Köp en ridkurs och få en Arbete vid handkurs på köpet

Eftersom det är sommar så kör vi en liten special på onlinekurserna. Om du köper en Ridkurs så får du en valfri Arbete Vid Handkurs eller Horsemanshipkurs på köpet. Du betalar alltså 2000 kr istället för normalpriset som är 2800 kr.

Erbjudandet kan inte kombineras med andra erbjudande. Ange kod ”sommar” vid beställning vilket du gör via mail blog@lindah.se .

Erbjudandet gäller t.o.m. kursstart i september 2018.

Nästa kursstart är 6 Juli så anmäl i god tid.

Elegansen hos en kroppsmedveten häst

Jag har haft fantastiska dagar när jag träffat några av mina elever på ”Göteborgsrundan”. Det som är så vackert är medvetenheten hos samtliga. När man skolat en häst i några år så blir han oändligt medveten om sin kropp. Han vet exakt var han har sina bakben och hur man kan placera dessa. Detta gör att den där förvirringen som finns hos oskolade hästar är ett minne blott. Han känner sig sällan förvirrad utan mer stolt över sin starka kropp. Det är så vackert.

Ett okunnigt öga kan tro att hästar som går så här är lata och energilösa. Det är inte så, det finns porschemotorer i skolade hästar, det kräver massa kalorier att gå så här sakta och medvetet, skillnaden är väl att de kan skilja på att gå sakta och medvetet eller att gå explosivt och snabbt. Det är så vackert att se dessa skolhästar. Typ gåshudsvackert för mig.

Här har vi fina Viktor , de är ju så fina att man blir helt lycklig. Här lär vi in öppna för första gången. Går strålande. Hur medveten är den här kungahästen 🙂

Här ser vi en yngre häst som inte kommit lika långt i sin skolning, men man ser ändå glimtar av medvetenhet i henne. Här övar vi på att på ny plats vara lugn och avslappnad i övergångar skritt-halt skritt vilket är en bra övning när man tycker att det är lite läskigt att vara helt ensam på en främmande ridbana 🙂

Här ser vi en häst som är extremt medveten om sina ben och sina kropp, urläcker är han. I själen är han dock en daggmask som ryggradslöst slingrar sig runt. Så här försöker vi göra honom medveten om att han KAN placera benen både rakt (gå på 2 spår) och ”snett” (gå på 3 spår).Det här är svårt för honom. Det här är en flashig gångartshäst. Jag kan inte så mycket om sådana men jag skulle gissa att det är just den här slingriga överrörligheten som skapar den fantastiska gången. Man måste bara lära sig att hantera den vilket alls icke är lätt.

Fortsättningen på medvetenheten gjorde vi i galopp.Här kan man verkligen se att logiskt långsamt skrittarbete absolut inte innebär att all gång försvinner utan tvärtom, den framhävs.

Det roligaste med mina elever är att de är så olika, det är allt från skogsmullar till hårt satsande dressyrryttare och hoppryttare eller gångartsryttare på Islandshästar. Omväxling förnöjer säg det och jag kan bara hålla med. I love it.

Jag är lite dålig på att uppdatera bloggen med lektioner men däremot så är jag flitigare på Instagram, följ mig gärna där.

Jag hoppas att ni njuter massor av värmen vi har nu, ta gärna ett bad eller två med hästarna, det förtjänar de 🙂

Ibland blir jag hopptränare minsann

Jag kan absolut ingenting om hoppning.  Dock har jag funnit det användbart att ha med hinder när man ska undervisa hoppryttare. Hindret ger dem liksom en bra bjudning och gör träningen mer meningsfull för dem. Men mitt syfte är aldrig hoppningen i sig utan jag använder hinderna för att komma åt något rakriktande, i det här fallet så ville vi förbättra den här unghästens förmåga att svänga vänster genom att få tag i vänster bak och därmed lyfta ryggen på den sidan. Det gick riktigt bra tycker jag. Fördel här är ju att ryttaren kan det där med hoppning så jag behöver bara klura ut hur man botar svängproblemet. Jag hade inte kunnat hålla en lektion för någon som inte kan hoppa om man säger så ;-). Det kändes tryggt att ha en hopplektion för den här tjejen, jag kunde liksom fråga henne när jag inte fattade något ;-). Vem var tränare här egentligen 😉 Haha. Faktum är att jag älskar att jag kan lära mig av mina elever. Det finns alltid mer att lära sig tänker jag, det är väl det som gör att man aldrig tröttnar på hästar och ridning.
Lektionen efter skulle jag undervisa ett Islandsekipage. När ryttaren såg att vi hoppade så ville hon också testa 🙂 Islänningen var lite skeptisk till hinderna först så den fick lite hjälp av halvblodet 🙂 Jag älskar mina elever, det är verkligen av blandad sort men alla hjälper och uppmuntrar varandra 🙂 Ljuvligt.
Sen hoppade ekipaget själva och det gick strålande. Man får inte nämna åldern på en dam men jag kan säga att om jag är så här tuff när jag är i den åldern så hade jag varit stolt 🙂 Imponerande!! Här jobbade vi med att hoppa från utsidan, rama in och bli medveten, till en ny utsida i varvbytet.
Det här var roliga lektioner, mest för att jag inte brukar använda hinder så ofta, men jag borde göra det oftare eftersom det är supernyttigt både för folk och fä. Man tränar sig på att bli medveten när man hoppar tänker jag.

Privatlektioner i planering, södra Sverige

25-27 Juni kommer jag köra en runda enligt kartan nedan och hålla privatlektioner. Jag tar ekipage på den här rutten eller annan valfri runda. Alla sorters ekipage är välkomna oavsett ras eller utbildningsgrad. Arbete Vid hand, tömkörning, longering, ridning, sitsträning etc. För frågor maila på blog@lindah.se eller skriv här eller i pm. Denna rundan planerar jag att ta regelbundet så du som vill ha regelbundenhet i din träning har ett utmärkt tillfälle här.

Hästen lägger nacken åt vänster

Det kom en fråga från en av mina Norska elever.

Fråga: Jeg har for en knapp vecka sen upptäckt at jeg har et rotert bekken-eller hur?
Har funderat mycket på årsaken..(ribbeinsbrist/rävbensbrist?, avreven rumpemuskel på venstre side, annan årsak..)
Men i kveld tror jeg at jeg har funnet svaret?
Jeg røyker..mye…og sitter i timmar varje kveld ved bråsan.Alltid på venstre side. Her har jeg sittit i sådär 10-12 år?
Min höger sida innåt, og min venstre på ytter.
Når jeg ser meg i spegelen, er min höger höft bak, og venstre fram.
Faan, jeg var jo likesidig i -14, då jeg gikk livekurs for Lindah? I -16 også, då Lindah var her hjemme…
Fråga nr 1:hur påverkar detta mine hestar, og hva gjør jeg på ryggen? Hur tenkar jeg?
Fråga nr 2:Hur gjør jeg i det dagliga? Bortsett frå å skifte side av bråsan? ?(Ten years to go?)

Svar:Superbra att du kommit på orsaken. Just denna typ av rotation jobbar man med i bogkursen. Gissningsvis så vill alla hästar du rider gå höger om de får välja. Ditt bäcken är alltid på väg åt höger eller lämnar öppet åt höger för hästen.

Fråga: Om de går mot høyre – går nakken til venstre da?

Svar: Det brukar vara som så att hästen går åt höger. Omedvetet så kommer ryttaren att dra mer i vänster tygel eftersom hon vill gå rakt fram. Då hamnar ju nacken till vänster och bogarna går mer åt höger. Så svaret på din fråga är ja.

Fråga: Mmm…Hesten jeg rir mest, har begynt å legge nakken mot venstre. Dessuten viser hun at hun ikke er fornøyd?

Man ska dock veta att hästar kan vara sneda precis hur som helst. Svårast är när häst och ryttare har samma snedhet. Lite lättare när de har motsatt snedhet.

Hästar av naturen är oftast på väg åt vänster.

 

 

Sååå, viktig sak att komma ihåg här är att det aldrig är hästen som biter sig fast i en tygel, är hårdare i munnen på ena sidan. Det är alltid ryttaren som drar mer i en tygel för att få en icke rakriktad häst att gå rakt fram.

Hur löser man problemet? Man rakriktar hästen och sig själv. Att dra i en tygel eller två för den delen kommer bara att ge följdproblem. Tex så kommer ryttaren i mitt ritade exempel att störa sig på att hästen skjuter ut vänster bog.

För att lösa problemet så kommer ryttaren att börja dra mer och mer i vänster tygel samtidigt som hon drar i höger tygel.

Det är ungefär här alla ryttare hamnar ganska snart. Det är därför behovet av nosgrimmor är så stort. De behövs för att hästen ska kunna stå ut med att bli ihopdragen så här. Många tror att ryttare drar mycket i hästar för att de ska böja på nacken. Det är sant, så kan det vara men en mycket större anledning är att man försöker hindra hästen från att skjuta ut bogar och få den att spåra (gå rakt fram).

Det är därför det sällan hjälper att be en ryttare sluta dra. Om hon slutar dra så försvinner ju allt hon jobbat för, hon är beroende av att hålla ihop hästen med tyglarna.

Lösningen är därför att lära ryttaren hur man rakriktar en häst med sin kropp istället för med tyglarna. Det är en process som tar tid, lång tid, men resultatet blir genuint och man kommer inte att behöva armmuskler för att rida sin häst, rumpmuskler däremot, de kommer att krävas i mängd.

Länktips

Har du själv ett roterat bäcken eller olika långa ben?

Nu har jag varit hos kiropraktorn så nu är jag rak.

Svårt att fatta ena galoppen?

Nu är det en bra tid att börja öva på sin liksidighet

Hos Logisk Ridning så får du lära dig rakrikta din häst och dig själv i ridningen via våra Ridkurser.

Handen behöver träning och hästen behöver skolning och det gör vi i våra Arbete Vid Hand kurser.

 

 

 

Länga överlinjen på islandshäst

Att länga överlinjen gör man för att få hästen att sluta jobba med sin rygg. En muskel som jobbar drar ihop sig och man vill ju inte ha en ihopdragen rygg. Man vill istället ha en genomsläpplig och avslappnad rygg som tillåter bäckenet att vinkla om sig och halsen att längas ut.

Att länga överlinjer är inget som jag prioriterar de första åren av hästens utbildning eftersom en häst som inte är riktigt klar med att muskla en bärig ridhästkropp kommer att bli framtung och belasta sina framben för hårt då.

Halsen kan man se som en viktstång och huvudet som en stor tung vikt. Det är ganska logiskt att ju längre fram huvudet kommer ju mer vikt läggs framåt. Om man dessutom ber hästens huvud att vara långt ner samtidigt som den jobbar med sin rygg så kommer hästens manke att följa med huvudet framåt och därmed ramla ner mellan hästens bogblad. Följderna av detta blir att equiterapeuter hittar en massa otrevliga spänningar och låsningar i hästens bogar och hals.

Så min prioriteringsordning är att muskla upp hästens kropp och sen därefter kan man lägga en lektion eller möjligtvis två på att länge överlinjen. Varför? Ärligt talat mest för att hästen lättare ska kunna gå så som domare säger. Om inga domare funnits så hade hästen inte behövt längas ut så här. Det säger sig själv att en lång hals som söker bettet neråt blir lättare att krulla ihop till en domarvänlig form än en kort hals som söker bettet framåt.

Här ser vi en finfin Islandshäst som övar sig på att länga ut sin hals. som ni ser så är det inte speciellt svårt att få den att fatta grejen och det är framförallt inte svårt att få ryttaren att göra det som krävs för att hästen ska fatta hur man gör. Det här är det fina med ”mina” Logiska ryttare. Träna dem i några år och sen kan man faktiskt använda ryttaren som en fjärrkontroll för att träna hästen 🙂
Det svåra med att vara tränare är inte att träna hästen utan mer hur man ska kunna träna hästen fast att det sitter en ryttare på den som gör typ tvärtom mot vad man säger :-). Det är lite lyxigt nu när mina ryttare börjar bli färdiga, man kan liksom bara säga typ vad som helst och så bara gör ryttaren det. Magiskt är det.

Hästar är lätta att träna, människor däremot är sjukt svåra att träna. Jag insåg tidigt att det som behövs är ryttarträning. Hela mitt koncept är att träna upp ryttare som sen kan rida och träna hästar för vilken instruktör som helst inom vilken inriktning som helst. Jag känner att jag börjar nå mitt mål nu.

Jag anser inte att det är viktigt att trycka in ryttaren i en mall där hon se snygg ut, ni vet, ihop med handen, rak i ryggen, lodrät sits. Däremot är det viktigt att lära ryttaren styra sin kropp. Funktionalitet framför snygghet.

Medveten närvaro krävs vid arbete vid hand

Jag vet ingenting som kräver så mycket medveten närvaro som att arbeta hästen vid hand. Varje detalj hos dig räknas, hur du går, hur du står, hur du tänker….

Den här hästen är under rehabilitering så vad passar väl bättre då än att jobba hästen vid hand istället för att bara promenera med honom. Hästar som man bara promenerar blir oftast väldigt initiativrika på ett otrevligt vis, så det är smartare att arbeta dem så här (eller på annat lämpligt vis) så att de inte hinner hitta på egna saker. För det är ju som så att antingen hittar du på vad ni ska göra eller så gör hästen det. Det brukar vara trevligast när det gäller konvalescenter att människan bestämmer vad som ska göras.

Träna mer i naturen och mindre på ridbanor

Ett stort och vanligt problem är bjudningen. Eller rättare sagt bristen på den. För att få bjudning så undvik ridbanan så mycket det bara går och uppfinn alternativa dressyrbanor. Man måste inte rida traditionella ridvägar alltid, man kan vara lite flexibel.

Här tränas det i härlig bokskog. Det som är bra med sån här träning är att ryttaren lär sig att inte vara statisk. Man kan helt enkelt inte sitta och tjuvhålla här för då kommer hästen att snubbla över en stubbe 😉
Här tränas det dressyr i vatten. Det som är ryttarens viktigaste lärdom här är att lära sig hur mycket rörelser som finns i en hästrygg och hur man gör för att släppa igenom dessa på ett kontrollerat sätt.