Om ni läste mitt förra inlägg så fick ni följa med mig när jag utsatte mig för tung trafik. Det är oerhört många år sedan jag varit tvungen att rida längs med en trafikerad väg eftersom jag har haft bra ridvägar att tillgå som inte involverar vältrafikerade vägar. Jag har därför inte vetat att jag utvecklat en rädsla för lastbilar 🙂 Ni hittar den filmen här
Men… Jag är inte den som är den, hittar jag något som är sönder så måste ju detta lagas. I det här fallet så är det min helt omotiverade rädsla för latsbilar som måste lagas. När man har ett problem med något så är det alltid smartast att dela upp problemet i sina beståndsdelar och arbeta med dem en i taget.
Det första jag kom att tänka på är att jag är rädd för ljudet. Lastbilar på regnblöt asfalt låter en del. Men jag kom på att det faktiskt inte är det som skrämmer mig. Det är synen av dem. Eller, egentligen så är jag inte rädd för lastbilen i sig, men jag är rädd för vad min häst som är helt orädd för lastbilar kommer att ta sig för när en lastbil passerar. Behöver jag nämna att rädsla inte alltid är speciellt rationell? 😉
Jag satte mig vid vägkanten utan häst och funderade lite. Här kan du få följa med på mina funderingar.
Bildförtydligande. Här kan ni se yttepyttesmå bilar långt bort och en STOR lastbil precis nära oss. Inte samma transporttyp, jag vet, men jag tröttnade att leta bilder efter en kvart eller så ;-). Om man jämför bilarna i förhållande till trädens höjd så ändras ju det också. Ändringen är inte sann men vår hjärna uppfattar det som en sanning.
Vår hjärna är alltså inte helt logisk. Man måste träna hjärnan att inte luras av synvillor om man vill jobba på sin rädsla.
Har du kommit på vad dina rädslor består i? Neplockat så här i detalj? Vad är dit bästa knep för att övervinna dem?