Nästa kursstart är 5 augusti. Det går bra att anmäla sig till dessa kurser redan nu genom att maila mig på blog@lindah.se . Jag behöver namn och adress så att jag kan göra en faktura. Glöm inte ange vilken kurs du önskar anmäla dig till.
Kurserna som startar 5 augusti är  vår populära Grundkurs ridning, som varar i 3 månader med en lektion i veckan.

Där lär vi oss bland annat hur man skrittar en häst för att lösgöra både hästen och ryttaren.

Kurserna handlar mer om att bli medveten om saker än att bli en perfekt ryttare imorgon. Blir man medveten om alla saker hästar har för sig en sak i taget så blir man en väldigt duktig och medveten ryttare om några år. Det är målet med mina kurser. att man tar sig tiden att lära sig rida på riktigt.

Det startar även andra kurser, samtliga pågår under 4 veckor med en lektion i veckan.

Arbete vid hand 1,2,3,4,5 och 6. Pris 600 kr

Horsemanship 1,2 och 3, pris 600 kr

Lär dig se 1 , pris 600 kr

Jag är  ute i vårt avlånga land och håller lektioner i ett par veckor. Därför kan det dröja ända till i slutet av Juli innan du får svar på ditt mail. Du behöver alltså inte maila mig igen om du inte får svar direkt, alla kommer att få ett svar någon gång i slutet av Juli.

Om du undrar över något innan  dess så hittar du svaren på de flesta frågorna här på länkarna nedan.

Kursinfo

Hur man studerar online 

Nu har väl inte missat att det finns färdigutbildade Logiska Instruktörer som tar emot dig som kanske inte känner dig bekväm med att träna online. Ni hittar dessa fantastiska människor här

Från och med 1 oktober kommer alla onlinekurser att uppdateras med lite bonusmaterial och annat trevligt. Då kommer nya priser att gälla vilka du hittar här.

Jag önskar dig en riktigt bra sommar.
Mvh Lindah

Idag bjuder jag på ett gästbloggsinlägg som jag tycker passar bra nu i fångtider.

Jag heter Eva är husdjursagronom med ett stort hästintresse. Jag har ett eget företag inom foderrådgivning för häst där jag erbjuder föreläsningar, rådgivningsbesök och foderstatsberäkning. Kolla gärna in min FB-sida  för mer information om ni är intresserade 

Jag har läst denna blogg några år, och även gått grund- och travkursen online, något jag varmt rekommenderar för alla som vill bli en bättre ryttare. Det är inte lätt att programmera om kroppen, men så värt det! Jag blev tillfrågad av Lindah om jag ville skriva ett gästinlägg om fång, så här kommer det inlägget, hoppas det kan räta ut några frågetecken kring denna sjukdom. Det dessa olika former har gemensamt är symtomen: inflammation och smärta i en eller flera hovar, ökad (bultande) puls i hovarna, ovillighet att gå/plötslig hälta på ett eller flera ben (ofta värst på frambenen), ibland feber och svårighet att vända.

Vid svårare fångsymtom står hästen i typisk ”fångställning”: framhovarna framför sig och bakhovarna inskjutna under kroppen för att försöka avlasta framhovarna. Framhovarna drabbas ofta värst av fång eftersom framdelen normalt bär mer vikt än bakdelen, därför blir belastningen på framhovarna högre än på bakhovarna och symtomen syns därför mest fram. En häst kan ha fång i en hov eller alla fyra hovarna.
Fång är en komplex sjukdom som kan ha flera olika orsaker:

Belastningsfång: uppstår när hästen överbelastar ett eller flera ben. Det uppkommer ofta när hästen avlastar ett skadat ben, då överbelastas benet bredvid det skadade benet med belastningsfång som följd (om hästen t.ex. har ont i höger framben så kan den få belastningsfång på vänster fram). Belastningsfång kan också uppstå vid alltför tuff ridning på hårt underlag. Den alltför höga belastningen leder till blödningar och mekaniska skador i hovens lamellager, vilket leder till fångsymtom. Behandling är vila på mjukare underlag så att hoven får möjlighet att läka, och en bra hovvård så hoven kan fungera optimalt.

Förlossningsfång: uppstår oftast p.g.a. kvarbliven efterbörd vid fölning. Bakterier börjar växa inuti livmodern när efterbörden inte kommer ut som den ska, och vissa av dessa bakterier bildar toxiner som kommer ut i blodomloppet och påverkar hela hästen, däribland hovarna. I hovarna skapar toxinerna inflammation, vilket stör lamellagrets blodförsörjning. Detta leder till närings- och syrebrist i lammellagret, vilket gör att det uppstår vävnadsskador här. Det man kan göra för att förebygga detta är att se till att efterbörden kommer ut snabbt efter fölning, och att titta på efterbörden så inga bitar lossnat och ligger kvar i livmodern. Misstänker man att efterbörden inte släppt normalt ska man kontakta veterinär för att få hjälp att få ut det som eventuellt är kvar.

Akut utfodringsfång: uppstår typiskt vid betesläpp på spätt, frodigt bete eller om hästen kommit loss i stallet och fått i sig större mängder kraftfoder. Hästen är anpassad för att äta fiberrik föda i en långsam, jämn ström under i princip hela dygnet. Därför är inte hästens matsmältningsapparat anpassad för att bryta ned stora mängder stärkelse eller andra lättlösliga kolhydrater (socker) på en gång.

Dessa lättlösliga kolhydrater bryts normalt ned i tunntarmen, men om hästen får i sig för mycket socker eller stärkelse hinner inte tunntarmens enzymer med, utan en del socker och stärkelse kommer osmält ned i grovtarmen. I grovtarmen sker en förjäsning; jästsvampar och bakterier bryter ned fibrer så hästen kan ta upp energi även från fiberrika foder.

Om för mycket lättlösliga kolhydrater kommer ner i grovtarmen sker en för snabb förjäsning, vilket får pH:t i grovtarmen att sjunka. Detta gynnar en tillväxt av ”fel” sorts bakterier, vilka bildar toxiner som tas upp och via blodomloppet hamnar i hovarna. Där skapar toxinerna, liksom vid förlossningsfång, en inflammatorisk process som skadar lamellagret i hoven och skapar fångsymtomen. Det viktigaste här är att ta bort de snabba kolhydraterna från hästens kost, men ge den ett grovfoder med låg sockerhalt (max ca 100g socker/kg ts) så att mag-tarmsystemet får stabilisera sig. Eventuellt skulle probiotika (snälla mikroorganismer) eller prebiotika (ämnen som gynnar tillväxten av snälla mikroorganismer) kunna ha en viss effekt för att stabilisera tarmfloran, men vad jag vet är inte så mycket forskning gjort kring detta på häst.
EMS-relaterad fång: denna fång beror på en långvarig överutfodring. Om hästen under längre tid är överviktig (d.vs. får mer energi än den gör av med) riskerar den att drabbas av Equine Metabolic Syndrome (EMS). Vissa raser verkar vara känsligare än andra för att utveckla EMS, t.ex. ponnyer och kallblod. Detta beror troligen på sk. Thrifty genes, alltså att dessa hästar genetiskt har lättare att ta upp och spara näring. Detta är ju en jättebra egenskap om man är vildhäst och det är ont om föda, men detta kan leda till problem för en tamhäst som hela tiden har tillgång på ett överflöd av föda.

Symtom på EMS är, förutom en benägenhet att få fång, insulinresistens och fettdepåer, främst över nacke/mankam och runt svansroten. Dessa fettdepåer är en varningssignal att hästen riskerar drabbas av vällevnadssjukdomar, lite liknande som att bukfetma på människa visar på en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Normalt när hästen äter kolhydrater sker en utsöndring av hormonet insulin, detta hormon hjälper sockret att ta sig in i cellerna så att blodsockret sjunker till en normal nivå efter man ätit socker. Insulinresistens innebär att denna process fungerar sämre, det krävs mer och mer insulin för att hålla blodsockret på en normal nivå. Insulinresistens är ett förstadium till typ 2-diabetes hos människa.

En förhöjd insulinhalt i blodet (som blir resultatet av att hästen försöker kompensera den minskade insulinkänsligheten) påverkar hela kroppen. I hovarna verkar insulin t.ex. kärl-sammandragande. Detta leder till en undermålig cirkulation i hovarna, vilket leder till syre- och näringsbrist och inflammation. Det är detta som leder till fångsymtomen hos en EMS-häst, och man har i experiment lyckats framkalla fång hos friska hästar genom att på konstgjord väg härma insulinresistens. Behandling av en EMS-häst är först och främst att få ned vikten, vilket betyder mindre foder (dra i första hand ned på kraftfodret eller ta bort det helt, minska först i andra hand på grovfodret) och mer motion (i förebyggande syfte, självfallet ska man INTE motionera en häst med fångsymtom!).

En EMS-häst bör få en balanserad foderstat som fyller hästens behov men som innehåller så lite socker och stärkelse som möjligt, så man inte får ett onödigt stort insulinsvar efter varje utfodring. Ett grovfoder med låg sockerhalt bör vara basen, sedan kompletterar man med de mineraler som grovfodret inte har tillräckligt av och eventuellt något proteinfoder om det fattas protein i grovfodret. Regelbunden motion är viktig, inte bara för att hålla nere vikten utan också för att motion hjälper till att hålla nere blodsockret.
Slutligen vill jag trycka på att man ska kontakta veterinär om hästen visar tecken på fång, och i samråd med denne upprätta en behandlingsplan som fungerar. Fång är mycket smärtsamt, tänk typ att du slagit dig med hammaren på tummen så du har blånagel och sedan måste belasta denna nagel med flera 100 kg – Aj! Så prioritet ett är att få hästen smärtfri och häva inflammationen, detta gör man traditionellt med NSAID-preparat (Metacam, Finadyne m.fl.) i det akuta skedet. Sedan bör man arbeta med att eliminera orsaken till fånganfallet och i samråd med duktig hovslagare arbeta för att rehabilitera hovarna till optimal funktion.
Ta hand om er och era hästar i sommar och rid väl men glöm inte indiangalopperna i skogen, både för blodsockret och själen! 
/Eva Andersson

Dela gärna inlägget

Mitt sommarkursande är påbörjat nu. Hittills har det varit helt fantastiskt. Det är en magiskt bra stämning alltid. Ingen behöver känna sig underlägsen för oavsett vilken ras man har, oavsett vilken nivå hästen eller ryttaren  är på i sin utbildning så hjälps alla åt och är genuint intresserade av allas individuella framsteg. Detta är en känsla jag saknar i många andra tillfällen i livet. Här har vi den och det är som sagt var magiskt. Det är otroligt upplyftande. Dock är både jag och eleverna helt slut efteråt då det blir så otroligt intensivt. Så nu ska jag ladda om inför nästa ställe. Det blir Karlskoga 9-10 Juli, sen Norrtälje 13-15 Juli, därefter Torsåker 16-17 Juli. Därefter en välbehövlig paus innan jag beger mig till upp till Umeå 29-31 Juli. Sen väntar Norge i början av Augusti.

Ser fram emot att fortsättningen av sommaren. Detta är första sommaren som jag tillåter fotfolk att delta. Jag har varit lite rädd för det där dömandet som ofta förekommer. Jag har dock inte alls märkt något sådant, det har bara varit trevligt.

Bjuder på ett litet hopklipp av veckans lektioner. Alla, precis alla utvecklades enormt under helgen, det är så galet kul att få följa elever från år till år och se hur de växer. Det är en ära.

Ibland funderar jag extra mycket på vissa saker. Oftast är det när jag håller lektioner som jag kommer på saker att fundera på.  En sak som jag ofta tänker på är att folk i allmänhet när de ser en ryttare sitta så här kallar det att hon sitter i stolsits.

Och när de ser en sån här bild så säger de bra och kallar det att ryttaren sitter i lodrät sits.

Men vad folk inte verkar veta är att på bilden överst så ser vi ryttarens innerskänkel och på bilden nederst ser vi ryttarens ytterskänkel.

Det heter ju att hästen ska böja sig runt ryttarens innerskänkel, därför ska innerskänkeln vara längre fram, samt så är tån lite utåtpekande vilket tår blir när sittbenet befinner sig långt fram. I begreppet böja sig runt innerskänkeln så ingår sittbenet, ryttarens skänkel börjar i sittbenet. Sett framifrån så är innerskänkelns lår tjockt och runt.

Ytterskänkeln däremot ber hästen att länga sin utsida, därför är den lite längre bak, tårna pekar framåt vilket tår gör när sittbenet är långt bak. Även ytterskänkeln börjar i ryttarens sittben så eftersom ytterskänkeln är långt bak måste sittbenet vara långt bak. Sett framifrån så är ytterskänkeln platt och syns inte så mkt bakom sadelns knävulster.

Så vi repeterar. Detta är en innerskänkel som hästen ska böja sig RUNT.

Detta är en ytterskänkel som hästens ska böja sig FÖR.

Så enkelt, så logiskt. Så kan någon då berätta för mig varför folk sitter och försöka rida skolor, hörn och volter med fötterna parallella och inner sittben bakåt och ytter framåt, eller för all del specialaren, ytterskänkeln på insidan och innerskänkeln på utsidan?

It makes no sence. En böjning innebär att hästen innerben inte rör sig likadant som hästens ytterben. Då bör ju ryttarens ben också göra olika saker tänker jag men jag är kanske helt ologisk, vad vet jag liksom ….

Det är liksom helt förklarligt att ni inte får igenom saker om ni inte gör som man ska. Då får ni en himla massa symptomfel som såklart alltid måste lösas med tyglar…