ryttare. Åh, intressant säger jag, vilken sorts klassisk ridkonst? Eh?!?! blir oftast svaret. För i ärlighetens namn, vad ÄR egentligen klassisk ridkonst? Om vi söker efter en betydelse av ordet Klassisk.
Ordet classicus betecknade i det gamla Rom en romersk medborgare inom den första och inflytelserikaste bland de sex klasser, som kung Servius Tullius indelat det romerska borgerskapet i. Redan grammatikern Aulus Gellius (100-talet e.Kr.) använder dock uttrycket classicus scriptor i betydelsen författare av framstående rang. Under renässansen (1400-talet) kallade man vissa grekiska och romerska författare som man särskilt uppskattade för klassiska. Senare utsträcktes begreppet även till respekterade författare i senare tid. Eftersom renässansens uppfattning att den antika kulturen är oöverträffad och mönsterbildande har levt kvar till senare tid har ordet klassisk fortfarande bibetydelsen av ”antik” (i motsats till ”modern”). Men liksom grekerna på Perikles tid hade en särskilt respekterad litteraturperiod och romarna fick en sådan under Augustushar även flera moderna folks litteratur haft en blomstringstid, en så kallad klassisk period. En nation brukar kalla en sådan periods mest betydande författare för sina klassiker eller sina klassiska författare. Men även andra framstående författare som för sin tid skapat nytt av bestående värde blir betecknade som klassiker. Ordet klassiker används också om verk som nått en sådan status.”
Så, hur sammanfattar vi det då? Jag tänker som så här om Klassisk Ridkonst. Det är ett sätt att rida och träna hästar på som inte härstammar från idag. Bara så. Om jag tänker på det så kommer ju folk om några hundra år att kalla allt det vi gör idag för klassisk ridkonst. Dvs gammal, så som vi gjorde förr. Gjorde alla förr i tiden likadant? Troligtvis inte. Det här innebär att det finns egentligen inte ett sätt att träna klassisk ridkonst eftersom det finns lika många metoder som det finns tränare, typ.
Är all klassisk ridkonst bra då? Nej , definitivt inte.
Är all Klassisk Ridkonst dålig då? Nej, definitivt inte.
Det är ju lite samma sak som idag, det finns ju massor av olika sätt att träna på, varav några är bra och några är dåliga. Jag har sett folk säga sig träna klassisk ridkonst i otaliga tappningar, vissa rider med halsen kort och böjd på stång, vissa rider på kapson med snedställd hals, vissa rider med nosen i markhöjd. Samtliga kallar det de gör för klassisk ridkonst.
Så vad Är klassisk ridkonst? Ingen aning faktiskt. Jag för min del har dock tagit fäste på några av alla orden ovan och de orden är:
” Klassiskär en beteckning för något som är avsedd att sprida ljus över studier”
”I vidsträckt bemärkelse betyder klassisk mönstergill, av bestående värde, ypperlig.”
”skapat nytt av bestående värde blir betecknade som klassiker. Ordet klassiker används också om verk som nått en sådan status.”
De orden är det jag avser när jag tänker på Klassisk Dressyr. Vi tar bort all Quick Fix, vi tar bort alla krav på att stoppa in hästen i en mall, vi tar bort alla krav på att alla hästar ska tränas likadant, vi tar bort alla krav på hur ryttaren ska se ut när hon rider. Vi tar bort förutfattade meningar och bestämda mål.
Vad finns kvar då? Vi har du, vi har din häst. Vi har och är i nuet, vi siar inte om framtiden eller grämer oss om det förgångna.
När vi gjort det så kan vi skapa de där orden som är så fina att jag skriver dem igen:
” Klassiskär en beteckning för något som är avsedd att sprida ljus över studier”
”I vidsträckt bemärkelse betyder klassisk mönstergill, av bestående värde, ypperlig.”
Vilket då för mig betyder att jag vill hjälpa mina elever att sprida ljus över sina studier för att skapa något ypperligt(ett ekipage) av bestående värde.
”Att bli en RYTTARE handlar inte bara om tekniskt kunnande utan även om känslomässigt kunnande. Det här är därför inte bara en kurs i RIDNING utan även en kurs i självutveckling. Ridning handlar om att bli ett med en varelse som väger sisådär ett halvt ton. Man kan förvisso flytta detta halva ton med våld men ridning går inte ut på våld utan på connektion. En underbar resa är det som du just påbörjat, njut av resan, bli inte målblind.”
Vad betyder Klassisk Ridning för Dig?
Är du redo att starta din långa resa inom ridkonsten så ta en titt på våra
Nästa onlinekursstart är den 3 Maj. Nu börjar det bli mer ridbart underlag så vi kör samtliga kurser både rid och handkurser. Ni som vill gå vidare skickar in ett ridprov eller Handprov på föregående kurs. Har du frågor om provet eller vill ha mer information så kontakta mig på blog@lindah.se
Vid köp av en ridkurs för 2000 kr så får du en Arbete vid Handkurs på köpet. Läs mer om kurserna genom att klicka på länkarna nedan. Önskas faktura så maila mig annars går det bra att betala direkt vid Paypal.
Många år tog det men till sist hände det. Jag är färdig med mina ridkurser. Den sista kursen är färdig och resultatet är att ryttarna nu kan rida som Ulla Håkansson :-). Vad jag menar med det är att ryttarna nu har sådan kroppskontroll men framför allt sådan koll på sina egna känslor att de nu utan problem kan rida och träna sina hästar utomhus. Man är inte längre i behov av en tråkig ridbana för att kunna träna sina hästar. De kan dessutom analysera sina hästars problem utifrån saker man dels känner när man rider, men också sådant som man ser på hästen i hagen, i boxen, på dens hovar, på dens ben. Allting hos hästens säger oss något men det är vi som måste lära oss VAD det säger. Det är en svår konst som få behärskar.
Jag märker på diskussionerna jag har med ryttarna att nu är målet nått. De är färdiga ryttare som behärskar det mesta. Ridmässigt så har vi gått igenom alla vanliga rörelser, fram och bakdelsvändningar (som enligt mig är det viktigaste när man utbildar en häst, skolorna öppna och sluta, skänkelvikningar, hur man rakriktar på rakt spår och hur man rider hästen böjd på böjt spår men också rak på böjt spår och böjd på rakt spår. De behärskar longering, tömkörning och arbete vid hand. De är oberoende av sina tyglar och självförtroendet är högt. De har grundläggande kunskap i träningsfysiologi. En ryttare måste vara extremt ödmjuk men ändå utstråla en extrem självsäkerhet och lugn. Man måste dessutom vara öppen för dialogen som hästen konstant har med oss. Sa jag att ridning är svårt ;-)?
Ridkurserna hann bli ett antal, 8 stycken närmare bestämt.Ordningen på dem är
Grundkursen Travkursen Bogkursen Rakriktningskursen Bakbenskursen Samordna hjälper Skola dina hand Optimera hästens träning
Handkursernaär även de 8 stycken men endast 6 är obligatoriska
Grundläggande i hur man skolande leder en häst
Inlärning ledande tygeltag vid hand
Böjning och acceptans
Skolhalt
Skolande longering
Grundläggande tömkörning
Överkurserna i arbete från marken är frivilliga
7.Spansk skritt 8. Tömkörning fokus övergångar 9.Tramp vid hand 10. Finlir på böjning, skolorna etc 11. Miljöträning
Tänkte bjuda på en lektion från den sista kursen, eftersom det är sån kunskap som jag upplever saknas i dagens lärande.
—————————————————————————————————
Face The Fear
Jag hoppas att ni har börjat hitta snitsen i uteritternas magi. Det är få som klarar av att träna hästen utomhus, så få att de som lyckas med det omnämns som legendariska. En riktig förebild på detta område är Ulla Håkansson, en riktig kruttant. Googla gärna lite om henne ni som missat henne. Hon är känd förutom för sina stora framgångar på dressyrbanorna även för att hon sköter i princip all träning ute i skog och mark, oavsett väder och årstid. Gissa om hennes hästar är lyckliga :-)? 79 år gammal och tanten rider fortfarande ut, Imponerande.
Varför är det då så svårt? För att det finns så galet mycket distraktioner utomhus och hästar är inte sena att utnyttja det. Om ryttaren har ett enda uns rädsla eller förvirring i kroppen (dvs är men helt vanlig människa) så kommer den smarta hästen att lyckas förvirra dig att göra det hästen föreslår istället för det du föreslår. Varför? Jo det som vi föreslår är alltid jobbigt och energikrävande och hästen som art är byggd för att spara på kalorierna och energin för att ha att använda sig av när det behövs, som t.ex att det kommer en varg. Det är ju då så att nu så blir vår tamhäst sällan utsatta för faror så den behöver egentligen aldrig fly från en varg. Varför gör den det då kan man undra? För att evolution tar tid.. Hästens kropp är fortfarande gjord för att snabbt kunna fly. Om hästen inte får fly i sin vardag så är det som om du hindrade honom från att äta, bajsa eller sova. Dvs du tar bort något som är ett behov. Dock är det ju som så att det är otrevligt att låta hästen fly när vi vitter på så det är mycket smartare att låta hästen fly där du kan ha en mer passiv roll. Vi simulerar helt enkelt en ”vargattack”. Flykten är beroende av ett organ vid namn Mjälten. Mjälten är den som hjälper hästen att fly.
”Mjälten är belägen mot bukhålans vänstra vägg. Den hålls på plats av ett upphängningsligament. I detta ligament finns de blodkärl, artärer och vener, som för blod till och från mjälten. Mjälten fungerar som ett filter för blodets röda blodkroppar och rensar bort förbrukade blodkroppar. Här finns också en reservoar för stora mängder röda blodkroppar som släpps ut i blodomloppet vid ansträngning eller stress.” Björn Sandgren: Hästens Anatomi, Svensk Travsport.
”Mjälten fungerar även som en blodreservoar. Hos hästar kan i vila upp till 60 procent av blodcellerna, främst röda blodkroppar, lagras i mjälten. Vid adrenalinutsöndring, som exempelvis vid hårt arbete eller rädsla, kontraheras mjälten och tömmer stora mängder blodkroppar till cirkulationen. Hästen kan därmed markant öka syresättningen av kroppen.” Wikipedia
”Mjältens roll är att bilda och fördela röda blodkroppar. Vid vila finns cirka 65 procent av hästens blodkroppar i mjälten. Då cirkulerar endast cirka 35 procent av de röda blodkropparna i blodet, men vid flykt eller stress är den siffran runt 65 procent. Syreupptagningen ökar 35 gånger på 60 sekunder, vilket delvis är en förklaring till hästens fantastiska syreupptagningsförmåga. ” Anki Yngve, Hippson
Sådärja, nu vet ni allt ni behöver kunna om Mjälten 🙂 . Hästen lagrar alltså en massa röda blodkroppar där för att snabbt kunna fly från tex en varg. De röda blodkropparna syresätter blodet vilket är viktigt om inte hästens ska få mjölksyra och därmed vara tvungen att stanna och bli uppäten av vargarna. Så, nu förstår ni säkert att när ni försöker få hästen att göra jobbiga saker fast att det inte finns en vargflock bakom er så är ni i hästens ögon ganska korkade och då är det logiskt att de försöker få er på bättre tankar :-).För tänk om ni tömmer Mjälten helt i onödan så att inga blodkroppar finns kvar när vargen kommer. Det vore dumt. Nu är det ju dock så att hästar kan ingenting om Mjältar utan de handlar helt instinktivt. Så det är deras instinkt ni ”bråkar” med.
Mjälten gör alltså så att hästen kan springa snabbt. Om hästen aldrig får springa snabbt så töms aldrig mjälten på röda blodkroppar.Hästen kommer att bli ”skvättig” och ”rädd” och ”otrygg” och ”störig”. Den kan även får olika problem med sin kropp, oftast muskelrelaterade sådana,stelhet i musklerna, ovlija vid träning och i värsta fall korsförlamning, överträning , etc. Goggla gärna på dessa ord om ni är intresserade av att lära er mer.
Lösningen är ju så klart att låta hästen fly under ordnade former. Hur ofta är olika från häst till häst, man får testa sig fram och se när hästen upplevs lugnare när den rids, eller mer harmonisk. Jag kommer att lägga in lite inspirationsfilmer så får ni helt enkelt testa vad som fungerar för er. Här har vi använt typ Pilatesbollar
Hemligheten är att börja lugnt. Det ska alltid sluta med att hästen vågar gå fram och lukta på föremålet. Varför? Det har man stor nytta av vid ridning. Det absolut värsta jag vet är när hästen ”blir rädd” för något och kastar sig åt sidan eller tvärvänder. Det är grymt störigt och något som alla ridhästar måste tränas till att sluta med eftersom det finns stor risk för att ryttaren ramlar av annars.Jag brukar tala om att hästen måste programmeras om från det normala:
Oj, det där kan vara farligt, bäst att jag flyr en bit innan jag vänder mig om när jag är på tryggt avstånd och kollar om det verkligen är farligt”. För så gör hästar, de flyr först och sen när de kommit en bit så stannar de och kollar om det verkligen är farligt. Vi vill plocka bort det där ”fly i förebyggande syfte” och plocka dit det där om att först kolla om det är farligt och därefter ta ett beslut om man ska fly eller inte. Vi måste dock vara medvetna om att det är onaturligt för en häst att göra så. Det är naturligt för den att fly först och fråga sen.
Vi vill att den ska ”Face the Fear”, dvs stå öga mot öga med rädslan. När ni lär den att fly så måste det således vänjas in gradvis så att alla sessioner kan avslutas med att hästen står och käkar något bredvid faran. Jag tycker att det är smart att använda en presening för detta ändamål. Lägg ut en pressening i paddocken, lägg massa gott på den och låt hästen få all tid i världen att komma dit och käka gott. Här är det viktigt att du är lugn och inte rädd, andas, stå med ett ben vilande, axlar hänger, käka ljudligt på en morot eller liknande när du står på presseningen så att hästen så att hästen fattar att du är så trygg där att du kan äta. Han kommer att vilja göra likadant. Låt honom. När du har gjort det här ett par gånger så har platsen blivit det bästa stället på jorden. Han kommer alltid att vilja gå dit och kolla om det ligger mat där. Nu kan du börja använda detta världens bästa ställe för att bekanta hästen med farligare saker. Du placerar helt enkelt farligheter på presseningen och hästen kommer att acceptera dessa. du kan sätat ett hinderstöd på presseningen och där hänga tex ballonger i snöre eller annat fladdrande.
När du har skapat denna trygga oas , dvs en världens bästa pressening så är det enkelt att börja lära även den mest räddhågsna häst att fly med hjälp av bollar enligt ovan t.ex. Uppmuntra hästen att verkligen, verkligen totalt flippa ut i rusningar, bockningar etc.Jag har märkt att många inte gillar när hästen gör det ens i frihet men låt hästen göra så, uppmuntra det med tanken på att han behöver tömma sin mjälte och det är trevligare att han gör det när du är i tryggt förvar på marken. Behovet försvinner inte för att du ignorerar det.
När du är ute i naturen med honom så var en förebild. Bråka inte med hästen om att gå förbi farliga föremål. Hoppa av och ta en omväg runt det med dig mellan förmål och häst. Då visar du din häst att du lyssnar på honom, dvs du är en klok ledare och att du är beredd att skydda honom från det. För varje gång du gör detta så stiger du i hästens aktning, ni bygger upp ett partnerskap. Jag länkar till några filmer om detta.
Den här filmen är när vår Påni var nyinriden och ung. Ni kan höra min lugna röst och ryttarens hysteriska. Ni kan ju gissa vilkens reaktion som är bäst. Ett tips är att aldrig utsätta dig för saker du inte kan vara lugn i. Ta det i din takt och bygg upp er tillsammans.
Här är vi två personer vilket är det bästa. En smart sak är att du själv visar hästen att du överlever att gå dit. Men det krävs att man har tålamod. Jag kan säga att det har hjälp. Hästen vår är numera helt orädd för typ allt.
Det här är ett bra sätt, låt hästen vara med i paddocken medan du bygger på något läskigt. Då vänjs den in gradvis och blir modigare.
Oavsett vad du väljer så ta dig tiden . Det är lite som Heinz ketchup i glasflaska. Det tar tid att få ut (nå resultat) men resultatet blir i gengälld bestående och du får en helt trygg häst som du kan rida ut i skogen när du är 79 bast 🙂 Hur ofta måste din häst fly? Och när du har dina flypass, hur många rusningar eller bockattacker behövs innan hästen är helt klar och liksom nöjd? Lär känna din hästs behov. Vänj dig dessutom vid att hästen rör på sig, den menar inget illa, den har bara en överfull mjälte. Kan du stå bredvid en exploderande häst och vara helt lugn? Här är ju en varning bra att utföra. Om hästen är lös i paddocken och du är där så får den under inga som helst omständigheter gå över dig. Det är dödsstraff på det. Den får inte ens komma så nära att det finns minsta lilla risk att den kan sparka dig. Beväpna dig med en bra lång pisk och var inte rädd för att hota med den eller att använda den. Hästen får inte bli så blockerad att den springer ner dig. Väck den då med pisken. Det är en utmärkt träning inför framtida uteritter, att behålla hjärnan påkopplad när det är faror så att hästen inte flyr blint.
Åter till träningsfysiologi
Om vi återgår till eran jogging och pulstagning så hoppas jag att ni börjat hitta pulsen, annars fråga mig gärna om råd. Ni har testat att rida i backar och i tyngre underlag. Hur påverkas pulsen av det? Finns det någonting som är jobbigare än annat , där hästens puls faktiskt kommer upp?Grejen med puls är att det är sjukt svårt att komma upp i puls i trav. Andningen hos hästen är olika i olika gångarter. I galopp tar den ett andetag per galoppsprång. I trav andas hästen däremot 2-3 gånger per steg, vilket innebär en ytligare andning än i galopp. Det här innebär att i galopp där man följer hästens naturliga rytm så andas hästen ett andetag per galoppsprång. Om du däremot försöker påverka hästens galopp , bromsa den så att dens språngkurva förändras så bryter du det naturliga sättet att andas och blir mindre effektivt.
Det här flyendet som jag har beskrivit ovan kan ni praktisera i galopp med fördel, efter att er häst blivit trygg nog så att ni vågar göra det. Då pratar vi om någonting som kallas för intervaller. Det göres i galopp, helst i tungt underlag som tex sand och gärna i svagt upp eller nedförslut. Uppförslut är oftast lättast för då får man en naturlig broms på hästen. Då rider man beroende på vad man har att tillgå men tex 500 meter galopp, eller 200 meter om det är det du har, vilar en minut och sen upprepar du det tilsl du ridit dina intervaller. Du märker hur mycket hästen orkar men 4-8 stycken är normalt. I samma sekund som du ridit den sista intervallen så startar du klockan så att du kan ta pulsen exakt efter 12 minuter. Denna puls är viktig för att kolla om du ska rida snabbare eller långsammare nästa gång. Pulsen är facit kan man säga. Intervallträning kommer att ge bättre effekt av din träning samtidigt som det gör hästen ”snäll” d.v.s tömmer dens mjälte. Det här kan du göra max var 3 dje dag.Aldrig oftare eftersom hästen behöver återhämta sig. Ge mig gärna pulsrapport om du vill ha hjälp att lägga upp ett träningsschema för din häst. I galoppintervaller så gör du smart i att praktisera tygelbrygga där du verkligen fokuserar på att trycka din häst framåt nedåt vilket kommer att göra så att han trycker emot bakåt vilket gör honom lugnare och tröttare 🙂
———————————————————————————————————–
Sådär ja. Jag är som sagt var nöjd, mina ridkurser är färdiga.Äntligen. Många år tog det men till slut så :-). Bra ridning är en konstart som tar tid att lära sig. Jag upplever att tid är en bristvara i dagens samhälle. Man vill inte riktigt ta sig tiden. Man vill helst lära sig överkursen direkt, men grunden anses för jobbigt och tråkig. Man har inte tid. Men mitt råd är att ta dig tiden, det är verkligen värt det. Det är aldrig för sent att börja ta sig tiden. Om du känner att du har tid att lära dig rida på riktigt så ta dig tiden, det är förvisso frustrerande, du kommer att få träningsvärken från hell men när du väl är ute på andra sidan så är det värt det. Jag lovar.
Vi har kursstart första fredagen varje månad, du anmäler dig på blog@lindah.se.
Grundkurs ridning kostar 2000 kr och just nu får du en Arbete vid hand kurs på köpet, värt 800 kr.
Ridkurserna består av 14 lektioner och du får en varje vecka, dvs kursen är ca 3 månader lång. Handkurserna innehåller 4 lektioner, en i veckan och de sträcker sig över en månad. De måste gås i den ordningen som står angiven då de är uppbyggda så att de bygger på varandra.
Detta gäller även er som går eller har gått kurserna men som vill fortsätta. Det går jättebra att fortsätta med kurserna även om det var ett eller flera år sedan du gick dem sist.
Nu börjar sommarsäsongen och med den alla livekurser där jag får träffa mina underbara elever. För er som tränat länge för mig och har grunden så kommer kursupplägget att vara annorlunda eftersom jag vill öka er kunskap om alla de otaliga sätt som finns att träna hästar på. Sätten är många och förmodligen är alla sätt rätt för någon häst eller någon ryttare. Dock är alla sätt inte alltid passande för alla ryttare och alla hästar. Här får ni chansen att testa några av sätten.
Dagen börjar med en teoretisk genomgång följt av att jag visar på en häst, uppsuttet och/eller avsuttet. Därefter rider ni halva gänget, dvs 3 ryttare där ni först får på egen hand träna på det ni nyss lärt er och där jag sen börjar korrigera er. De som inte rider står bredvid och får då ytterligare kunskap genom att titta och lyssna. Det blir på så sätt en dubbelinlärning där man använder fler sinnen för att befästa kunskapen.
Syftet är att göra er mer självgående och lära er att omsätta teorier i praktiken. Målet är ju att man ska kunna söka sig vidare i sin utveckling och det finns ju så många sätt att träna hästar, det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt. Här får ni i lugn och ro chansen att testa några olika varianter på en helg. Man kan både rida och arbeta vid hand.
Vi kommer att titta på olika klassiska träningsfilosofier och några uppfiffade moderna varianter.
Kursupplägget blir således:
9,00 Teori och genomgång/uppvisning.
10,00 Första gänget till häst.
11,00 Andra gänget till häst.
12,00 Lunch
13,00 Teori och genomgång/uppvisning
14,00 Första gänget till häst
15,00 Andra gänget till häst.
16,00 Avslutande eftersnack och fika
Tiderna är väldigt ungefärliga. Det finns givetvis möjlighet att ha kurserna som vanligt där vi har individuella lektioner om ni hellre vill det men jag rekommenderar er att testa detta.
Jag upplever att vi omedvetet blir mer och mer oartiga mot våra hästar och de blir ju då så klart ännu mer oartiga tillbaka. Beror det på att vi vill vara oartiga ? Nej, det tror jag inte. Jag upplever att folk försöker allt vad de kan att vara snälla mot sina hästar. Det matas, det kläs i matchande chabrak och täcke, man köper fina saker till sina häst, man bäddar boxen med stor omsorg och både skalar och delar morötterna som prydligt läggs ovanpå middagsmaten. Det är viktigt att det syns att vi bryr oss om hästen uppfattar jag det som. Jag läste till och med någonstans att det var viktigt att vara välklädd när man rider och hanterar hästar för att man inte ska skämma ut hästen . Gulligt, verkligen gulligt tänk. Just det där sistnämnda lägger jag själv stor vikt vid, alltid välklädd och välmatchad och min häst är välborstad och välklippt och så där ja 😉 Skulle aldrig ha svart sadel till brunt träns eller en ful padd ÖVER den snygga;-) Eller inte.
Faktum är dock att allt det där vi gör för våra hästar beskrivet enligt ovan, det har inte ett dyft med hästens behov att göra. Det är saker vi gör för att andra människor ska se hur mycket vi bryr vi oss om vår häst. Det är ju i ärlighetens namn så hela den moderna människans liv fungerar. Vi gör inte speciellt mycket för våra egna innersta behov, det hinner vi inte med när vi jobbar och sliter för att få mycket pengar så att vi kan skaffa ett snyggt hus, en snygg bil, dyra kläder, en välklädd häst, ge ungarna allt det som alla andra har (jag har alltid undrat vem som var den första ”andra” :-)och tja, ni vet, det där ekorrhjulet. Faktum är att lika lite som prylar och ett snyggt skal gör hästen lycklig så gör det oss själva lyckliga. Mycket vill ha mer. Ekorrhjulet stannar liksom aldrig. Jag tror att man inte riktigt vågar stanna det eftersom ingen annan stannar det och den som stannar det måste således vara konstig, följer inte flockens mall.
Nåväl, tillbaka till artighet. När vi är så fixerade vid en snygg yta så glöms det där inkännandet bort. Det är svårt att fokusera på två saker samtidigt. Det är lite samma sak när folk rider. Det är pinsamt att inte rida som alla andra. Jag vet när jag är på större anläggningar och hjälper en ryttare att länga ut hästens hals, dvs få den att sluta gå på tygeln (oh du milde silket brott liksom ;-)) så är det ett projekt dömt att misslyckas om det är andra ryttare i ridhuset som gör allt för att åstadkomma det motsatta. Det blir liksom pinsamt.
En ryttare döms efter hur snabbt hon kan få hästen att gå på tygeln. Ridskoleungar beundrar oftast den enligt mig mest hårdhänta ryttaren i gruppen eller på skolan, eftersom den snabbast får hästen att ” gå i form”. Återigen en grej som vi ser andra göra.
Så med detta inlägget så vill jag uppmuntra till att idag, endast idag tänka tvärtom. Ignorera vad alla andra tycker och tänker och ser. Var en rebell och ha omatchande kläder, våga rida utan benskydd (om du är en sån som har det för att visa att du minsann bryr dig om att skydda hästens ben, eller för att alla andra har dem). När du rider så strunta i hur ni ser ut, ge hästen ett pass med enda fokus att göra honom lycklig, inte att trycka in honom i en speciell form. Försök framkalla den där känslan i dig som man får när man är genuint lycklig, ni vet första soliga vårdagen, eller förväntan inför en dejt eller vad som nu gör dig lycklig. Behåll den känslan hela ridturen och tillåt din häst att få känns att du bara är genuint lycklig. Klappa honom ofta, beröm honom ännu oftare och passa på att ge dig själv en klapp på axeln när du ändå håller på 🙂
Har ni tänkt på att precis allting i den hästliga vardagen är ledtrådar till din hästs mående och utveckling?
Jag minns när jag jobbade som hästskötare i travstall och hade hästarna på box. Man kunde läsa ut massor av hur hästen hade möblerat om i boxen under natten. Ibland hade någon annan mockat boxen dagen innan och boxen var i en enda röra dagen efter (sjukt frustrerande). Det behövde dock inte betyda att mockaren hade varit slarvig utan på att denna hade rört runt för mycket i boxen. Hästar använder lukten till mycket och om man mockar som en elvisp så blir hästen helt förvirrad i sitt luktsinne och vet ibland inte var den ska bajsa, kissa eller äta. Med elvispmockning menas när man inte lägger tillbaka det rena där man tog det ifrån utan att man lägger allt rent som man ska behålla i en stor hög som man sen sprider ut lite huller om buller i boxen. Många tycker att man SKA mocka så eftersom det är lättare att få rent, men sanningen är att om man gör så så får man oftast en häst som stökar i boxen och bajsar/kissar överallt. Man vill ju helst att hästen har speciella platser för sina olika behov så att han slipper sprida runt allt och blanda det med maten. När man ska etablera en bra vana hos hästen så är det dessutom bra att lämna lite kiss där man vill att hästen ska kissa och lite bajs där man vill att hästen ska bajsa.
Vattenhinken bör inte placeras där hästen bajsar eftersom man då riskerar att få bajs i vattnet.
Nåväl, tillbaka till detektivarbetet. Om man har en häst som alltid behandlar boxen på ett visst sätt så ger det den observanta hästskötaren en ledtråd om att något är fel. Vad det är kan man inte veta men det ger en anledning till att börja leta ledtrådar. Man kan kolla
*Lukten på kisset och färgen *Har hästen druckit så mycket som den brukar från hinken? *Flödet på vattenkoppen *Är det väldigt blött där hästen äter sitt hö? Det kan tyda på ont i magen. En häst med magproblem doppar ofta sitt hö i vattnet. Det är en väldigt stark varningssignal på magproblem (80 % av våra uppstallade hästar sägs ha magproblem) *Har hästen ätit som den ska? *Har hästen bajsat samma mängd som den brukar? Konsistensen?
Det finns hur mycket mer saker som helst att kolla men viktigast är ATT man kollar. Man kan kolla temp och puls, palpera hästen etc.
Hästen kan inte prata med oss med ord utan bara med sina handlingar. Idag bor många hästar på lösdrift vilket är väldigt bra för hästar men man förlorar onekligen kollen på hur de mår, äter, skiter, sover och dricker. Då gäller det att vara väldigt observant på hästen och verkligen ta sig tiden att kolla dens beteende.
Jag upplever att idag tar man inte riktigt hästens beteende på allvar. En häst ska inte behöva vara sur och arg större delen av tiden. Den ska inte sparka i väggarna och hugga i boxgallret och vara olycklig. Det är hästens sätt att säga att något är fel. Fler borde lära sig att lyssna. Ju gladare och nöjdare hästen är ju mindre risk är det att den får magproblem (som är en vår tids största hästhållningsproblem)och då har du större chans att få ett långt, friktionsfritt och lyckligt liv med din häst. Det är ju något som vi alla vill eller hur? Ibland, eller läs ofta, så är det egentligen inte hästen som behöver tas igenom utan det är ryttaren som måste ändra på något i sin sits.
Man kan utlösa hur mycket som helst från hästen, tex vad den har för problem i ridningen bara genom att studera dens kropp. Det verkar vara lite bortglömd kunskap idag. Tänk vad bra om man slapp ” ta igenom” saker i ridningen (jag vet att många egentligen inte vill vara hårda och ta igenom saker men man tror att det är så det ska vara. Ju mer du kan utlösa från hästens kropp ju lättare är det att korrigera detta utan att ens sitta upp på hästen. Jag vet inte hur ni tänker men jag vill att ridning ska vara roligt och mjukt, jag vill inte ta konflikter där. Speciellt inte som det är så otroligt mycket enklare att lösa dem på andra sätt.
Vill du veta mer om uppvärmning och ha tips på smarta uppvärmningar så kan du testa vår tredje Fokuskurs, Värm upp smart. Du kan anmäla dig nedan direkt via Paypal eller maila till mig för en faktura på blog@lindah.se.
Du får 7 lektioner för endast 300 kr. Du kan göra kursen i helt egen takt då alla lektioner är helt online. Du får dessutom kostnadsfritt bjuda med en kompis om du vill. Glöm inte att uppge kompisens mailadress.
Det roligaste som finns är när elever kommer på saker på egen hand. Ofta är det så att de inte vet vad de kommit på men där kan jag vara behjälplig med tolkning. Man bara märker att något känns annorlunda. Fick den här rapporten från bogkursen idag.
” Spännande kurs det här! Jag tycker själva styrande går hyfsat bra. Utmaningen blir sitta mitt på hästen en hel volt. Jag har dock en fråga; Om jag skrittar utan att hela tiden styra börjar han snurra runt på små volter i mitten och jag lyckas inte styra han längs spåret ”
Vad trevligt med reflektioner. Vet du vad du har lyckats uppnå enligt din beskrivning? att ha hästen på yttertygeln, dvs din häst är böjd :-). Detta brukar sällan ske redan i bogkursen så grattis, du har tränat bra :-).
Det är så här att yttertygeln är den som bestämmer var hästen ska gå. Problemet är att när man manuellt försöker bestämma att hästen ska vara i yttertygeln så brukar innerbog skjuta ut vilket innebär att man får ta hästen i innertygeln för att få in innerbog, dvs det blir två helt meningslösa och faktiskt förstörande tygeltag. Det är typ så man lär sig göra redan på ridskolan.
Det är meningen att hästen ska söka yttertygeln själv och när den gör det så blir det typ att den bara snurrar runt på små volter om man inte erbjuder den ett stöd i yttertygeln.
När en häst är ärligt böjd så kommer dens utsida att bli längre, dens ytteröra är en aning längre fram än inner. Hästen släpper innertygeln och hästen kommer att böja sig bakom sadeln. Då får man känslan av att hänga på utsidan men det gör man bara för att man ännu inte lärt sig hur man ska sitta i en böjning. Detta hänga på utsidan är inte samma som när hästen häller ut en på utsidan, så som alla oskolade ryttare sitter eftersom man svängeroch böjer hästen med innertygelns hjälp och då förstärker hästens bröstkorgsrotation vilket ”häller ut” ryttaren på utsidan, det som känns som att midjan viker sig .
En böjd häst blir alltså lång på utsidan, går mer till yttertygeln. Dens ytterbakben och höft hamnar längre bak än inner sidas höft och bakben. Känslan uppe på ryggen blir att ytter ryggfile känns som en smal grillkorv och inner ryggfile känns mer som en falukorv. Då måste ryttaren flytta sitt ytter sittben längre bak, närmare ryggraden så att man kan sitta på den smala lilla grillkorven. Hästen erbjuder en tjock bastant falukorv som möter upp innersittben väl, men man kan underlätta att få bak ytter sittben genom att flytta fram innersittben. Det är ju alltid så att om ett sittben ska bak så måste det andra fram.
Så, grattis, du har en böjd häst. Använd yttertygeln att erbjuda hästen stöd i och bestäm var hästen ska gå. Använd inner sittben för att vid behov korrigera innerbog. Bra jobbat!!!
En sak som jag vill tillägga är att de flesta hästar och människor är mer eller mindre sneda vilket innebär att de kanske i ena varvet går på små volter och i andra varvet trycker ryttarens fötter i staketet. Det är inte bra. Då är inte hästens lösgjord och rakriktad utan bara låst i en böjning. Böjning kallas det bara när hästen gör likadant i bägge varven.
