Hänger du och din häst över samma höft?

Är ni medvetna om att svårigheter som du har i ridningen inte alltid beror på att din häst är bråkig? Det kan lika gärna bero på hur du är i din vardag. Först ut är det där hängandet över ena höften. Visste ni att både hästar och människor gör det? Vet ni att hästen härmar er och att du härmar din häst? Det är aldrig för sent att ta tag i det här och börja jobba på att gör både dig och hästen rakare. Det är sådant som vi sysslar med i Logisk Ridning.

Please follow and like us:

Att lära sig rida är som att lägga ett pussel

 

Onlinekurserna upplevs som frustrationskapande i början. Men bit ihop, det går över. Skillnaden på det här och vanlig undervisning är att vi gör en enda sak. Med oss själv dessutom. Denna enda sak är inget mål, det är en pusselbit. En av 1000 typ. Idag ska jag göra ett försök att förklara hur inlärningen fungerar.

Det är oftast så att om man söker sig utanför den traditionella ridundervisningen så känner man att något saknas. Man kan ha ridit i åratal men man får ändå inte ihop det. Man känner sig förvirrad. Då kan man säga att era pusselbitar är i det här läget. De liksom ligger i en hög och man vet inte riktigt när man ska använda vilken bit.

Jag börjar med att berätta för er att ni måste organisera era pusselbitar. Ni måste vända på dem så att alla får framsidan uppåt. Ni måste lägga dem bredvid varandra istället för huller om buller.

Wow, tycker många, nu tror jag att jag förstår. Så man lägger stor möda på att sortera ut oredan, man tycker nästan att man kan skymta ett motiv däri. Man lyckas till och med fästa pusselbitarna i varandra och man känner att man kan ta en av mina pusselbitar och fästa det i det man redan vet. Voila, en krokodil har skapats.

Nästa vecka får man en ny pusselbit och frustrationsmolnen hordar upp sig framför en. Biten kan inte fästas någonstans. Pusselbiten påstås vara en sväng. Men man kan ju redan svänga för det har man lärt sig av Mr Lärare. Det är den där orange biten med som det står 10 på. Vad ska man med en pusselbit som har en del av en grankvist på och dessutom inte har ett nummer? Svänga är orange 10. Punkt. Då vill jag berätta för er att en pusselbit har fyra sidor med fästanordningar, inte två såsom Orange nummer 10. Ser ni att din svängpusselbit bara har två ställen att fästa på? Ser ni att det är ett barnpussel? Ser ni att det pusslet bara innehåller 25 bitar? Jag vill berätta för er att vuxenpussel ser helt annorlunda ut. Det ser typ ut så här.

Aha, säger du, jag måste tänka i vuxenpussel istället. Okey, här finns 975 pusselbitar mer än det finns i barnpusslet, jag är med. Fantastiskt, jag förstår det här. Jag börjar göra ramen, kanterna. Jag måste organisera det här säger man och kastar sig in i pusselbyggandets underbara värld. Man får klart ramen, man börjar jobba med att fästa bitar i kanten, bitar som ser ut att bilda ett mönster som man känner igen. Wow, man känner att man börjar ha koll, pusslet känns liksom som att det kan bli klart. Kolla bara så fint det börjar bli.

Vad bra säger jag och ger dig en grå pusselbit som på inga villkors vis enkelt kan fästas i någon annan pusselbit. Frustrationen i dig ökar. Varje vecka får du en ny grå pusselbit. Du har gett upp alla försök att pussla något mer. Men efter ett par veckor med gråa pusselbitar så ser du helt plötsligt att alla de där gråa pusselbitarna passar i varandra så du pusslar ihop dem och de bildar liksom en egen liten ö innuti det stora pusslet.

Du börjar acceptera att det innuti pusslet finns små öar. Alt eftersom tiden går så skapas det fler och fler öar. Du vet inte riktigt vad du ska ha dem till men du känner en viss form av lugn över att du iallafall kan skapa öar av dem. Du börjar fundera på om du håller på att bygga en skärgård.

Du funderar och kommer kanske fram till att förbindelsen mellan öar innebär oftast att man måste åka båt eller flyg men att man ibland kan ta sig mellan öar med hjälp av en bro. Hm…Kan det kanske vara så att avståndet från pusslets kant till en ö inte är så stort? Kan jag nå en ö från min trygga kant? Vad betyder alla öar egentligen? Kan det vara så att alla öarna symboliserar något? Funderar… Det här ser ut som en halvhalt. Den där pusselbiten ser ut som något som går åt sidan och den där, det är ju en typ av sväng. Hm, få se, vad händer om jag använder alla öarna fast att de inte sitter fast i min pusselram? Testing, testing. Men kolla, det blev en skänkelvikning!!! Så häftigt, jag kan göra en skänkelvikning. Nämen vad hände nu? Alla öarna fick en bro mellan sig. Wow, allt sitter ihop. Världens ahaupplevelse.

Nu är du mer mottaglig för lite konstigare pusselbitar så jag ger dig hela öar av pusselbitar som inte alls bildar kanter. Du börjar pussla lite och inser att pussel även kan byggas på höjden och skapa kuber. Du ser hur du kan ta flera av dina öar som ännu inte har en bro till sig och placera dem på högkant. Det här börjar kännas otroligt inspirerande.

Du börjar komma på att ditt pussel börjar bli högt, du är på väg att bygga ett torn.

Du finner lite ro i din utbildning, äntligen är du på väg, du känner att du ju faktiskt behärskar det här med ridning. Då börjar jag avancera i vad jag ger dig för pusselbitar. Du har för länge sedan gett upp försöken att hitta sambandet, du är okey med att bygga en massa småöar utan bro dit. Du vet att du kommer att finna ett samband, någongång. Du vet inte när men du vet att någon gång hittar du dit. En viss förvirring uppstår när jag ger dig runda pusselbitar, typ 3d pussel som är mjuka och runda i sin kontur. De bilar fåglar. Hm, en fågel kan ju alls inte fästas i något…

Men de flyger ju i samma luft som du andas. Alltså hör de ihop, på något sätt. Jaja säger du och fortsätter pusslandet.

Hur mitt personliga pussel ser ut? Var är jag i mitt pusslande? Jag vet inte riktigt men jag tror att jag är på väg att bygga ett pussel som ser ut som New York.

Eller kanske det är Dubai?

Vem vet, jag har slutat bry mig om vad jag bygger faktiskt. Det var ganska befriande när jag insåg hur lite jag vet. Just nu bygger jag förmodligen små städer. En stad är en liten, liten prick i ett land. Ett land är en liten, liten yta på vår planet. Så kanske jag bygger på en jordglob?

Det enda jag vet är att jag vet att ju mer jag lär mig ju mer inser jag hur lite jag egentligen vet. Vet ni hur befriande det är att nå det stadiet? När man ärligt och uppriktigt kan säga att man vet typ ingenting.

Men ni kan också förstå att jag fnissar lite åt er frustration i början, när ni sitter där med er orange 10:a. Och skäller och klagar på mig att ni inta lär er något? Jag fnissar inte elakt för jag har själv varit där. Men jag vet hur mycket ni har kvar att lära er, vilken underbar resa ni har framför er.

Och jag vet hur svårt det är för mig att förklara hur stor världen är, hur mycket det finns att lära sig. Så jag avslutar med en mästares kloka ord. Det kunde ha varit mina ord när jag funderar på hur jag ska lära er saker. För det ÄR svårt att lära ut saker. Och jag kan ännu inte så mycket. Jag sitter fortfarande och pusslar ihop New York, eller om det nu är Dubai, för sjutton, de städerna ligger inte ens i samma land ;-). Det fattas en hel del broar kan man säga 😉

Ha nu en trevlig vecka allesammans. Och bli inte frustrerad för att ni bara fick en enda pusselbit.

Fler inlägg om inlärning

Hjärnan och inlärning

Inlärning

Inlärning

Sovning.

Tänk långsiktigt

Planera

Realistiska mål

Kroppsmedvetenhet och klokhet sitter ihop

 

Please follow and like us:

Har hästar sittben?

Det pratas inte så mycket om hästens sittben men hästars sittben är väldigt intressanta. Vanligtvis så nämns de inte när man räknar skelletdelar men ibland så finns de med och benämns då med ordet bärbensknöl. Det är den bakersta delen som liksom sticker ut baktill under svansen. Om hästen vore en människa och satt som en människa så hade det känts likadant för dom som för oss att sitta på en hård träbänk.

skelett

 

Här ser vi ett  människobäcken. Sittbenen är de där två utstickande delarna med ett stort hål i som ni ser längst ner.

backen

 

De flesta vet att hästen ska vinkla in sitt bäcken, trampa under sig. Vad många inte vet är att hästen härmar människans hållning så det innebär att om vi vill att hästen ska vinkla in sitt bäcken under sig så måste vi människor göra det först så att hästen kan härma oss.

Det går alltså sällan bra att sitta och svanka när man rider eftersom hästens också kommer att svanka då.

Att svanka är motsatsen till att vinkla in sitt bäcken under sig.

När hästen slutar svanka så betyder det att den har vinklat in sitt bäcken under sig. Denna vinkling kan man enkelt se utifrån. När hästen vinklar sitt bäcken så ändrar nämligen sittbenen höjd vilket ju enkelt kan ses utifrån

Sittbenshöjden hela tiden. Det är hälsosamt att det ändras. Det betyder att hästen är lösgjord och rörlig. Man vill aldrig att sittbenen är konstant parkerade på en viss höjd för det betyder att hästen är orörlig och låst. Man vill alltid att hästen ska vara rörlig.

Man vill ju såklart att hästen hela tiden utvecklas, blir starkare och mer bärig och mer rörlig. Dock är sanningen att på många, många hästar så går utvecklingen åt det motsatta hållet. Det vill säga att den hästen blir mer och mer obärig och orörlig. Man ska dock vara medveten om att det tar ca 4 år av bra ridning innan hästen är en färdig stark och smidig ridhäst. Det är så lång tid det tar att stärka upp hästen så att tex dens bakben blir starka nog att orka bära vikt utan att gå sönder.

Kan ni förstå hur väldigt väldigt bra den här filmen är? Den är bra eftersom hästen är oerhört rörlig i sitt bäcken, att ryggen swungar. Rörlig är första steget till att få en mer permanent bra linje. Travar hästen med alldeles stilla rygg och rumpa så kommer den att ha väldigt svårt att utvecklas positivt. Jag brukar säga att man ska slita jämnt på hästar för då håller de längre Att ha en rörlig rygg och bakdel innebär att man inte sliter på hästen i ett statiskt läge, Rörliga hästar är helt enkelt hållbara hästar.

Jag är ju lite allkonstnär vilket innebär att jag tränar 3 gångare och hästar med många gångarter. Här ser vi en ung Islandshäst som stundtals får ett väldigt trevligt bäcken med nedåttänkande rörliga sittben. Det här är fruktansvärt bra. Många Islandshästar får spatt eftersom man tvingar dem att bära för mycket vikt på bakbenen för snabbt. Här ser vi att belastningen skiftar och att hela hästens kropp är levande och rörlig.

Även här ser vi en rörlig fin häst med trevligt bäcken som är i positiv utveckling.

Rörlig och flexibel är nyckelordet vad gäller att träna hästar.

Vill du lära dig se mer om hur det ser ut när hästen jobbar korrekt så tipsar jag om ”Lär dig se” kursen som startar  första fredagen varje månad.




Please follow and like us:

Träna liksidighet

Less is more när vi tränar våra hästar och oss själva. Om vi tränar på för svåra saker, eller med för högt tempo eller med för tung vikt så kommer vi att vika oss i midjan eller/och skjuta ut en bog. Då är träningen inte bara onödig utan dessutom helt förkastlig. Då förstärker vi vår egen och /eller hästens snedhet.




All träning bör vara långsam, lugn, flytande och liksidig. Här i filmen kan ni se olika exempel på ryttarens bålsnedheter i överdriven form. Om ni står rakt upp och ner så bör er midja och bäcken vara raka och axlarna på samma höjd oavsett vad du gör eller hur tungt du lyfter. Det hjälper inte att dra upp en axel för att de ska se skenbart raka ut (befinna sig på samma höjd) utan det är i vårt bäcken och i vår ryggrad rakheten måste hämtas.

Testa gärna hemma. Ta två lika tunga saker i era händer, ställ er framför spegeln och kolla in er rakhet/snedhet. Hur lite vikt måste du ha för att inte förstärka snedheten? Hur sakta måste du röra dig för att behålla dig rak?

Översätt detta till er häst. När det blir snett, hur sakta måste du rida för att det ska bli rakt? Har hästen exakt samma snedhet som du har? Är han rentav sned för att du är det?




Please follow and like us:

Träna ryttarens höfter

Ryttarens höfter spelar en enormt stor roll i ridningen. Ofta ofta hör man ryttare klaga på tex höger höft eller sittben, att den inte går att få fram/bak. Men… Har ni tänkt på att om ena sidan är svår att få fram, så borde rimligtvis den andra sidan vara svår att få bak. Bäckenet, där höfterna och sittbenen bor sitter nämligen ihop. Det är en stor benklump.

Snedheter i bäckenet beror inte alltför sällan på de här rackarns musklerna.

bäcken

Sen så finns det ju en hel hög med muskler som sitter ovaför dessa och de går åt allaa håll och kanter. Det är alltså svårt att veta vem som är boven.




Om man generaliserar gravt så är de oftast övertränade på ena sidan, dvs korta och spända och på andra sidan är de små, otränade och slappa. Många fokuserar på att få loss den övertränade sidan. Jag personligen anser det smartare att träna upp den lata sidan för om man lossar den korta sidan så måste det ju finnas muskler som kan ta över när man lossat på de korta….

När man tränar så är noggrannhet att prioritera före mängd och tyngd på vikterna. För en ryttare är det oerhört viktigt att bli rak eftersom den sneda ryttaren ofta får halta hästar med ont i ryggen som har svårt för en galopp, svårt att ställa och böja.

Om vi försöker träna hårdare än vi kan så förstärker vi vår snedhet. Viktigt vid all träning är att ryttarens bål hålls rak i sidorna , dvs inte vika sig i midjan eller sänka en axel. Det är även viktigt att man inte svankar ens det minsta lilla. Om man prioriterar denna rakhet så behöver man mindre vikt när man tränar eftersom det är svårt att vara rak. Det är också viktigt att rörelserna är långsamma och flytande eftersom vårt m¨ål är ridning på en häst som ska röra sig flytande och jämnt.

Här kommer ett förslag på hur man kan träna sina höfter. Jag brukar ha lagom vikt så att jag orkar 8-12 av varje repetiton. Orkar jag mer så har jag för lite vikt och då höjer jag det till nästa pass.


Känn er fria att experimentera med lägena ni placerar fötterna. En ryttares kontroll över hästen sitter ju i hur vi vinklar våra ben. De ska kunna befinna sig i många olika vinklar. Vet ni att hästen känner av varenda liten vinkling i dina ben? Vet ni att alla vinklar är ett direkt kommando till hästen att tex fatta/byta galopp, svänga, böja, ställa, sidvärts snabbare, mer samlat, långsammare, läng dig, korta dig…… Den är sååå känslig. Behärskar man dessa vinklar så behöver man inte längre vara så hård i handen och sporrbehovet kommer att lysa med sin frånvaro.

Lägg stor vikt vid att fötterna ska belastas jämnt, hela tiden. Som ni ser så är det min högra fot som är den olydiga idag. Då får man ha järnkoll på den. Du får inte vika dig i midjan eller svanka eller sänka en axel. Belastar du stolens ryggstöd likadant på bägge sidorna?




Träna fint!!!

 

 

Please follow and like us:

Ryttarens spänningar

Ridning är en väldigt krävande sport och dessutom väldigt påfrestande för kroppen. De flesta människor föds, lever och dör med ett roterat bäcken. När bäckenet är roterat så är även vår ryggrad roterad (skruvad typ). För mer studier i ämnet kan ni läsa denna artikel. Och även denna är intressant, länk.

När ryggraden är roterad så är det skadligaste man kan utsätta den för stötar underifrån…. Ni inser att vi ryttare ständigt befinner oss på ett föremål som ger oss just stötar underifrån?




Nedsutten trav bör därför undvikas så mycket det bara går. Dels för vår egen skull men även för vår hästs hälsas skull. Även han har en roterad ryggrad nämligen och även denna ryggrad mår dåligt av stötar, även om de inte kommer just underifrån.

Vi måste lära oss förstå att den enda gången vi behöver sitta ner i traven är när domaren tittar på och ska döma oss. I alla andra tillfällen är nedsutten trav något som ger både ryttaren och hästen skador. Lättridning och fältsits är en himla bra grej som jag önskar att fler skulle börja använda mer av.

I de flesta fall så är ju vi ryttare redan skadade eftersom livet med hästar inte bara innebär (skadlig) ridning utan även tungt och hårt stallarbete.

Detta gör att en ryttarkropp vanligtvis består av enorma spänningar. Man bör aldrig angripa spänningar med våld. Man bör dessutom tänka på att där man har ont, där sitter INTE problemet. Det onda får man oftast där kroppen gör för mycket eftersom något annat stälel på kroppen ”sitter fast” och därmed gör för lite. Symptomet är smärta på ett ställe, men orsaken sitter sällan där. Tänk på det när ni sprutar en led på hästen för 3dje gången….

Här är en skonsam och bra övning för dig som har ont i nacke, skuldor, axlar, armbågar och handleder. Övningen ska göras långsamt och ofta, gärna en omgång på 1-2 minuter 3-5 gånger per dag för att i lugn och ro mjuka upp er. Låt fingararna ”klättra” mjukt upp och ner längs väggen. Ta aldrig armarna högre upp än era axlar tillåter. Innebär det att nu just nu bara kan klättra med fingrarna 10 cm upp och 10 cm ner så acceptera det och håll er där.

Stå med jämnvikt på fötterna, näsan och tårna i väggen och undvik gärna att svanka. Målet är att händerna ska gå likadant men det kommer med tiden.

All träning av ryttare bör vara mjuk som denna. En ryttare mår sällan bra av att lossa för mycket spänningar i taget.

Träna fint!!!




Please follow and like us: