Ibland kan vi se en bild på en häst med ”vackert” böjd nacke som ju gör att det är lätt att förvirras att tror att den rids i ”form”. Men kollar man bakom sadeln så ser man allt som oftast att hästen är rejält svankryggig där. Om hästen är svankig bakom sadeln så räknas liksom inte nackkröken, hästen går inte i form när den svankar.
Här ovan ser vi ett häst skelett. Om vi tittar på hästens ryggrad så ligger den en bra bit ner i hästen. Det vi kan känna om man tar på ryggen på en häst är Tornutskott. Det är benbitar som sticker upp ifrån varje ryggkota. Från ryggkotorna sticker det även ut benbitar åt sidorna, revben. Mellan revbenen och Tornutskotten finner vi bland annat Ryggfilen, ni vet det där köttet som är så fint och mört och gott att äta 🙂 Om man ska göra en mycket förenklad förklaring av vad en muskel är så kan man tänka sig att det är kött i en plastpåse och i ändarna så är plastpåsen” ihopknuten/ihopsnurrad/ihopsmält” och därmed ganska oflexibel. ”Knuten/snurrningen” kan jämföras med senan. Senan i sin tur fäster i skelettet vid lederna.
När man belastar en muskel, dvs spänner den så blir påsen tjockare och kortare och med senans hjälp får den leden att böja sig. Det finns massa olika muskler och en muskel jobbar aldrig ensam, den har en mothållare på andra sidan som hindrar att den överböjer leden. Detta innebär att om man spänner en muskel, tex Biceps muskeln på överarmen så att den blir kortare och får underarmen att böja sig uppåt så måste Triceps som sitter på undersidan av överarmen länga sig, dvs bli smalare och längre. Om man skulle få för sig att med våld försöka böja armen enbart genom att spänna ovansidan av armen, dvs utan att Triceps slappnar av så blir det otrevliga muskelbristningar i Triceps, man skadar muskeln med andra ord.
Jag hoppas att jag skriver begripligt, ganska svårt att förklara på ett enkelt vis. Muskelsystemet är givetvis mer komplicerat än så här för en led har ju muskler som fäster ifrån två håll och alla dessa måste samarbeta i en lång kedja, men vi gör det enkelt och pratar bara om en muskel idag, annars blir det här en hel roman.
Om vi då talar om den frasen som är så populär, att hästen ska arbeta med ryggen, dvs spänna den, bli kortare och tjockare vad händer då? Då drar den ihop ryggen så att den blir kortare och då kommer ju undersidan av hästens, dvs dens mage att bli längre. Det blir alltså en svankrygg. Enda sättet att komma undan med en arbetande rygg är att rida hästen väldigt mycket på bogarna, då hamnar liksom ryggen i samma linje som bäckenet och hästen ser osvankig ut. Men detta är överkurs, det är ett annat inlägg. Vi nöjer oss med att prata om svank idag.
Om ni kollar närmare på Tornutskotten här ovan nu… Vad händer med ändarna på dessa om ovansidan av ryggen dras ihop? Jo, de kommer närmare varandra, låser varandra och gnids mot varandra. Skelett är ett levande material och om man glider två skelettbitar mot varandra som inte är avsedda att gnidas mot varandra så skapas det en inflammation. kroppen kommer att försöka reparera denna inflammation och det gör den genom att förbena området, dvs den stelopererar ihop tornutskotten. Denna åkomma kallas för Kissing Spines. När ryggen blir så där låst och stel så får vi automatiskt en sämre stötdämpning i hästens ben, det blir en ökad belastning på hästens leder. Jag ska dock inte skriva om det mer i detta inlägget, då blir det för mastigt, det tar jag en annan gång. Men självklart gör det här otroligt ont på hästen och den kan bli både dum och bråkig (och detta med all rätt).
Här ovan ser vi en bild på hästens muskler. Jag hoppas att vi alla är överens om att hästen inte ska dra ihop sina ryggmuskler nu, utan dessa ska bli tränade att slappna av och bli långa och fina och avslappnade. Men mothållarmuskeln då? Det finns givetvis många och jag tänker inte skriva en roman men om ni tänker logiskt nu så är det ju givetvis magen som måste bli kort om ryggen ska kunna bli lång. Men som ni ser så är det massa olika magmuskler på en häst…. pust… Hur vet man vilken man ska träna? Det tar vi en annan gång. Men här nedan ser ni en bra bild som visar vad man vill uppnå. Halsen ska bli lååååång och sänkas framåt, bäckenet ska bli lång och sänkas bakåt, bakbenen ska in under kroppen, och bålen ska tryckas uppåt. (Kolla pilarna på bilden nedan)
Om hästen spänner magen så kommer revbenskorgen att tryckas uppåt och då kommer hästen att bli tjockare sett ovanifrån och för ryttaren känns det som att hästen växer mellan benen. Revbenskorgen är väldigt flexibel, tänk själv hur den följer med i hästens alla andetag.
Så, vad ni ska ha koll på för att veta om hästen ”arbetar” med ryggen är alltså följande.
*Den ska kännas som att den blir bredare mellan dina ben
*Den ska kännas som att den lyfter upp sadelns baksida
*Den hals ska bli längre och längre
Detta är första steget för att rida sin häst korrekt, vilket i början innebär att man inte rider den i ”form”, dvs man drar inte in dens nos. När den behärskar detta så kan man börja samla den, men mer om detta i ett annat kapitel.
Vi ska sitta som vi vill att hästen ska gå. Det vill säga att om vi vill rida en outbildad obärande unghäst så måste vi sitta så att den kan jobba korrekt enligt sin form. Remontsits kallas detta. Den mer utbildade hästen som redan kan bära sig kräver en annan typ av sits. Remontsitsen kan man utan att skada hästen även använda på den mer utbildade hästen, det enda som händer är att den inte samlar sig mer, men man kan inte sitta på en unghäst med en sits som passar en mer otbildad häst för det klarar den inte av.
Remontsitsen är ganska kutande, man kan se på de riktigt duktiga ryttarnas kroppshållning i sadeln om de under sina decennier i sadeln utbildat mycket unghästar. De liksom blir så som de vill att hästen ska gå.:-)
”Tävlingsitsen” är mer svankande.
Idealet är att ha en sits som är lite i mitten och kan ändras hela tiden. Man vill inte ha en sits som är låst i en viss hållning. Detta kräver otroligt mycket jobb, åratals jobb faktiskt.
Man kan säga att det finns två olika sorters ”huvudfel” just i hur ryttarens ryggrad är formad. Kut och svank.
