Kroppsmedveten töltsättning

Det här var en rolig upplevelse. Förra kursen hade hästen mest pass i olika tempon. Ryttaren har kämpat järnet med sig själv sen sist, bogkursen går hon nu. Vi började med att leta upp lösgjordheten. Det är ju som så att jag är allergisk mot tölt som rids med tyglarna, det gör mig galen. Så jag föredrar att hitta den via ryttarens sits och det är så enkelt som att har man ingen lösgjordhet så har man ingen tölt eller skritt. Hitta lösgjordheten och du får bägge.

Vi lärde in det på hård grusväg där man tydligt hör takten, jag ledde och ryttaren blundade för att känna maximalt, vi klättrade upp och ned för en backe för att hitta skillnaderna i tölt och travsitsen

Sen övade vi på att flytta bogar i paddocken för att snabbt kunna få tillbaka lösgjordheten när hästen låste sig




Och voila, sista passet så hade vi fyra gångarter. Sjukt bra jobbat, jag blev nästan lite rörd. Kolla galoppfattningarna, det är få femgångare som kan galoppera så. Här har ryttaren stor nytta av sin tregångsbakgrund, hon VET hur galopp känns och nöjer sig inte med mindre. Att hästen sen bara orkar några steg är klokt, försöker man galoppera mer blir det den typen av galopp som jag kallar för fallande pass.

Sånt här gör att alla timmar man står i regniga blåsiga paddockar liksom glöms bort lite, det här är en ynnest att få följa :-).




Lösgöra passaktig Islandshäst

I helgen var jag Umeå och träffade underbara Islandshästar. Den här hästen hade haft lite semester och då återgått lite till originalversionen , dvs han var lite passaktig. Så vi testade två olika varianter för att lösa detta. Bägge fungerade väldigt bra. Det är otroligt roligt att se utvecklingen hos denna häst och hans fantastiska ryttare. Han har tränat för mig i två år men ryttaren har ridit för mig i många år. Man kan nog säg att hästen är en 100 % logisk häst då han bara var typ insutten när hon började med honom. Här använder vi sidvärts för att hitta rena gångarter.

I ett annat pass roade vi oss med att rygga för att rensa bland gångarterna. Jag gillar när min största insats är att säga bra 🙂 Det är väl egentligen det som är tränarens mål tänker jag, att göra sig själv överflödig.Att rygga korrekt är en konst som få behärskar har jag konstaterat vid mina ryttarstudier. Det finns två saker man aldrig får göra när man ryggar och det är att sitta tungt i sadeln och dra handen bakåt. Och ändå är det ungefär vad de flesta gör. Resultatet blir en sur häst och släpande bakben och oftast tappad rygg hos hästen.Här ser vi ryggning där vi lättar ifrån sadeln och inte drar handen bakåt vilket ger en lätt och ledig ryggning.

I sist men inte minst så jobbade vi för första gången mot en mer snabb och enrgisk trav. Det är den här hästens svåraste gångart, femgångare som han är. Det blir inte så spänstigt än men man får börja någonstans och jag tycker att de gjorde det himla bra. Det krävs mer av träningen ovan och massa styrketräning innan traven blir genomsläpplig men som sagt var, han höll traven och ryttaren kunde korrigera i den.

Det är så sjukt roligt när mina ekipage börjar se så här fina ut, det gör mig glad ända in i själen 🙂