Att länga överlinjen gör man för att få hästen att sluta jobba med sin rygg. En muskel som jobbar drar ihop sig och man vill ju inte ha en ihopdragen rygg. Man vill istället ha en genomsläpplig och avslappnad rygg som tillåter bäckenet att vinkla om sig och halsen att längas ut.
Att länga överlinjer är inget som jag prioriterar de första åren av hästens utbildning eftersom en häst som inte är riktigt klar med att muskla en bärig ridhästkropp kommer att bli framtung och belasta sina framben för hårt då.
Halsen kan man se som en viktstång och huvudet som en stor tung vikt. Det är ganska logiskt att ju längre fram huvudet kommer ju mer vikt läggs framåt. Om man dessutom ber hästens huvud att vara långt ner samtidigt som den jobbar med sin rygg så kommer hästens manke att följa med huvudet framåt och därmed ramla ner mellan hästens bogblad. Följderna av detta blir att equiterapeuter hittar en massa otrevliga spänningar och låsningar i hästens bogar och hals.
Så min prioriteringsordning är att muskla upp hästens kropp och sen därefter kan man lägga en lektion eller möjligtvis två på att länge överlinjen. Varför? Ärligt talat mest för att hästen lättare ska kunna gå så som domare säger. Om inga domare funnits så hade hästen inte behövt längas ut så här. Det säger sig själv att en lång hals som söker bettet neråt blir lättare att krulla ihop till en domarvänlig form än en kort hals som söker bettet framåt.
Här ser vi en finfin Islandshäst som övar sig på att länga ut sin hals. som ni ser så är det inte speciellt svårt att få den att fatta grejen och det är framförallt inte svårt att få ryttaren att göra det som krävs för att hästen ska fatta hur man gör. Det här är det fina med ”mina” Logiska ryttare. Träna dem i några år och sen kan man faktiskt använda ryttaren som en fjärrkontroll för att träna hästen 🙂
Det svåra med att vara tränare är inte att träna hästen utan mer hur man ska kunna träna hästen fast att det sitter en ryttare på den som gör typ tvärtom mot vad man säger :-). Det är lite lyxigt nu när mina ryttare börjar bli färdiga, man kan liksom bara säga typ vad som helst och så bara gör ryttaren det. Magiskt är det.
Hästar är lätta att träna, människor däremot är sjukt svåra att träna. Jag insåg tidigt att det som behövs är ryttarträning. Hela mitt koncept är att träna upp ryttare som sen kan rida och träna hästar för vilken instruktör som helst inom vilken inriktning som helst. Jag känner att jag börjar nå mitt mål nu.
Jag anser inte att det är viktigt att trycka in ryttaren i en mall där hon se snygg ut, ni vet, ihop med handen, rak i ryggen, lodrät sits. Däremot är det viktigt att lära ryttaren styra sin kropp. Funktionalitet framför snygghet.