En ryttare bör vara bra på biofeedback

Bio vaddå? kanske vän av ordning tänker. Men lugn, vi ska reda ut begreppen. På sista tiden, eller ja, i ärlighetens namn de sista åren så har jag tappat intresset för det tekniska i ridningen och lagt alla min energi på det psykiska i ridningen. När det tekniska inte fungerar, oavsett vad man gör och oavsett hur mycket man försöker, då är det dags att söka någon annanstans, i det psykiska. Sökt har jag gjort, i den traditionella sjukvården inom psykiatrin och inom den alternativa sjukvården i form av att jag utbildat mig till instruktör i Mediyoga.

Har jag blivit klokare då? Har jag funnit svaren på gåtan? Tja…Jag vet inte. Jag har nog mest funnit fler frågor 🙂 Ödets ironi när man är vetgirig. Ju mer man lär sig, dvs ju fler frågor du finner svaret på ju, ju fler frågor hittar du. Det är precis som att frågorna förökar sig, en besvarad fråga ger dig sju nya frågor, obesvarade sådana givetvis 😉

En sak som jag dock fått helt klart för mig är att för att bli bra på ridning så ska du inte leta frågor och söka svar . Det jag håller på med gör mig alltså inte bättre på att rida, eller utökar min kontakt med hästarna.

För att bli bra på att rida och få bra hästkänsla så måste du söka svaren inom dig. Bli totalt egocentrerad och bara tänka på dig själv och helt stänga ute omvärlden. Jag känner nu att jag måste specificera vad ” bra på att rida” betyder för mig.

Bra på att rida/hantera betyder för mig en ordlös kommunikation som bara är. Det är inga mutor eller straff inkluderade i detta. Det kan betyda att tävla men behöver absolut inte göra det. De som är bra på att rida/hantera, har sällan problem med att lasta, fånga i hagen, rida ut, hantera etc. De bara gör och hästen följer lugnt och stillsamt. Oftast så tycker man väldigt mycket om sin häst.

”Dålig” på att rida/hantera betyder att man inte är i sin kropp. Man är utanför sin kropp. Man söker bekräftelse utifrån, hur ekipaget ser ut är viktigt. Man letar också hot utifrån, hot som riskerar att göra hästen okontrollerbar på olika vis. De som är ”dåliga” på att rida/hantera hästen har ofta lastproblem, svårt fånga i hagen, svårt att rida ut, svårt att få hästen att göra det man ber den om, svårt att få hästen att gå lugnt på hela ridbanan. Allt är liksom besvärligt och jobbigt. Ofta så är man rädd att hästen inte tycker om en.

Vad är då skillnaden på bra och dåligt? Hur gör man för att bli bra? Jadu, det är en process som tar tid. Du måste liksom flytta in i din egen kropp och bli vän med dig själv. Du måste lära dig att stå ut med dig själv och dina egenheter. Du måste lära dig att tycka om dig själv, att lyssna på dig själv. Du måste lära dig att ignorera omvärden och alla de kraven du ställer på dig själv för att tillfredsställa omvärlden.

Grejen är den att kraven som omvärlden har på dig sällan är lika höga som kraven du har på dig själv. Det är 2020 nu och de flesta människor bryr sig så mycket om hur de ser ut och uppfattas av omvärlden att de sällan har särskilt mycket tid att bry sig om hur andra beter sig och ser ut. En hastig glimt kan ägnas åt det men man återgår snabbt till sin egen yta.

Men skulle inlägget inte handla om Biofeedback? Jo, jag kommer till det. Biofeedback handlar om förmågan att ta emot och tolka information från den egna kroppen.

Men vad är biofeedback för ryttaren? Tja, vi kan säga att hästen spänner en muskel.


Om du är en bra ryttare, dvs en som är i sig själv så känner hon i sin egen kropp vad som hände när hästen spände en muskel. Hon märker om det var en bra eller en dålig reaktion och korrigerar eller ignorerar i sin kropp och rider lugnt vidare.


Om man är en dålig ryttare så känner man sällan en enda spänd muskel. Man rider vidare, hästen spänner tre till, kanske man inte märker något då heller. Hästen spänner sjuttiofem muskler och tvärvänder och skenar iväg. Ryttaren blir rädd och spänd och kortar upp alla tyglar som finns för att få kontroll på hästen som enligt henne helt oprovocerat började skena. Hon håller noga uppsikt över nejden över hästskrämmande monster som kan göra hennes häst okontrollerbar. Hästen i sin tur tycker att hon är obehaglig när hon gör så och vägrar följa med på uteritt nästa gång.


Biofeedback betyder alltså för ryttaren att man är så fokuserad på sig själv och så mjuk i kropp och sinne att man kan fånga upp små signaler från hästen och använda dem. Det är då man kan rida på lätta hjälper. Men det krävs ju att man gör ett otroligt jobb med sig själv. Har du tid att göra en sån tidsinvestering i dig själv, det viktigaste du har?

Klipper in lite bra information om Biofeedback som jag hämtat här.

”Biofeedback är en metod för att mäta och återföra information om olika kroppsliga funktioner till en person, som utifrån denna information kan lära sig att viljemässigt påverka sina kroppsprocesser.
Bios betyder liv, och feedback återkoppling. Biofeedback handlar om att bli medveten om sina kroppsfunktioner och att lära sig styra dem. Det är möjligt att viljemässigt förändra funktioner som normalt inte är viljestyrda, och biofeedback är en metod för att underlätta inlärning av denna färdighet.
En person ges omedelbar och fortlöpande information om egna kroppsfunktioner såsom blodtryck, temperatur, muskelspänningar och hjärnvågor. Dessa kroppsreaktioner mäts och delges personen genom en grafisk bild på ett mätinstrument, en ljud- eller ljussignal. Med utgångspunkt från dessa informationer försöker personen att viljemässigt påverka och förändra dessa processer i önskvärd riktning. Huruvida det lyckas eller inte, visar sig omedelbart med hjälp av mätinstrument. Träning med biofeedback används vid problem med spänningshuvudvärk, oregelbunden hjärtverksamhet, rehabilitering av muskler m.m.
Några kända biofeedback-forskare är Joe Kamiya och Barbara Brown, som med början på 1950-talet framför allt undersökt viljemässig kontroll av hjärnvågor, samt Elmer och Alyce Green; samtliga verksamma i USA. Biofeedback bygger på tre grundprinciper:

1. En individ kan reglera varje neurofysiologisk eller annan biologisk funktion som kan mätas av instrument och återföras till individen genom något av sinnena.

2. ”Varje förändring av det fysiologiska tillståndet åtföljs av en motsvarande förändring i känsloläget, medvetet eller omedvetet, och omvänt gäller att varje förändring av känsloläget, medvetet eller omedvetet, följs av en motsvarande förändring av det fysiologiska tillståndet” (Green m.fl.).

3. Genom ett tillstånd av djup avslappning kan individen bli medveten om undermedvetna bilder, fantasier och känslor, och en viljemässig kontroll kan etableras.
En förklaring till hur biofeedback fungerar är följande: När man uppfattar yttre händelser leder det till en reaktion i hjärnan (i det limbiska systemet, hypotalamus och hypofysen) och till fysiologiska förändringar. Om en fysiologisk förändring registreras av ett känsligt mätinstrument och visas för personen, så leder det till en ny (emotionell) reaktion på dessa upplysningar om normalt omedvetna processer. Det sker en ny reaktion i det limbiska systemet som kombineras med, ersätter eller förändrar den ursprungliga reaktionen. Denna nya reaktion utvecklar i sin tur ett nytt aktivitetsmönster i hypotalamius och hypofysen. Resultatet blir ett ”nytt” fysiologiskt tillstånd.
Poängen är att apparaterna bara behöver användas i inledningsskedet av inlärningsprocessen. Hjärnan ställer så att säga om sig, och personen blir allt känsligare för de inre reaktionerna. Den psykosomatiska regleringen kan till slut ske enbart med hjälp av egen förmåga.

#logiskridning#rakriktning#sitsträning#ryttarträning#ryttarutbildning#ryttarutveckling

Please follow and like us: