Etikettarkiv: halta hästar

Kärt barn har många namn

(Detta inlägg publicerades ursprungligen 2017.)

Inom olika inriktningar benämner man saker olika men grundproblemet är detsamma. Det vi har framför oss och det vi känner i vår hand kallas inom ridsporten tex att hästen biter sig fast i bettet på ena sidan, eller att den inte vill gå fram till handen på ena sidan. Inom travet kallas det att hästen hänger på en töm, att den är entömmad.

Att dra ett bakben inom travet kallas ibland inom ridsporten för att hästen sänker en rygghalva, eller att den inte trampar under sig med det bakbenet. Inom travet säger man också att hästen sticker ett bakben. Det betyder att den tar kortare steg med ett bakben och liksom sticker det in under sig (det som på ridspråk kallas att hästen trampar in under sin tyndgpunkt)

Synonymerna är många och jag hade kunnat fortsätta i evigheter men jag tror det räcker så här. Grundproblemet är nämligen detsamma, dvs att hästen inte jobbar symmetriskt.

Vad är symmetriskt egentligen? Man letar ofta felet i det där enda bakbenet, eller i den där munnen. Inom travet har man tex entömsbett, det är ett bett där man på den sidan som hästen ”hänger” (dvs biter sig fast i) så kan man sätta ena tömmen i en ring som sticker lite utanför så att man får mer styrka att kunna hålla emot där. Detta hjälper såklart inte upp hästens snedhet men man orkar hålla emot snedheten lättare.

Man kan också använda en huvudstång. Det är en stång som består av en lite större stång med en mindre som löper innuti den. Denna fästs i selen och i en ring i nosgrimman på hästens huvud. I och med att stången kan löpa lite så blir det ingen hellåsning men stången ger ett tryck på hästens hals som motverkar att den går alldeles för snett med halsen.

Man kan också använda en sk Murphybländare. Det är en sorts ”skygglapp” som man fäster på ena sidan av hästens träns. Den viks lite inåt och tanken bakåt den är att om hästen går snett med huvudet så gör den så att hästen inte kan se framåt och att den då självmant ska välja att räta upp sitt huvud för att återfå sin syn.

För ”fel” i bakändan på en travare så har man på tävlingssulkyn en s.k. sidostång. Denna sitter fast framtill på ena skakeln men den sitter inte helt fast där. Sen går den ända bak till kusken där den är flyttbar så att kusken vid behov kan med hjälp av denna stång putta hästens bakdel åt önskat håll, tex vid hjälp i en sväng eller kanske hela tiden beroende på hur sned hästen är. Denna kan man väl jämföra med ryttarens skänkel som ju också används för att puta hästens bakdel åt önskat håll.

Man kan också använda en sk svansgaffel. Det är en grej som man sätter på svanskappan som ju alla travare har. Den består av en hård grej som ligger under svansroten med remmar på som man sätter runt svansen. Denna kan användas dels för hästar som är lite väl lätta i bakdelen (slår) eller för de som piskar mycket med svansen så att det finns en risk att de vid ett obevakat ögonblicka kan råka få tömmen under svansen och därmed beröva kusken all möjlighet att styra hästen (vilket ju som ni förstår är en enorm säkerhetsrisk). Man kan även kombinera denna svansgaffel med ett snöre som man fäster i svansgaffeln och sen binder fast i vagnens ena sida så att man på detta vis tvingar hästen att gå rakt i vagnen.

Listan kan göras längre men det räcker nog så här. Syftet är klart, man vill att hästen ska röra sig rakt i vagnen.

Inom ridsporten finns det också hjälpmedel för att få hästen att röra sig rakt. De är dock inte lika många och de är inte lika förfinade. Mest använder man diverse nosgrimmor och diverse bett och sporrar men den största effekten av dessa hjälpmedel har man ju i ryttarens skänkel och hand. Vackert är det sällan och våld går det åt i mängd. I princip alla ridning går ut på att få hästen rak. Vägen dit går via rollkur, genom sågande hand och hackande skänklar och genom att hålla hästens hals i diverse positioner.

Rak är viktigt, oavsett gren, det kan vi väl vara överens om? Men vad är rakt? Varför är inte hästen rak? Vad får det för följder av att inte vara rak? Kan man få en häst rak utan alla dessa hjälpmedel?

Rak är att bägge bakbenen rör sig likadant. Rakt börjar ALLTID i hästens bakdel för det är där motorn sitter. På den raka hästen kommer bakbenen att befinna sig exakt parallella och rörs sig absolut rakt fram och låta kraften förflytta sig absolut rakt fram längs en spikrak ryggrad och på detta vis putta de absolut parallella frambenen framåt och framför dessa kommer halsen att peka absolut rakt fram. Då kommer all kraft som bakbenen producerar att obruten förflytta hästen framåt. Detta är målet för alla som håller på med hästar, oavsett gren. En rak häst sliter jämnt på sin kropp, den får inte massa hältor. Rak är bra. Men varför är inte hästen rak då?

Minns för många år sen när jag skulle lära min dåvarande sambo rida. Jag är yrkesskadad så givetvis fick han lära sig rakrikta från dag 1 han satt på en häst. Att rakrikta är jobbigt och en dag så undrade han varför vi inte kunde köpa en rak häst istället för att sitta och hålla på med sånt här meningslöst. Han ville ju liksom bara leka cowboy och rida jättefort i skogen… Hm..Ja visst hade det varit bra om man helt enkelt kunde köpa sig en rak häst ;-). Det finns hästar som är mindre sneda än andra och som kräver mindre jobb men viss form av rakriktning behöver så gott som alla hästar. De föds liksom vi människor inte helt symmetriska. Så gott som ingenting i naturen är symmetriskt vad jag vet. Allt är väldigt osymmetriskt förutom möjligtvis horisonten samt verk byggda av människohand. Rakt är med andra ord onaturligt.

Så vi har alltså att göra med av naturen sneda hästar och om vi rider på dem så är det ju samma sak med oss, vi är inte heller raka. Om vi sätter en sned varelse på ena annan sned varelse, vad får vi då? Tja, har vi ”tur” så är häst och ryttare sneda åt motsatta håll så att de kompenserar upp varandras snedheter ganska bra. Har vi otur så har vi en häst och en människa som är sneda på samma håll, då jäklar blir vi ännu snedare…. Oftast er man att en ryttare som har många hästar lyckas få samma snedhet på samtliga hästar. Därför är det väldigt bra att låta andra rida på ens hästar regelbundet för att inte låsa fast hästarna i sin egen snedhet. Medryttare är med andra ord en superbra grej. Även om många hästar hatar se sin häst ridas av andra….

Hur är en häst sned då? Tja, var ska jag börja 😉 ?

Här har vi ett bäcken med tillhörande ryggrad på en häst. Är det någon som kan gissa vilken töm/tygel denna häst kommer att hänga i? Gissade du på vänster så har du rätt. Den har skjutit hela sin bröstkorg åt vänster, vilket för ryttaren känns som att den har sänkt höger rygghalva och då kommer den förmodligen att belasta höger fram mer (vilket ger hälta på just höger fram)

Här har vi en bild på en bog sett framifrån. Bröstkorg roterad till  höger, mer vikt på vänster fram, sänkt rygghalva på vänster sida.

Här ser vi olika sorters snedheter som ryggraden kan ha (människoryggrad i detta fall, men samma princip hos en häst) Notera hur diskarna ( det som sitter mellan ryggkotorna) pressas ihop på den konkava sidan och dras isär på den konvexa sidan). Det är sådant som ger diskbrott, kissing spines på häst och en jäkla smärta.

Bilden nedan visar hur man lär ridhästar att bli raka. Ironiskt nog så går vägen till rakhet att rida hästen i ”snedhet”. Teorin kan enkelt beskrivas som att om man överdiver vänster snedhet och höger snedhet så kan dessa snedheter någongång mötas i mitteln och bli raka. Detta kallas rakriktning och det är det som alla träning av ridhästar bygger på. Detta är enda sättet att utbilda/skola en häst och det finns många sätt att lära ut detta på. Problemet är väl att om denna skolning ska fungera så måste ryttaren kunna sitta emot både bröstkorgsrotationen, det sneda bäckenet och hålla vikten på hästens framben lika. Då kommer vi till det allra svåraste som finns. En korrekt böjning. Den är så svår att finna att man kan bli gråhårig för mindre. Man bör inte ens försöka böja en häst i uppbyggande syfte innan man har koll på alla snedheter som hästens bogar, ryggrad och bäcken kan hitta på. Och då menar jag alltså både sin egna (ryttarens) snedheter och hästens. Gissa vems snedhet man först måste korrigera? Hästens eller människans?

Både travhästar och ridhästar har nytta av detta, många travhästar har fått en ny karriär av att genomgå detta. Att lära sig rida sina travhästar ger otroligt mycket, främst i insparade veterinärräkningar.

Men…hur gör man? Hur får man skelettet rakt? Tja, skelettet styrs av muskler och musklerna styrs av hjärnan. Så det är hjärnan man måste koncentrera sig på. Man måste få hjärnan att ge musklerna order som gör att de går ifrån sin naturliga snedhet och blir onaturligt raka. Och då snackar vi inta om de ytliga lättstyrda musklerna utan om den trögfattade, svårstyrda inre muskulaturen.

Man brukar får börja med att lära sig kontrollera musklerna runt bäckenet, Psoas bland annat. Ofta är denna muskulatur obefintlig på ena sidan och superstark på andra sidan. Steg 1 är att väska till liv den obefintliga. En elev sa en sån talande grej efter en kurs, hon jämförde det med djupt sovande tonårspojkar och det är precis så det är. Det är inte lätt, det är inte behagligt, men i gengäld så har man nytta av det resten av livet. Det är inte hälsosamt att bara använda ena sidans muskulatur, oavsett om man är häst eller människa. Det ger värk, smärta och stelhet. När man väcker dessa sovande muskler till liv så går det åt mycket hjärnaktivitet vilket vi ju nuförtiden vet är ytterst hälsosamt för vår personliga utveckling. Ett slags Suduko.

Sen har vi ju då bieffekten av att vi utvecklar oss själva att våra hästar kommer att gå bättre och må bättre och vi kommer att kunna rida med enklare och mer hästvänliga medel eller nå ökade prestationer med vår travhäst.

Så vad väntar du på? Passa på att börja utbilda dig själv till en bättre ryttare redan idag. Du hittar våra onlinekurser här.

Sadelinpassning

Det där med sadlar är problematiskt. Ett av problemen är  att sadeln glider åt sidan. Detta problem lägger folk massa pengar på, pengarna delas frikostligt ut till kiropraktorer, massörer, sadelinpassare, specialpaddar, laserbehandlingar, magnetbehandlingar och gud vet allt.

 

Det roliga i detta är att sadelinprovaren är en människa man skäller ut och beklagar sig över för att denna inte får sadeln att passa, medan man höjer kiropraktorn och liknande till skyarna.

Jo, jag glömde, man delar även ut pengar till olika tillskottsfoderförsäljare. Tillskotten är tex Djävulsklorot, nypon, grukmeja, glukosamin etc….. (Det låter ju fantastiskt sunt att ge en häst man rider på antinflammatoriska medel.)

Problemet att sadeln glider ställer till en massa problem. Problem som man är villig att lägga ner både tid och pengar på att lösa. Problemet är väl att det liksom inte hjälper än annat än för stunden.

Problemet beror ju på att DU, ja just DU behöver lära dig rida. Att rida innebär i den absolut agrunden att vi lär oss sitta mitt över en häst. Det är en konst som är ganska utdöende har jag märkt.

Be någon gå bakom dig och kolla efter att din sadel sitter absolut mitt under din rumpa och att sadeln ligger absolut mitt över din häst, hela tiden och i varje steg. Be denne också kolla om dina fötter sitter på samma höjd på bägge sidorna.

Om så inte är fallet så har du svaret på varför din sadelprovare är värdelös (vilket hen förmodligen inte är) och varför din häst får låsningar hela tiden.

Dessa låsningar kommer att återkomma ända tills du lär dig sitta mitt över din häst och aktivera dens ryggg.

I förlängningen så leder dessa låsningar till massa problem i ridningen. Hästen blir svårt att böja, får svårt att gå i form, biter sig fast i bettet på ena sidan, blir olydig, oformbar, vägrar på hinder, rusar, tar inte förhållningar, trampar inte, fattar fel galopp.

I en ännu längre förhållning så leder detta till Si ledsproblem, kissingspines, koledsinflammationer, hovledsinflammationer, spatt, bakknäproblem, bogledsproblem, knäproblem….Ja , you name it.

Men vad vi måste komma ihåg är att det gör ONT på din häst. En låsning benämns ofta som bara ett ord, men en låsning gör ONT, ONT och ONT. Liksom ledinflammationer gör ONT. Om en häst haltar så har den ONT. Spatt gör ont, kissing spines gör ont. Vi måste börja förstå att alla dessa ord på sjukdommar och skador gör ont.

Vi måste också börja förstå att det som man måste ändra på är oss själva. Vi som sitter där uppe på hästens rygg. Vi måste lära oss rida.

Det finns vissa ryttare som får dessa problemen fast de inte synbart sitter snett. Dessa hästar har ofta engigantisk manke .

 

Denna manke kan man klämma ner i en trång sadel så att den liksom håller ryttaren på plats utan att hon behöver lära sig rida. Det ser synbart rakt ut men vid en enkel palpation av hästens muskulatur så kan vi enkelt upptäcka en viss ömhet på ena sidan, det är den sidan som bär upp ryttarens snedhet. Sadelbossan trycker oftast mot en sida. Det är den bossan som oftast måste stoppas om av sadelmakaren.

En sån här manke är ju dock inget bra, ni kan se att ryggen är nertryckt och att tornutskotten sticker upp. Denna häst är lätt att sitta rakt på för den har inte sänkt en rygghalva som de rundare hästarna gör. Denna har sänkt bägge.  En sån här häst behöver komma upp med sin rygg, länga sin överlinje, släppa in lite blod och syre i musklerna. Det hjälper inte att fodra upp en sån här rygg med protein, man kan se på resten av hästen att den är i perfekt hull. Ökar man proteinet så kommer den bara att bli fet.

Just det här med att fodra upp dåligt riden en häst med protein är väldigt populärt. Bieffekten av detta är ju dock alla trevliga försurningssjukdommar som formligen exploderat de senaste åren. IR, fång etc.

Men hur mycket man än fodrar upp en sån här rygg så kommer den fortfarande inte att kunna prestera maximalt som ridhäst, låsningarna och ledinflammationerna kommer att kvarstå liksom de ridrelaterade problemen. Dock kan en häst med en sån här häst tyvärr imponera på domare i olika grenar. Jag har sett det flera gånger. En häst med en rygg så låst som går och vinner dressyrtävlingar , hopptävlingar etc…..

Man måste komma åt problemet på det jobbigaste viset som finns. Genom att inse att det är en själv som är problemet. Att man måste ändra på sitt sätt att rida.

Eller så kan man ju fortsätta slänga ut pengarna på att behandla sin häst och ha den på boxvila när den rehabilterar sig, behöva pausa och aldrig liksom komma längre. Det är ju ett val man själv får göra.

Men vi måste börja vara lite mer medvetna om att de där benämningarna på skador och tillstånd hos hästen betyder smärta för den.