Vilket bett ska jag pröva

Det här är en fråga som upprepas igen och igen och igen. Oftast räknas det upp ett stort antal bett som man testat utan att komma tillrätta med problemet.
Om man frågar såna ryttare vad som händer om de slutar dra i bettet så blir svaret oftast något i stil med att man ju inte kan rida med långa tyglar om man ska rida dressyr…
Det här svaret är för mig som taget ur en Science Ficion serie. Jag förstår inte svaret. Vad har liksom dressyr att göra med hur lång tygel man har?




Om man kollar med Wikipedia om ordet dressyr så är  de första raderna intressanta:

”Dressyr är en ridsportsgren med det huvudsakliga syftet att göra hästen användbar och angenäm att rida och att främja samspelet mellan ryttare och häst.”

Det här låter ju intressant så jag läser vidare.

”Den nuvarande ridsportens dressyrridning är en klassisk ridning som har sin grund i militärens krav på praktisk ridning från 1800-talet fram till militärens ”avhästning” under mitten av 1900-talet.”

Åh intressant. Grunden är klassisk ridning som blandats med militära krav på praktisk ridning. Men åh, då förstår jag bättre. En militärhäst måste ju givetvis vara lydig så att man snabbt kan förflytta sig med den i strid. En broms måste man också ha i såna läge, det förstår jag. Jag förstår också att de flesta militärer inte hade en lång ridutbildning bakom sig, jag gissar att de fick en snabbutbildning i ridning. Jag tänker att de måste lära sig att bromsa hästen snabbt och effektivt och att det kanske i stridens hetta inte riktigt räckte med ett vanligt snällt bett utan att man var tvungen att använda ett starkt bett för att få en snabb och effektiv broms, omöjlig för hästen att gå emot.

Vi läser följande om betsel på Wikipedia.

”Ett betsel är remtyg och bett som används för att behärska och styra en häst.”

Det är här jag blir konfys. Vi läser raderna om dressyr igen:

”Dressyr är en ridsportsgren med det huvudsakliga syftet att göra hästen användbar och angenäm att rida och att främja samspelet mellan ryttare och häst.”

Jag kan liksom inte se något i detta som gör bettet så otroligt viktigt? Bettet används ju för att behärska och styra en häst.

Men dressyr är att göra hästen användbar och angenäm att rida och att främja samspelet mellan ryttare och häst.

Hm..Förvirring…

Jag måste läsa mer om dressyr. Ah…Såklart…. Tr…. Tävlingsreglemenet säger följande.

”Vid dressyrtävling och även vid träning skall hästen ridas enligt Tävlingsreglementet (TR); ”Halsens och nackens resning skall anpassas efter hästens utbildningsståndpunkt och så att huvudet närmar sig lodplanet med nosen något framför lodlinjen genom ögat.” Detta är en förutsättning för att få hästen ”på tygeln”, få den samlad.”

Ahamoment för mig. Jag visste inte detta, att hästen ska ridas enligt tävlingsregementet även på träning.

Vi läser vidare, de nämner ju ordet samling. Vad är det?

”Hur man samlar hästen enligt Tävlingsreglementet (TR); ”Samling uppnås och utvecklas genom att bakbenen med mjukt böjda leder engageras framåt under hästens kropp, varvid en tyngdpunktsförflyttning sker framifrån och bakåt. Detta åstadkommes genom att ryttaren under korta men ofta upprepade moment aktiverar sina framåtdrivande hjälper(säte och skänklar). Därvid drives hästen framåt mot en mer eller mindre stillastående hand, som fångar upp en del av rörelsen framåt för att åstadkomma eftergift i bakben, rygg, hals och nacke och därmed en efter hästens utbildningsståndpunkt och byggnad väl avvägd resning av hals och huvud. Med andra ord ”stämmes hästen av” mellan ryttarens framåtdrivande och förhållande hjälper, varvid s.a.s. en del av rörelsen framåt ”släppes igenom” så mycket att hästen bringas röra sig i just det tempo, som ger dess gång avsedd takt och balans.”

Ok, jag börjar få en bild av det här med dressyr nu. Det klarnar.




Jag förstår varför bettet är viktigt, hästen ska ju drivas fram mot det och på detta vis bli samlad, gå på tygeln.

Funderar lite…Men tänk om hästen inte gillar detta? Det kanske gör ont i munnen på den? Måste den ändå samlas på detta vis?

Jag frågade och fick svaret att min tränare har full koll så vi gör inget fel. Den måste ju gå på tygeln.

Eh, ok. Men hästen vill ju uppenbarligen inte det. har du kollat så att den inte har ont?

”Jadå, jag har full koll. Hela hästen är genomkollad, den får laserbehandlingar, kiropraktiska behandlingar, massagebehandling och vi går till tandläkaren regelbundet.. Jag har en utprovad sadel och jag har ett anatomiskt träns så det finns inga fel. Enda problemet är att hon inte gillar bettet så jag måste hitta ett annat.”

Ok, hur yttrar det sig? Vad gör hästen?

Hon gapar, lägger huvudet på sned, grejar med tungan, biter sig fast i det eller knäpper av i nacken och går bakom lod oavsett vilket bett jag har.

Ok, men jag frågar igen, har du testat att inte dra i tyglarna?

Alltså, jag har världens bästa tränare, så vi har full koll så dina frågor är onödiga.

Det är ungefär här som jag blir så otroligt matt. Det här med att knäppa av eller att bita sig fast. Jag sitter ofta upp på såna elevhästar. Jag märker aldrig att de knäpper av eller hänger sig i min hand. Däremot så märker jag att den inte jobbar genom hela sin kropp, att den är stel och styv och obärig. Hästen håller sitt huvud som en ridskolehäst. Om jag testar att dra lite så biter den sig fast i bettet, om jag drar mycket så knäpper den av. Men så länge jag inte drar i den så gör den inget av detta. Då går den i ridskolehästläget. Vet ni att hästens hals/huvudposition skvallrar om hur hästens kropp arbetar?

Man tror att dressyr är det TR beskriver. Det är fel. Det är vad dressyrtävling kräver. Men om man tränar så så kommer hästen att få väldigt, väldigt ont i sin mun.

Om man tränar sin häst så som TR beskriver så kommer hästen att få ont. Den kommer att få stela styva bakben. Hästen kommer att bli en ledsen häst. Eller en stressad häst.

Man kan enkelt känna om hästen inte jobbar genom hela sin kropp. Bakknäna avslöjar alltid dålig ridning. Om ni bilden här nedan kollar på hästens skelett. Kolla på det mellan orden knäskål och knäled.

bakbensskelett

Så här ser detta område ut sett framifrån. Det är där det liksom buktar ut i en liten mjuk bulle om man känner med sin hand på hästen.bakknäPå en korrekt tränad häst så är detta område mjukt och fylligt, välmusklat runtom. På en dåligt tränad häst så är detta område omusklat och om man lägger handen mjukt, mjukt där så ”gnisslar” det. Man kan jämföra känslan med ett väldigt nytvättat hår eller med halloumiost :-). Ibland kan man känna ännu starkare gnissel och ibland små muskelryckningar. Det ska ALDRIG kännas så. Det är ett varningstecken på SIS.

SIS= skit i sadeln. Bör omgående åtgärdas. Dock tar ju detta lite tid att åtgärda, flera år oftast. Under dessa år så kan du göra din häst en stor tjänst. Sluta dra den i munnen. Hästen kan ju faktiskt inte hjälpa att du inte kan rida TR dressyr. Ärligt talat, det är få människor som kan rida TR dressyr. Jag kan det INTE för jag har ett väl utvecklat samvete. Jag vill att min häst ska må bra.

Däremot så kan jag rida vanlig dressyr, det som stod i början. Det är jag väldigt bra på.

”Dressyr är en ridsportsgren med det huvudsakliga syftet att göra hästen användbar och angenäm att rida och att främja samspelet mellan ryttare och häst.”




Please follow and like us:

Rider du din häst med tvångströja?

För mig handlar ridning om balans. Höjden av balanskonstnärer är lindansare.

Ni kan se på filmen hur lindansarnas armar ständigt är i rörelse. Det beror på att människans armar är hålla balansen grejor. När vi människor förlorar balans så kommer våra armar att åka ut och spontant röra på sig för att vår kropp inte ska ramla.

Detta är reflexer som vi inte medvetet styr över.

Jag har snott följande text om lindans (höjden av balanskonstnärer) från den här sidan.

”Balans är en ständig rörelse in i och ut ur balanspunkten. Försöker man hålla fast den så faller man”.

Flera cirkusdiscipliner bygger på konsten att balansera, såsom handstående, enhjuling och lindans.

Balans har en annan rörelsekvalitet än akrobatikens dynamiska. En handståendeakt kan till exempel upplevas statisk, men det pågår en konstant minimalistisk rörelse runt balanspunkten. Och även om en lindansare kan röra sig fritt som en akrobat över linan blir det tydligt när hon försöker stå still:

Att vara i balans är att vara i rörelse.

Det finns en punkt där man är ”i balans” – men man rör sig hela tiden förbi den, in och ur den, och man kan aldrig stanna där. Att falla är egentligen bara är en något större rörelse förbi balanspunkten. Försöker man tvärt om hålla fast balansen så faller man garanterat.

Förmågan att balansera är känslig och påverkas av både inre och yttre omständigheter. En lindansare måste arbeta med att söka balansen i alla delar av livet för att hitta balansen på linan och tvärt om. ”

Jag tycker speciellt att sista meningen är intressant. Jag klipper in den här igen.

”En lindansare måste arbeta med att söka balansen i alla delar av livet för att hitta balansen på linan och tvärt om.”

Detta är intressant ur ryttarsynpunkt. Jag hade velat översätta meningen till :

”En ryttare måste arbeta med att söka balansen i alla delar av livet för att hitta balansen på hästryggen och tvärtom.”

Precis så är det. Vi blir inte en annan människa för att vi hoppar upp på ryggen av en häst. Vi är fortfarande samma (o)balanserade människa på hästryggen som vi är på marken. Därför bör man träna sin balans mest hela tiden om man vill bli en RYTTARE, dvs en beridare.

Hästen då? Balanserar den också med sina ”armar”? Nope. Den har inte ”armarna” som balans organ. Den använder sitt huvud och hals för detta ändamål

Hästens huvud fladdrar konstant. Det beror på att hästen har ingen kontroll över sin hals och huvud.

När hästens tappar balansen så kommer hans hals att spontant röra på sig för att kompensera obalansen.

En häst tappar balansen mest hela tiden. En häst är ett väldigt obalanserat djur. Att lära en häst bli en ridhäst innebär att hjälpa honom att bli mer balanserad.

När en häst tappar balansen framåt (går på bogarna) så åker hans huvud uppåt.

När en häst tappar balansen åt vänster så åker hans huvud åt höger.

När en häst tappar balansen åt höger så åker hans huvud åt vänster.

Ni kan läsa ett intressant inlägg om hästens balans här.

Kvittot på var hästen har sin balans ser vi i hur han håller sin hals. Vissa hästar med extremt mycket spänningar håller kroniskt fast sig, dvs den balanserar inte utan den tar för givet att den inte kan balansera och håller därför ihop sin kropp genom att alltid spänna sig.. Han har då sitt huvud rakt fram och halsen rakt fram. Han skrittar utan att hans huvud pendlar fram och tillbaka. Vad han än gör så ser han ut så. Det är inte alls bra. Han är så rädd för att tappa sin balans att han alltid går och spänner sig. Såna hästar snubblar ofta väldigt mycket eftersom det är omöjligt att lyfta på fötterna om man har en kropp som är stel som en sågbock.

Att arbeta en häst innebär att lära den balansera sig. Att bli som lindansaren ovan beskrivet.

Hästens hals och ryttarens armar har samma funktion. Det är hålla balansen grejor.

Ironiskt nog så har vi för att styra hästen kopplat ihop våra balans organ med varandra. Dvs vi har tagit ryttarens flaxande armar och satt fast i hästens flaxande huvud.. Tjoho vilken bra ide va? Hur tänkte vi där? Varken häst eller människa kan kontrollera sina balansorgan innan man uppnått fullkomlig balans i resten av kroppen…

Har ni tänkt på att när vi tvingar vår hästs huvud att vara stilla och ändå vill att han ska balansera sig själv så är det som att tvinga en lindansare att balansera med en tvångströja på sig?

logisk ridning, tvångströja

Please follow and like us: