Mjuk hand

På tal om mjuka händer. Det här underbara klippet visar en supermjuk hand som hästen kan lita på och som den vågar söka bettet och ta kontakt med det. En stadig STÄNGD hand vilket hästar älskar.
Kolla hur hans armbågar och axlar mjukt sviktar och är följsamma. kolla hur taktren och NÖJD denna häst är.
Såna här fina händer ser man inte så ofta hos ryttare.

Notera även den nästintill perfekta tygellinjen (man ska kunna dra en rak linje från hästens mun till ryttarens/kusken armbågar). att behålla denna linje är det viktigaste som finns om man vill få hästen att söka kontakt med bettet så här trevligt.

Jag undrar så var alla dessa fraser som folk fått lära sig kommer ifrån. Och varför man pratar om HANDEN istället för om armen. Handen är bara det som håller fast tygeln. Men det är ju armen som styr handen liksom.

 

Det pratas om att man ska ha rörlig hand, ha fågelungar i handen och jag vet inte allt. Varför, varför, varför frågar jag mig jämnt…. Hästar absolut HATAR rörliga öppna händer med obehagligt viffftande fingrar och handleder som viks när man ska ta ett tygeltag vilket gör att ryttaren ser ut som om hon kör motorcykel. Då går ju armbågens och axelns rörlighet förlorad liksom och hästen kommer inte att söka kontakt med handen.

Den kommer att gå bakom lod eller över tygeln, allt för att skona sin superkänsliga mun.
jag har tidigare skrivit ett inlägg om den hemska så kallade ”döda fisk handen

Här ser vi en ryttare med samma fina hand.

)

Det som är så frustrerande är att man kan inte få denna stilla hand innan man har denna ryttarens stilla sits. Vi håller ju balansen genom att viffta med armarna när vi tappar balansen. Handen blir stilla när hästen är självbärig.

Så det är alltså sitsen man ska träna för att få en mjuk hand. Pissenkelt….. Eller inte 😉

Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *