Hittade ett bra stall och begav mig dit för min första lektion idag. Helt ärligt, jag är nog kräsnast i världen så om jag säger att det har var den bästa ridlektion jag någonsin ridit så förstår ni hur bra det var.
Fick ett vitt 7 årigt PRE sto. Sadlat och klart, sadeln va en så kallad fittknäckarsadel, Kiefer nånting, typ världens obekvämaste sadel med alldelles för smal midja för ett kvinnligt bäcken men det gick bra ändå.
Jag har inte ridit på jag vet inte hur länge… Minst ett år iallafall. Och åren här i Spanien har ju mest varit inriktat på doma Vaquera, bruksvarianten där jag suttit i bred bekväm ”spansk sadel” och med stångbett på en handsfattning. Där handlade det mest om viktförflyttningar och ögonblicklig respons.
Idag var det dressyrsadel och en tygel i var hand och vanligt bett och klassisk dressyr för en skitsnygg snubbe som inte kunde ett ord engelska, bara spanska…. Min spanska är urusel när jag pratar men jag förstår det mesta, eller rättare sagt jag förstår vissa ord och gissar mig till resten 🙂
Men ridning är en detaljerad precisions sport med massa ord…. Men det gick bra ändå.
Så här på gamla dagar så är det lite läskigt att sitta på en ny häst när man inte ridit på länge. Men Spanska hästar brukar vara oerhört väluppfostrade så jag skrittade runt i paddocken på lång tygel och helt plötsligt galopperar vi sidledes av rädsla för ett hästätande apelsinträd. Mulle på mullebloggen kan slänga sig i väggen med sina påhittade krokodiler. Här snackar vi LIVSFARLIGA apelsiner och gud vet vad som kan gömma sig i sådana träd.
Men Spanska hästar har en egenhet som Islandshästar också har och som tex halvblod verkar sakna. Innan de kastar sig åt sidan så höjer de upp yttre rygghalvan och liksom föser sin ryttare med sig istället för som mindre gentleman mässiga djur släppa ner ALLT man sitter på och snabbt kasta sig åt sidan utan en tanke på ryttarens säkerhet. Jag märkte med andar ord knappt något alls så det var hur lugnt som helst och min rädsla försvann.
Vi började med skritt och trav med lite volter här och var med hästen ställd inåt. Egentligen inte för dressyrens skull utan för att den inte skulle se de livsfarliga apelsinträden.
Sen lite galopp i formen en långsida, liten volt i hörnet, samlad galopp på kortsidan, snett igenom och ut i andra varvet utan att byta galopp. Jag har ju Doma Vaquera i huvudet och där SKA hästen byta galopp så fort ryttaren byter varv annars dänger man ytterskänkeln i ljumsken på den (typ) så det var ytterst svårt att INTE låta den byta, det kändes FEL. Och jäkligt stötigt, jag gillar inte förvänd galopp.
Därefter så dog ryttaren och i princip bad på sina bara knän om en skritt paus och då skulle vi enligt honom göra något som jag absolut inte förstod men anade att han pratade om skolor så jag visade de olika varianterna, öppna, sluta och typ förvänd sluta och det var det han menade. I Doma Vaqueran sa man bara shoulder in eller shoulder ut, mkt lättare.
Så då gjorde vi det i alla gångarter, men man kan säga att när vi kom till öppna på volt i galopp då liksom brann det i mina system, det var lite jobbigt.
Sen skulle vi göra något som lät förfärligt besvärligt tills våra språk hade rett ut det hela. Det var skänkelvikning. Så då gjorde vi det i alla gångarter också.
I det här läget tyckte ju jag att jag varit superduktig med tanke på mitt långa riduppehåll och att det var så roligt.Han stoppade oss och bad om ursäkt att han gett mig en sån dåligt utbildad häst för nu kunde inte den här hästen mer och om vi skulle fortsätta nöta så blev det ju trist för mig så då ägnade han sig åt att förbättra min sits i olika gångarter, bara rullade i galopp och fick mig att luta överlivet VÄLDIGT mkt bakåt och hålla det helt stilla och liksom bara låta bäckenet följa med i galoppen.
Jag har aldrig haft chansen att ägna mig åt mig själv i galopp då jag mest ridit travare och islänningar. Där går galoppträning mest ut på att inte falla omkull eller tappa takten. Så jag har en väldigt bra sits i skritt och trav men en bedrövlig i galopp. Så vi rullade på och i alla fyra hörnen skulle jag göra en så liten volt som möjligt och behålla ställning och böjning ur den, med tanke på att då samlade jag ihop hästen tack vare volten och kunde mest bara glida en sida mellan volterna. För som han sa att åka på en häst som springer i galoppen ger ingen nytta, man vill ju öva sitsen i bärighet.
Tipsen som jag behövde mest för sitsen var utöver galoppgrejen att i skänkelvikning tänka bogen först och låta mitt överliv luta åt sidan jag ska åt.
I skolorna OM jag måste påverka med tyglarna alltid låta dem gå tillbaka och ha manken mellan sig. Gärna TA i hästens mun om det behövs men alltid eftergift direkt i innertygeln.
I ökad trav på diagonalen (ökad trav är SVÅRT) på spanska hästar så inte trycka på den innan man har den absolut rakställd för annars ormar den sig till galopp.
Han var så otroligt pedagogisk och logisk och kunnig och hästen var så otroligt välskolad för den utbildningsgrad den hade. Sånt är så ovanligt. Ville man ha samling så var det bara att sitta till och eventuellt låta dressyrspöet kittla ett bakben ett par steg.
Efter detta så liksom dog jag och han hade förbarmade och lät mig trava av hästen och sen skritta av. Han sa att det inte syntes att jag inte ridit på så länge (tacka fan för det sån möda som jag lagt ner på min sits)och att speciellt mina händer var superbra. Nästa gång skulle jag få en mer välskolad häst så vi kunde göra roliga saker som piaff och passage och sånt.
Helt otroligt att få rida på en häst som KAN sånt, på Gran Canaria utbildade jag en massa hästar till det när jag jobbade som beridare ett tag men jag har väldigt sällan suttit på en häst som KAN,
Jag längtar redan, Jag funderar dock väldigt mycket på hur jag ska komma upp ur sängen imorgon, jag har typ ont överallt, men det var det helt klart värt.