Jag har liksom travarna i blodet, så för mig har det inneburit stor sorgsenhet att leva i ett land befriat från travsport (spanien). Det är härligt att vara bland travare och travfolk. Så okomplicerat. I travet förekommer det inget snobberi, alla oavsett samhällsklass samsas, i fikarummen i stallet är det prat som fått ”vanliga” människor att rodna, men för oss som är vana så är det liksom bara så det är.

Och travhästen som ras är ju världens mest underbara varelse. Så här glad blev jag när jag såg min första travsele på 5 år 🙂

Jag gjorde en kul bekantskap idag i ett fikarum på Färjestads Travbana, i form av en kvinna som för typ 10 år sen vann Farmen, känd som ”Farmen Veronica”. Man kan säga att hon liksom hörs… Och syns… Man ligger typ dubbelvikt av skratt konstant. Och hon höll låda i ett par timmar. Tror det var den roligaste människan jag träffat i hela mitt liv. Upplyftande.

Var och behandlade en pållehäst, var ju några år sen jag höll på aktivt med behandlingar så jag trodde jag tappat i känslighet men så var inte fallet. Antar att det är som att cykla, har man en gång lärt sig det så sitter det där. Detta är något som jag verkligen älskar att hålla på med. Givande dels av att man ger något bra till en annan levande varelse vilket gör mig glad och nöjd. Like it <3

——