Rida med känsla

April var en händelserik månad här hos oss. Kurserna ute i landet har börjat efter att ha haft en paus under vintermånaderna. Jätteroligt att träffa alla elever igen. Det är väldigt speciellt att få följa elever över lång tid. Deras framsteg blir mina framsteg, dvs jag gläds med dem och deras misstag blir mina misstag. Det sägs att man blir klokare och klokare med åldern och jag tycker faktiskt att det stämmer. Med klok menas egentligen bara att man blir ödmjuk nog att våga erkänna när man har fel vilket öppnar för helt nya insikter.

Mina bästa lärare är mina elever. Finns ingen som lär mig så mycket som de. En sak jag med mina elevers hjälp har börjat inse mer och mer är att det är inte så svårt att lära sig rida, det är däremot svårt att få hästen att gå med på att bli en i teamet. Man kan enkelt tvinga en häst till ungefär vad som helst och det håller ett tag. Men om man ska nå det där lilla extra så krävs det samarbete, från både hästen och människan. De måste sträva mot ett gemensamt mål.

Vad är det då som gör det så svårt att få med hästen i teamet? Olika saker men det jag märkt som är mest hindrande det är det där att ryttaren inte känner hästen. Man kan känna på olika vis, man kan känna takten från hästens ben, man kan känna hur hästens andas mellan sina skänklar, man kan känna trycket i tygeln. Det här är enkla saker. Problemet ligger väl i att man även måste känna hästens själ och hästens tankar för att bli ett med sin häst. Och det mina vänner, det är SVÅRT. Det är väl det som går under kapitlet hästkänsla.  Innan jag började lyssna på mina elever så fattade jag aldrig att det var just här det brast. Folk i allmänhet känner inte hästens själ. Ridningen blir då väldigt teknisk och är det något som hästar hatar så är det att ridas med endast teknik. Det är så totalt meningslöst för dem. Hästar gör saker av en anledning. Om du inte kan ge den en annan anledning än att ”det kommer att göra ont på dig om du inte lyder” så kommer hästen att låsa in sin själ i en liten låda och därmed vara oåtkomlig för fin och mjuk ridning.

Hästar pratar med oss hela tiden, i en aldrig sinande ström, de säger ja, nej, kanske, ABSOLUT INTE, tja, ?

Om ryttaren lägger in en hjälp medan hästen redan är i tillståndet ABSOLUT INTE så kommer hon att få ett motstånd.

Om ryttaren däremot lägger in exakt samma hjälp när hästen är i läget där den redan sa ja så kommer hjälpen att gå igenom.

En ryttare som inte känner hästens själ kan komma att bli förbryllad över det här. Ibland funkar hjälpen och ryttaren känner sig duktig och ibland fungerar den inte och ryttaren känner sig förvirrad, alternativt blir arg.

Om ryttaren till nästa gång minns reaktionen på hjälpen när hästen var i ”ABSOLUT INTE” läget lägger in en hjälp som är stor och stark när hästen är i läge ”ja” hon kommer att få en häst som upplever att ryttaren är hårdhänt och burdus vilket gör att han inte kommer att bjuda på fler ”ja” i framtiden.

Så en ryttare måste alltså lära sig känna inte bara hästens kropp utan även dens själ.

En annan anledningen till att hjälper bara fungerar ibland är att ryttaren ger hjälpen på fel plats. Jag tänker på det här fenomenet som en ringklocka. Du kan trycka på den hur mycket som helst men den kommer bara att ge ljud ifrån sig om du trycker exakt på den runda knappen. Trycker du bredvid knappen så händer ingenting. Hästar är likdana. Det spelar STOR roll var du trycker.

Det är också viktigt hur länge du trycker på knappen. Vissa ringklockor ringer oavbrutet så länge du håller kvar fingret på den. Andra ringer bara en gång oavsett hur länge du håller kvar fingret. För hästen så är alltid ett oavbrutet tryck störigt, vare sig det ringer konstant eller bara en gång. Idealet är att man trycker på knappen när hästen är i jaläget och sen släpper man den så fort hästen påbörjat rörelsen knapptrycket bad om. Håller du kvar trycket efter att hästen påbörjat rörelsen så sker det där ”inlåsandet av själen i en liten ask”, dvs hästen stänger av sin känsel, vilket förvisso om man tänker kortsiktligt enkelt korrigeras med en sporre…..

Är man intresserad av fördjupning i ämnet kan man lyssna på den här filmen där jag pratar lite om känsel.

Känsel var ämnet. Att lära folk känna, det var betydligt svårare än jag trodde. Jag nämnde tidigare att mina bästa lärare är mina elever. Och med hjälp av elever som från början inte kände men numera känner hästens själ så har jag börjat förstå det här. Problemet med att inte känna är att man inte vet att det finns något annat. Man tror att det är det normala för hur vet man hur någon annan känner? Jag personligen känner massor och jag fattade aldrig hur det var att inte känna. Men jag börjar som sagt var tack vare mina underbara elever att förstå det här. Och jag börjar lära mig hur man lär ut det här men framförallt hur jag kan identifiera de elever som inte känner så mycket.

Men hur vet man då det? Första ledtråden är att titta på elevens häst. Är den okänslig för hjälper och stänger av sin ryttare så är oftast eleven likadan. Ni vet det där störiga att hästen är en spegel av sin ryttare…. Okänslig ryttare får okänslig häst. Givetvis finns det undantag på denna regel, det finns ett fåtal hästar som är så extrema mottrycksdjur att ingen ryttare, hur känslig denna än är kommer igenom skalet.

Hur blir man känslig som ryttare då? Steg 1 är att sluta tänka så mycket på saker som inte rör det man gör just då, dvs rider. För varje icke konstruktiv tanke du tänker så känner du en tanke mindre från din häst. Problemet är då hur man gör detta. Många människor har en hel myriad av tankar i huvudet dygnet runt. Det ligger lite i vår moderna tid där sjukdomar som utbrändhet blir vanligare och vanligare. Man kan inte be någon att sluta tänka. Det fungerar inte så. Först måste man sortera ut tankarna, ta reda på vad de står för. Det jag kommit fram till nu är att de tankarna som rullar runt i huvudet när vi rider och förstår vår känsla är t.ex prestationsångest, kontrollbehov, mindervärdeskomplex, rädsla etc.

Det säger sig lite själv att det här egentligen inte är ett ridrelaterat problem utan ett mänskligt problem. Det är alltså lite vanskligt att jobba på det enbart när man rider. För att bli en bra ryttare så måste man jobba med sig själv även när man inte rider.

Jag håller just nu att tillsammans med några kloka elever att jobba på fortsättningskursen i ridning. Grundutbildningen består av rent tekniskt ridning och man lär sig att känna grova fel på hästens kropp och hur man korrigerar detta, det som kallas för rakriktning.

Fortsättningskursen kommer att bli känslomässig ridning. Den kursen kommer förmodligen att bli klar i höst. Jag kommer dessutom att utbilda mig inom idrottspsykologi eftersom det här ämnet har väckt mitt intresse rejält. Mina elever börjar bli riktigt duktiga, snart tävlingsklara och då gäller det ju att kunna maximera deras prestationer. Så man kan säga att jag försöker hålla jämna steg med mina elever 🙂

Nåväl, nu blev det här långt och jag avslutar för att inte tråka ut er. Njut av dagen 🙂

 

 

 

Hur jobbar man hästen vid hand?

Jag får många frågor om det där med att arbeta hästen vid hand. Jag har försökt göra en begriplig film om det. Dessvärre så blåser det extremt mycket i början av filmen men efterhand så avtar det störiga ljudet. Här får ni svaret på varför jag inte lär ut tömkörning eller longering i början fast att ungefär alla vill det. Här hittar ni svaret på ursprunget till alla problem som handlar om oliksidighet, dvs allt det som ni känner i form av att
Volten blir stor i ena varvet och liten i andra varvet
Hästen biter sig fast i en tygel
Hästen fattar helt bara en av galopperna
Hästen vill inte böja sig i ena varvet
Hästen vill inte flytta sina bogar.
Ni blir utskickade på hästens högra sida när ni rider på en volt
Hästen är öm efter sadeln på ena sidan av ryggen
Tja, ni vet, såna där vanliga hästrelaterade problem.
Varning för lång film, 25 minuter.

Våra arbete vid hand kurser startar första fredagen varje månad. du hittar mer info om det här.

Hästar som drar iväg och hästar som skyggar

Något som är ett stort frustrationsmoment och orosmoment för oss människor är när hästen på eget bevåg drar iväg eller skyggar. Det är irriterande när det sker i paddocken för då blir man hela tiden avbruten i det man tänkt göra i paddocken. Om det sker i skogen så är det oftast skrämmande och obehagligt.

Varför gör hästar så? En häst är ett flyktdjur. Det innebär att när han blir rädd eller ser något som möjligen kan innebära en potentiell fara så flyr han. Det sker på ett ögonblick. Om han vore lös och fri så hade han flytt en liten bit tills han kände sig trygg nog att stanna upp, vända sig om och kolla VAD det var som kunde innebära livsfara.

Om han bedömer att föremålet inte var farligt så kan han bara direkt återgå till sånt som hästar gör, dvs äta eller klia på en polare. Om föremålet däremot bedömdes som en faktiskt fara, en riktig sådan så kommer han att fortsätta fly. Om föremålet följer efter honom så att han blir inträngd i ett hörn utan någon som helst flyktmöjlighet då kan han börja försvara sig på de visen hästar kan, han kan sparka på olika vis och han kan bitas. Men försvar är aldrig ett flyktdjurs första alternativ, han är sedan århundraden programmerad att fly först och tänka sen.

Om däremot samma scenario sker när en ryttare sitter på så blir reaktionen oftast annorlunda. När hästen drar iväg så kommer ryttaren att dra allt vad hon kan för att stoppa det skenande tåget typ 😉 Ryttaren gör det inte för att vara elak utan av ren självbevarelsedrift. Om hon gör detta genom att dra lika hårt i bägge tyglarna och låsa hästen så innebär det att hästen känner sig trängd vilket får honom att försvara sig. Det gör han oftast genom att göra tvärtom mot vad ryttaren gör, hon drar tyglarna bakåt och han drar emot framåt.

När hästen väl stannar för att sin vana trogen vända sig om och kolla och bedöma farlighetsgraden i det som skrämde honom så är det väldigt svårt för honom att slappna av eftersom ryttaren då  i princip alltid är spänd och rädd, kanske arg och upprörd och fullkomligt låst i hela kroppen. Hästen vänder sig om för att fråga om det är farligt. Hela ryttarens kropp signalerar panik, rädsla ilska etc. Tror ni att hästen kommer att typ börja käka gräs då? No, i helvete heller säger han. Om du min kära människa är så upprörd så måste det där verkligen vara farligt, jag tänker INTE stanna kvar här och ta reda på HUR farligt det är, jag drar hem.

Det här är logiskt eller hur? Om vi då tar nästa gång vi rider ut. Ryttaren VET i hela sin hjärna att hästen kommer att sticka. Hon vet inte när men hon vet att det kommer att ske. Hon blir låst och spänd redan innan något har hänt. Jag brukar kalla det att människan leker spådam :-), dvs hon har redan bestämt vad som kommer att hända längre fram. Och voila, vad tror ni sker då? Japp, hästen gör som han blir tillsagd, han flyr.

Hästar är oerhört känsliga varelser. De läser din sinnesstämning konstant. Är människans sinne oroligt så blir kroppen spänd. Tror ni att hästen känner skillnad på om en spänd eller en avslappnad ryttare sitter på honom? Japps, det gör han. Det som är det jobbigaste i kråksången är att om du tänker det minsta lilla på något som gör dig ens pluttelite rädd, arg, spänd etc så kommer du att påverka musklerna i din kropp. De drar ihop sig och..tja, hästen känner det med. Du kan inte för en häst låtsas vara något du inte är, han genomskådar dig direkt…

Okey kanske du tänker. Om jag bara är avslappnad så kommer alltså min häst också att bli det? Njae, det är inte så enkelt. Tyvärr 😉 Han kommer fortfarande att vilja fly när han ser något farligt. Det är så hästar gör. Det räcker alltså inte att ryttaren är avslappnad även om det är ett måste att hon är just det. Hästen måste lära sig ett annat beteende när han blir rädd. Han måste långsamt skolas till att bli en ridhäst.

Det är inte så att bara för att man sätter sig på en hästs rygg så blir han en ridhäst. Jag har träffat hästar som är ridna i både 2 och 12 år som fortfarande inte är ridhästar. De accepterar att en människa sitter på deras rygg och de går oftast dit de blir ombedda och stannar och startar ibland på kommando. I övrigt så är de fortfarande impulsstyrda vildhästar. Jag kallar såna hästar inåkta men inte inridna. Jag skulle bedöma att typ 80 % av alla hobbyhästar är så…. Det är alltså inte ett dugg konstigt att så många ryttare är rädda när de rider… Det är inte roligt att rida på en sån häst.

Men vad gör man då? Tja, först måste man träna människan att bli en ryttare, sen måste man träna hästen att vara en ridhäst och sen måste man träna dessa att bli ett ekipage. Det är just detta vi gör i Logisk Ridning. Det tar tid, lång tid, massa tid men resultatet blir genuint. Det räcker inte att man tränar bara en del, alla delar behövs. Ridning kan därför vara den absolut bästa träningen för personlig utveckling.

Felet de flesta gör är att man försöker träna hästen att vara en ridhäst utan att man själv är en ryttare.

Är du nyfiken på att lära dig mer så ta en titt på våra onlinekurser  eller kontakta en av de logiska tränarna.

Vill du lära dig mer om vår gode vän hästen så har jag skrivit massor i ämnet.

Hur man programmerar en häst

Att påverka hästens hållning

Lär dig se hästen

Hästarna bara sover och sover

Sommarens preliminära kursplanering Södra rundan

Den här rutten planerar jag att ta i 7/7-23/7. Är du intresserad av att arrangera en kurs så maila mig för mer info på blog@lindah.se

Prislista för heldagskurser.

En dag  6000 kr, Två eller fler dagar på samma ort 5000 kr.Max 6 ridande, färre går bra men priset som delas på samtliga deltagare är detsamma. Reskostnad tillkommer på alla priser.

Anmälan är bindande. Betalning av dessa kurser senast 15/6.

Kursupplägg räknat på 6 elever.

9,00-12,00  privatlektioner a 30 min, 6 stycken

12,00-14,00 Lunch och teori

14,00-17,00 privatlektioner a 30 min, 6 stycken

17,00-17,30 snabb genomgång av dagen

Jag kommer även att köra en Norrunda och info om den hittar du här.

Kursstart 5 Oktober

Den 5 Oktober startar vi nästa omgång onlinekurser. Du som är ny elev hittar alla kurser och hur man anmäler sig här.

Vi kör även nya roliga Femminutersklubben. Klubben som lär dig att umgås med din kropp kravlöst och glatt. Vi får pröva på korta minmeditationer, precis lagom för att den stressade nutidsmänniskan ska känna ro nog att pröva.

För elever som vill gå vidare med en kurs så skickar ni in rid eller handprovet som ni alltid hittar i kursens sista lektion på mail blog@lindah.se . Har du frågor om detta så ställ dem gärna i Facebookgruppen, eller i klassrummets diskussionsforum eller via pm till mig på Facebook.

Hur hanterar du energin hos hästen?

Om man är en tävlingsryttare eller har en önskan om att bli det så vill man oftast ha en energisk häst. Problemet ligger väl i hur man hanterar den där energin. Uppmuntrar du hästen när han får energin eller straffar du honom (medvetet eller omedvetet) för att han blir energisk.

Om man är bara en liten aning rädd för energin så bromsar man oftast bort den genom att dra hårdare vilket kan skapa ett behov av hårdare nosgrimmor eller skarpare bett. Man kan säga att man vill skapa en starkare broms (både nosgrimma och starkt bett är en broms). Att skapa en starkare broms ger ju dock en liten oönskad energin på energin, den försvinner ju. Så man skapar en ond cirkel, man måste driva MER för att uppnå önskad energinivå… Sporrar blir mer regel än undantag. Missförstå mig rätt här, sporrar är en fantastisk uppfinning eftersom man då otroligt lätt kan kittla hästen i sidan för önskad energi och engagemang från ett bakben. Problemet med sporrar ligger i när man använder dem i varje steg som en slags aldrig tystnande gaspedal.
Så för att få den där höga energinivån så krävs det en massa saker av ryttaren. Mod är det första och viktigaste. Man måste vara modig nog att åka med i ”explosionen” och faktiskt berömma sin häst för att han blir pigg. Det är lättare att vara modig om man litar på sin häst, dvs att man har en fin relation och ett välutvecklat samarbete.
Den relationen skapar man enklast från marken och faktiskt ute i naturen långt borta från alla dressyrbanor. För att kunan rida fin dressyr så behöver man liksom träna mer på andra saker som inte är direkt dressyrlika.
Det kräver givetvis också en gigantisk kroppskontroll hos både ryttare och häst eftersom vi när vi blir rädda så går vårt reflexsystem igång och gör saker vi inte bett om.
Här ser vi en väldigt modig ryttare på en häst som vi tränar i att vara uppe i den där högre energinivån. Helt plötsligt så kom det ut en massa trevlig gång i honom, bara sådär liksom. Bara för att ryttaren att klappa och berömma och åka med :-). Och som synes så behövs då varken nosgrimma eller sporrar.
Att göra så här är att lära hästen att öka energin. Att sparka på en häst i varje steg är att tjata på hästen. Vad tror ni han minns bäst? Uppskattar bäst?
Jag har skrivit om det här innan, du kan läsa om du vill
Sätta tryck i hästen
Är din häst för bra för dig?
Explosiva hästar

Explosiva hästar

Jag gissar att det är många som har problem med hästar som är explosiva när ni rider. Det är ett stort problem på många olika vis eftersom man alltför ofta medvetet eller omedvetet bestraffar den när den blir rädd. Att omedvetet straffa den är att man råkar slita den i munnen eller dunkar den i ryggen när den gör något busigt. Det är det jag kallar helt normal överlevnadsinstinkt. Sen finns det de som medvetet bestraffar hästen för att den busar.
Det är ju tyvärr ofta så att ju mer hästen busar ju hårdare håller vi i den och ju mindre vågar vi låta den galoppera av sig utomhus. Vi sätter på skarpare bett och diverse hjälptyglar. Vi kallar hästen för dum och besvärlig.
Men har ni någonsin tänkt på att hästen kanske inte gör det för att han är dum utan för att det är ett behov han har?
Hästar är flyktdjur, de är byggda för att gå från 0-100 på 0,3 sekunder ifall ett rovdjur kommer. Det är alltså en naturlig och praktisk egenskap som djuret häst har inbyggt i sina gener.
I vår vanliga hästvärld så lever hästen skyddad och behöver sällan fly från vilddjur.
Men har ni någonsin funderat på att hästen kanske måste fly ändå? En kropp som är byggd för att fly kanske har ett system som behöver just fly? Och om den aldrig behöver fly i sin vardag, hur mår dens ”flyktsystem” så?
Kan det vara så att hästen på regelbunden basis måste tillåtas att få utlopp för sitt flyende? Kan det rentav vara så att det är därför den letar upp helt konstiga saker att fly för, tex brevlådan som den har passerat varje dag i två år eller en grindstolpe hos grannen? Kan det vara så att hästen uppfinner faror för att få en ursäkt att uträtta sitt behov?
Vad hade hänt om du hjälpte hästen att tömma systemet när han är helt lös utan att du straffar honom för det, medvetet eller omedvetet?
Kan det rentav vara så att OM du ger hästen chansen och dessutom uppmuntrar honom att få lov att vara ”helt galen” att han blir snällare att rida då?
Att vara galen i en longerlina är inte samma sak eftersom han just inte är fri att explodera precis som han vill utan jag menar helt fri?
Jag tror att alla hästar har en speciell frekvens för hur ofta de behöver det här. Vissa varje dag, vissa var tredje dag etc.
Hur ofta måste du tillåta din häst att vara busig ?

Sommarens preliminära kursplanering Norra rundan

Vill du delta på en kurs så kontaktar du respektive arrangör listad nedan. Vill du arrangera en kurs så kontaktar du mig på blog@lindah.se

Det går bra att boka kursdag mellan Växjö-Karlskoga innan 16-19 Juni samt mellan Stockholm-Växjö 6-10 juli.

En liknande runda som denna planeras 1-15 augusti, går bra att föranmäla intresse redan nu.

Karlskoga 20-21/6 , Kimberly Andersson, kimberly@pahast.se

Mora 24-25/6 Therese Winqvist, therese.winqvist@hotmail.com

Östersund 26/6 Om intresse finns där?

Lycksele  27-28/6 Linda Andersson, pajasso76@hotmail.com

Umeå 29-30/6 Linda Andersson, pajasso76@hotmail.com

Sundsvall, 2-3/7, Frida Nygren, frida.n@live.com

Rosersberga 4-5/7, Åsa Andrae, asa.andrae@gmail.com

 

Det finns även en plan för en runda som planeras 1-18 Augusti. Mer info om den kommer senare.

Prislista för heldagskurser.

En dag  6000 kr, Två eller fler dagar på samma ort 5000 kr.Max 6 ridande, färre går bra men priset som delas på samtliga deltagare är detsamma. Reskostnad tillkommer på alla priser.

Anmälan är bindande. Betalning av dessa kurser senast 30/5.

Kursupplägg räknat på 6 elever.

9,00-12,00  privatlektioner a 30 min, 6 stycken

12,00-14,00 Lunch och teori

14,00-17,00 privatlektioner a 30 min, 6 stycken

17,00-17,30 snabb genomgång av dagen