Lite ord från elever som går rakriktningskursen

Rakriktningskursen är den fjärde ridkursen man går om man tränar Logisk Ridning. Den är lite häftig för här börjar man på allvar komma åt den där irriterade bananformen som hästarna föds med. Så här de skapade de där hästarna. Stjälken symboliserar hästens hals, ni ser mina fina ritade trekanter som symboliserar hästens öron. Det är just denna bananform som gör att hästar helst bara fattar den ena galoppen, att de helst bara friviiligt “böjer” sig åt ett håll. Man måste först räta ut bananen innan man ens kan tänka på att böja en häst korrekt. Att böja dens hals går dock fint att göra redan innan bananformen är uträtad men det har ju då liksom ingen som helst effekt på resten av hästen.




65030-banan_st

 

Nåväl. Här kommer lite ahaupplevelser med elevernas egna ord.

Att man kan bli så glad över något så “självklart” som en häst som travar rakt utan att hänga i en tygel, med både bakben och bog på väg i rätt riktning. Ibland känns det som att ju längre man kommer inom det logiska ju mer sned känns både man själv och hästen, men sen ibland kommer en aha-upplevelse där ytterligare något faller på plats och då inser man att man egentligen blir rakare hela tiden, bara känsligare. Men jäklar vad jobbigt det blivit att rida när man inser hur mycket muskelkraft det krävs ibland för att få till något som efterliknar rakhet… Puh!

Har fått ett riktigt halleluja moment med veckans övning. Få hästen att gå lika fram till båda tyglarna gick inte så bra, satt och klurade och lekte med mitt bäcken i olika positioner för att hitta vart jag var sned efter mycket testande hit och dit så hade jag hästen lika mycket i båda tyglarna! Vad jag kom underfund med var att om jag tänkte mitt bäcken 3 mm till vänster så blev hästen liksidig men det som hände mer var nästan mer fascinerande, Ryggen kom upp under höger skinka och plötslig var det olydiga högerbenet på plats också!! Inte konstigt att jag är glad idag.

UPPENBARELSE:
De här gamla tyglarna som jag tänkt byta ut i en evighet gjorde mig världens tjänst under kvällens lektion “cykelstyre”. Jag upptäckte för länge sedan att min högra höft behövde fram så det har jag koncentrerat mig på ett tag. Men idag tack vare längdmarkeringen på tyglarna märkte jag att det fått fram höger överkropp för mycket som konsekvens, för vänster tygel glappade hur jag än gjorde. Tänk er då uppenbarelsen i vridmomentet att behålla höger höft fram men samtidigt ta fram vänster överkropp! Plötsligt slutade hästarna skjuta ut höger bog… Inte alls konstigt att de gjort det när jag sitter så att deras bakben vill gå åt höger hela tiden. Älskar när jag fattar hur det hänger ihop!




Statusuppdatering

Ryttare: Jag
Häst: Klumpen
Status: ryttare glad i hågen, häst tittig men framåt
Aktivitet: uteritt

Det blev skotträning ikväll, råkade visst vara jägare i skogen, hoppsan… Nå det gick ju bra, klumpen tyckte löven som ramlade ner från träden var farligare. Härlig skritt, lättpåverkad bog vilket var trevligt med tanke på tittigheten. Traven sned som vanligt i början, men efter tre veckors träning av byte av sittben vart femte steg blir inte klumpen irriterad på mig längre utan rättar sig efter mig. Sittbensbytet verkar bli allt mer automatiskt, jag bytte sittben mitt i en skyggning tom. Förbenat bra tajming för klumpen var så illa tvungen att bryta fokus, yesssss!
Mina ben känns 4 meter långa, de tar nästan i mark! Okej, jag överdriver en aning, men de har blivit längre. Jag kan liksom rida lättridning i trav med ett hål längre läder. På dunderklumpen!!! Tjoho.

Antal tvärnitar: 1
Antal skyggningar: ca 5
Antal stillastående andningspauser: 3
Antal sprängda introverta bubblor: 1 av 1

Mycket nöjd. Möjligtvis sista uteritten kvällstid för nu börjar det bli mörkt. Bra sista kvällstur!
(Jag behöver dock få bättre kontakt med mitt vänstra ben

“Veckans läxa är enkel, bara trava fram fram fram i en halvtimme” tänkte jag. Jo tjena, jag har nog aldrig känt mig så okunnig, men samtidigt aldrig fått så många insikter på samma pass.

För det första kunde vi helt plötsligt inte trava på ett rakt spår. Alls. Jag försökte tröstlöst leta i verktygslådan efter ett effektivt verktyg men inget funkade. Efter några varv gav jag upp, släppte allt och försökte gå på känsla istället. Det gick lite bättre men resultatet var fortfarande katastrofalt. Började fundera på vad Linda hade sagt om hon såg oss och kom då på att jag lätt hade tagit i dubbelt så mycket om hon stått och kollat på oss, så ut på spåret igen och försöka. Gick mycket bättre men åh så jobbigt! Glad i hågen stannade jag efter några varv och insåg då att stoet ÄNDÅ var tydligt kort i vänster sida.

Happ, på det igen… Då försökte jag hitta lite jävlar anamma och föreställde mig att vi skulle göra en Grand Prix dressyr och visa Logisk ridning. Jag tog i för kung och fosterland och fattade vikten av flipperspelet på en djupare nivå. Dock tyckte mitt 19 åriga nordissto att det här med Grand Prix som morot var fullständigt förkastligt och ville stanna hela tiden. Travkursens fokus dök upp och varje sida fick mål som hon uppskattade, jag lyfte blicken till fem km bort och hästen fick äntligen mer energi och var iaf bra mycket rakare än i början av passet.

Så väldigt mycket högt och lågt idag, mycket frustration men känner också att vissa lektioner landade på ett djupare plan än tidigare. Nu är hästarna och jag så trötta att ögonen går i kors så sovdags för oss alla!

Red gammelfar igår, han är banan såhär ( , svårt att överhuvudtaget böja huve/hals då han har så kort hals (kanske max 10 graders böj från rak) o det går inte många steg innan han justerar oss o rakriktar sig själv!
Red sen en “ungvalack” som jag har på träning. Han känns som en som är rakriktad från början…han går stadigt på volten utan ngt vinglande o med jämna tyglar (o då e han ändå bara riden 20 ggr i paddock o aldrig ut än
Red oxå min ungvalack, ridstartad i sommar o kanske riden 20 ggr i paddock o 20 ggr i skogen, för första ggr på volt. Han har mckt rörelser som går igenom kroppen men e en stor bebis o vinglar hitodit o går mckt “under handen” om jag försöker ta i tyglarna o böja honom… tänkte att han e för ung/outbildad för detta… Men så provade jag övningen i dag igen o kände inte igen honom – han va mckt stadigare, valde själv att gå rakriktat med jämn tygelkontakt o började sänka halsen… Hur är det möjligt att en häst kan ändras så mckt under natten???
När jag läste lektionen tyckte jag att det lätt svårt o förvirrande o knepigt men samtidigt spännande… o jag förstod inte hur jag skulle få till det utan prövade lite si o så – men jädrar vilka hallelulejasvar från hästarna, de förstod sig på rakriktning via snedhet!

Dessvärre kan jag inte öva på denhär sista lektionen då de 5 hästar jag rider numera automatiskt rakriktat sig så fort jag tar kontakt i båda tyglarna. Får de gå fritt, långa o avslappnat så kan jag känna deras gamla vanliga bananform om än mindre tydligt än förr, men när de känner tygelkontakten så står o går de i givakt o rakriktade smiley. Så nu e jag tvungen att köpa en ny sned häst för att kunna fullfölja kursen smiley!

Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *