Kategoriarkiv: Beridarträning

Har du koll på din mittlinje?

Det du tror är rakt behöver inte vara det. Det kan dessutom vara så att det du anser vara snett är rakt. Vår känsel är inte alltid helt logisk 🙂 Det här är en enkel grej att kolla, gör det gärna framför en spegel eller filma dig och kolla efteråt. För störst ahaupplevelse så använder du två vågar, en under varje fot. Du kommer då att få den otrevliga uppenbarligen att du inte belastar vågarna likadant. Vilket troligtvis innebär att du inte belastar stigbyglarna likdant. Det kan möjligen vara därför det är svårt att böja hästen åt ena hållet 😉

Hösten kommer att bjuda på många intressanta filmer för dig som är intresserad av ryttarutveckling. Om du prenumererar på vår Youtubekanal så missar du ingenting 🙂

Please follow and like us:

Hänger du och din häst över samma höft?

Är ni medvetna om att svårigheter som du har i ridningen inte alltid beror på att din häst är bråkig? Det kan lika gärna bero på hur du är i din vardag. Först ut är det där hängandet över ena höften. Visste ni att både hästar och människor gör det? Vet ni att hästen härmar er och att du härmar din häst? Det är aldrig för sent att ta tag i det här och börja jobba på att gör både dig och hästen rakare. Det är sådant som vi sysslar med i Logisk Ridning.

Please follow and like us:

Är du en träningssnoozare?

Jag är definitivt en träningssnoozare. Det är inte det att jag ogillar träning, tvärtom, jag älskar det men det är så himla jobbigt att komma igång bara. Jag har ett bra ledord som jag snodde från en av instruktörernas Instagram, Viktoria. Hon skrev en gång något i stil med att vänta inte på inspirationen utan bli disciplinerad. Jag tog åt mig av de orden på riktigt. För ärligt talat, om jag ska invänta inspiration, ni vet när kroppen glatt hoppar i träningsskorna och säger åt mig att ja, nu tränar vi, då hade jag fått vänta bra länge, typ ett år eller iallafall en vecka, åtminstone om det regnar ute eller om jag har en fis på tvären eller…

Tja, ni vet, jag är alldeles säkert inte ensam om att känna så här. Men det där med att bli disciplinerad, det hjälpte mig. Jag tar helt enkelt och tvingar mina fötter att hoppa i de där skorna och sen tar jag mig i örat och går ut och tränar. De första 10, eh, jag menar 100, eller kanske 300 stegen är tunga, ack så tunga. Men i gengälld så är de sista 1000 stegen alldeles lätta och liksom lyckliga. Jag älskar ju att träna, har alltid gjort. Det jag tror bidrar till att jag inte vill börja är att jag har så ont i min kropp och i många år struntade jag i mitt onda och tränade ändå och prenumererade på värktableter, kiropraktorer och liknande.

Jag tror att min kropp minns det. Den litar inte riktigt på mig. Jag måste övertyga den varje dag om att jag inte längre är dum mot den (mig ;-)). Vi människor är lite dumma ibland. Vi hade aldrig utsatt hästen för träning som gör att han får ont eller måste gå regelbundet till kiropraktorn och käka smärtstillande för att klara av men många utsätter sig gladeligen sig för det själv.  Jag gjorde några små filmer om det här med att komma över spärren för att börja gilla att träna och hur du gör om din häst är en träningssnoozer. Japp, min häst är en sån, sådan herre sådan hund eller hur det nu var ;-). Nä men ärligt talat så var hon så, men nu så är hon rätt osnoozande så det går framåt, sakta men säkert 🙂

Är du en träningssnoozare?
Hur gör man då för att sluta med det där snoozandet?

Hur förvandlar du din häst från snoozermode?
Jag får ofta frågan om vilken träning som är bäst för ryttare? Den som blir av skulle jag säga:-). Det gäller att hitta just det du trivs med. Jag ska försöka att inspirera för så att just du hittar ditt sätt. Du kanske är som jag, du tåler inte hård träning överhuvudtaget utan du vill bara hitta ett sätt att kunna röra på dig utan att få ont. Du kanske vill träna för att bli en bättre människa åt din häst? Eller för att det är skönt och man bildar ”må bra hormoner”? Oavsett varför så hoppas jag att jag kan inspirera dig.

Please follow and like us:

Kan du diagnostisera ridproblem?

Fredagar är för mig ”uppdatera onlinekurserna dagen”. Jag brukar läsa igenom veckans lektioner när jag uppdaterar och ibland så reagerar jag lite extra på någon lektion. Det är inte alltid så att det är en avancerad lektion jag reagerar på utan det kan vara något från Grundkursen eller någon mellankurs, det är ju oftast så att fastän att man är på en viss nivå med sin häst så når man ju platåer där man lite fastnar och lösningen för att ta sig från platån är inte alltid avancerad utan kan likaväl vara extremt enkel, tex någonting från den allra första grundkursen. Just den här fredagen så fastnade jag för en lektion i den sjätte ridkursen, Samordna mina hjälper heter den.  I samordna hjälper har ryttarna kommit ganska långt i sin ryttarskolning, så långt att de faktiskt kan börja träna sin häst också istället för att bara tränas sig själv. Klipper in en del av lektionen här under.

”Förra veckan så märkte ni att hästen går på olika vis med tex bogen när han tar sig runt en volt. I ena varvet går bogen typ fram och i andra varvet går den mer i sidled. 

Man kan säga att i ett varv har hästen lätt att göra en vändning på bakdelen och i andra varvet har han lätt för att böja sig efter volten.

Här har ni den absolut viktigaste insikten ni kommer att få i er ridliv. Ni har lagt år på att lära er hur man rida rak häst rak fram. Ni har säkert lagt lika mycket energi på att själv gå rakt. Men ändå så går ni fortfarande lika snett… Hm… Ok, inte lika snett men ni känner er inte heller raka, varken du eller din häst.

Vet du, ni kommer aldrig att bli raka om ni fortsätter träna rakt. Hemligheten bakom hästträning är att aldrig träna rakt eftersom man då förstärker snedheten. Har det då varit onödigt att lära sig rakrikta? Nej, det är absolut nödvändigt att kunna det, först måste man kunna rida rakt och sen därefter kan man lära sig rida ”snett”. Varför? Om du aldrig känt hur det känns när det är rakt, om du aldrig lärt dig hur man får rakt, hur ska du då kunna känna när det blir snett, veta när det ÄR snett? De flesta ryttare rider typ alltid snett när de tror de rider rakt, omedvetet för att man inte känner till något annat

Nåväl, nu vet du att en bog vill gå åt sidan, en vill gå rakt fram. När man tvingar dessa två bogar att gå rakt fram så blir det snedheter i resten av hästens kropp. Så från och med nu och i resten av er ryttarkarriär så rider ni aldrig rakt annat än när ni slappar, rider ökningar och när ni rider dressyrvägarna rätt upp och snett igenom..

Ni har egentligen två hästar. En häst som är böjd åt höger och en häst som gör vändningar på bakdelen åt vänster (eller omvänt).

Man får dela upp träningen mellan sina två hästar. Man kan inte träna bägge samtidigt (än) så ni tränar helt enkelt en i taget.

Det här kan vara en bra bild att ha i huvudet. Detta kallas för Ungersk post. Om han försöker få sina hästar att ge honom en liksidig ståyta så blir allt fel. Han måste acceptera och följa med i hästarnas olika rörelser.

Istället gör man som så att vi tränar endast en häst i taget. Det är lättast att träna ytterhästen. Om ni tänker er som så att att dessa två hästar på en volt. Då måste innerhästen ta kortare steg och ytterhästen ta längre steg om de ska fortsätta gå bredvid varandra. Lite som en kadrilj 🙂

Det här gör hästen alldeles gratis i ena varvet. Tänk er som så att i det varvet som ni har lätt för hästen i yttertygeln så har ni ett långbent halvblod på utsidan. På insidan har ni en shetlandsponny. Perfekt. Halvblodet söker sig till yttertygeln, shettisen gör alt för att undvika innertygeln. Allt går fantastiskt i detta varv, galoppen, böjningen allt är bara så bäst.

Sen byter vi varv och får shettlandsponnyn på utsidan och halvblodet på insidan. Det blir liksom inte samma känsla…

Shettisen på utsidan fortsätter ta symaskinsshettlandsponnysteg, han hinner liksom aldrig ifatt sitt bett. Halvblodet på insidan däremot, han tycker att shettisen är alldeles för långsam så han tar hand om bettet på insidan. Självklart försöker ryttaren att bromsa och böja halvblodet. Även proffsen sitter och bromsar och böjer halvblodet. I åratal… Det hjälper liksom inte. Bromsandet av halvblodet ger kass galopp och kass böjning i detta varv. Vad hade istället hänt om man ägnade lite tid åt sin shettlandsponny? Matade den, gav den anabola steroider, tränade den som bara den. Det borde rimligtvis ge bättre effekt att träna shettisen istället för att bromsa halvblodet.”

Slut på citat 🙂 Mellan hästfolk så förekommer det massa diskussioner om vilken sida som är starkast/hårdast respektive svagast/mjukast eller vilken bakben som är starkast/svagast vilken bog som skjuts ut/in eller vilken sida hästen biter sig fast i tygeln på. Svaren på dessa frågor är många och förvånansvärt olika. Vem har rätt? Vem har fel?

Mitt mål med min utbildning är att ingen elev ska behöva ställa såna frågor för hon vet att de frågorna egentligen inte kan besvaras av en människa, hon vet att det finns bättre frågor att ställa sin häst. För i ärlighetens namn så är det ju hästen som ger bäst svar på frågor som rör hans kropp. Ryttaren ställer en fråga till hästen med en väl vald hjälp och hästen svarar/visar facit. Hon ska efter att ha genomgått min utbildning veta hur man frågar hästen saker och kunna tolka dens svar för att kunna skola den korrekt, hon har lärt sig den svåra konsten att diagnostisera svårigheterna, tolka hästens svar och därefter rida hästen så att ojämnheterna suddas bort allt mer. När detta sker så blir ridning väldigt enkelt. Då kan man rida med de där små hjälperna. Då blir hästträning lite enklare 🙂

Länkar till lite inlägg om hästskolning.

Skolad hand

Att skola en häst

Varför är det dumt att följa ett spår?

Please follow and like us:

Blir så glad när elever skriver så här fina ord

Klipper ut från inlägget som du kan hitta här. 

”LINDAH.SE… OM DU VILL BLI…

Så var det igen det där med att bli medveten.
Jag är en ryttare som rider mer på känsla än teknik, jag kommer aldrig förstå mig på teknisk ridning lika lite som jag kommer förstå teknisk dans. Att rida är allt annat än tekniskt.. ändå är det så in i helv(5s tekniskt i utbildning.
Men! trots allt måste man vara medveten om var sin kropp finns och rör sig i förhållande till andra energier, det är inte tekniskt betingat utan är just det där flowet som kan bli nyckelt till än bättre följsamhet som leder till känsla, en riktigt bra känsla. DÅ kan vi börja prata ridning!! Och när man kan rida, vara följsam veta var sin kropp är i förhållande till andra energier-ja! Dååå kan vi prata teknik-om sådär 125 år eller så..

Då kommer vi till frågan, vilken tränare lär dig kroppen före teknik? Jaaa.. suck.. mig veterligen täcker ingen fysträningstränare

eller vertikal sits-tränare begreppet ”förstå din kropp” eller eg ”lär din hjärna finna nervimpulserna och ta kommando över din kropp”, ridlärare nooollllll kunskap om detta, Patriks sticksträning är nog det närmsta jag kommit till att hjälpa min hjärna att ta kontroll över kroppen absolut (och det i särklass roligaste jag gjort och gör) … men den som slår alla på fingrarna i ämnet är Lindah.se.
Det är mitt 4 år jag tränar med Lindahs hjälp. Jag har inte ångrat det en sekund. Ett enkelt onlinesystem att arbeta genom och har inget med ridstil eller gren att göra utan eg hjärngympa för alla som vill göra aktiva, snabbare val medvetet.
Just nu går jag en kurs som heter ”samordna dina hjälper”. I varje del i en kurs är det en enkel sak att göra i en vecka. Förra veckan var det att bli medveten om sin midja, denna vecka ska jag ha koll på var min armbåge är, öppen eller stängd.
Båda mina hästar trillar innåt i vänster varv. Myycket irriterande Men varit sjuuukt påtagligt sista tiden då jag bara blir mer och mer medveten. En annan sak, hö kåpa på sadeln repas av dragkedjan på shortchapsen-men inte vänster?😕🤔..
Så vad skulle du säga till mig utifrån den informationen, att jag behöver fixa till i min ridning?
Sluta spänna mig på höger sida? Men jag spänner mig inte, så kontentan av orden kommer bli en dallrig högersida men hästen kommer fortsätta falla till vänster eller börja svänga rumpan till höger..
Börja spänna vänster lår eller än värre trycka till hästen m skänkeln på vä sida? Har jag testat då blir hästen klämd och slutar gå framåt el hamnar på framdelen och jag i baktakt men ändå trilla till vänster..
I morse red jag första häst kl 5, märkte tydligt det funkade dåligt. Men.. tja.. fokuserade på hängande ben, Uffe i sluta och galopp, övergångar  men tendensen var där.
Byter häst och går ut på slingan någon timme senare. Solen har vaknat bakom mig, reser sig morgontrött tittar fram. Jag ser min skugga mitt framför mig.
va!! Va i ..??? Meenhee!?? Hur.. de känner jag inte juhe??
I skuggan ser jag en liiiiden liden glipa mellan min midja och armbåge vä sida, som inte finns på andra sidan. Rättare sagt där finns ingen glipa alls!!
Snabbt som attan drar jag in armbågen till midjan..
Exito lyfte vänsterbogen.. åh!??
Fällde ut den igen.. blopp på vänsterbogen.. drog in-upp i bogen..
Fällde ut högerarmbåge.. Exito vinglar till.
ämenhee!!??? Att min armbåge är lite ”ut” är knappt synbart men däremot att min höger hand något höjd och det påpekas gärna av tränare.
Jag har ofta svårt att få till vänstersväng och högerbog ut/vänster höften fram (böjning) .. Exitos skador gör oxå att han väldigt gärna först tippat över höger bog och nu gärna hänger på vänster bog..
Så ridpasset gick ut på att testa vad som händer när mina armbågar ändrar sitt läge.
Ja.. man behöver varken vara raketforskare, ufoletare ridlärare eller bilmekaniker för att se skillnaden. Bara min vänster armbåge kom in föll högerhanden på plats och vänster höft kom fram och där följde högerbogen med ut med en fin liten böjning genom kroppen.
Jag laborerade med båda armbågarna och så coolt att känna hästens lätthet.
Exito har fått börja smaka på lite galopp under ryttare. Att han inte fattar vä galopp kan vara ett tecken på hovleden, vilket än inte verkar vara ett problem, men här testade jag att överdriva fattningarna med eeextreeem armbåge uuut i fattningen. 3 steg höger galopp,4 steg trav, 3 steg vänsterfalopp, 4 steg trav. Iiinga problem!
En sån liten detalj!
Lindah har verkligen öga för detaljer, hon älskar hästar och vill bara deras liv med människan ska va så problemfritt det kan bli. Hårda tag och orättvisa ridtekniker får henne att se rött, belive me! Jag har fått mina öron varma i min naivitet och letande och det har tagit lång tid för mig att själv förstå hennes spetskomp, som är hjärnan. Genom hennes kunskap om hur hjärnan funkar med inlärning, beteende mm kan hon ge instruktioner på så enkel nivå att ett barn skulle begripa. Hela onlinesystemet är uppbyggt på hennes kunskap om i vilken ordning och bästa sätt hjärnan kan skapa nya vägar till nervinpulser för att jobba bort gamla beteende och skapa nya medvetna alternativ-en ny verktygslåda helt enkelt.
Alla vill vi rida lätt och enkelt-visst?
Vilken ridgren du än väljer funkar dessa verktyg. Idag tränar Lindah allt från ridrädda till elitsatsande i olika grenar.
Min fråga är-Vaaarfööör har inte ridlärare spetskomp i denna lära? Nä! För man fokuserar på teknik, endast!
Jag vill slå ett slag för att alla ridlärare/tränare själva går Lindahs online som ett hjälpmedel till deras utbildning. Det borde ju vara roligare för en tränare att säga ”hur tycker du dina armbågar hänge längst kroppen” och få ett resultat direkt, istälet för att säga din böjning är fett jävla kass, sparka till hästen nu o gåå fraaam!!
Tack än en gång Lindah! Utan dig skulle mitt ridliv i vanliga världen vara ett virrvarr med idioti🙈🌺😂
Och ja! Jag älskar hästar och Ja! Jag vill rida med värdighet🏅”
—————————————————————————
Onlinekurserna startar första fredagen varje månad. Du kan läsa lite mer om dem nedan.
Please follow and like us:

Bör en kvinnlig ryttare träna likadant som en manlig ryttare?

Idag tänkte jag skriva lite om ridutbildningar, böcker och tränare.

Det är ingen hemlighet att Sveriges utbildningssystem för ryttare fungerar dåligt. Vi får fram förhållandevis få elitryttare om man jämför med hur många ryttare som faktiskt börjar rida på en ridskola. Men få vet egentligen varför det fungerar så dåligt. Många spekulerar i om det kan beror på att vi i Sverige får tävla ponny ända tills vi är 18 medan det i många andra länder är en åldersbegränsning på 16 år. Man tror att det är stor skillnad på att rida ponny och att ta steget upp till att rida halvblod. Det finns massa olika teorier om varför det är så här.
Min åsikt är att det beror på att vi följer en gammal ridhandbok. Armens ridhandbok är ju till stor del grunden till den ridning som vi har idag.




Om vi tänker efter lite. Vem riktade sig armens ridhandbok till? Till militärer. Var militärer på den tiden män eller kvinnor? Mig veterligen så var de män.
De flesta som börjar rida på ridskola idag, är det pojkar eller flickor? Flickor.
De flesta som börjar rida på ridskola idag, är det pojkar eller flickor? Flickor.
Vi baserar alltså hela vårt ridsystem på en utbildning som syftar på att lära vuxna män rida.
Ridning handlar till stor del om Muskeltonus. Tonus är beteckningen på den muskelspänning som normalt finns i en muskel och som ger ett motstånd mot en passiv (påtvingad) flexion eller extension i en led, på så sätt är muskeltonus viktig för kroppshållningen
Män har av naturen en högre muskeltonus än kvinnor. Om vi ska sätta en siffra på detta (som är påhittad för att ni ska förstå) så kan man säga att om en normal vuxen kvinna som spänner sig allt hon kan kommer upp i en muskeltonus på minus 15. En normal vuxen man som slappnar av kommer upp i muskeltonus 0.
En avslappnad man är alltså starkare än en spänd kvinna. Dock kan vi träna upp detta.
Vad som gör detta intressant är att alla ridhandböcker säger slappna av, följ med din häst, låt benen
hänga längs hästens sidor. Detta är en helt korrekt instruktion om den ges till en man. En man som spänner sig på en hästrygg är väldigt obehaglig för hästen att bära.
Om man däremot ger samma instruktion till en kvinna så blir hon väldigt vobblig på hästryggen, ser ut som en juckande nickedocka, det ni ser på vilken dressyrtävling eller i vilket ridhus som helst.
Så med andra ord så kan en man följa ridinstruktionerna som finns i t.ex. Bo Tibllins ridlära eller militärens ridhandbok. Om en kvinna följer denna instruktion så blir det inte så bra. Det finns dock ett par ridböcker som funkar bra för kvinnor att följa, bl. a så har Mary Wanless gett ut en bra bok som riktar sig till kvinnliga ryttare.
Det finns en känd kvinnlig ryttarinna som rider som en man. Charlotte Dujardin. Henne har jag nyfiket följt i många år, långt innan hon blev känd av resten av världen. Hon har genomgått ungefär samma ridutbildning som
mina elever . Hon har genom året utvecklat en imponerande ryttarkropp. Hon kan sitta stilla på en häst och vara avslappnad. Hon kan numera rida enligt armens ridhandbok.




Jag är specialutbildad för att lära kvinnor rida. Därför riktar sig samtliga mina kurser i första hand till kvinnor. Hur en kvinna bygger upp en stark hållningsmuskulatur. Jag vet att det finns en del män som går mina kurser. Vad ni ska tänka på är att aldrig ta i, utan ni ska göra det jag skriver men väldigt försiktigt. Ni ska göra det under avslappning. Er häst kommer att berätta för er om ni är för hårdhänta.
Men ska man verkligen sitta och anstränga sig på hästryggen? Ska man behöva bli trött av att skritta? Ja, i de första ridkurserna så är det så. Ni ska bli så trötta i musklerna att ni typ får blodsmak i munnen och ber om nåd att få sluta. När ni känner så, vilket i början sker efter någon minut. Då slappnar ni av totalt och helhjärtat. Njuter av att er avslappning.
Varför? För att vi människor är sällan avslappnade. Vi har en massa små spänningar mest överallt, spänningar som vi är så vana vid att de är vår vardag. Våra kroppar VILL INTE slappna av. Det spända är det normala. Man måste faktiskt lura kroppen att slappna av och det gör man lättats genom att trötta ut den med hård statisk spänning, då slappnar den gärna av efteråt, iallafall i en minut eller två innan den återgår till det ”normala” spända. Skritt är en utmärkt gångart för detta arbete. Ärligt talat så fungerar hästen mer som en gymbänk i den första ridkursen, Grundkursen.
Hur är vi spända då? Om man ska hårddra det så är vi spända så här. Vårt bäcken är roterat så att ett så att vårt ena sittbenen befinner sig längre fram än det andra.Typ så här:
roterat-backen
Det är muskler som drar skelettet snett. Det är inte fel på själva skelettet som ju faktiskt bara är en viljelös hög av ben som står i makt under musklerna som i sin tur står under makten av hjärnan. Den här rotationen jobbar vi på, långsiktligt eftersom muskler kan man inte bara ändra på sådär utan man måste inse att denna rotation åstadkommes av att musklerna är olika starka och olika stora på de olika sidorna. Det hjälper föga att gå till kiropraktorn om man ser ut såhär. Eller, det kan hjälpa just då men så fort du rör dig så kommer det att återgå till det läget som musklerna drar det till. Jag har skrivit om det innan.
Ibland får jag frågor om den här högerbananen. vilken banan är min häst. Jag bara…Eh…öh… Om ridning vore så enkelt så hade inte jag behövts. Hästar är inte bara sneda på ett håll. De är sneda på alla håll, precis som vi människor. Här ser du några sätt hästen kan göra sig sned på. Och ja, givetvis är bilderna överdrivna för att det ska vara lätt att se men så här gör de där luriga fyrbeningarna fast så klart i mindre skala. Lägg sen till lite rotationer på det och vi har en massa problem med våra hästar.
.anledningar-till-ojamn-kontakt
En bra ryttare kan korrigera det här direkt hon sitter upp. Du ser inte vad hon gör men du ser att hästen helt plötsligt går bra.
Ryttaren måste se till att hästen bär lika mycket vikt på sina framben så att hästen inte blir så här snedmusklad i bogen .
logisk-ridning-sned-bog
Ryttaren måste balansera hästens bröstkorgsrotation i sidled, dvs sitta mitt över honom.
logisk-ridning-hasten-sparar-inte
Ryttaren måste sedan rakrikta hästen så att han befinner sig med sin kropp ovanför sina hovar så att han inte lutar så här på volten med snedbelastning och ledinflammationer som följd.
lutande-svang
Rakriktning innebär att ryttaren ska kunna be hästen vara rak innuti, dvs att ryggraden ska befinna sig mitt i hans kropp utan såna här ohälsosamma krokar som på bilden nedan.
16artandproblemstumvanstersida
Pust… Det är mycket nu eller hur? Men det svåra i kråksången är egentligen inte att göra, det är bara en teknik som alla kan lära sig. Det svåra är att känna VAD hästen gör just nu, sen och då och att just i rätt ögonblick kunna sätta in rätt hjälp. Pust… Pust igen…
Sååå, för att avsluta det här. Nästa gång ni, mina hårt arbetande elever gnäller på att det är jobbigt och att det tar tid. Det vore väl konstigt om det var lätt? Tänk vad lyxigt det vore om man kunde gå till en kiropraktor och bara pang bom vara rak. Och att man skickade hästen till en också.  Då kunde man ju gjort det typ en gång i månaden och sen var allt bra 🙂 Utupi. Drömvärld (för de lata ;-))
Låt det ta tid. Och betänk att eftersom ni tränar er själva så blir ni bättre ryttare. Det är en kunskap som ni kan ta med er till nästa häst och till nästa häst. För varje häst ni rider så blir ni lite bättre. Skillnaden är om man lägger år av träning på att korrigera hästen när han gör som er sneda kropp säger. Då får ni börja om igen med nästa häst och nästa häst. För hästen går som vi sitter, vare sig vi vill det eller inte.
Tar ni en ridpaus på några år så är det inga problem. Kunskapen sitter kvar eftersom den är inbakad i ryggraden på er. Den kan vara lite ringrostig första gången ni börjar rida efter ett långt uippehåll, men lita på att den finns där. Jag har testat det där. Efter några år i Spanien så slutade jag helt med hästar. Jag stod helt enkelt inte ut med djurhållningen där. I två-3 år så petade jag inte ens på en häst. När jag kom tillbaka till Sverige så återupptog jag hästeriet. Ok, i början var jag som blind i rumpan men det gick ganska snabbt att få tillbaka allting. Känseln återvände pö och om pö.
Det är aldrig för sent att börja träna sin ryttarkropp, det startar nya kurser första fredagen varje månad.




Please follow and like us:

Rakriktning i skjutkrafft och bärkrafft

Helgens tema för den här vackra hästen, Lasse var rakriktning. Men rakriktning är av en ganska komplicerad natur. Tex så är hjälpgivningen olika beroende på om det är skjutkrafft eller bärkrafft du är ute efter. Så steg ett var att få ekipaget att förstå skillnaden och det göres enklast i en backe. Du kan testa själv utan häst. Gå upp för en backe och notera hur du lutar dig lite framåt och gärna tar långa steg när du går uppåt, dvs du går på bogarna. När du går nerför backen så sträcker du automatiskt lite bakåt och kortar dina steg, dvs du går INTE på bogarna.




När en häst går i skjutkrafft går han fram till ryttarens hand och när han går i bärkrafft så undviker han den och blri därmed lite vinglig. För så är det, ju mer en häst kommer upp från bogarna ju vingligare och ostadigare är han. Det här är tvärtom mot vad många tror har jag förstått.

Först lektion filmade jag bara lite snabbt med mobilen men vi gick upp och ner för en backe och så berättade jag när de inte spårade. Väldigt oflashigt 🙂 Rakriktning är en ganska svår grej eftersom vi måste få koll på det som är bakom oss, dvs vi ska ha full kontroll på något vi inet ser, hör, luktar eller smakar. Då finns det bara ett enda sinne kvar att använda och det är känslen. Nu är det dock så att både människor och hästar är sneda men varken vi eller de tycker illa om att vara sneda för vi föds, lever och dör sneda. Så man kan säga att rakriktning är totalt onaturligt och det måste därför nötas in. Vi måste använda någon annans syn för att få bekräfftelse för när det är rakt och när det inte är det. Lite som att stämma ett instrument brukar jag tänka om saken. Väl inställt så kan man det men det kan ta tid att bli expert på det. Iallafall, här är en kort snutt från den första lektionen.

Rakriktningslektion i backe 🙂

Ett inlägg delat av Lindani Nilsson (@logicalriding)

Nästa lektion ägnades åt att lära sig rida i skjutkrafft och bärkrafft på plan ridbana.

Då såg jag vilka redskap ekipaget saknade och så övade vi in dem i lugn och ro. I det tillståndet som jag kallar för det ordinära tillståndet, eller soffpotatistillståndet. Inlärning för häst och människa kan endast ske när hästen är absolut lugn och trygg.

Och sen var då dags att testa om all lärdom hade fastnat i ekipaget. Och det hade det ju gjort. Inget är perfekt men de förstod och försökte och jag kände att jag uppnått mitt mål. Mission completed.

Det är lite roligt det där med hästträning. Man ser otroligt ofta hur folk försöker banka in lärdomar i hästar. Sporrarna bankar, nosgrimmorna spänns, skummet flödar i hästens stackars mun och hårda sittben dunkar i hästens rygg då många ryttare envisas med att sitta ner alldeles för mycket. Lättridning är en himla bra grej hörreni, använde den mer. Hästar behöver inte våldridas, inte alls behöver de det. Man kan lära hästar saker på snälla vis. Om man gör det så fastnar allt man lär dem för evigt. Hästar är inga dumma djur, de vill inget hellre än att vara till lags men man måste ge dem en ärlig chans. Och det tar tid. Låt det ta tid. Och det viktigaste av allt, strunta i var hästen har sitt huvud, det ramlar på plats när hästen är rak, alldeles av sig själv. Hästens form är ett direkt resultat på hur rakriktad den är, eller inte är ;-).

Du kan läsa lite gamla blogginlägg om rakriktning här

Vad är rakriktning

Mer om rakriktning

Rakriktning

Ord från elever som går rakriktningskursen (ridkurs nummer 4)

Är du intresserad av att ett mjukare sätt att rida så titta på våra ridkurser som startar första fredagen varje månad.




Please follow and like us:

Programridningshelg

I helgen gjorde vi något roligt. Vi hade intensivträning av ryttare både på egen häst och på lånad häst. Jag saknar lite ord faktiskt. Det var så galet fint ridet. Notera speciellt ryttarens händer, de är helt stilla och hålls långt framme. Det är det som kallas att man har en hand oberoende av sitsen. Det borde vara alla ryttares mål tänker jag. Det ligger hårt jobb bakom det här och många års träning. Jag känner mig otroligt tacksam över att ha fått följa den här fantastiska ryttaren, Hanna Bergenkull,  över många år, jag blir glad i hela själen av att ha fått vara en del i den här utvecklingen. Det är liksom en ren njutning att bara sitta och titta, nästan så att jag glömmer att instruera, bara sitter och tittar. Det är behagligt att se.

Vi red Lätt C, först på hennes egen häst Lasse och sen på en lånad häst. Det är inte så lätt att sitta upp på en häst man aldrig ridit men hon gjorde det beundransvärt bra.

Här ser vi försök 1 med Lasse. Lasse är en svårriden häst,explosiv och så har han har så långa ben och så kort kropp och så mycket gång att han liksom inte riktigt får plats att ha sin gång. Ni som har följt Lasse på hans egen sida vet silket makalöst jobb som lagts på honom, genom konvalescenten (skadad menisk i bakknäet)och fram till idag.

Därefter var det dags för lillebror. Här rider de fram lite. Den här hästen har oerhört lätt för sig, en helt fantastisk häst som ägs och rids av en annan av mina elever men är lite känslig och med mycket nerv i sig.

Sen var det dags för Lätt C.

Och med känslan från Lillebror i handen så blev det ett nytt försök med Lasse. Det är alltid bra att låta en välutbildad häst ge ryttaren känslan hon söker. Det blev lite mer tryck i Lasse den här gången.Med mer tryck kommer mer rörelse och med denna stora gången är det inte helt enkelt att sitta i all rörelse. Flashiga Lasse 🙂

Vi hade en underbar helg, med massor av hästprat såklart, god mat och gott vin och trevligt sällskap. Vi tränade på lite annat också. Lätt A tror jag att det var (haha, jag är inte helt insatt i alla klasser ;-)). Här ser vi galoppdelen i det programmet, lite modifierat för att vara lite snällare mot hästen.


Hannas starkaste egenskap är hennes mod, för det är mod som krävs för att våga rida igenom eventuella explosioner utan att bli låst av dem.

Lillebrors ordinarieryttare gav lite tips

Lite ”ärevarvsridning” för att få igång flowet i hästen blev det också. Jihaaa!!

Tja, vad mer kan jag skriva? Tack för att jag får vara en del i er utveckling Hanna och tack Ulrika för lån av häst, expertisråd och för att vi fick vara hos dig och inte minst tack till ”banpersonalen” Edvard som höll banan fin mellan varje ekipage. Sån service är man då rakt inte van vid 🙂

Gående bord? Eller bänk 😉

Ett inlägg delat av Lindani Nilsson (@logicalriding)


Jag måste också visa fina Svårklasshästen Lilleman och Edvard som bjöd på lite överkursridning. Ekipaget är cirka 50 år tillsammans :-), de delar åren ca 50/50. Alla ryttare borde få chansen att lära sig av en sån här guldklimp.

Please follow and like us: