Kurser och lektioner

Nu börjar jag verkligen längta tills det blir bättre väder så att träningarna kan dra igång igen. Jag hittade lite filmer från träningarna och jag ångrar bittert att jag inte satt ihop fler såna här filmer från träningar, det är ju galet roligt att ha. Jag kommer på mig själv med att undra hur det går för hästarna och deras flitiga ryttare. När man får glädjen att följa dem över månader och år så känner man sig väldigt delaktig i dem och man undrar hur det går för dem nu, och sen och då.

I Mars så kör jag igång med turnerandet igen. Först till kvarn gäller. Både gamla och nya är välkomna att boka. Nytt är att jag även kör helger för grupper som aldrig testat Logisk Ridning innan, då blir det som en introduktionshelg. Ni hittar information om kurserna här

Det kommer även att finnas möjlighet att komma till mig i Växjö och ta lektioner, både på egen häst och på mina hästar. Mina hästar använder jag främst för undervisning från marken i Horsemanship, Arbete Vid Hand, longering och Tömkörning men även ridning kan vara aktuellt. Hör av dig för information och bokning till blog@lindah.se

Please follow and like us:

Duktiga elever

Det är intensiva dagar i Göteborg. Vi har tränat, tränat och tränat lite till. Vissa elever har ridit flera lektioner om dagen, vissa har tagit en lektion med ett par dagars mellanrum. Det är väldigt kul att få intensiva träna elever så här. Jag träffar ju normalt sett bara mina elever med några månaders mellanrum. Jag älskar att se hur de utvecklas mellan kurserna  som ju är helt inrikitade på ryttarutveckling och krioppskontroll och hur man sen kan använda detta för att skola sin häst på privatlektionerna. Utan kursernas kroppskontrollträning så blir det väldigt svårt att skola en häst. Jag ser och känner att det här är bra, jag är på rätt väg.

Jag har eleverna som kvitto på min undervisning och jag lär eleverna att använda hästen som kvitto på hur deras träning forstkrider. När eleven ska rida själv och ingen står på marken och berättar hur de ska rida så är det svårt att veta om man gör rätt. Därför är det otroligt viktigt att eleven lär sig känna igen de små tecknen som hästen visar när ryttaren gör rätt.

Om ryttaren inte vet vad som är RÄTT, utan känner sig konstant osäker då är hon ingen trevlig förebild för hästen. Då blir hon en sån ryttare som utan självförtroende letar fel, trycker ner sig själv, tappar fokus och självförtroende. Vi vill ju att hästen ska vara stolt och glad, då måste ju ryttaren vara stolt och glad så att denna kan visa hästen vad den ska göra istället för att berätta för hästen vad den gör fel. Dåligt självförtroende är smittsamt.

Man kan säga att jag vill att eleven använder hästen som lärare. Hästen ska vara glad och hästen ska slappna av och börja bära. När den gör det så sänker den halsen, frustar, tuggar lite. Det är de första kvittona som är lätta att kolla efter för ryttaren.

Om hästen går och slänger med huvudet, har öronen bakåt, går med huvudet högt (och därmed ryggen sänkt), är ”olydig” och olycklig så gör ryttaren FEL.

Det viktigaste är ju att hästen ska vara glad, tycka att träning är KUL. Utan det har man ingenting. Man måste ge hästen enkla uppgifter som den förstår, belöna det lilla NU, för att FÅ det stora sen. Om man bara kräver och ökar kraven och aldrig är nöjd så får man en osammarbetsvillig häst. Om man däremot belönar minsta lilla försök hos hästen så kommer den att VILJA göra mer. Belöning för en häst är dock aldrig godis, utan den största belöning flyktdjuret hästen kan få är att få vila. Den största belöning ryttaren kan få är att hästen i vilan vågar somna, dvs den litar på att ryttaren håller koll på omgivningen. Det är det som kallas horsemanship. En konst som få behärskar.

Här ser vi lite av hur man tränar en häst på ett för den positivt vis. Hästen stannade nästan på en gång, den var JÄTTEDUKTIG. Vanligast vid inlärning av halt är att man bestraffar den för att den inte stannar direkt, antingen genm att man drar hårdare i den eller att man drar igen, igen och igen.. Här belönar vi den för att den stannade för en hjälp, hade tålamodet att vänta på att den tog hjälpen. Tålamod är nyckeln till bra ridning/horsemanship.

I detta inlägg ser ni  två fina filmer på två elever med helt olika utbildningsnivå, och helt olika ambitioner och målsättningar och framförallt två helt olika hästar. Bägge ekipagens utveckling är otroligt imponerande. Tyvärr har jag inga förefilmer som visar detta så ni får lita på mina ord när jag säger att utvecklingen gör mig så otroligt stolt.

Oavsett hur högt  (eller lågt) utbildad en ryttare är så kan hon alltid utveckas mer, mer och mer. Det är det som är grejen med ridsporten, man kan lära sig hela livet och ändå dö ofullärd. En bra ryttare söker ny kunskap, omvärderar det hon redan vet, förkastar en del, återtar något hon lärt sig långt tidigare men då förkastat. Ibland är det så att man är inte redo för att använda vissa saker när man lär sig dem, det känns fel. Men kunskapen har man kvar, lagrad i minnena och när man behöver den där kunskapen som man lärde sig för 22 år sen så är det bara att låta kroppen använda sig av den.

Allt man lär sig lagras i kroppens minnen och muskler. Så ju mer lärdom man tar till sig ju mer verktyg har man i sin verktygslåda. Man behöver inte använda alla verktygen det här året, men nån gång får man nytta av dem. Den som söker han ska finna sa en vis man och precis så är det. Livet är till för att lära sig saker. Lär dig allt du kan och är intresserad av. Intressena och ämnea skiftar men inlärandet är konstant.

Så alla ryttarvänner, studera, läs, lär. Jag har studerat hjärnans utveckling hos barn och då lärt mig om hur min kropp ska finjustera min hjälpgivning, jag har lärt mig meditera för att lättare kunna vara i fokus med min häst, jag har gått på djupvattengympa för att lära mig balansera min tyngdpunkt. Det spelar alltså ingen roll VAD du lär, bara ATT du lär dig. Då utvecklas du som människa. Utvecklade människor blir bra hästmänniskor, ja, bra föräldrar, kamrater, vänner också för den delen.

Jag kommer att fortsätta köra helgkurserna hela 2014 ut. Passa på att boka en helg innan helgerna tar slut. Snart finns också möjligheten att studera logisk ridning online, håll utkik här på bloggen eller på Facebook.

För priser, bokning och info om kurser eller om du vill få nyhetsmail angående onlineutbildningen så mailar du till info@lindah.se

Redan bokade kurser hittar du här. Kontaktperson finner du om du klickar på respektive datum/ort.

 

Please follow and like us:

En alldelles underbar dag… Inte..

Vi begav oss igår förmiddag ifrån underbara Värmland. Faktiskt så var vi lite motvilliga till att lämna detta paradis på jorden men Stockholm stod på schemat så så fick det bli.

Det var en bra, snabb och bensinsnål väg mellan Karlskoga och Stockholm. Mysig utsikt, livet lekte… När vi närmade oss DEN STORA STADEN så satta vi på GPSen och skulle försöka hitte en camping. Den ledde oss in mitt i centrala Stockholm. Och.. Om man kör med husvagn bland alla fyra filer i Stockholm så tar det ett tag att komma ut ur helvetesstaden. Man hinner inte bara få kokt hjärna, den blir både flamberad, grillad och smält.. Man kan jämföra det med osttäcket på en lasagne ungefär.

Men vi får se det som en sightseeing, vi fick se både Globen och slottet.. Till slut kom vi ut ur staden och då var det bara en timme kvar tills jag måste vara i arbetskläder så vi letade upp en rastplats i närheten, parkerade husvagnen där och försökte sova en timme för att liksom skrapa upp osten från lasagnen och placera den i en rundaktig hjärnform igen. Det gick så där. Men skam den som ger sig, hoppade i skorna och träffade trevliga människor, hästar och jordens gulligaste små hundar. Man kan faktiskt kalla en av dem för ett marsvin för den var  samma storlek som en sådan. Jag försökte stoppa den i fickan när vi skulel hem men den missunsanna ägaren påstod att hon ville behålla sitt marsvin ;-). Bah.

Det var en travare och travare är ju alltid ett under av sammarbetsvilja och ambition. De saknar fysiken för att vara ridhästar men de har en sammarbetsvilja och arbetsmoral som man skulle önska massor av i mååånga raser. För att en travare ska komma till arbetet så tar det typ 2 minuter, sen är den där. Det är underbart lättarbetat. En travare gör ALLT för att vara till lags. Därför blir jag alltid så ledsen när folk kommer och berättar om travare som vägrar arbeta, som fuskar, som är dumma. Det är de ALDRIG (ok, måndagsexemplar finns) utan då kräver folk för mycket av dem.

Det finns dom som tror att en travare kan gå med en krull på halsen, att den arbetar korrekt när den gör det. Det finns tom folk som med hjälp av att dra växelvis i tygeln bänder ner travarens nos…. Vet ni, det gör ONT i hästen att bli tvingad till sånt om man har fysiken av en travare. En travare kan aldrig gå som en dressyrhäst. Man kan TRÄNA dressyr på en travare men dressyr handlar om att få hästens rumpa att börja bära istället för att som en travare paddla/skjuta på. Det har alls ick något med halsformen att göra. Halsen på en travare ska man låta vara i fred. Den är ett kvitto på hur hästen arbetar med kroppen.

Nåväl, parantes. Denna travare var välbehandlad och välskött och harmonisk med en klok ägare. Vi arbetade lite med att lära ryttaren känna skillnad på när hästen jobbar med sin kropp och när den bara springer. Det är i rörelserna under ryttarens rumpa som man känner hur den arbetar. Det är en konst att lära sig känna detta, en konst som man som tur är kan lära sig med rätt handledning.

Sen kom det en westernhäst som inte riktigt befann sig på samma planet och plats som sin ägare. Ok, hans kropp var där men hans hjärna var utspridd över hela byggden vilket självklart leder till en olydig häst som går emot alal hjälper som ges, oavsett hur grova de är. Vi ägnade oss åt att lära ryttaren hur man samlar ihop den utspridda hjärnan och får den att befinna sig synkad med ryttarens hjärna. Ridning blir så mycket enklare då. Och voila, det dolde sig en lydig och trevlig häst bakom den där olydiga fasaden.

Sen var det en westernhäst till, en som tydligen hade gått SM, en riktigt välutbildad pålle. Kul att se såna, det gör man inte ofta. Dock är ju westernridning något som sliter oerhört hårt på hästben. Den där framstupande formen ger hård belastning på frambenen, det beror på att när man har hästhuvudet så långt ner så dras liksom rumpan upp och bakbenen blir sprikraka och bär ingen vikt alls. Undertramp och bäckenevinkling har ingen gymnastisk funktion om hästen inte böjer på haserna också. Om man lägger på det hur westernhästen liksom lutar inåt i volter och svängar så blir det riktigt, riktigt slitage på främs innerframbenet och då är ju ytterbakbenet helt obelastat. Man ser hur ytterbakbenets hov  nästan släpar i marken när det ska föras fram och hästen snubblar ofta och går ofta omkull, då den inte kan lyfta bakbenet så högt att tån kommer ovan marken. Om man sen böjer hästhalsen i sidled inåt också så har man verkligen bäddat för att ta sönder sin häst.

Det går att rida så ett tag, eller ibland OM man rider den korrekt till vardags. Gör man inte det så går hästen sönder. Man ser ofta westernhästar med alldelles galliga framknän, de är inte bara kännbara utan även sebara, de är STORA alltså. Det är en inflammation i lederna i knäet som är väldigt väldigt smärtsam för hästen. Det går ofta ner i kotor och hovleder också. Hästen kan knappt lyfta sina framben dels pga av att den har all vikt på frambenen men också för att den vet att om den lyfter frambenet högt och snabbt så blir nedslaget i marken hårdare och gör ondare. Så den liksom börjar släpar sina framfötter i marken vilket gör att den även snubblar där och går omkull.

Så man ska vara uppmärksam på när en häst börjar snubbla mycket. Det tyder ofta på att hästen har ONT, jätteont.

Iallafall, den här westernhästen var både sliten och snubblig och för att börja någonstans så började vi med lite övningar som skulle avlasta hans stackars framben. Det gör man lättast genom att få hästen att flytta lite vikt till bakbenen. Dock hade denna häst ingen aning om hur man böjde på lederna i bakbenet så vi visade honom hur man gör det i någon slags bäbisvariant av sluta. Man kan inte få en sån här häst att bära vikt på bakbenen innan man har lärt honom hur man böjjer på dessa för att lägga vikt på spikraka bakben gör bara att den kommer att få ont i bakbenen istället.

Hästen var klok så han fick ett visst hum om det. Sen gäller det ju för ryttaren att träna, träna och träna lite till.

Efter ridningen så bjöds det på fika i stallet och trevligt prat. Mysigt. Och de små söta hundarna var överallt, ljuvligt. Jag hade tänkt bjuda på bilder men internetet i skogen jag befinner mig i nu suger.

Nu befinner jag mig söder om Stockholm, i Haninge. Det finns några lediga ridtider kvar tisdag, onsdag och torsdag. Maila om du vill rida en privatlektion, öppet för alla, både elever och icke elever.

Nästa vecka har jag privatlektioner i Linköping på måndagen, sen kör jag ner mot Växjö och därefter Halmstad där jag ska vara på Torsdag. Ni som vill rida privatlektioner och bor längs vägen jag kör eller i närheten maila info@lindah.se

Det finsn platser lediga på kurser och ni hittar samtliga här. Klicka på orten/datumet ni är intresserade av så finner ni kontaktpersonen.

 

Please follow and like us:

Träningspass upplägg

Jag får väldigt mycket frågor om hur man bäst lägger upp ett pass. Det är ju vansinnigt individuellt och beror helt på var ryttaren och hästen är i sin utbildning men jag kan ge ett exempel. Exemplet förutsätter dock att du redan behärskar följande:

*Du sitter exakt mitt över din häst

*Dina ben hänger exakt likadant ner längs hästens sidor

*Ditt bäcken är parallellt med hästens bäcken.

*Du har total kontroll på hans bukrotationer

*Du viker dig inte i midjan.

*Du svankar inte

*Du har en lodrät sits utan Charlie Chaplinfötter med tillhörande dito knän.

Om du INTE behärskar följande så går passet ut på att lära dig själv behärska detta. Under tiden du lär dig detta så är skritt en lämplig gångart och då låter du hästen såklart gå på behagligt lång tygel, dvs med en viss kontakt och med nosen framme. Detta moment kan ta några månader att behärska.

Om du behärskar allt ovan så skrittar du fram din häst på lång tygel i 10-20 minuter beroende på om han varit i hagen innan. Skritten ägnas åt lösgörning på lång tygel. För att lösgöra din häst i skritten är det viktigt att du följer hans rörelser och inte försöker få honom att gå fortare genom att sitta och jucka. Om du juckar så är det omöjligt att lösgöra hästens höfter och rygg. Mer om lösgörande skritt finner du här. Hörnpasseringarna är det viktigaste av allt, du ser till att fokus ligger på SPIKRAKA lång/kortsidor och absolut perfekt hörnpasseringar där du inte tillåter att hästen ”tappar” ner sin ytter rygghalva. För att förstärka effekten av hörnan så är det bra med upprepande halvhalter på yttertygeln i varje steg i hörnan. Om du gjort hörnet perfekt så kommer din häst att söka sig nedåt efter varje hörna. Om du gjort fel söker han sig ingenstans utan bara fortsätter att gå. efter X antal perfekt hörn där du lite då och då bytt varv så att du har kommit åt bägge hans sidor så har du nu en avslappnad lös häst med fin ryggverksamhet som söker sig mjukt mot bettet.

För att kontrollera att din häst verkligen är på hjälperna så gör en travövergång och om hästen inte svarar i samma sekund som du ger hjälpen och faller bort från sökningen av bettet så är det här du måste öva. Då ger du honom lång tygel, sitter lugnt i skritt och ger honom sen en överdriven travhjälp (kan behöva modell ponnyspark med tillhörande smackning) där han får lov att ramla iväg hur obalanserat som helst så länge han tar traven direkt. Tar han traven direkt så berömmer du massor och har givetvis lång tygel i denna övergång där ditt fokuset endast är att han ska TRAVA. Upprepa tills det sitter, på lång tygel. Krångla inte till det genom att försöka hålla fast/nere hans huvud. När du har total och ögonblicklig respons på travkommandot så går du ner i skritten och lösgör lite till och inväntar sökningen mot bettet och så testar du en ”fin” travfattning med bibehållen hållning från hästen. Gör några travövergångar och glöm inte hörnpasseringarna som alltid bör vara på gränsen till perfektion då det är dessa som bygger din häst, efter varje hörn får du en fin kontakt med hans mun.

Vill du fortsätta jobba med traven så ger du lite lång tygel på långsidorna och verkligen gasar fast det kanske inte känns 100 % balanserat. Målet är snabbt framåt och givetvis utan att du maler med skänklarna annat än precis i igångsättningen. På kortsidorna (efter en perfekt hörnpassering) så bromsar du inte utan ger med skänklarna broms och samlingshjälp där energin ska bibehållas men nu riktas uppåt istället. Till detta moment ska du såklart aldrig använda tyglarna som broms eller samlingshjälp utan du vill ju behålla den där fina bjudningen som du får efter varje hörna till en absolut stilla hand.

Gör detta några varv i bägge varven i väntan på att både ökningarna och samlingarna är i balans. När balansen är där så kan du försöka använda den balanserande traven du fått till att göra något än mer samlande.

Gå in på volten och se till att din kropp verkligen säger åt hästen att böja sig, dvs att ytterhöft är längre bak än innerhöft, att dina axlar är parkerade exakt ovanför din bäcken (om en ridlärare stod i mitteln av volten ska hon bara se ett av dina bröst, aldrig två). Se till att välja en takt och behålla denna, det brukar hjälpa med att göra ett klickljud som hästen följer om du inte har tränat upp en absolut taktmässighet i din egen kropp och är oberoende av förstärkande ljud. Fokus bör vara på att rida ytterbak till att få långa steg så att hästen söker sig mot din ytterhand så att utsidan blir längre och längre. När du har en stabil takt så kan du sitta till några steg ibland och korta upp hästen några steg innan du släpper ut den igen. Behåll den takt du valt. Upprepa några gånger i varje varv.

Sen kan man väl säga att man tränat nog för den dagen och då beger du dig ut på fyrkantsspåret och travar med tanken att dina tyglar är gjorda av pinnar och att deras syfte är att putta hästens nos längre och längre framåt/nedåt och med syftet att få hans hals så lång som möjligt, med bieffekten att stretcha hans rygg maximalt. Efter ett tag så kommer din häst att fråga dig om han får skritta och då gör ni det. I skritten letar du återigen upp den lösgörande effekten. Skritta av 20 minuter, uppsuttet eller avsuttet. Klart.

Avsluta gärna med att ni står och slappar ihop och om hästens somnar till en stund så har du ridit bra för då har hästen massor att processa. Om hästens står med benen parallella efter avslutat pass så har du också ridit bra.

Detta är bara ett exempelpass som jag skrev för att så många frågar efter det. Kan ju såklart varieras hur som helst. Men regeln är ju mindre du kräver ju mer ger passet.

Mer hästiga diskussioner på Facebook.




Please follow and like us: