Inlägget gjort

Varför lindar du benen på din häst?

Det är väldigt poppis att linda benen när man rider har jag märkt. Man lindar en vanlig fleecelinda eller eventuellt en elastisk linda på benet. Anledningarna är många, vissa vill ha stödet lindan ger, vissa vill hålla benet varmt.

Men vet ni vad? Det skadar mer än det hjälper att linda ben när man rider. Enda gången det är befogat är tex på trav eller galopphästar som trampar igenom, dvs deras kota slår i marken så hårt att det blir sår på kotans bakersta nedersta del. Då lindar man på ett speciellt vis för att skydda kotan från att skadas när den tar i marken.

Det var väl minst 20 år sedan som man kom fram till att hur hårt man än lindar ett ben så blir det inte någon som helst stöd åt benet. Däremot ger det skadligt tryck på tex senorna om man lindar hästen när den ska tränas och man stör hästens naturliga rörelsemönster. Det är obekvämt att röra sig med lindor på.

Värme då? Kan lindningen när man rider ge värme åt benet? Knappast. Om man skulle vilja ha värme åt benet så måste man ju ha lindat benet ett par timmar innan och då räcker det ju föga med en fleecelinda utan då måste man ha tjocka goa paddar under.

Man vill ha värme i lederna , men det är egentligen inte värme man vill åt. När en häst har stått stilla så är ledvätskan tunn och då är stötdämpningen dålig och hästen får lätt skador på ledytorna. Men efter ca 20 minuters rörelse så tjocknar ledvätskan och då kan man utan ökad skaderisk träna sin häst med gott samvete. Dock sker detta utan benlindor, det är något som kallas cirkulation och det är ju inte bara i hästens underben detta sker utan i ALLA leder i hästens kropp, från käke, till svans.

Att linda för att skydda mot slag från andra ben då? Jo, men eller hur att 2 mm tyg ger stort skydd som motsvarar den skada man får av lindorna i form av tryck, minskad rörlighet etc.

Sååå, vad jag vill säga är att linda inte hästben när ni ska rida dem. Och linda överhuvudtaget ALDRIG ett hästben utan tjock padd under (undantaget trav och galopphästar i vissa lägen).

Efter att man tränat en häst hårt så bör man kyla dens ben med iskallt vatten i 20 minuter. Då motar man Olle i grind. Detta är det viktigaste man kan göra för en högpresterande häst, kyla dens ben.

Efter att benet torkat så kan man om man vill linda den. Då tar man tjocka gosiga paddar, det bästa är faktiskt skumgummimadrass om är ett par cm tjock (dock inte vackert).Då kan man linda realtivt hårt och vad man får är en viss akupresseffekt på benet som de flesta hästben mår väldigt bra av. Man kan också använda såna där tjocka ulliga paddar.

Men, man ska såklart aldrig linda ett hästben varje dag. Då blir ju lindan vardag för hästbenet och man skapar ett beroende som gör att den slutar att läka benet själv om den inte har lindor (enkel förklaring, inte helt korrekt men undermeningen är så). Så man lindar efter ett hårt jobb med tjocka akupressurpaddar, efter att man kylt benet i 20 minuter och efter att man låtit benet torka.

När man letar efter benskydd för hästben så välj de som ger så lite tryck som möjligt. De där med små tunna elastiska band fram över sträcksenorna (framsidan av hästens skenben) är inte bra. Ju bredare och tjockare knäppe det är ju bättre är det. Ju lösare man kan spänna skydden utan att de glider ju bättre är det. Oftast är de där billiga i neopren väldigt bra. och om man är rädd för att hästen ska slå sig på benen så är det SKYDD man ska ha, inte lindor.

Så , slutmening med detta inlägg;

Linda ALDRIG hästens ben utan padd under

Linda aldrig ett hästben i tron att det hjälper hästen.

Linda aldrig ett hästben varje dag.

Inlägget gjort

Lite tips för sommarhovarna

Nu är sommaren här med värme och med värmen kommer torkan och med torkan kommer torra hovar och med det kommer tappade skor och spruckna hovar…….

Det enklaste du kan göra för att mota Olle i grind är att när du fyller hagens vattenkar så låt vattnet stå på och rinna så att det runt vattenbaljan bildas gegga nästan i stil med vår och hösthagar :-). Men se till att lerpölen är så stor att både fram och bakhovar står i det när hästen dricker. Detta ge fukt till hästens hovar många gånger per dag. Enkelt tips som i princip helt tar bort problemet med torra hovar. Funkar dock inte om du har en sandhage. Sandhagar ger problemhovar.

Man kan också lära hästen stå i vattenbad med hovarna. antingen genom att ha 4 olika spannar, det kan vara svårt att vänja vissa hästar vid detta dock och resultatet när de hoppar iväg är liksom lite bökigt. dock går det med lite tålamod.

 

Lite mindre bökigt är en sån här matta där hästens alla 4 hovar får plats. Hittas ofta hos försäljare av ko produkter.

Man kan ju givetvis använda naturens egna blöta också.

Ett tips som jag använde mig av när jag tränade travhästar var att låta hästen stå i vattenbad INNAN ett jobb, kanske 20 minuter. Då suger hovarna åt sig massa vatten vilket gör hovarna spänstiga och därmed en aning mer stötdämpande.

Det hjälper inte lika bra att spola hovarna utifrån eftersom det är undertill man vill ha fukten, eller rättare sagt så vill man ha den från så många håll så möjligt. Spolar man benen så rinner det mest utanpå men undersidan av hoven förblir torr.

Såna här kylslangar använde man ofta på travare för att kyla benen efter hård ansträngning. Det ger dock ingen fukt underifrån men allt är bättre än inget.

Om man har en häst som står på box så finns det hovlera som man kan sätta inuti hoven som gör att hoven får fukta. man kan dessutom kombinera det med såna här filtofflor som man lägger i blöt och låter hästen ha dem på sig i boxen. Hittas ofta i shoppar för travhästar. Dessa ger dessutom ökad värme i hoven vilket stimulerar horntillväxten och får hoven att växa snabbare.

Ett annat sätt är att mocka slarvigt så att boxens underlag är pissvått och på det viset få fukt i hoven……. Detta är dock ett horribelt sätt för en pissvåt box ger en stank i boxen som skadar hästens luftrör och lungor. En box ska såklart alltid vara torr och totalt befriad från all ammoniak stank. Det kan tyckas konstigt att jag ens nämner detta men tyvärr är det vanligt att man har boxar som stinker och där bädden är alldeles fuktig på ytan , blä för sånt….

En sak som är vanligt idag är att man har alldeles för långa hovar så att strålen inte når ner i marken utan ser ut som en förkrymt liten grej långt uppe i hoven. Det är ytterst ohälsosamt för en häst och ger den skador.

På travet så drog man alltid av skorna på en häst när dessa började bli slitna och sen fick den gå barfota och på ett naturligt vis slita ner hoven innan man slog på nya skor. Det kunde ta några veckor. Självklart lät man dem aldrig gå så länge barfota att de blev ömhovade (det är kvalificerat djurplågeri, ungefär som att gå med skoskav). Till saken hör att travhästar tränas på jämna fina banor med perfekt underlag. De utsätts sällan för hårda steniga grusvägar. Så underlaget spelar en stor roll.

Men det är väldigt välgörande för en häst att själv få slita ner sina hovar mellan skoperioderna. Anledningarna är bland annat att när hoven växer så växer nerver och blodkärl i hovväggen. Om man verkar dessa så mycket som man skulle vilja så kommer hästen ofta att börja blöda. Blodet är inte så farligt som många tror dock för blodkärlen växer längre ner än nerverna, så oftast om det bara kommer lite blod så gör det inte ont på hästen. Men om man tar så mycket att man når nerver OCH blodkärl, då gör det såklart ont.

Om man istället låter hästen slita ner hovarna själv så kommer nerver och blodkärl att på ett naturligt sätt att flyttas uppåt och inget blodvite uppstår. Hästen sliter själv ner hoven i naturligt takt så att säga (under förutsättning att den går på ett bra underlag).

Om man gör så här så kommer man aldrig att få den där klumpfoten som så många ridhästar har, där strålen är obefintlig och aldrig når marken. Dessutom så kommer hästen att själv visa vilken hovvinkel den behöver (många har väldigt felaktiga hovvinklar på sina klumpfotshästar).

Om din häst sliter hovarna ojämnt, tex sliter mycket i tårna (går på bogarna, är framtung) , eller sliter utsidan mer än insidan (bär sig inte korrekt) så tyder det på att den rör sig fel och då är det läge att kolla över hur du rider din häst. Kan du rida den på ett mer korrekt vis? Jag ser många som ägnar evigheters evighet åt att korrigera såna här hovar med hjälp av att ändra i hoven. Det har sällan stor effekt eftersom hovarna blir så här eftersom hästen belastar sig fel. Om du lär dig rida din häst på ett bättre sätt så kommer den också att belasta sina hovar mer korrekt.

Och när vi ändå pratar hovar så måste jag bara nämna det där om att sko bara ett benpar. Jag har alltid undrat varför man ibland skor hästen bara fram? Ok för en ridskolehäst eller annat men en häst som man försöker få att arbeta korrekt med sin kropp? Om man bara skor framhovarna kommer ju hästen att försöka lägga all vikt på dessa istället för på sina oskodda bakhovar. Det blir alltså väldigt svårt att få en sån häst att börja belasta sina bakben. Det låter liksom lite ologiskt på nått vis.

Strålröta måste jag också nämna lite snabbt. Det är aldrig okey att låta en häst gå med strålröta länge. Det ska åtgärdas direkt. Be din hovslagare att öppna upp i och runt strålen mer, både i mitteln och på sidorna så att det inte blir långa trånga gångar där. Det ska vara breda öppna kanaler OM hästen har drabbats av strålröta. Det bästa man kan behandla sånt med efter att hovslagaren gjort sitt jobb heter Trush Buster. Det verkar tyvärr inte gå att köpa längre. Allt det där andra som folk grejar med idag, kopparsulfat, tjära, jod, silver etc har i princip ingen effekt. Trush Buster botade problemet på några dagar. Så jag hade gillat om folk började se strålröta som ett akut problem som måste botas igår typ.

Om man gillar att pula lite extra med sin häst så tipsar jag om hovsalva. Det masseras in i kronranden, länge och väl vilket mjukar upp denna och ofta ger en väldigt fin hovtillväxt då massagen när man sätter på salvan ger värme, salvan ger mjukhet.  Jag som själv är pedant har aldrig gillat att kronranden är så där torr och skrovlig. Jag vill ha den mjuk som en barnrumpa och det får man med detta tips. Men det är en sak som är väldigt förbisedd idag har jag märkt. Man kan nästan riva sig på de flesta hästars kronränder, det är som slitna nagelband på en människa. Hemskt för mina pedantiska ögon att skåda. Det här är den bästa hovsalvan jag vet.

Jag vet att det är poppis att pensla massa olja på hästhovar. Det går ju dessutom betydligt snabbare än att sitta i 10 minuter med en hov och massera in hovsalva. Det är bara en nödlösning. Det funkar men jag inbillar mig att olja på hoven hindrar hoven från att suga upp det den verkligen behöver, dvs fukt. Jag har experimenterat med att först vattna hästens hovar och sen smörja utanpå den blöta hoven. Men…tja…Hovsalva på enbart kronranden plus regelbundna fotbad är det bästa. Och filttofflorna.




Inlägget gjort

Det var bättre förr

Det är ju ingen nyhet att många gamla hästkarlsknep är på väg att dö ut vilket är oerhört synd. Jag vill försöka bevara det.

 

Det här är något som är så enkelt, så genialt och såååå bortglömt. Man ser nästan ingen verkligen RYKTA en häst.

Jag minns när jag var ung, då jäklar ryktade man så man var helt slut efteråt. Att rykta är jobbigt. Borsten ska vara tät så att man kan dra den hårt längs hästen utan att delen där borsten sitter fast råkar komma åt hästen. Det ska inte vara en sån där mjuk fin borste som man bara kan dra lite löst över hästen.

Man ska alltid ha borsten i handen som är närmast hästens huvud och skrapan i den handen som är närmast hästen bakdel. När jag var ung så skulle man få ut 5 fulla skrapor stöv per kroppsdel, dvs hals, bog, bål och rumpa. Helst skulle sista skrapan vara vit, inte som den första grå. Då var det att få hästen ren man var ute efter.

Men det man egentligen vann var något helt annat. Eftersom borsttagen skulle vara långa och ganska hårda så gav det hästen skön massage samtidigt som ryttaren (ryktaren) utvecklade liksidiga muskler (får man av att byta ryktborsthand/skraphållarhand) och koordination  i sin kropp och fick en skön uppvärmning inför sitt ridpass. Det skapade ett band med hästen. Beröring är dessutom stresshämmande. Hästen slappnar av, trivs gäspar vilket släpper på spänningar och när människan ser hur hästen njuter så kommer även denna att må bra. att hästen har mjuka muskler innan man hoppar upp den behöver jag väl inte ens nämna fördelarna med hoppas jag?

Jag minns att bara rykten tog en timme när jag var ung. Sen skulle ju hela hästen först skrapas med en gummiskrapa(alltid skrapan i handen närmast hästens huvud), sen borstas med en borste och till sist ryktas en timme.

Idag lägger vi sällan denna tiden på det. Men vi betalar gärna kiropraktorer, massörer och andra terapeuter pengar för att behandla hästen.

Så dagens tips, börja rykta din häst på det gamla hederliga viset och ni kommer att vinna väldigt mycket på detta. Var noga med att ha borsten i handen närmast hästens huvud. Speciellt viktigt är ju detta nu i dataåldern när vi alltid sitter med en och samma hand på musen (sluta förresten med det, byt mushand)

 

 

Inlägget gjort

Att tänka på när du rider

Vi kan ju anta att hästen föredrar att vi belastar den jämnt, det låter som ett logiskt antagande.

När man trampar ner sin häl så är brukar de flesta hästar svara med att röra sig framåt.

När vi låser vår häl så är det en direkt order åt hästen att låsa sin häl, dvs sina haser. Om hästen låser sina haser låser dina sina höfter, sänker sin rygg och då kommer alltså sökningen till handen och framåttänket att gå förlorad.

Vi kan alltså anta att det är viktigt att man behåller en spänstig olåst häl.

Så nu kommer dagens tanke. Kan du ta en förhållning UTAN att låsa din häl som en kompensation?

För om du tar en förhållning, dvs ber din häst bromsa men trampar ner hålen samtidigt , dvs ber hästen röra sig framåt, då blir ju summan av hjälperna… Ingenting.

En hjälp säger stanna, den andra säger gå.  Men med tillägget att en låst häl lägger hästen på bogarna….

Vad säger DINA hälar åt hästen när du tar en förhållning? Om du har en häst som inte tar en förhållning, kan det bero på att din hand inte säger samma sak som din häl?

Inlägget gjort

Ord från elever efter kurser

Han kändes Lugn och glad när vi skrittade hemifrån, bara han och jag och fågelkvitter.
Så travade vi en stund jag kände svikten i stigbyglarna det bara flöt, lååånga lugna kliv, sänkt hals och så hoho och spänna magen ala lastbilsshaffis och han saktar ner frustar och verkar nöjd.
Vi galopperar ca 3 km, han springer rakt i mitten på grusvägen, balanserad fältsits, jag fuskar och lägger händerna på manen, långa tyglar, det går ganska fort men kontrollerat i huvudet har jag låten ” vi är oslagbara” så ska vi svänga av, han saktar ner direkt!

Klättrar uppför en lång backe och jag kan inte sluta le, njuter av utsikten, smeker min häst och tänker vilken tur jag har som får lära mig nya saker hela tiden!

Så skrittar vi på en grusväg igen och jag njuter.
Han svingar mig liksom fram och tillbaka, vi vickar stjärt i takt, hästen går i marschtakt med sänkt huvud och jag känner mig snygg!
Och det var länge sedan!

Galopperar en stund till, men nu börjar benen skaka och jag får vara nöjd, kliver av och går bredvid sista biten hem.

Jag är varm och lycklig, hästen är lugn och inte ens det minsta svettig…

Den här är hästen som hade huvudet högt högt, inte ville skritta, dansade och stressade, hade skarpa bett och hjälptyglar, svettades så det skummade bara efter 10 minuters ridning för inte så länge sedan…

————-

Har fortfarande rätt svårt att få till de olika travvarianterna men övar på. Idag fick jag i alla fall den schwungigaste traven jag fått på min häst. Fältsits med tramp i ganska frisk fart på travbana. Då kändes det som rygghalvorna svingade! Har tränat en hel del på det men inte känt om det gett effekt förut men idag tror jag faktiskt det blev riktigt bra!

————

Markarbete/hoppträning igår i vår nya paddock. Många transporter, hästar, publik, hinder, nära vägen så mycket bilar, motorcyklar mm. Jag behöll mitt fokus, blick mot trädtoppar långt bort, sång och allt gick hur bra som. Skrittade på långa tyglar mellan omgångarna och vi har i harmoni med varandra, äver om andra hästar bockade och levde livet. Så nöjd!

———–

Red en häst i fredags som jag inte ridit på säkert ett halvår. Det var härligt att känna att jag m.h.a. mina nya kunskaper stark yttersida, ”fast och trygg” hand, armbågar i sidan m.m. fick hästen att ”gå” på ett helt nytt sätt med mig. Hon gick ut i hörnor, slängde inte med huvudet som hon gjort tidigare och gör med vissa andra. Jag fick ganska ofta med mig hela hästen, som om vi var typ satt ihop, var ett. Härlig känsla som jag tar den med mig och förstärker. ”Jobbar” på med styrka och balans samt mental träning varje dag, allt för att bli en bättre ryttare för att det är så otroligt KUL  Tack Lindah för redskapen och kunskaper som vartefter blir till insikter och möjligheter.

——————

Mitt fokus har legat på… hmm… Fokus. 
Min lille häst har ett försvar och det heter ”stäng av-gå in i bubblan-och- spring”
Fokus, i kombination med ”gör mindre och gör det långsammare”, har gjorts med framgång. 
När han springer (motsatsen till att trava) jobbar jag på att rama in hans hjärna. Om ni förstår vad jag menar. 
Jobbar med mitt egna fokus. Min sits. Och att ge honom uppgifter, tex vändningar, övergångar, ber honom att spåra osv. Små bebis-vändningar. Små, små viskande signaler. Mycket i långsamt tempo och ett-steg-i-taget. 
Och ”plupp” så TRAVAR han lilleman. Med Genomsläpplighet och lång hals fram till handen.

 

Inlägget gjort

Dagens fundering

Är din häst rak? Det är svårt att veta om man aldrig upplevt en RAK häst (vilken de flesta inte har tyvärr då vi inte har en rakriktningskultur i sverige).

Rak kan en häst bara vara om man tränar den till det. Det är onaturligt för en häst att vara rak. Den är sett ovanifrån som en banan. Dvs att dens ena sida är mer ihopdragen än den andra (om än aldrig så lite).

Om hästen är ihopdragen på sin högra sida så innebär det ofta att dens bäcken alltid är på väg åt vänster och dens bogar är på väg åt höger. Då har den oftast alla vikt på vänster framben medan dens högra bakben är det lata bakbenet som liksom vifftar runt lite okoordinerat och aldrig bär vikt.

Ryttaren kommer att uppleva att den biter sig fast i bettet på  höger sida och har hon en dålig tränare kommer hon att lägga mycket jobb på att få den att släppa bettet på höger sida.

Anledningen till att hästen ”biter sig fast i högerbettet” är att ryttaren hela tiden håller i den där för att hindra hästen från att dra till vänster. Hästar är ju så skapta att motorn sitter i bäckenet och detta bäckenet är ju alltid på väg åt vänster och således är hela hästen på väg åt vänster. Denna snedhet märker ju ryttaren och hon vill ju rida rakt fram så vare sig hon vill det eller inte så kommer hon att lösa det hela genom att hålla emot i högertygeln.

Men det är ju såklart helt meningslöst att ens tänka på att felet sitter i dens ”hårda” högra mungipa. Helt meningslöst att sitta och korrigera där. Det ger bara tjurig häst och ont i munnen på den.

Dessutom så är det så att om hon drar i högertygeln så kommer hennes högerbäcken att åka bakåt och hon kommer att luta åt höger och lägga mycket tyngd på hästens högra rygghalv. När man belastar en muskel så drar den ihop sig, vilket i denna fallbeskrivning gör att hästen drar ihop sin högersida ännu mer. Då kommer den att rotera sin bröstkorg åt höger vilket gör att dens vänstra rygghalva försvinner och voila, man får oftast en häst som får ont i sitt vänstra bakknä. Detta bakknä kan man behandla i evigheters evighet utan resultat.

Jag ska inte gå djupare in i analysen eftersom jag misstänker att det blir svårt att hänga med mig då. Men vi kan konstatera att det är dumt att försöka lösa ett fel i hästens rumpa genom att dra i en tygel (eller böja den som en del kallar det).

Det vi ser i halsen är ett symptomfel. Att lösa symptom är ganska meningslöst. Man måste ju lösa ursprungsproblemet och det sitter i ett snett bäcken.

Så om du studerar din häst, låter den gå på lång tygel och ändå gå rakt fram. Vad händer? Är halsen spikrak från manke till nacke och går spikrakt ut mitt ifrån hästens bogar? Är dens öron bredvid varandra eller är ett öra alltid längre fram än det andra? Är hela halsen konkav på ena sidan och konvex på den andra sidan? Kan den gå rakt fram med rak hals? Har du lika mycket häst under bägge dina sittben?

Om du svarat nej så saknar ni rakriktning. Det är en konst som få behärskar. Det är denna konst min träning bygger på. Det ger en gladare, friskare häst som har lätt att utvecklas.

Inlägget gjort

Böjd has OCH höjd rygg?

Som en direkt följd av gårdagens inlägg om undertramp eller böjda haser så fortsätter på vi på temat haser. Nu har jag redan öppnat era ”hasögon” så nu vill jag utan större beskrivningar be er titta på böjda haser OCH höjd rygg.

Det är nämligen otroligt vanligt förekommande med böjda till synes trevliga haser men med en icke så trevlig svankande hästrygg. Ofta förekommer denna kombo tillsammans med en väldigt ostbågsformad böjd hals. Detta är ingenting man vill ha. Då har man liksom klippt av kommunikationen med fram och bak. Bakdelen gör en sak, framdelen gör en annan sak och mitteln (dvs hästens rygg och mage) gör ingenting alls.

En häst ska ju jobba genom hela kroppen. Den ska med spänstiga bakben bära upp sin ryttare (genom att aktivera magmusklerna och därmed höja ryggen så att svanken utplånas) och alla bakbenens energi ska fångas upp i ryttarens mjuka icke bakåttänkande hand. Hästen ska tänka och söka sig framåt nedåt kallas det.

Så man vill alltså ha spänstiga haser, höjd rygg OCH en lång trevligt framåttänkande hals. hur många ekipage ser ni omkring er som kan uppvisa detta? Inte många tyvärr 🙁

Innan man överhuvudtaget börjar tänka på att aktivera haserna måste hästen ha sin rygg uppe och det kan den bara ha om den är rak och ryttaren sitter mitt på sin häst i fullständig balans (inte bakvikt, inte framvikt). Om denna ryttarrakhet inte finns så kan inte hästen få upp sin rygg. då lider den av SIS (skit i sadeln).

Så vad man än vill nå för kvaliteer hos sin häst så börjar man alltid med att korrigera ryttaren. Hos mig är det steg 1-2 som fokuserar på detta. Det är grundläggande basik som alla bör kunna innan de ens försöker sig på att skola en häst. En ridlärare med en stor ridskola som gick dessa kurser tillsammans med sina elever så efter kursen så bar ord så jag bara måste citera dem här:

”Det här borde ingå i ridkörkortet innan folk ens börjar fundera på att ta sin första ridlektion.”

Jag håller med. Det värsta i kråksången är att så gott som ingen jag träffat behärskar detta enkla.

Att sitta mitt över sin häst….. Det är …skrämmande…. Det brister någonstans i ridutbildningen. Det brister REJÄLT.. Och det är INTE ryttarnas fel. Det är ridutbildningens fel.

Inlägget gjort

Trampa under sig eller böja på haserna?

Det läggs otroligt mycket fokus på att hästar ska trampa under sig. Men ingen vikt alls på att de ska böja på haserna. Enligt min mening så är ett undertramp utan böjd has helt meningslöst och icke konstruktivt. Det är bättre att hästen böjer på haserna än att den trampar under sig.Anledningarna är många men om vi ska nämna några så är det skaderisken.

Det är inte bara haserna som ska böja sig utan alla lederna i bakbenet ska böja sig. Då kommer man åt att utnyttja hästens naturliga, medfödda stötdämpningsmekanism. Bakben har en naturlig sådan. Om man tänker sig att en stor tyngd pressade ner hästens bakdel så kommer alla leder att böja sig och man riktigt ser hur stötdämpande det blir. Bakbenen är liksom böjbara på ett trevligt zick zackvis. När lederna böjs klarar hästen av att ha massa vikt på sina bakben och den mindre stötdämpande framdelen avlastas.

Om vi tänker oss att en stor tyngd pressade ner hästens framdel så får vi ingen naturlig zickzack effekt, dvs stötdämpningseffekt.

Jämför fram och bakben på denna bild så ser ni vad jag menar.

 

När hästen springer som på bilden nedan blir det ännu tydligare. Ni ser hur böjbart ett bakben är i rörelse, ända uppe från bäckenet ner till hoven. Ni ser också att ett framben bara har denna böjlighet ner till bogen. Så om hästen lägger vikten på frambenen så kommer den att luta sig framåt, dvs dess framben kommer att befinna sig spikraka in under hästen, göra den framtung. Ju mer man drar ner hästens huvud manuellt ju mer vikt kommer att hamna på dens framben. Logiskt eller hur?

Ni ser också att hästens hals är liksom bara en del som inte har med benen så hemskt mycket att göra. Det är kroppen som är viktig, inte hästens hals. Det enda man måste tänka på vad gäller hästhalsar är att inte låsa fast halsen, inte dra den bakåt utan man måste tillåta den att ha huvudet långt fram med nosen ännu längre fram så att kroppen blir fri att arbeta på ett trevligt vis.

Börja studera ekipage, böjer hästarna på sina haser (vi fokuserar på haser idag)? Tänk, vad hade hänt med hästen om en tyngd hade pressat dens bakdel eller/och framdel rakt ner?

Oftast så är haserna som mest böjd när benet INTE är undertrampad, intressant va? Det är därför man inte ska ha så bråttom med att få hästen att trampa under sig och det är därför man inte ska ha så bråttom med att få hästen att ”gå på tygeln”. Det är faktiskt viktigare att få igång svikten o bakbenen FÖRST. Om man för tidigt får hästen trampa under sig så kommer den att göra det med spikraka bakben vilket gör att all svikt försvinner och man riskerar att hästen får spatt. Man brukar säga att det tar ca 4 år av noggrann träning innan hästens kropp är stark nog att trampa in under sig och gå i form.

Om hästen trampar in under sig med det här spikraka bakbenet så kommer man att se om man tänker den här tyngden som pressar ner hästens bakdel att hästen faktiskt inte bär ett endaste gram på sina bakben för tyngden hade gjort att hästen hade ramlat baklänges, endast den rumpa hade pressats ner i marken medan bakbenet hade tryckts fram under dens framdel. Det är otroligt ohälsosamt för en häst att gå så.

Såå, man får alltså bäst svikt i bakbenen när hästen INTE trampar under sig så mycket och då måste ju hästens hals harmoniera med dessa icke undertrampade bakben och vara lång. Man kan alltså inte begära hälsosamt böjda bakben och en kort ihopdragen hals utan bakbenen ska vara böjda och halsen ska vara låååång (kallas att hästen tänker framåt, bjuder framåt mot ryttarens icke bakåtverkande hand). När man ridit så i några år så kommer hästen att väldigt sakta trampa in under sig mer och då kommer halsen att få den eftertraktade formen. Men man får varken skynda på framdel eller bakben utan dessa ska naturligt och gradvis mötas i mitteln.

Det är väldigt lite den färdiga hästen ska trampa in under sig. Det ser ni på bilden nedan (blunda för halsen på dessa bilder, den är inte korrekt enligt mina ögon men bakbenen illustreras väldigt bra). Det är inte så att man vill att ETT av bakbenen ska trampas in under hästen utan man vill att bägge bakbenen ska in under hästen som en direkt följd av att bäckenet vinklas och att alla leder börja bära. Man kan säga att bakbenen ska vara bredvid varandra men att dessa ska böjas. det är det som är undertramp, det hälsosamma undertrampet.

samling, djurjouren, swedish blondi, lindahs blogg, logisk ridning, samlingesn olika stadier

 

Ett undertramp som dessa har inget uppbyggande värde.  Det är undertramp utan samling. Men sånt blir det ju när man tex tävlar och ska visa upp en ökad trav. Det är just ett undertramp men det ska inte förväxlas med bärighet och form.

undertramp, lindahs blogg, djurjouren, logisk ridning, bäcken. höjd rygg, sänkt rygg (15)

 

 

Det här är en hälsosam arbetsform med trevligt vinklade bakben, en framåttänkande hals och en ryttare som sitter i hästens balans och inte i bakvikt som ju tyvärr brukligt är idag :-(. Hon ger hästen handen och den svarar genom att arbeta genom hela sin kropp

 

Här har vi ett mycket trevligt exempel på sviktande bakben. De trampar INTE under sig men de bär vikt. Trevligt.

 

En Islandshäst med ett undertrampat bakben på det sättet som leder till spatt och ändå är denna has på denna bild böjd. På riktigt brukar de vara absolut spikraka.

 

Den här Islandshästens bakben är väldigt trevliga. Men ni ser också att han lutar framåt, dvs att hans framben är långt in under hästen, den är framtung. Men så är de byggda. Det är när vi människor placerar en sån här häst i tävlingsformen där halsen hårt spänd är rakt ovanför dens spikraka framben som vi ger den skador. Så bör man låta den arbeta  om den ska gå i högt tempo. Man kan inte ändra på naturen. Man måste rida en häst så som den är byggd.

 

Här ser vi en häst med intrampat rakt bakben och den tillhörande gropen mellan hals och manke, s.k lansmärke. Det är inte ett hälsosamt sätt för en häst att röra sig på.

 

Här ser vi en häst som rör sig på ett hälsosamt vis, den arbetar genom hela sin kropp.

 

Även travare måste tränas på ett sätt som tillåter dem att röra sig genom hela sin kropp. Man tränar därför väldigt ofta travhästar i backar vilket är ett sätt som gör att hästen naturligt börjar använda sin kropp korrekt. Den här travaren rör sig exemplariskt. Manen döljer men inget lansmärke går att finna där. Den är ljuvlig.

Så, med dina nya ögon, studera ekipage omkring dig.

 

 

 

Inlägget gjort

Allt skiter sig redan på framridningsbanan

Folk älskar privatlektioner, att träna hemma, att träna på tider när ridhuset är tomt etc…. Man vill inte rida när någon är på läktaren och SER hur man rider …  Det är väl ok att tycka så men hur man får ihop det med att kunna tävla eller uppvisningsrida  är mer än vad jag begriper.

En häst som man vill komma någonstans med måste vara van vid lite kaos, att kunna fungera i kaos. Om den alltid bara möter lugnt och fint så blir framridningen, främmande bana, konstiga staket, blomkrukor, dommarbord, publik rena chocken.

Men egentligen är det inte hästen som måste kunna fungera i kaos, utan det är ryttaren som måste kunna fokusera i kaos. Och det är där det brister anser jag. Det tar tid att börja kunna vara fokuserad av kaos.

När ryttaren befinner sig på en tävlingsbana så måste hennes mentala inställning vara att hon befinner sig hemma på den trygga ridbanan. Hon ska inte ens se dressyrstaket, hysteriska hästar, människor som springer i vägen. Hon ska inte ängslas inför tävlingen utan hon ska kort och gott rida EXAKT enligt den planen hon har i sitt huvud. Oavsett vad hästen tänker och tycker om denna plan så ska ryttaren behålla planen och inte låta sig luras av att följa med i hästens plan istället. Hästar älskar att bryta ryttarfokus genom att hoppa åt sidan, spela rädda, hota att kasta av ryttaren, spela allan och … Ja ni vet.

Jag ser så otroligt ofta hästar som så fort ryttaren börjar rida och fokusera bra så hoppar hästen 12 cm åt sidan och kör upp huvudet och då bryter ryttaren omedelbart sitt fokus och slutar rida och klappar den stackars stressiga hästen (alternativt slår på den eller rycker den i munnen) . Hästen nöjd, mission kompleted, det började bli jobbigt så han frågade ryttaren om denna kunde sluta rida och gosa med honom istället och ryttaren lydde. Duuuuuktig människa säger hästen förnöjt 😉

Jag skrattar alltid på mig när jag ser det. Hästar har sån otroligt PLI på sina människor att det nästan är som att beskåda en komediserie.

Det är en av anledningarna till att jag enbart har gruppträningar och aldrig privatlektioner. Man får så otroligt mycket mer ut av en gruppträning. Man kan inte sitta och glo ner och kolla så att hästen böjjer på nacken för då rider man in i ett annat ekipage (vilket händer de första kurserna konstant 😉 ) Eller sitta och bry sig om vad alla andra gör och helt glömma att rida sin häst (jättevanligt problem). Man kan heller inte sitta och rida i undertempo eller låta hästen springa på i okontrollerat i full fart. Man måste börja RIDA och FOKUSERA. De första gruppträningarna är kaos men sen lossnar det liksom och ryttaren blir mer medveten om omvärlden och mindre beroende av att hålla koll på sin hästs nacke med ögonen. hon kommer att mer aktivt börja rida.

Hästen, om man har en stissig sådan så kommer han efter några gånger att börja härma de andra hästarna och bli mindre stissig. Den lata hästen kommer att smittas av de andras energi, den heta hästen kommer att falla in i de andras rytm.

Ridvägarna blir bättre ridna, ja kort sagt, gruppträningar är grejen för att skapa en fokuserad, välridande ryttare som kan hjälpa sin häst att fokusera på uppgiften.

Jag tror att en av anledningarna till att mina elever utvecklas så mycket och så fort är just gruppens inverkan på psyket vilket ger så mkt trevliga bieffekter.

Detta är mental träning på riktigt. Man kan inte bara vara ”mental” ibland. Det är något man måste bygga på hela tiden. 90 % av all hjälpgivning sker med hjälp av ryttarens fokus. Om hjärnan och ryttarens kropp och hjälper alltid säger samma sak så kommer på sikt hjärnan att ta över kroppens arbete och då börjar vi snacka om att kunna rida på små hjälper. Och det är ju dit allavill. Nå den där osynliga hjälpgivningen. Vad dock de flesta inte vet är att Hjälperna är lika stora hela tiden, men i början syns de mer då kroppen gör mestadelen av jobbet. När hjärnan tar över jobbet så syns ju hjälpgivningen mindre men den är där ändå.

I mina kurser är det steg 3 och 4 som fokuserar på det här. Som ger dig alla mentala verktyg du rimligtvis kommer att behöva. Sen är det ju såklart egen träning som gäller för att utveckla dessa.

Inlägget gjort

Tillåta hästen att svälja och andas när du rider

Jag upplever att det är svårt att få folk att förstå vad jag menar när jag tjatar om att nosen ska ridas framåt. Det är inte nosen som ska dras bakåt utan nosen ska framåt och sen ägnar man ridningen åt att liksom mentalt få hästens panna att förflytta sig fram ovanför hästens nos. Det blir en otrolig skillnad för hästen på dessa förfarandena. Bägge sätten ger en böjd hals, men det ena sättet är väldigt ohälsosamt och obekvämt för hästen.

Att testa själv. Om du placerar ditt huvud uppåt bakåt,  såsom en häst går när vi drabbas av en oemotständlig lust att dra ner dens huvud (att den går så för att den sänkt sitt rygg lämnar vi därhän i detta inlägg).  Sen drar du ur detta läge hakan mot bröstet. Så känns det när man med hjälp av handen får hästen att böjja på sin hals. du kan känna hur musklerna i nacken tänjs ut och smärtar, du känner att det är i princip omöjligt att svälja och du känner att om du hade haft ett bett i munnen så hade du defenitivt inte sökt stöd på det eftersom du kommer att vara rädd för hur det ska kännas i din nacke om bettet helt plötsligt tvingar din haka ännu närmare ditt bröst. Och hur lätt andas du?

Andning är en viktig grej, andas vi inte s dör vi. Det är därför av största vikt att vi tillåter vår häst att ha fria andningsvägar, skolar den till att andas på ett speciellt vis som gör den lugn och behaglig. Om andningen hindras om än aldrig så lite så får vi en panikkänsla. Den är aldrig bra.

Det finns ett annat sätt att ”gå på tygeln”. Om man får hästen att ta fram sin nos (dvs slutar dra dens nos bakåt, alternativt lär oss driva fram en häst som av lathet går med avknäppt nacke) och sen motiverar hästen att tänka framåt så att dens panna strävar mot att hamna ovanför dens nos så känns det lite så här. Sträck din ryggrad långsamt så rakt uppåt du bara kan så att den kan bli lång och så att din svank rätas ut. Då kommer din panna per automatik att åka framåt. Detta är behagligt, du kan svälja, du kan andas och du slipper den där smärtskapande svanken. Och du går på tygeln.

Det är lätt att gissa vilket sätt som är trevligast för en häst eller hur?

Så när du rider nästa gång, försök att få vinkeln mellan hästens hals och ganash att bli så stor som möjligt och få den att sluta svanka genom att INTE dra dens nos bakåt utan få den att tänka framåt, framåt och ännu mer framåt. Den vinkeln får aldrig vara ihopsnörd, den ska vara öppen, tänk dig att det ska få plats en golfboll där (och nej, golfbollen ska inte vara intryckt mellan dens ganascher utan den ska få plats mellan ganash och hals.)

Vissa går så utan att man drar ihop dem, det kallas att de inte går fram till handen, så får den att tänka fram, fram och fram.

Denna vinkel bestämmer vilken halskröksform just din häst kan ha utan att må dåligt av det. Vissa hästar bör inte gå i dressyrform med hals/huvud. När man kan få en hälsosam vinkel hals/huvud så kommer massor av utbrott från hästens sida att minimeras. Den kommer att bli mindre klaustrofobisk, mer sammarbetsvillig. Det är liksom trevligt att slippa andningsproblem, sväljproblem och utdragna nackmuskler.