Etikettarkiv: ryttarutbildning

Jag tappar stigbyglarna när jag försöker sitta ner i traven

(Inlägget publicerades ursprungligen 2019)

Jag tänker börja skriva om de olika problemen som jag ofta läser och hör ryttare diskutera. Jag tar dem inte i någon speciell ordning utan jag tar en i högen :-). Först ut är fenomenet tappade stigbyglar i traven.

Det är lite roligt att läsa om svaren som ges om någon ställer frågan i ett hästforum. Stigbyglarna, eftersom man tappar dem så måste det ju självklart vara stigbyglarna det är fel på. Så man rekommenderas att byta stigbyglar till en med mer grepp i, eller någon som är mer ledad, eller någon som har en tåplatta som lutar åt diverse håll. Tappade stigbyglar finner man ofta hos ryttare som gärna står på tå i stigbygeln och därför är det vanligt att man då köper stigbygelplattor som lutar bakåt i tron att det ska få foten rätt. Givetvis fungerar det sällan. Jag har sett folk stå på tå även i bakåtlutade stigbyglar. Någon har tydligen även uppfunnit en vikt man kan sätta på sin häl som tynger ner hälen 🙂




Det är lite lustigt det där. Man vill liksom helst lösa ett fel eller ett problem genom att köpa något. Det är ju så enkelt. Men hjälper det egentligen? Kan göra om felet är litet. Men det är det sällan.

Om man tappar stigbygeln i trav så beror det ju på att man inte använder dem 😉 Dvs att man inte har foten stadigt placerad på stigbygelplattan. Och varför har man inte det?

Det handlar om ren och skär överlevnad. En människa som blir rädd eller spänd drar alltid ihop sig framåt, typ i fosterställning. Överlivet dras ner och benen dras upp. Om ryttaren envisas med att sitta spikrak i ryggen (som någon smart ridlärare sagt) så åker benen upp och du tappar stigbyglarna. Om du lutar dig framåt, dvs tillåter överlivet att luta sig framåt så är det större sannolikhet att benen står stadigt i stigbygeln. Detta är en ren reflex och inget vi kan styra över.

Reflexen föds vi med och den aktiveras när vi tappar balansen, när vi blir rädda och när vi spänner oss av olika anledningar. Så om du tappar stigbyglarna så är du alltså rädd, spänd eller har tappat balansen.

Jag tänker som så att om man är rädd, spänd eller tappar balansen så är inte det största problemet att man tappar stigbygeln utan det är ju just det att ryttaren är spänd, rädd eller tappar balansen. Det är ju lite dumt att sitat ner i traven då tänker jag eftersom det förmodligen är ganska obekvämt för hästen att ha en stel och spänd ryttare som studsar omkring på ryggen.

Så mitt svar på frågan; vad ska jag göra när jag tappar stigbyglarna i trav blir då alltså att du inte ska sitta ner i traven, än. Du kommer inte att bli mindre stel och spänd av det. Istället ska du givetvis öva dig på att vara orädd och avslappnad på en hästrygg.

Nu är ju tyvärr vi skapade så att det sällan hjälper att säga åt någon som är rädd att slappna av. Det är smartare att helt enkelt träna bort reflexen som gör dig stel och spänd. Då är vi inne och petar i mitt favoritämne, ryttarskolning.

Ryttare som har problem med nedsutten trav har egentligen problem med all sorts trav, man är helt enkelt inte så bra kompis med gångarten TRAV. Jag brukar alltid träna elever i fältsits först innan jag ger mig på andra sätt att ridas trav. I fältsits så måste man bli kompis med sin stigbyglar.

Du kan läsa mer om reflexer i det här inlägget som jag skrivit tidigare.

Att bli en bra ryttare innebär helt enkelt att ta kontroll över sin olydiga kropp. Då är det helt plötsligt inte längre så svårt att rida och träna hästar.

Vill du börja jobba med dig själv så titta på våra ridkurser. De är till för dig som har all tid i världen att lära dig rida. Grundkursen i ridning börjar första fredagen varje månad. Du anmäler dig på mail blog@lindah.se

Är det ens nödvändigt att sitta ner i trav? Är det möjligt att få fram bra gångarter på hästen ändå? Jag skulle vilja påstå att det är rent av onödigt att sitta ner i traven annat än för att tillfredsställa dressyrdomare. Man är smart om man undviker att sitta ner i traven tills hästen har en riktigt bra trav och ryttaren börjar få lite koll på sin kropp.

Du är väl med i vår Offentliga Facebookgrupp?

Länkar till några inlägg om ryttarens skänkel

För att aktivera hästens bakben så är det smart att aktivera sina egna bakben först

Ryttarens skänkel

Stolsits eller svanksits är samma sak

Skillnaden på innerskänkel och ytterskänkel




Tydlig hjälpgivning

Den här ryttaren SVÄNGER sin häst i perfekt balans avsett för att på snabbaste möjligaste vis ta sig runt en sväng. Hästen lutar och ryttaren lutar exakt lika mycket,(ser man tex på att ryttaren sitter rakt över hästen fast den lutar, ryttarens sittben belastar hästens rygg exakt lika mycket, sittbenen pekar nedåt  på hela hästen, hästens kropp är rak och ryttarens kropp är rak. Så gör alla ekipage som snabbt ska ta sig runt en sväng, tex skridskoåkare, motorcyklister, ridekipage. Detta är ett ekipage som svänger snabbt och effektivt och i balans (för att svänga).

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

 

Detta är ett ekipage som flyttar sig i sidled. Om ni kollar på ryttarens ben och bäcken så säger de enligt klassisk hederlig dressyr åt hästen följande: flytta dig åt höger (sett ur hästens perspektiv, inte vårt som ser den framifrån), gör din utsida lång (detta säger ytterbenet åt den, dvs ryttarens vänstra ben, det är långt tillbakadraget och spänt och foten ligger parallellt med dens sida och ”pratar” med dens bakben). Det högre benet säger åt den att du får gärna låta bogen gå åt vänster (knä och tå (hela benet) pekar avslappnat utåt och både visar riktningen hästen ska gå åt samt är avslappnat nog att tillåta hästen att gå dit. Man kan säga att ryttaren öppnat åt hästen på denna sida. Bäckenet på ryttaren är lägre på hästens vänstra sida och högre på hästens högre sida (detta syns tex på höjden på ryttarens knä). Det blir en plutteliten hjälp till hästen att gå ifrån det lägre hållna bäckenhalvan (vänster) och mot den högre hållna högerhalvan. Detta är en okomplett förklaring, men vi pratar lite ben idag tycker jag. Hästen ser nöjd och glad ut och jobbar på i harmoni.

innerben och ytterben, logisk ridning, djurjouren

 

Här säger ryttarens ben åt hästen att sett från vårt håll, läng din högersida (benet långt tillbakadraget, foten parallell med hästens sida. Ryttarens vänsterben säger åt hästen att den inte får ramla med bogen åt vänster (fot och ben parallellt med hästens sida), men han har benet långt framåt vilket betyder att hästen ska korta den sidan, dvs böjja den.Innerbenet är också längre ner liksom ryttarens vänstra axel. Ryttaren är dock rak i kroppen (inte vikt sig i sidan), vilket innebär i det här fallet att hans bäcken och HELA hans kropp säger åt hästen att sluta luta sig åt vänster.  Hästens hals är böjd åt vänster. Av detta kan man gissa att han råkat böja hästens hals för mycket åt vänster så att den börjat luta ditåt istället för att böja sig och då korrigerar han upp lutet genom att med hela sin överkropp och bäcken putta dens ryggrad åt höger. Men det är omöjligt att säga egentligen, vi kan bara gissa. Men vad jag vill komma fram till är att en ryttare från Spanska ridskolan använder inga hjälper i onödan, varenda millimeter i deras sits talar med exakta tydliga hjälper till hästen varenda sekund, inget är en slump. Ryttarna har tränat i åratal så deras hjälper blir helt automatiska och korrigerar hästen hela tiden. Kolla hur nöjd och belåten hästen ser ut i denna klara och tydliga hjälpgivning.

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

 

Här har vi en annan gammal bild. Ryttarens innerben säger åt hästen att den får komma in med bogen (tå och knä pekar utåt) men samtidigt så är det så långt tillbakadraget att det pratar med hästens bakben. Ryttarens ytterben säger åt hästen att den får komma ut med bogen (tå och knä pekar utåt) men samtidigt så är det så långt framdraget att det säger åt hästen att flytta bogen inåt?!?!?!. Ryttarens bäcken säger åt hästen att den ska luta inåt eller flytta sig inåt i sidled samt att dens ytterbakben ska komma framåt och dens inner bakben ska komma bakåt liksom dens yttre framben (hela ryttarens utsida är längre fram än insidan). Det kan vara så att det är en unghäst som får sin första lektion i hur man förflyttar kroppsdelar i sidled? För en häst är detta ganska förvirrande hjälpgivning….

 

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

 





 

Nu när ni vet vad ni ska titta efter så är den här bilden enkel. Ryttarens ben, bäcken och blick säger åt denna häst att flytta sig i sidled, rakt i sidled. Hennes bäcken puttar hästen från vänster till höger och hon förtydligar det hela genom att låta sin överkropp vara exakt över sitt bäcken. Otroligt tydlig hjälpgivning, nöjd fokuserad häst.

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

 

Vad säger dessa ryttarna åt sina hästar?

Ryttaren med spä i handen säger med sitt bäcken och överkropp åt hästen att luta sig mot den andra hästen.Benen säger inte ett skit till hästen förutom att de nertrampade hälarna säger åt hästen att gå på bogarna, han pressar den framåt.. Den andra ryttaren säger ingenting, han bara sitter. Man ser att detta är två nybörjarryttare som inget kan.

 

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

Den här ryttaren verkar tro att den kan, men med er nyfunna kunskap, vad säger ryttaren åt hästen? Och hur nöjd ser den ut? Hur mycket måste ryttaren korrigera sin urusla hjälpgivning med hjälp av tyglarna?

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

Vad säger denna ryttare?

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

Och denna? Vad säger hon?

 

djurjouren, logisk ridning, sned ryttare

Börja studera olika ekipage, ger de sin häst dubbla budskap? Finns det ett samband med skarpa bett och dålig sits? Bråkig häst?

Vill du vara med och diskutera hästar, gå med i min Facebokgrupp: