Är ridning teknik eller känsla?

När man följer diskussioner om ridning, live eller på internet så slås jag alltid av lite vanmakt. Man verkar tro att ridning är en ren tekniksport. Man kan se det om man öppnar vilken ridhandbok som helst, det står beskrivet om hur ryttaren ska placera sina yttersta kroppsdelar, dvs hand och skänkel och sen verkar man tro att det räcker. Men jag kan garantera att om man tar 10 ekipage, ger ryttarna samma instruktioner om var de ska placera sina ändar så får vi 10 olika resultat. Vad beror det på tror ni?




Oj..Var ska jag börja. Jag tror att jag tar en sak per dag och låter det här bli ett serieinlägg. Sakerna kommer utan inbördes ordning. När jag lär ryttare rida så tänker jag alltid att jag måste ersätta ryttarens största problem med något annat. Olika människor har olika problem, olika hästar är olika mottagliga så det finsn ingen regel vilket som är största problemet.

Men om vi ska dela upp ridning i fyra delar så består det i princip av känsla, rumsmedvetenhet, närvaro och teknik. Dessa fyra måste sitta klockrent innan ryttaren kan göra sådant som imponerar på andra, dvs innan hon rider runt på en volt på en häst som böjer på sin hals. Det där är något jag aldrig förstått, varför det är så viktigt att rida runt på en volt medan hästen böjer på sin nacke. Det är ju det som fel utfört skapar mest spänningar vilket i sin tur gör att allting blir svårare.

Nåväl, vad betyder de här orden, känsla, rumsmedvetenhet, närvaro och teknik, för en ryttare?

  1. Känsla, förmågan att i ett virrvarr av rörelser från hästen lyckas hitta och identifiera exakt vad det är hon känner och korrigera det utan att hästen upplever obehag.
  2. Rumsmedvetenhet, förmågan att veta var man befinner sig i förhållande till omvärlden, det som gör att man rider exakta ridvägar.
  3. Närvaro, förmågan att hålla sitt sinne neutralt även i pressade situationer, dvs att leva här och nu, inte vara rädd, arg, exalterad, nervös eftersom det smittar hästen.
  4. Teknik, förmågan att få kroppen att lyda, att styra sina kroppsändar, ben och armar, utan att resten av kroppen gör oönskade saker som t.ex att sitta snett över hästen.

Så, vad betyder allt det här? Tja, det betyder att när alla dessa 4 punkter är rätt så är du en ridlärares dröm, då kan du göra och följa exakta instruktioner och träna din häst att bli en bättre ridhäst. Om du däremot försöker träna din häst innan dessa fyra punkter är rätt så kommer du att träna din häst att vara en sämre ridhäst vilket du märker bland annat på att

*Du behöver anlita kiropraktorer och massörer regelbundet, kanske t.o.m tillkalla veterinär för att hästen blir halt.

*Hästen vill inte låta sig fångas i hagen (eftersom han inte tycker att det är så behagligt att bli riden)

*Du behöver byta till ett annat bett eftersom hästen ”går emot”

*Hästen får tryckskador på ena sidan av manken och ena sidan av ryggraden långt bak

*Hästen biter sig fast i en tygel

*Hästen letar upp spöken i ridbanehörnen

*Hästen går inte att lasta

*Hästen vägrar på hinder

Tja.. Listan kan göra lång men ni fattar grejen, om hästen protesterar eller får ont så är det oftast fel att finna i de fyra punkterna som nämnts ovan. Vad många inte vet om hästar är att de är snälla och väldigt tillmötesgående djur som hellre flyr än illa fäktar. De vill inget hellre än att göra som du säger om de kan. Och om de anser att du är en klok och pålitlig person och om det inte gör ont.




Varje ridpass ska göra din häst lite bättre, lite spänstigare, lite klokare, lite starkare. Men det kanske sker med en halv millimeter per ridpass, dvs du märker det knappt. Man kan säga att generellt sett så kräver man alldeles för mycket av sina hästar eftersom deras förändringar under de första fyra åren är så små att du inte märker något. Märker du inget så berömmer du inte utan du fortsätter kräva, dvs hästen kommer inte att tycka att du är en klok och pålitlig person. Man hamnar i en ond cirkel.

Nåväl, nog om den trista sanningen. Jag ska bjuda på ett enkelt test. Det är ju som så att vi förväntar oss att vi ska kunna be hästen att göra specifika saker på en specifik plats, tex dressyrrörelser eller ridvägar eller hoppa ett hinder eller byta gångart eller, tja, ni vet. Vi ska dessutom enkelt kunna leda den varsom helst, in i en transport, ställa upp den på gången, gå en promenad i omgivningen etc. Det kan de flesta inte, iallafall inte att bruka onödigt mycket våld. Och då vet jag att många säger sig inte bruka våld, men då kontrar jag med att våldet är alldeles för normaliserat inom ridning. Om man tex sågat i en hundmun så som man sågar i en hästmun så hade du förmodligen blivit dömd för djurmisshandel. Det är på tok för normaliserat med våldet som behövs för att kontrollera en häst. Betänk att en och samma häst kan bli vansinnig när en fluga landar på honom men samtidigt ignorera (inte känna) när du sparkar honom i magen med dina sporrar. Rent tekniskt sett så borde en häst kunna kontrolleras och styras av en fluga, OM han hade vetat vad flugan bett honom om 😉

Nåväl, ett enkelt test som passar alla oavsett disciplin, ålder, utbildningsgrad, ras. Lägg upp två bommar bredvid varandra med en meter mellan sig. Låt hästen bekanta sig med dem i lugn och ro, förslagsvis från marken först.

Därefter så går du igenom dem i skritt och i trav. Du gör halt exakt mellan dem, du ryggar mellan dem och du stannar och slappar mellan dem på lång tygel. Du ska kunna göra detta utan att bråka med din häst, utan att du tvingar honom att gå på tygeln, utan att bommarna flyger all världens väg, tänk mer att du ska göra det med flugans hjälper. Gör det både uppsuttet och avsuttet.

Klarade ni inte det? Vet du, det är helt okey, de flesta klarar det inte. Det som gör att vi svenskar har väldeliga problem med det här är att vi inte har en kultur av att jobba hästen från marken mer än att vi tömkör den lite, eller longerar den lite. Det är från marken man boundar med en häst.Då har man lite att jobba med enligt de fyra punkterna, känsla, rumsmedvetenhet, närvaro och teknik.

Och du, man kan förvisso med våld få hästen att göra detta, men har du då jobbat med dig själv enligt de fyra punkterna? Eller har du bara agerat grottmänniska och totalt tappat hästens tillit? Vågar hästen då slappna av totalt mellan bommarna eller är han lite nervös mellan dem?

Och hur man gör det kommer jag att ta upp i några blogginlägg som jag kommer att lista här

Punkt 1 och 4, snett bäcken

Du kan läsa lite om våra onlinekurser som samtliga jobbar med dessa fyra punkter på olika plan. Du hittar dessa här. Ridkurser online

Gilla oss gärna på Facebook




Please follow and like us:

Världens sötaste lilla plutt

Jag hade en väldigt söt och väldigt, väldigt busig elev förra helgen. Det var en av mina erfarna elever som pga sjuk häst fick låna en annan häst, en väldigt pirajaliknande ettrig liten sak ;-). De har alltså aldrig träffata innan. Pånin är 7 år om jag inte minns fel och har gått orörd hela livet och nu så är han under inskolning. en och annan unge har åkt av honom under inskolningen kan jag tänka mig 😉 Ingen skritt hade han vilket ju är vanligt bland dessa små, de liksom trippar fram med stela små ben. Men det gick väldigt fort att få honom att vara på jobbet istället för att bråka hela tiden. Jag var mäkta imponerad av handförandet av honom. Tänk vad roligt det är att se en elev som bara tar en okänd häst och åstadkommer det här. Alla vi som träffat en shettis vet att de inte är sådär jättesammarbetsvilliga, det är ganska svåra (o)djur 😉

Sista passet så hade han helt plötsligt fått något man kan kalla för skritt 🙂 och en helt annan attityd

Hatten av Monica, otroligt bra jobbat 🙂

Please follow and like us:

Ridprov December 2016

Jag får så många fina ridprov och arbete vid handprov så jag blir alldeles lycklig. Jag tänker lägga upp några av dem här. Sidan kommer att uppdateras med fler prov så håll koll här. För er elever som nu blir förskräckta i tron att det är obligatoriskt att jag lägger upp er för allmän beskådan så här så kan ni vara lugna. Jag frågar alltid först och det är okey att säga nej 🙂

Vad är det som är så bra med det här då undrar säkert den oinsatte? Hästarna gör inga krumelurer, vare sig vid hand eller uppsuttet, de går sällan i en stadig form och de ser inte flashiga ut. Det här är en utbildning för att skapa RYTTARE och HORSEMEN av rang. Målet ser inte likadan ut som vägen till målet. Det vi ser här är vägen till Målet. Man kan njuta av lugnet som råder över alla ekipage. Alla hästar och människor är fokuserade på uppgiften. De går med medvetna bakben och lätta fina framben, de är rakriktade och fina. Ingen häst letar spöke eller försöker distrahera sin människa. Hästarna är liksom på jobbet. Jag tycker att det här är fint. Framförallt så är vägen till målet trevlig även för hästarna.

Arbete Vid Hand 2.

Det här är en unghäst, ännu inte inriden. Tänk vilken fin start den får som får lära sig en massa saker innan man sitter upp på den. Såna här hästar är galet lätta att rida in sen.


Arbete Vid Hand 2

Även detta är en unghäst, samma sak här. Kan man få en bättre start på sitt ridhästliv?

Arbete Vid Hand 3

Arbete Vid Hand 4. (Ryttaren är halt så därav att traven inte har uppvisningsfart :-))

Arbete Vid Hand 5

Ridprov Rakriktning

Ridprov Bakben. Ryttaren är en sån där Islandsryttare och hon påstår att dressyrprogram inte ingår i hennes vardag så hon har en suffös. Älskar den Norrländska dialekten.

Please follow and like us:

Onlinekurs arbete vid hand och tömkörning

Jag har fått många mail om kurser som efterfrågar arbeta vid hand och tömkörning. Tömkörning kommer att komma upp men den kursen är endast  för dem som gått steg 1 & 2 eller grundkurs online. Detta för att tömkörning är så väldigt mycket mer än det ser ut och ni behöver en massa kunskap om hästen och bärighet och rotationer och sånt som redan finns i just Grundkursen (eller steg 1 & 2). Tömkörning kräver en väldigt massa kroppskontroll vilket man ju har fått efter att ha gått grundkursen hos mig. Så tömkörningskursen startar först i Januari 2015 och endast för er som gått grundkursen.

Arbete vid hand däremot, det kan faktiskt hjälpa er att få en massa kroppskontroll. Det ger också ryttaren en bättre hand så grundkursen i arbete vid hand är öppen för alla. Kursen ger din häst bättre kroppskontroll, den lär den koppla ihop fram och bakdel vilket ju är en förutsättning för att den ska kunna bli bärig och samla sig. Grundkursen lär inte ut massa överkurser som skolor, böjning och andra konster utan den lär er absolut grund i arbete vid hand. Basic. Fokus är bärighet, kroppsmedvetenhet, rakriktning och lydnad.

Den passar perfekt för konvalescenter under uppbyggnad. Innehåller endast lugna skrittövningar och mycket stillastående arbete.

Vi  kör grundkursen vid hand under 4 veckor. P. En lektion i veckan plus teorin bakom lektionen. Kursstart den 1 oktober och därefter startar den om den förste varje månad. Anmäl dig genom att skicka namn och adress till blog@lindah.se samt uppge att det är arbete vid hand som du vill anmäla dig till.

Please follow and like us:

Rakriktning vid hand

Det är väldigt svårt att arbeta en häst vid hand. Eller.. Nu skrev jag fel. Folk gör det oftast väldigt svårt. Det är poppis att centrifugera hästar. Man böjer halsen i abnorma vinklar så att hästen måste låsa sina höfter för att kunna hålla balansen på de alldelles för små volterna som man arbetar på. Det enda sån träning ger är mer arbete åt hästkiropraktorer och massörer. Det är sällan hälsosamt.

Det man vill ha ut av all hästträning är att hästen flyttar bak vikt på bakbenen och börjar bära. När den gör det så förflyttar man vikten från frambenen och spänningar släpper vilket gör att hästen får en lång avslappnad hals. Lång och låg är ett kvitto på att hästen börjar bära.

För att få till detta så räcker det att man ber hästen gå rakt fram med så lite inverkan från linföraren som möjligt.

Här ser vi absolut bäbisarbete på en travare. Det tar inte lång stund innan arbetet går igenom. Jag ber honom spåra med benen och att ha sin nacke rakt framför sin manke, kallas rakriktning. Jag inverkar så lite som möjligt för man vill ju att hästen ska kunna gå på minimala hjälper, bli självbärig och balanserad.

När hästen jobbat på bra i några minuter så släpper man allt fokus på arbete och ber den sova en stund på saken. Detta sovandet är det avgörande i hur arbetet vi gör fastnar i hästen. Det är i vilan spänningarna släpper. I just denna film ser vi att hästen tydligt talar om att nosgrimman är för hård. När jag släpper på den så gäspar han tacksamt. Gäspandet är en väldigt viktigt grej då det släpper spänningar i nacke och käke. Om det varit ett vanligt träns med en avtagbar nosgrimma så hade jag tagit bort den men nu satt den liksom fast i tränset och jag ville inte avbryta arbetet med att gå och hämta ett annat träns. Helt utan nosgrimma är dock att föredra, annars får man hålla på med lösgörande arbete i åratal utan att hästen kan ta åt sig det på ett korrekt vis.

Det man själv måste tänka på när man arbetar så här är tex att man alltid går med en liten bäckenvinkling och mjuka leder i alla benen. Det är ju det som man ber hästen göra. Positionerna är också viktiga men det är en hel vetenskap som jag inte kan beskriva kort. Men viktigast av allt är fokuset, fokuset och fokuset. Din hjärna måste tänka vad hästen ska göra i varenda sekund, annars blir allt pannkaka. Det är hjärnan som är den hjälp som hästen lyssnar mest på. Allt annat är mest störande för den, det blir för grova hjälper helt enkelt. Det vi tänker på fortplantas i vår kropp och blir små automatiska signaler som hästen förstår och följer. Att den som arbetar en häst vid hand måste ha en gigantisk kroppsmedvetenhet tror jag att ni själv kan räkna ut. Mina ridkurser strävar efter att ge ryttarna så stor kroppskontroll att de kan arbeta en häst vid hand eller tom tömköra den. Tömkörning är bara för väldigt duktiga ryttare eftersom det kräver en enorm kroppskontroll när vi bara har handen till hjälp.

Please follow and like us: