En oerhört viktig del av  Logisk Ridning är arbetet vid hand. Detta arbete kan vara svårt att förstå eftersom det är oerhört små saker vi jobbar med, det liksom syns inte vad vi gör, det kan tyckas okonkret. Men varför gör vi det då? Varför gör vi liksom inte SAKER, som syns och som är lätta att förstå?

Både hästars och människors nervsystem fungerar som så att om man ber om stora ändringar så låser sig systemet och kroppen finner ut alternativa lösningar på att göra det vi begär. Knepet ligger i att göra så små saker att nervsystemet inte låser sig. För att kunna göra detta så måste ryttaren först lära sig se de små sakerna eftersom det är ganska svårt att ändra något man inte kan se. I Arbete vid hand kurserna så lär vi oss steg för steg att se de små, små sakerna, som tex i vilken vinkel den lyfter sina bakben när man leder den åt sidorna eller rakt fram, hästar gör nämligen olika saker beroende på var och hur vi applicerar trycket på deras huvud. Nya elever kan finna det svårt att förstå och framförallt att se, mest för att man inte är van att se så små saker men allteftersom månaderna och åren går så öppnas ögonen och saker blir glasklara.

Här ser vi ett väldigt väl godkänt Hand 2 prov där ryttaren har gjorts medveten om relationen mellan fram och bakben. Denna övning brukar jag kalla för sidoplankan. Övningen är helt avgörande för att sen få till bra skänkelvikningar, slutor och piruetter. Men just nu tränar vi alltså bara hästens kropp att sitta ihop.

Det som är riktigt bra i de här filmerna utöver det tekniska utförandet är den fina kommunikationen mellan människa och häst. Hon talar till honom och tar för givet att han förstår och det gör han ju. Mycket träning ligger bakom det här, inte bara med övningen utan jag menar kommunikationen, vi pratar åratals träning för att få det så här fint. En fin målbild.

Jag ber ryttaren analysera vad hon kommit fram till under kursen och det här är hennes ord: ”

”Häst tassar bak, pekar lite lätt innåt/raktfram (smal gång med hovar och utpekande haser bb) på honom, han trillar lättare till vänster med bakkärran när vi går rakt fram. Bakifrån ser det ut som hans fötter pekar utåt men inte om man tittar framifrån. Han har inga problem att korsa ena bakbenet över det andra när han vilar, vänster helst över höger tass eller lyfter höger lite förnämnt och hänger i höften.

Han kan lätt svänga åt båda hållen i ridning genom att luta sig i färdriktningen (typ pekar med höften) (tänker att det är något man utnyttjat för vallningen och snabb förflyttning) ta sig genom en kurva i balans på Svenskt vis är inte Uffevis hhhaah…

Han verkar ha mindre kontakt med sitt höger bak, det har velat stå kvar i backen vid träning medans de övriga benen kan flytta sig men lite för varje gång vi tränar, blir det bättre och bättre. Även att lät vika sig i sin högersida och trilla till vänster när han blir för ”snabb” och tappar bort sig.

Att inte korsa bakben är jättesvårt för honom att låta bli men superlätt att förstå innertygels funktion för övrigt. Han flyttar gärna framdelen först också och sen flyttar bakdelen, superkänslig för bara vikten i haken på grimskaftet så behövs inga krafter att be han utföra själva rörelsen.

Svårigheten i övningen för hans del är att få bakfötterna att spela på vars en planhalva, han spelar gladeligen med båda två på samma halva lite när som (man ska väl flytta sig fort för tjurarna?)”

Andra varvet

Lite blandat fokuserat gående

Handkurserna startar första fredagen varje månad och du hittar info om dem här.

Då är det en rolig påminnelse att få höra det i efterhand. Undrar var jag får alltifrån 😉

Hur står det till med kontrollbehovet? Vi har det alla lite till mans och det kan vara bra och det kan vara dåligt men generellt sett så vinner man på att lära sig släppa på det. Det kan yttra sig olika, vissa försöker kontrollera sig själv, vissa försöker kontrollera människor i närheten och vissa andra försöker kontrollera hela sin omvärld, främst med hjälp av tysta tankar som ingen hör och som därför har föga effekt på omvärlden, däremot så äter det ens egna sinne och försvårar för en, speciellt vid ridning. Det blir liksom ingen känsla kvar att känna av hästen om du har fullt upp med att kontrollera omvärlden.

Jag försöker att så gott jag kan variera arbetet på olika vis. Här lägger jag longerjobbet i en backe där hästen får öva sin balans utan inblandning av mig. Jag skulle tro att det är betydligt effektivare än något jag hade kunnat göra på plan mark om hästen har balans nog för det. Man behöver inte göra det länge och inte för ofta men ibland, som variation är det superbra.Det är viktigt att inte fastna i att all träning ska vara precis och tillrättalagd.

Tankar på en hästrygg. Har du redan innan bestämt hur din häst ska reagera på en sak?

Idag tänkte jag till lite minsann. Pånin gillar att bada och jag gillar hur lösgjorda hennes bogar blir av att hon sparkar i vattnet. Vad jag däremot INTE gillar är att sitta på henne och bli blöt ;-). Jag tog henne på lina och erbjöd henne att leka själv och det gick hon med på med glädje :-). Jag gillar hur hon själv byter plaskben. Har lagt sjukt mycket tid på att hon ska göra det med bägge och inte bara med ett som hon föredrar. Hon verkar ha blivit bägghänt för nu när jag inte kunde påverka benval alls så bytte hon hela tiden ändå <3
Intressant är att se hur engagerade magmusklerna blir av det här. Ni kan se strecket på sidan av magens bakre del.

Här kommer lite tankar på hästryggen om snubblande hästar.