Nu är året snart slut. Vi håller lite jullov här hemma och det hoppas jag att ni också gör. De få kurserna som är aktiva nu över julen är uppdaterade idag och sen kör vi igång igen på riktigt nästa fredag den 6 Januari.
Jag är inte helt ledig, jag passar på att beundra alla fina ridprov som jag får in. Magisk vad duktiga alla börjar bli.
Alla som har skickat in har fått svar nu, om du inte fått svar så har du förmodligen skickat till fel adress vilket jag har märkt att många av er har gjort. Adressen är som alltid blog@lindah.se . Vissa av er har fått till två g i adressen. Så om du inte har fått svar så skicka igen på rätt adress.
Det finns fortfarande plats för några elever till i Grundkursen.
Ni vet väl att det är lite rabatt om man köper en ridkurs+ en kortkurs (hand, horsemanship, lär se, frisk häst). Du betalar totalt 2400 kr nu (ordinariepris 2800 kr).
Nåväl, detta veckobrev var kort och intetsägande, men så är det när man har jullov.
Ha det bäst så hörs vi pigga och glada nästa år //Lindah
Dan för dopparedan är det idag. Ute skiner solen och fåglarna kvittrar och gräset är grönt. Leran är riklig. Dvs jag har liiiite svårt att få någon riktig julkänsla. Som tur är så var jag för några veckor sedan och höll kurs där det fanns lite snö så jag har faktiskt fått någon form av vit julkänsla i år med 🙂 Annat var det när man bodde i Spanien. Det här kortet togs för exakt 4 år sedan på balkongen på Gran Canaria. Ironiskt. Det var inte så lätt att få någon julstämning då heller men livet var liksom så mycket bättre ändå 😉 Jag minns att just den här julen var extremt varm, vi inledde den med ett morgondopp i poolen, iklädda bikini och tomteluva :-). Notera dressingflaskan på bordet. Det var svenska dressing, Felix, förmodligen inhandlad i den svenska butiken till ett hutlöst pris, vissa svenska saker var hårdvaluta som man betalde i princip vad som helst för att få 🙂 Svensken går aldrig av en även om man inte bor i Sverige längre ;-). Om jag längtar tillbaka? Ja, varenda minut nu när det är kallt längtar jag tillbaka. Så att det gör ont ända in i själen. Dock så finsn det moln på himlen där. Om jag flyttar tillbaka så krävs det att jag slutar med hästar för jag står inte ut av att ens vara i närheten av ett stall därnere för hästarna behandlas extremt illa. Så lite plus i kanten har Sverige ändå 😉 Våra hästar har det extremt bra, vilket jag är glad över.
Näväl, det här är ju en hästblogg, så om hästar bör ju inläggen handla. Jag har svårigheter med onlineklassrummen idag. Servern ligger tydligen nere men de jobbar på det. Jag han uppdatera ett par av kurserna men resten får jag tyvärr vänta med. Men det kommer så var lugna. Jag antar att de flesta inte har supermycket tid för kurser idag ändå så här dan för dopparedagen.
Vad vill jag säga er idag? Vad är mina kloka ord? Ärligt talat, idag är min skalle inte full med ord. Det är extremt ovanligt. Jag har liksom inte hästar i huvudet idag. Det var årets mörkaste dag igår. Jag tänker att nu kan allt bara bli bättre. Mörkret och kylan suger musten av oss nordbor. Samvetet gör sig påmint när vi känner att vi inte riktigt orkar eller vill göra allt som vi brukar göra. Det är julebak, det är städning, det är paketköp det är…Pust, jag blir trött bara av att tänka på det. Hästen ger oss dåligt samvete. Tänk om han får vila för mycket. Då tycker alla att jag är en dålig hästägare och bla, bla, bla… Men vet ni. Känn inte så. Du kan förebygga den där känslan. Göra så att du slipper känna så i framtiden. Om hästen går i en hage som tillåter rörelse så kan du som jag tror jag skrivit innan låta honom vila i upp till 5 veckor utan att han tappar nämnvärt i kondis.
Det viktigaste är ju att man har hästen i en extremt bra hage. Hästen rids av oss kanske en timme om dagen, övrig tid så är han häst. Det är faktiskt viktigare att hästen har ett bra liv de 22 timmarna som du INTE ägnar dig åt honom. Jag ser att det finns mycket tendenser till tvärtomtänk här.
Jag har sett stallkonflikter skapats av att någon la betforen ovanpå havren istället för underst. Fattar ni silket brott? En annan gång så tog man fel täcke på hästen, halejises, himlen ramlade ner och…Givetvis så är det endast man själv som kan mocka till sin häst för annars så kommer världen att gå under. Visste ni att man t.o.m kan sopa gången fel?
Väldigt sällan hör man dock klagomål som handlar om tiden hästen är typ..Eh..häst.. Vilken tid tror ni är viktigast för hästen? Bryr han sig ärligt om om betforen ligger underst eller överst?
Förbered dig för att slipa slåss om bagateller. Se till att hästen har ett bra liv när du inte är där. Själv har jag för första gången i mitt liv hästar på lösdrift. Det tog energi att släppa mina vanliga krav. Tid och energi. Men nu är jag helt okey med det och jag har då aldrig haft nöjdare hästar. De är smutsiga dock, men friska och lyckliga. Vilket gör mig lycklig. Jag har inte det minsta dåligt samvete om jag inte kan rida på en vecka. Jag har reducerat mig till att vara någon de inte behöver i sina liv. Jag är mer en som kommer och tar ut dem på roligheter/jobbigheter lite då och då. Det kräver dock att jag tar ut dem på mer roligheter än jobbigheter för annars är det svårt att få fatt på dem i den stora hagen ;-). Jag kan se på dem hur de upplevde förra träningspasset. Om de möter mig med spetsade öron och kanske gnäggar och går emot mig så var förra passet ett bra pass som de vill ha mer av. Samma om de liksom hoppar in i sin grimma. Om de däremot går åt andra hållet när jag kommer in i hagen så var det ett dåligt pass för dem, det passet vi hade sist.Jag har lärt mig mycket om dem av dem så att säga. Så numera har jag mer roliga pass än tråkiga.
Dock är ju jag bara en människa så ibland blir det fel under ett pass. Då vet jag att jag givet dem ett dåligt pass. Då vet jag också att jag inte kommer att mötas av gnägg och spetsade öron nästa gång jag kommer. Men jag har också lärt mig att om jag efter ett dåligt pass låter dem vara i fred i 3-4 dagar så verkar de ha glömt det dåliga. Hästar är med andra ord inte långsiktiga. De lever här och nu. När det slutar göra ont i kroppen efter det dåliga passet så är de positiva till träning igen. Ett dåligt pass är för mig ett pass där jag insisterar på att göra en sak hästen inte vill. Jag vet numera att hästar vill gärna göra det jag ber om men ibland så kan de inte. Det kan vara en muskel som är för kort som hindrar dem, en hov som har en miniliten sten inklämd mellan sko och hov, en blivande hovspricka etc.
Enligt mina slutsatser så är smärta det enda som hindrar hästen från att vara oss till lags. Så när hästen inte vill eller ”bråkar” och går emot. Ta för givet att han tycker att det gör ont och ändra träningen till att göra något annat istället, finns det kanske ett annat sätt att åstadkomma samma sak som du har som mål?
Försök få alla pass att vara behagliga för hästen, så att han vill ha mer av träningen, mer av härligt umgänge med dig. Men som sagt var, jag vet det här, men ändå gör jag fel ibland….. Men jag vet att 3-4 dagar utan mig och träning gör dem glada igen 🙂 Och jag vill ha glada hästar, det blir liksom så mycket trevligare att träna häst då.
Nåväl, det var veckans kloka ord. Jag passar på att önska er alla en god jul. Och du, låt hästen vila med gott samvete 😉 Frid i själen är viktigare än att göra allt man MÅSTE.
För er som ännu inte skickat in ridprov eller anmält er till nya kurser så påminner jag om att det går bra att göra det ända fram till kursstart men jag kommer att ta lite ledigt i julen vilket innebär att du kommer att få vänta på ditt svar. Ingen blir dock glömd. Ni som har mailat mig om att ni vill gå om kurser, jag sparar era mail och lägger in er när nästa omgång kurser startar den 6 Januari. Mila mig som vanligt på blog@lindah.se
Det här är superduktiga Petra och hennes två busiga unghästar. Vi har Birka, russ, född -13 och Simona, welsh cob, född -14.
Birka, arbete Vid hand 1, Oktober 2016
Simona, Arbete Vid hand 1, Oktober 2016
Birka Arbete Vid Hand 2, December 2016
Simona, Arbete Vid Hand 2, December 2016
Birka, arbete Vid Hand 3, 30 Januari 2017
Simona, arbete Vid Hand 3, 30 Januari 2017
Simona, Prov Arbete Vid Hand, 5 Mars 2017
Birka, Prov Arbete Vid Hand 5, Mars 2017
Birka, prov arbete vid hand 5, longering, 3 Juni 2017
Simona, prov arbete vid hand 5, longering, 3 Juni 2017
Lillan är en 3 årig Welsh Cob som vi har fått följa från Scratch. Hon tränas av Kimberly som även är Logisk Tränare.Träningen börjades ungefär i slutet av hösten 2015 om jag inte minns fel.
I början så var det en helt vanlig unghäst. Ni vet, en sån där störig sak 😉 Att flytta bogarna på henne var ungefär som att vända på Titanic ;-), koncentrationsförmågan varade i hela 2,3 sekunder. Ja ni förstår, en helt normal unghäst. Jag hittar tyvärr ingen film på hennes unghästtendenser men iallafall.
Här ser vi Arbete Vid Hand 1, December 2015
Arbete Vid Hand 2, Maj 31 2016
Arbete Vid Hand 3, 6 September 2016
Rapport från Horsemanshipkurs 1
”Första och andra lektionen var för mig riktigt bra. 3&4 också såklart men 1&2 har mer direkta effekter för mig. 3&4 är lite mer subtila och ”långsamverkande”. Jag har försökt mig på detta med flockstudier lite på egen hand tidigare men har haft extremt svårt att tolka vad jag sett. En skjuts i rätt riktning var definitivt välbehövligt. Det har hjälpt mig extremt mycket med min gröngöling på 2 år där hemma. Det är min första unghäst och ibland (rätt ofta 😉 ) känns det lite som att jag famlar i mörkret kunskaps och erfarenhetsmässigt. Jag känner mig dock inte osäker. Det vi kan det kan vi och det vi inte kan lär vi oss, nån gång 🙂 Eftersom jag känner så har jag bestämt mig för att gå långsamt fram med all hantering och skolning. Jag har inte så bråttom. vi blandar alldaglig miljöträning med lite inlärning av basic grejer som att gå i koppel, löslongering, uppbindning för skötsel och att hitta våra kroppar i kortkorta små pass. Och så tar vi pauser där vi inte ses på några dagar upp till en vecka.
Jag gör säkert en massa dumma saker när vi löslongerar eftersom jag inte är helt hundra på vad jag gör men jag tycker ändå vi hittat nått plan att prata på som vi båda förstår någorlunda. Tack vare flockstudierna så känner jag mig mer trygg i att tolka hennes intentioner. Det har blivit en enorm förändring om jag tänker tillbaka ett par år. Framstegen har väl kommit successivt men den där lektionen flyttade mig några trappsteg i snabb takt. Egentligen vet jag inte om jag hinner reflektera över exakt vad hon säger men jag upplever att jag på väldigt långt håll och i god tid hinner uppfatta om hon är närvarande , ute i det blå eller försöker styra mig och lyckas parera rätt okej. hon beter sig väldigt artigt när hon kommer fram när hon är lös. Nån gång har hon försökt flytta på mig, det känns på långt håll så då får hon inte komma närmre än 10 meter. I löst tillstånd på nära håll har vi lite status quo, jag flyttar inte på henne, hon flyttar inte på mig 😉 på långt håll flyttar jag på henne. Det är helt klart enklast för mig att upprätthålla min bubbla i alla situationer där vi är mer än nån meter ifrån varandra. I mer närkontakt slukar hon ibland min bubbla med sin egen och hennes bogar styr ibland showen. Det har blivit fantastiskt mycket bättre jämfört med när hon kom för nån månad sen (tack vare arbete vid handkursen) – om vi är inne i stallet eller i en inhägnad för där kan jag skapa lite distans. Svårare i det ”fria” när vi bara har ledrepets längd att spela på. det är ett dagligt tankearbete för att vara smart nog att undvika alla situationer där detta kan uppstå men det lyckas rätt bra.
Vi har gjort lektion 3&4 några få gånger. Det märks tydligt vilken del av kroppen hon vet minst om, just nu är det vänster bakdel. Om man tänker på benparen som diagonalt samverkande så är ju hennes högerbog extremt dominant så det hänger väl ihop antar jag. Allt jobb går alltid så mycket enklare att göra när jag befinner mig vid hennes vänstra bog men jag försöker göra allt liksidigt. Kanske blir det lättare om/när hon hittar sitt vänstra bakben. Men oj vad det började gurgla i hennes mage när vi gjorde det ?
Lite luddigt kanske men jag gillar kursen skarpt”
Jag fick äran att under en helg hjälpa till med första uppsittningen vilket var helt odramatisk eftersom hon var så otroligt väl förberedd. Jag har åsikten att första uppsittningen sätter normen för hur man beter sig som ridhäst. Om hästen hoppar, skuttar och blir skrämd så har man förberett för dåligt. Det var som synes inte fallet här. Lilla fick en bra första uppfattning om hur livet som ridhäst är.
Juli 2016
Härefter så har ekipaget ingått som testpilot för mitt unghästprogram. Detta program kommer att bli tillgängligt för alla mina färdiga beridare sen. Det är ett program som ska skapa Skolhästar, dsv härliga välvilliga allroundhästar som man kan utbilda precis så långt som deras kapacitet sträcker sig.
Kimberly är ingen färdig beridare än, hon har två ridkurser kvar så vissa saker får hon tyvärr lära sig samtidigt som hon lär hästen vilket inte är optimalt men det har gått bra som tur är. Här installeras ratten, bromsen och gasen via enkel tömkörning.
20 September 2016
24 September 2016
Här övar de in övergångar skritt-trav under ryttare på enklast möjliga vis, genom att härma en annan häst. Vid hästträning gör man klokast i att använda sig av lektioner enligt minsta motståndets lag precis som i filmen.
16 November 2016. Fortfarande följer vi minsta motståndets lag, i detta fallet att alltid ha en annan häst på ridbanan. Unghästar känner sig tryggare då och får lite bättre framåtbjudning.Här har de en ”body wrap” på sig för att påminna hästen om att den har en hel lång kropp
18 December 2016 . Nu är vi så modiga att vi kan träna utan annan häst i ridhuset. Första passet där hästen får reda på att det finns en yttertygel som man kan söka sig fram till. Då blir de flesta hästar segare än koooola men det är ok. Jag tycker att den där långa osammanhängande Ponnyn liksom ser ut som en ridhäst nu. Hon börjar sitta ihop. Jag tycker att de här två har gjort det här väldigt bra med tanke på att ryttaren egentligen inte är färdig för att rida in en häst. Givetvis är det lång väg kvar men de är helt klart på G.
För mig är det ett sätt att bygga en bra relation till hästen vilket ju såklart gör allt arbete lättare.
Hittade denna gamla film på Påni, det var när vi jobbat med henne i 5 månader. Det har hänt en del med henne sen dess. Det är väldigt roligt att ha filmat nästan alla pass så att man ibland kan gå tillbaka och minnas hur det var. Helt plötsligt så inser man att man faktiskt kommit en bra bit på väg. Just det här med presenningar och paraplyer är sådant man bör träna precis varenda häst som man ämnar rida på eller köra. Det ger en bra grund att stå på om man har en häst som redan vet att såna saker är helt ofarliga.
Jag gillar när man liksom kan göra lite alltmöjligt med sin häst. Som tex att bära bort hinderstöd och uppsittningsstolar. Oerhört praktiskt att slippa kliva av hästen för såna små bagateller.
Jag får så många fina ridprov och arbete vid handprov så jag blir alldeles lycklig. Jag tänker lägga upp några av dem här. Sidan kommer att uppdateras med fler prov så håll koll här. För er elever som nu blir förskräckta i tron att det är obligatoriskt att jag lägger upp er för allmän beskådan så här så kan ni vara lugna. Jag frågar alltid först och det är okey att säga nej 🙂
Vad är det som är så bra med det här då undrar säkert den oinsatte? Hästarna gör inga krumelurer, vare sig vid hand eller uppsuttet, de går sällan i en stadig form och de ser inte flashiga ut. Det här är en utbildning för att skapa RYTTARE och HORSEMEN av rang. Målet ser inte likadan ut som vägen till målet. Det vi ser här är vägen till Målet. Man kan njuta av lugnet som råder över alla ekipage. Alla hästar och människor är fokuserade på uppgiften. De går med medvetna bakben och lätta fina framben, de är rakriktade och fina. Ingen häst letar spöke eller försöker distrahera sin människa. Hästarna är liksom på jobbet. Jag tycker att det här är fint. Framförallt så är vägen till målet trevlig även för hästarna.
Arbete Vid Hand 2.
Det här är en unghäst, ännu inte inriden. Tänk vilken fin start den får som får lära sig en massa saker innan man sitter upp på den. Såna här hästar är galet lätta att rida in sen.
Arbete Vid Hand 2
Även detta är en unghäst, samma sak här. Kan man få en bättre start på sitt ridhästliv?
Arbete Vid Hand 3
Arbete Vid Hand 4. (Ryttaren är halt så därav att traven inte har uppvisningsfart :-))
Arbete Vid Hand 5
Ridprov Rakriktning
Ridprov Bakben. Ryttaren är en sån där Islandsryttare och hon påstår att dressyrprogram inte ingår i hennes vardag så hon har en suffös. Älskar den Norrländska dialekten.
Fredag igen 🙂 Hej alla, hoppas ni inte stressar ihjäl er. Visst är det konstigt att Julen räknas som en fridefull tid? För frid är väl ändå det minsta som kännetecknar julen. Julen är mer typ tvärtom, vilket är lite synd. Jag hoppas att era hästar iallafall kan ge er ett litet andningshål mitt i alla stress. Visst är det underbart att efter en lång dag bara få sätta sig på sin lurvpäls och skritta ut en runda i skogen och lyssna på fågelkvitter, kanske se en och annan ekorre skutta förbi. Det är banne mig mer fridefullt än julen det ;-). För mig åtminstone.
Nåväl, vi kanske ska prata annat än Julefrid, det här är ju faktiskt en hästblogg. Okey, låt oss prata värme. Hittade den här fina filmen på Facebook. Det är en dressyrritt filmad med specialkamera som tillåter oss att se aktiviteten hos hästens muskler.
Det intressantaste är att det i princip bara är i piaffen som hästen faktiskt synbart får mer aktivitet i bakdel och mage. När den springer omkring i trav eller hoppar omkring i galopp så sker ingen egentligen aktivering av bakdelen.Det är däremot aktivitet i hals och bog då. Nu är ju det ganska svårt att veta hur djupt denna kamera går? Är det endast de ytliga musklernas aktivitet som kan ses här? Jag vet inte, någon som vet?
Men med ens så förstår jag varför Pånin börjar gnälla efter sisådär en 8 bäbistrampningar 🙂 Stackaren har ju förmodligen mjölksyra överallt 🙂 Titta på filmen, den är intressant. Men förmodligen så är det bara ”skalets” värme vi ser och skalet är en ytterst liten del av det hela.
Nåväl, hur kan vi ha nytta av det är i vår vardagliga ridning/träning? För det första så kan ni glömma den där paniken över att behöva trava och galoppera omkring en massa av rädsla för att hästen tappar muskler/kondition. Jag har alltid fått lära mig att det är farten som dödar. Ju långsammare man rider ju mindre skador får man. Man har även gjort vetenskapliga undersökningar (B. Essén-Gustavsson) där man kommit fram till att en hästs konditionsstatus är helt oförändrad efter 5 veckors vila med hagvistelse och lättare motion.
Träning är ett så stort ord. Träning. Smaka på ordet. Jag som är människa kan träna genom att gå till gymmet och styrketräna, eller så kan jag simma, sparka fotboll, cykla några mil, gå på yoga, eller så kan jag träna mig på att spela piano eller på att måla en tavla. Man kan träna sina sinnen, sina benmuskler, sina hjärnmuskler… Puh..
Träning för en häst är likadant. Det handlar inte bara om att få upp konditionen. En häst måste träna på väldigt många saker för att bli den bästa hästen han bara kan bli.
Vi börjar med den enklaste träningen Konditionen, vi måste träna konditionen på hästen. Annars typ dör han och kommer inte att orka.
Vad man bör veta är att de flesta hobbyhästar är undertränade och de flesta proffshästar är övertränade.
Många tränar sin häst efter hur de tränar sig själv. Det är väldigt fel. Hästar och människor har helt olika system.
Jag jobbade en gång i ett travstall. I proffesionella travstall så ägs hästarna oftast av människor som inte kan någonting om hästar. De gör inget alls med sina hästar utom möjligen kommer och ger dem en morot och klappar på dem ibland. Och så betalar de någon annan för att sköta och träna deras häst.
Dock är det så ibland att vissa hästägare är aktiva i stallet, kanske de borstar lite på sin häst eller går ut och går i koppel med den, eller så kanske de skrittar ut den eller ibland, om ägaren är kunnig så tränar de hästen också. Men det är ovanligt.
I varje fall. I det stallet jag jobbade i så ägdes två av hästarna av en mycket känd hockeyspelare, som spelat i ..hm..heter det NHL kanske? Han hade mycket ledig tid periodvis och då var han i stallet och tränade sina hästar. Han var ju en proffesionell idrottsman, han kunde det där med träning så han körde sina hästar i timmar, fort, hårt och länge. Han utgick från att hästar fungerar som människor, dvs att ju mer man tränar ju bättre blir man. Men tyvärr så fungerar inte hästar så vilket ledde till att hans hästar blev sämre och sämre, de blev stelare och styvare och bråkigare än de andra hästarna i stallet.
Vi ska prata mjölksyra. Muskler använder sig av ATP (adenosintrifosfat) när de arbetar. När ATP tar slut så behövs det mer ATP för att kunna fortsätta aktiviteten.Det går åt olika mycket ATP för olika sorters fysiskt arbete.När man arbetar maximalt så tar ATP slut på några sekunder.Då måste kroppen återuppbygga förrådet och det kan den göra på 4 olika sätt, d.v.s. genom kreatinfosfat, kolhydratspjälkning, kolhydratförbränning och fettförbränning. När kroppen använder sig av kolhydratspjälkning så bildas mjölksyra. Mjölksyra (laktat) bildas när det inte finns tillräckligt med syre för musklerna att utvinna energi av. Kroppen bryter ner mer glykogen(i glykolysen) för att få tillräckligt med energi.
Reaktionen ser ut så här: Glykogen -> Glykolys -> Pyrodruvsyra + energi
När syret tar slut samlas pyrodruvsyran i muskelfibrernas cytoplasman där den bildas till mjölksyra.
Om det tillförs mer syre så kan denna mjölksyra brytas ner till koldioxid och vatten i en process som kallas ”Krebs cykel”.
Nu var det mycket jobbig fakta men ni måste känna till det här. Det är nu vi kommer till den stora skillnaden mellan häst och människa. En människa bryter ner sin mjölksyra efter ett hårt anerarobt pass på en tid som ligger mellan några sekunder upp till ett par timmar. Det var därför vår hockeyspelare tränade sina hästar så tufft och hårt. Vad han inte visste var att en häst behöver 14 hela dagar!!!! på sig för att bryta ner mjölksyran.
Så man kan alltså INTE träna en häst som en människa. Det blir helt galet då. Hästar, så stora de är är ytterst känsliga varelser när det gäller hård träning.
En häst blir alltså sämre ju hårdare du tränar den. Om man inte känner till tekniken. Det är den tekniken alla hästtränare oavsett vilken gren man verkar i måste känna till. Jag som har över 20 år i travstall i min ryggsäck upplever att det där med hästträning är en stor kunskapslucka bland ridhästfolket. Så kan vi ju inte ha det, jag vill ju att alla ska bli världens bästa hästtränare.
Därför släpper jag nu del två i min ”Håll hästen Frisk” serie, Optimera hästens träning . Första kursstart är 6 Januari och du måste ha gått första kursen först, den som heter Håll hästen frisk för att ha nödvändig kunskap att ta med dig då kurserna bygger på varandra. Kurserna i denna serie pågår under under 4 veckor med en lektion i veckan, pris 800 kr.Anmälan till blog@lindah.se
Pust, det var lite om träning det. I övrigt så vill jag bara säga TACK, till alla fina elever som just nu bombarderar mig med fina Ridprov och Handprov. Jag lägger bara upp ett fåtal i bloggen då de flesta vill och får vara anonyma och träna för sig själv men några får jag tillstånd att visa upp här vilket gör mig jätteglad. Det har varit några hårda år med bara grunder men nu börjar många av eleverna komma långt in sin utveckling och det är ju bara så vackert att se filmer där inga konflikter finnes utan ekipagen bara går runt och gör till synes ingenting mer än att typ..tja gå…
Eftersom de bara går så ser det ut som om de inget gör men ack så fel ni har. Det ligger hårt arbete bakom att bara gå omkring utan synbara hjälper och utan att leta efter köttätande kaniner i buskarna ;-). Kan ni förstå att den här hästen för bara två år sen mest stod på bakbenen och slogs med omgivningen? Nu är hon en fin och elegant ridhäst, som tack vare att ägaren bestämde sig för att lära sig rida på äldre dagar och helt enkelt tog över denna då missförstådda häst från sina döttrar och skapade denna harmoni. Fantastiskt är bara förnamnet.
Tänk vad lite tålamod och jäklar anamma kan göra för ett ekipage 🙂
Fredag igen 😉 Jag älskar fredagar den här årstiden. Det innebär att det snart är helg vilket i sin tur innebär att man faktiskt kan rida i dagsljus. En får allt vara glad över det lilla.
Jag tar ju ofta upp årstidsrelaterade problem här och nu är bockperioden i antågande. De flesta hästar börjar bocka nu, speciellt i galoppfattningarna. Många hästar vill inte trava utan bara galoppera.
Det beror på knagliga hagar vilket gör att hästen inte rör sig så mycket. Då blir senor och muskler korta och strama, speciellt i bakpartiet. Det innebär att när hästen försöker trava så stramar det åt och det kan ibland göra ont när för korta senor ska sträckas ut.
Ungefär såsom beskrivet för Patellaupphakning fast i mildare form.
Vi Patellaupphakning hoppar patellas mediala raka band över kägelutskottet på tibia och hästen kan inte längre böja på sitt ben utan det fastnar i ett sträckt läge. Ibland släpper det väldigt snabbt, ibland kan det vara låst längre.
I sin mildare form så gör det ont när hästens ska upp i en högre gångart och då bockar den reflexmässigt.
Antingen så kan man bli rädd för din häst eller skälla på den eller så kan man redan nu börja förbereda sig på att slippa problemet genom att lägga in TIMMAR och åter TIMMAR av skritt rakt fram för att hålla muskler och senor glada och mjuka.
Jag vet inte om det stämmer men det sägs att en häst i en hage rör sig i snitt 1,2 mil i skritt en helt vanlig dag. Om hagen tillåter detta. Vilket en liten knagglig vinterhage inte gör. Om man dessutom satt på hästen ett illasittande täcke så blir den ännu mer obenägen att röra på sig.
Så ut och skritta hästarna redan nu för att förebygga problemet. Givetvis är det viktigt att skritten är lösgjord, dvs en skritt där hästen får gå med vickande rumpa och svajjande bål och ett pendlande huvud. En skritt där hästens kropp är låst och där han tvingas gå på tygeln för att du håller ner hans huvud har ingen som helst effekt på problemet.
Givetvis så rider man aldrig på en volt i snabbare fart än skritt med en häst som är så stel att den måste bocka för att lossa på sina spänningar men det tror jag inte att jag behöver skriva. Det finns en tro att en häst bockar för att den är glad. Det är inte sant. Den bockar för att den har ont.
Givetvis så kan hästar bocka av överskottsenergi också men det ser inte riktigt likadant ut.
Det är ett aber det här. Det är svårt att hålla igång hästen. Och de flesta hästar biter inte skritten på. Den liksom tar inte 😉 Då är det läge att lära sig jobba hästen på riktigt i skritten, så att skritten gör den trött och får den att tänka. Tänk lite i termer av Tai chi. Det SER liksom inte så där jättejobbigt ut vid första anblicken. Och om du aldrig testat och ger det ett försök så kommer du mest att bli frustrerad och irriterad och så kommer du att gå därifrån med tankar som att Tai Chi är meningslöst. Ungefär så känner en häst som du försöker få att skritta lugnt. Det är såååå tråkigt och så meningslöst. Så du går oftast med på hans förslag att springa fort istället. Problem solved. Hästen är rastad och snäll. Men…. Han kommer ju fortfarande att bocka och bete sig odrägligt nästa dag eftersom han fortfarande är för kort i musklerna.. Dessutom så kommer han för varje Springpass att få en plutteliten aning bättre kondition vilket gör att han kräver MER spring… En himla dålig cirkel blir det.
Vi tar och tittar på Tai Chi. Och ja, jag vill att du tar dig tiden att faktiskt TITTA.
Min son kallar Tai Chi för Sköldpaddskarate :-). Det är liksom typ kampsportsrörelser men framförda i skölddpaddstempo 🙂
Den första gruppen av logiska instruktörer hade en utmaning, vi skulle lära oss Tai Chi enligt videon nedan. Det var så sjukt omständigt. Jag gjorde det, och jag minns att jag tänkte att om han säger ”Lets do that one more time” en gång till så slår jag honom på käften ;-). Men jag märkt också hur otroligt mjuk jag blev i kroppen, jag mådde väldigt bra av det.En sak som var oerhört trevligt var att jag sov mycket bättre än jag normalt brukar göra. Enorma hälsoeffekter i ett samhälle där många ligger sömnlösa trots att de är så trötta att man håller på att gå av på mitten. Vi kan konstatera att de är kloka de där Kineserna 😉
Nåväl, hur kom jag in på Tai Chi? Jo, jag tänker som så här att Tai Chi handlar egentligen om att ha en extrem medvetenhet i sina rörelser. Att varje millimeter är kontrollerad. Och det är precis det vi sysslar med i vår ridning. Jag brukar kalla det för att hästen ska ha medvetna bakben. Om man vill att hästen ska flytta vikten till sina bakbenen så måste han ju vara extremt medveten om hur han går med dessa. Annars kommer han att bli rädd.
Det många inte vet om hästar är att allt hästar vill är att INTE ha vikt på bakbenen. Det gör dem försvarslösa och svaga. Så att gå på bogarna är ett sätt att behålla makten över sin kropp och därmed omgivningen då bogar med mycket tyngd på är starkare vad gäller att dominera saker som står i vägen (saker=folk och fä). Det här innebär i hästträning att hästen är faktiskt ganska nöjd när han inte är vikt på bakbenen. Han strävar dit. Så man måste först sträva efter att visa honom att han har bakben. Sen måste man stärka dem vilket tar 4 år. Det går fort att ge en häst muskler i bakkärran men om man med våld trycker bak hästen på bakbenen så är det ju som så att bakbenen måste bära mer vikt vilket i sin tur innebär att man först måste förbereda bakbenen för detta så att leder, senor och ligament orkar med att bära mer vikt.
Nåväl, hästen måste alltså under några år skaffa sig medvetenhet och styrka i dessa bakben. Den Logiska skritten ser för många energilös ut. Men det är meningen. Tror ni hästen blir mer medveten om den rör sig i TaiChifart än i löpfart?
Exakt.Det är därför vi rider så sakta. Men det hjälper inte att bromsa farten med tyglarna. Hästen härmar sin ryttare och om en ryttare drar i tyglarna så kopplar hon av sin hållningsmuskler vilket innebär att hästen gör detsamma. När detta sker lägger sig hästen tungt på bogarna. Dvs precis motsatsen till det vi vill. Så vi rider alltså runt i långsam medveten skritt och vi får denna skritt genom att göra saker med vår kropp. Saker som är galet jobbiga fast det ser ut som om vi bara sitter helt stilla och åker häst. Det är ungefär precis tvärtom mot vad vi gör. Logisk Ridning är galet ansträngande vilket är svårt att tro när man ser det. Här har jag snabbt klippt ihop en film på några logiska hästar som skrittar. Titta på bakbenen, hur de sakta rör sig och medvetet sätts ner. Det är vackert för mig.
Många undrar om man inte förstör gången när man rider så här sakta. Nä, men det tar lite tid innan hästen visar upp gången. Det var ju det där med 4 års styrka som måste in i bakdelen först. Ibland så visar hästen glimtar av vad som komma ska, den här hästen tex, hans galopp imponerade på mig i helgen. Det här blir riktigt fint när det är klart.
Nåväl, det var den här fredagens kloka ord. Eller så var det bara en massa dravvel som du inte förstod 😉 . Men huvudmeningen med mina ord är väl egentligen att heja på dig. Träna på, rid sakta och medvetet, träna dig själv, du är på rätt väg. Och framförallt njut av nuet istället för att vara frustrerad över ett mål. Njut av resan, när du blir mer medveten så inser du att målet är inte målet utan resan dit är målet 🙂 Ha en trevlig resa 🙂
Påminner er om att gärna skicka in era ridprov innan julhelgen. Några av er har redan skickat in och det är ju bara för härligt att se er utveckling. Det gör mig lycklig 🙂 //Lindah
Det är i paniksituationer som hästens och människans VERKLIGA band visas. Många anser det som ett mirakel men det är ju så här det MÅSTE vara. Kolla 4 minuter in i filmen. Det mest skrämmand ei det här är i mina ögon att vi är så otroligt vana vid dåligt horsemanship att vi bedömmer bra horsemanship som fantastiskt. Skrämmande utveckling. Det dåliga är det normala och det bra är som en ouppnåelig dröm (vilket det faktiskt inte är)
