Alla inlägg av Lindah

Grundkurs Ridning för halva priset, passa på!!

Halva priset på Vår Onlinekurs Grundkurs Ridning för kursstarten 2 Februari 2018. Du betalar endast 1000 kr istället för normalpriset 2000 kr.

Kursen är helt online och kan därför göras oavsett var du bor och du kan göra kursen helt i din egen takt.

Köp via Paypal eller maila oss för faktura, blog@lindah.se

Andra kurser som startar i Februari hittar du genom att klicka här.


Rabatt Februari


Detta är den första av våra ridkurser. Här jobbar vi med grundläggande bäckenkontroll hos ryttaren eftersom bäckenet är grunden till allt vad gäller ridning. Det pratas så mycket om att hästen ska vinkla sitt bäcken men sällan pratas det om att ryttaren måste kunna göra detsamma.

Hästen gör som ryttaren gör (eller inte gör 😉 ) oavsett om vad vi tycker om det. När vi får kontroll över vårt egna bäcken och lär oss att sitta kvar mitt över hästen så bjuder hästen självmant på avslappning i form av lösgjordhet.

Vi lär oss att KÄNNA vad lösgjordhet innebär, vi blir mer sadelfasta och om vi lider av någon form av ridrädsla så kommer vi oftast en bra bit på väg att övervinna åtminstone en del av denna.

Vi lär oss också att kontrollera våra ben. Det är ju som bekant en stor del av vad hästträning handlar om, att få hästen att göra olika saker med sina ben, trampa under sig t.ex. Eftersom hästen härmar oss (surprice) så är det ju ganska smart att först skaffa sig detaljkontroll över sina egna ben innan man ber hästen göra detsamma.

Kursen är muskulärt ganska tuff för ryttaren, träningsvärk utlovas. Alla lektioner är i skritt. Du lär dig skritta hästen på ett sätt som lösgör den.

Din häst bör vara lugn och kunna skritta rakt fram och självklart är den frisk, i övrigt behöver inte hästen ha någon utbildning. Kursen fokuserar på att utbilda ryttaren så därför är det bra om du har en lugn häst så att du kan fokusera på dig själv.

Passa på att boka din kurs nu för bara halva priset  för kursstarten 2 Februari 2018. Du betalar 1000 kr istället för normalpriset 2000 kr.

Köp via Paypal eller maila oss för faktura, blog@lindah.se


Rabatt Februari


Du kan läsa om de andra kurserna som startar 2 Februari här.

Please follow and like us:

Kursstart Februari

2 Februari så är det kursstart igen. Det är sista chansen för att kunna använda sig av vårt rabatterbjudande på vissa av kurserna.

För halva priset, 50 % rabatt,  så kan du köpa nedanstående onlinekurser

Grundkurs Ridning,

Mental Coaching, Chakrakurs, Fasciakurs

 

Köp via Paypal eller maila oss för faktura, blog@lindah.se


Rabatt Februari


Dessutom så  kör vi halva priset på handkurs vid köp av ridkurs, Ordinariepris 2800 kr, nu, 2400 kr. Gäller tom för kursstart februari 2018.

För dig som är redo att gå vidare med din utbildning inom hästkonstens underbara värld så skicka in ridprov eller handprovet på kursen du redan gått för att ta nästa steg. Instruktionerna hittar du i alal kursers sista lektion. Var det länge sedan du gick kursen så maila mig så kan jag lägga in dig igen om du känner att du vill friska upp kunskaperna innan du skickar in prov. Det finsn ingen tidsgräns för när du måste gå vidare. Du tar allt i din takt oavsett om det innebär en kurs om året eller en var tredje månad. Ditt val.

Ridkurserna Trav, Bog, Rakriktning, Bakben, Samordna dina hjälper, Skola din hand.

Handkurserna 1,2,3,4,5 och 6

Horsemanshipkurserna 1,2, och 3

Instruktörskurs 1

Anmälan och frågor till blog@lindah.se

 

Please follow and like us:

Varför pratar alla skit om dressyren?

Tja rent krasst, det ser alldeles för ofta för jäkligt ut. Iallafall om man gillar hästar och tycker om när hästar är tillfreds och lyckliga. Men…. Vems fel är det? Är det verkligen korrekt att vi ska döma utövarna av sporten?

Jag tränar många dressyrryttare. Inte en enda av dem är onda människor, tvärtom, de älskar sina hästar och har lagt ner eoner av pengar och timmar av träning på att lära sig behärska dressyrens ädla konst.

Men varför rider de på ett sätt som faktiskt är rent plågsamt för hästen? För att det lönar sig på tävling så klart. Om det INTE lönar sig att rida så så hade de självklart inte gjort det. Om vi sen tänker på den yppersta eliten, de som har det här som yrke. Jag gissar att det ligger väldigt mycket pengar bakom. Man kan inte sluta rida så som det lönar sig på tävlingsbanan för då blir man arbetslös. Det är den hårda verkligheten. Den här filmen dök upp i mitt flöde i morse. Se hela filmen, gör det ni direkt!!! Skynda dig!

Exakt så här är det i mina ögon, filmen är liksom spott on. Jag sysslar mestadels med att lära folk rida från grunden men ibland så kan jag ta mig an ett typ färdigt ekipage för vidareutbildning. Det händer inte ofta men just ekipaget jag ska presentera för er nu tog jag mig an med glädje.

Den här ryttaren träffade jag om jag inte minns fel 2014, på en livekurs långt uppe i Sverige. Hon var en av få som har den där medfödda koordinationen som så få har. Känslan för häst.  Så jag visste liksom att fast det verkligen inte såg vackert ut det hon visade mig så fanns det potential för utveckling hos just den här ryttaren.

Hon har ett förflutet inom travet vilket ju gör att hon kan häst. Det är en bristvara idag när vilken 14 åring som helst räknas som expert ;-). När kroppen inte höll för travet, hon har stora problem med höftlederna som ju tar enormt med stryk när man kroppsarbetar, och medicinen hon fick för smärtan i höfterna slog ut hennes njurar och orsakade nervskador i händer och fötterna, då visste hon att det var dags att börja med ett annat yrke.

Det blev ridhästar som hobby först och efter  7 år så har hon tagit sig från ridskoleryttare  till ridlärare  (ridlärarutbildningen på BYS. Biologiska Yrkeshögskolan i Skara) och utbildat hästen tom Intermedier. Inte illa pinkat säger jag. Hatten av.

Men… Vi har alltså en ryttare som på pappret kan häst och som kan rida och som kan undervisa. Ridlärare, tävlar intermedier och ändå så kändes det fel. Ska det verkligen vara så här? Ju högre upp i klasserna hon klättrade ju tyngre blev hästen i handen och ridpassen kändes mer som en brottningsmatch än som en dans. På träningarna så fick hon jobba med byten, diagonalslutor etc men som hon själv sa, det är inget svårt, visst kan jag göra det men jag då? Det känns fel.

Första filmen jag fick på dem bekräftade alla fördomar som folk har om dressyrryttare. Vad kan ni titta på? Jag vet att det är svårt att se. Men ni kan tex titta på hästens svans, den pekar oftast i samma vinkel som hästens bäcken. I dressyr vill man ju att hästen ska trampa under sig, vinkla in sitt bäcken under sig så om svansen pekar uppåt eller står rakt ut som här så betyder det att hästen inte har vinklat sitt bäcken korrekt. Den är vad jag brukar säga ut och in 🙂

Man kan också se att ju mer hon försöker samla hästen ju mer på bogarna blir den. Dvs att den får lägre mankhöjd. Det är det som händer när man samlar genom att dra in hästens nos. Varför? Kolla på det här skelettet. Precis där halskotorna övergår till ryggkotorna, dvs där halsen fäster i kroppen så är halsens lägsta punkt. Ju mer vi drar i hästens nos ju längre ner kommer denna lägste del, motsatsen till samling.  Du kan också läsa om det här. Du kommer att se fenomenet väldigt tydligt i filmen nedan.

Hästen är även väldigt bakom lod och ryttaren tycker att han är tung i handen och att han är lat, dvs det är väldans tungridet här. Detta är som sagt var första filmen jag såg på dem. Dvs utgångsläget.
Så vad fick ryttaren för instruktioner av mig? Vad har hon tränat på? Tja, jag anser att när ekipaget är så här så bör man lägga ner allt vad dressyrridning och ridbanor heter. Hästen tycker inte att det här är så roligt och inte den här ryttaren heller. Hon var redo för en förändring och tyckte att det hon höll på med var fel, trots att hon lyder alla instruktörer och rider som hon lärt sig.

Hästen är tung i handen för att han har fel på motorn 🙂 Hästens bakdel är alltid motorn och om den inte fungerar så fungerar ingenting. Hästen går inte fram för skänkeln för att motorn är sönder.

Så vi har alltså två indikatorer på motorrhaveri så låt oss fixa motorn :-). Grejen med dressyr är att dressyr ger inte hästar så mycket kondis. Det innebär att de flesta hästar inte riktigt orkar göra det ryttaren ber om, därav behovet av konstant drivning.  Jag har roat mig med att pulsa mina dressyrekipage och de kommer oavsett ansträngning aldrig upp i pulsnivåer som förbättrar kondisen.

Så de där skrittrundorna som många dressyrryttare stolt berättar att de ger sina dressyrhästar en gång i veckan borde faktiskt byttas ut mot galoppintervaller och skrittrundan borde förlagts till ridhuset om man nu tvunget vill rida i ridhus. Som ni hörde i den översta filmen så koordinerar sig hästar (och ryttare) lättast i skritt så det är smart att skritta på banan och rida fort ute, mindre slitage då det som tar sönder leder är böjda spår och hög fart.

Nu har jag dock full förståelse för att man inte vill rida ut sin dressyrhäst. Halvblod är gymnastiska djur och man behöver vara modig för att våga rid ut dem. Jag har en ponny själv (vilket säger allt om min egna modighetsgrad ;-))

Men iallafall. Ryttaren fick instruktioner om puls, hur man tar den, när man tar den och lite allmän info. Nu var ju den här ryttaren en travtjej så det var ingen nyhet för henne med puls.

Den fina dressyrhästen har gått på släp bakom travaren och den har ridits i galopp och pulsat i snö, allt för att få upp pulsen. Vi har ännu inte börjat finjustera pulsen då det har varit lite jobb med att få hästen att komma upp i puls. Han hade liksom inte riktigt vana vid att ta ut sig på det sättet. Men nu börjar han komma upp i en puls som är något att tala om och han börjar bli pigg och glad och hade enligt uppgift till och med taktat lite 🙂

Hon filmade honom i dagarna och visst är det skillnad. Ryttaren har lättat lite på handen, hästens rygg är lite mjukare och svansen pekar inte lika mycket upp. nu har det alltså gått nästan 1,5 månader sen första filmen. Jag har ännu inte börjat instruera ryttaren så ingen förändring egentligen i hur hon rider förutom att hon drar mindre och att hästen har fått igång motorn lite.
Men vad ska de jobba på nu då? De ska givetvis fortsätta konditionträna tills motorn är helt lagad, dvs tills den orkar bära upp hästens front. Utöver det så ska vi  skola hästens bakben en del (dvs skola ryttarens bakdel ;-)). De är lite okoordinerade och tar lite för omedvetna steg för att vara helt påverkbara. De liksom hackar vilket ryttaren känner i både bromsen och gasen. Om man har burit hästen mycket i handen så får man en slags falsk kontroll på den. Släpper man den kontrollen så inser man att man liksom inte riktigt har en kontroll :-). Det är lite läskigt. Men så är det. För att lära sig nya saker så måste man ändra på saker. Förändringar är aldrig lätta.

Men ryttarens sambo som inte är hästkille sa en klok sak. Visst är det konstigt hur icke hästfolk ofta kan se det logiska i hästar 🙂 Ryttaren sa att hon såg framför sig är ju alla gången han tappat balansen och det bara dragit iväg….okontrollerat. …men så sa hennes  sambo att det är väl som en bil….bara att gasa sig ur en sladd. Så det har hon gjort. Där hon egentligen vill bromsa så har hon drivet istället. Vilket är det som behövs.

En gång så bad hon om råd då hästen ute på deras kondisrundor i höger galopp slängde rumpan åt höger och om hon försökte åtgärda det så bytte han galopp. Lösningen för det är att se till att hästen går fram till vänster tygel. De flesta ryttare bär sin häst i höger tygel vilket de gör för att höger bak helst vill vara utanför hästens kropp och därmed puttar hela hästen åt vänster. Då kommer hästen att undvika vänster tygel. Det man bör göra då är att släppa höger tygel och erbjuda hästen stöd i vänster tygel och använda sin kropp för att få hästens vänstra bakben att gripa tag mer och liksom skjuta hästen framåt. Man kan säga att om hästens bakben är som två båtmotorer så är höger bak en stark motor och vänster bak en liten sån där gräddvispningsmaskin som min mamma hade :-). Man måste liksom uppgradera gräddvispningsmaskinen till en rejäl utombordare :-). Detta göres enklast i uppförsbackar. Och lösningen heter i dessa lägen alltid DRIV och aldrig broms 🙂

Ryttaren då, hur har hon tagit de här instruktionerna? I början tror jag att hon kände det lite som bortslösad tid att rida ut. Det är ju faktiskt dressyr hon vill hålla på med. Men hon har nog under resans gång kommit på hur bra det här är för hästen och nu har hon som plan att starta i distans i sommar 🙂 Plus att hon givetvis ska tävla i dressyr också. Men hon har varit en strålande elev, följt mina anvisningar och kämpat för att förändra sig själv. Men grejen med en sån här förändring är att den kommer inte förrän ryttaren är redo. Eller när det inte längre lönar sig att rida så här för dressyrdommare ;-). Sporten behöver förebilder och jag tycker nog att hon här är en sån där härlig förebild 🙂

Fler uppdateringar följer när vi har något att visa 🙂

Första inlägget om dem hittar du här.

Please follow and like us:

Nytt år, nya tag

Jag känner att jag borde göra som alla andra, skriva en årskrönika, lägga nyårslöften och önska att det nya året ska bli fantastiskt. Och visst, det borde jag kanske göra, men ärligt talat så känner jag inte för det. Jag har svårt att förstå den där årsuppdelningen annat än för att hålla reda på när tex hovslagaren kommer och annat viktigt ;-). Det känns ingen skillnad att man har bytt ut 7an mot en 8a liksom 🙂 Det känns precis likadant och jag förstår inte poängen med att ge nyårslöfte eftersom man sällan håller dem. Det enda man kan fortsätta är att alltid vilja bli bättre, alltid lära sig lite till och lite till. Nyårslöften är lite som Quick Fix tänker 🙂 Funkar bra just då men håller inte i längden.

Så jag fortsätter precis som jag hitills gjort för det känns bra för mig. Jag jobbar sakta, sakta mot ett mål. Vilket mål? Ingen aning faktiskt och det var många år sen jag slutade bry mig om det där målet. Jag uppskattar dock vägen mot målet massor, det är roligt att vara på väg någonstans, att ha en väg att följa.

Men ..Återigen, det finns aldrig en väg och vägar är sällan raka. Det går hit och dit och ibland får man stå stilla och vänta tills ett tåg har passerat eller så måste man tanka så att man inte får motorstopp. Och just det där tror jag är det viktigaste av allt. Att faktiskt våga stå stilla och vänta in det där tåget i godan ro och inte bli frustrerad av att man måste vänta, inte bli frustrerad över att tåget fördröjer tiden det tar att nå målet.

Viktigt också att inse när det inte räcker med att stå stilla utan när det är dags att tanka, dvs inte bara stå stilla och passivt vänta utan att faktiskt göra något så att du när tåget har passerat kan ge dig iväg med god energi. Att inse att det inte nödvändigtvis behöver vara någons FEL att tåget kommer eller att du behöver tanka. Det kanske bara är universum som försöker säga dig något. Frågan är; lyssnar du?

Hm, nu undrar du säkert varför jag skriver en massa dravvel. Men om du tänker att jag inte skriver om tåg utan att jag skriver om dig själv som målet och vägen som din häst eller föralldel tvärtom , att du är vägen och din häst är målet :-). Kan du förstå bättre vad jag skriver då?

Vad jag skriver om är egentligen vikten av tålamod 🙂 Men i väldigt omständiga termer 🙂

Det är nog det som jag vill ge er alla, jag vill ge er gåvan tålamod i nyårspresent. Varsågod, vågar du ta emot den? Vet du vad du ska använda den till?

Idag var det kursstart och jag önskar nya elever varmt välkomna och jag önskar alla mina gamla elever en fin start på det nya året 🙂

Om du som ny elev inte har fått inbjuidan till onlineklassrummet eller till den slutna ryttargruppen på Facebook sp maila mig på blog@lindah.se . Jag tar emot kursanmälningar tom söndag, därefter så stänger jag denna kursstarten och du får vänta till den 2 Februari innan nästa kursstart.

Lev väl mina vänner 🙂

Please follow and like us:

Sista chansen att hoppa på kursstarten i Januari

 

Kursstart imorgon, 5 Januari. Ta chansen att starta året på bästa sätt. Våra utbildningar är inte snabba, de erbjuder ingen Quick Fix och stundtals så är det enormt förvirrande men i slutet så brukar det bli väldigt bra 🙂

Passa på att utnyttja vårt julerbjudande.

För halva priset, 50 % rabatt,  så kan du köpa nedanstående onlinekurser

Grundkurs Ridning,

Mental Coaching, Chakrakurs, Fasciakurs

Gäller för kursstarterna

5 Januari 2018

2 Februari 2018

Läs mer om kurserna genom att klicka på länkarna ovan.

Maila din anmälan till blog@lindah.se, ange rabattkod ”God Jul” samt vilken kurs din anmälan avser. Namn och adress behöver jag också för fakturan.

Dessutom så  kör vi halva priset på handkurs vid köp av ridkurs, Ordinariepris 2800 kr, nu, 2400 kr. Gäller tom för kursstart februari 2018.

För dig som är redo att gå vidare med din utbildning inom hästkonstens underbara värld så skicka in ridprov eller handprovet på kursen du redan gått för att ta nästa steg. Instruktionerna hittar du i alal kursers sista lektion. Var det länge sedan du gick kursen så maila mig så kan jag lägga in dig igen om du känner att du vill friska upp kunskaperna innan du skickar in prov. Det finsn ingen tidsgräns för när du måste gå vidare. Du tar allt i din takt oavsett om det innebär en kurs om året eller en var tredje månad. Ditt val.

Ridkurserna Trav, Bog, Rakriktning, Bakben, Samordna dina hjälper, Skola din hand.

Handkurserna 1,2,3,4,5 och 6

Horsemanshipkurserna 1,2, och 3

Anmälan och frågor till blog@lindah.se

 

Please follow and like us:

Hur rehabilitera efter kissingspines operation eller ledinflammation?

Det här är ett ämne som berör mig djupt. Jag ser kloka människor lägga ner enorma summor på att rehabilitera sina hästar, man sprutar leder, man opererar ryggar, man köper dyra sadlar och anatomiska träns. Kort och gott, man gör ALLT man kan för att sin pälskling ska må bra. All heder åt er.

Problemet kommer EFTER operationen/behandlingen. Veterinärens råd är oftast leda hästen x antal minuter per dag, därefter longera eller tömkör och sen börjar du rida x antal minuter per dag innan du till sist är uppe i normal träningsdos.

För mig är denna sorts rehabilitering fullkomligt ologisk, förlåt mig alla veterinärer som tar illa upp nu, men ni är faktiskt inte jättebra på just rehab efter att ni har gjort ert jobb och det är ju inget konstigt med det, ni är veterinärer som lagar hästar , det är det ni är utbildade i att vara proffs på. Att rehabilitera en häst däremot, det ligger enligt mig på en annan yrkesgrupp, tränarna.

Även i denna grupp lämnas det en hel del att önska. Undantag finnes såklart men överlag är bra rehabtränare ett utrotningshotat folkslag.

Men vad innebär då rehabträning? För att förstå det så måste vi först veta VARFÖR hästen blev sjuk/halt/dålig från början. Så det tänkte jag skriva lite om idag. Det är nämligen min hjärtefråga.

Vi måste veta att precis allting utgår från hästens ryggrad. För att förklara detta på ett sätt som är enkelt att förstå så tycker jag att Tourning Torso är utmärkt att ha i tankarna.

What säger ni nu? Vad har en byggnad med hästens ryggrad att göra? Jo det ska jag förklara för er. Jag kommer att förklara det med en ytterlighet då det ger er en bättre bild av vad jag försöker säga. Vi ska bekanta oss med scolios. Läs det här och se filmen, kan ni se likheten med ryggraden och Tourning Torso? Notera att när ryggraden är böjd så pekar ”taggarna” åt olika håll. Precis som Torning Torso gör. Ryggraden är alltså inte bara böjd utan även skruvad. Jag klipper ut det här stycket ur artikeln för det är viktigt att förstå:

”Symtomen vid skolios beror på hur allvarligt tillståndet är. Ett sätt att bestämma det är att mäta avböjningsvinkeln från den naturliga krökningen. I lindriga fall med krökningar upp till 40 grader, kan symtomen vara fysiska missbildningar, till exempel att ena axeln eller höften sitter högre upp än den andra. I allvarliga fall, med krökningar över 40 grader, kan symtomen vara smärta, kraftlöshet, domning, gångsvårigheter och matsmältningsproblem. I de allvarligaste fallen, när krökningarna är över 60 grader, kan tillståndet påverka bröstkorgen och leda till hjärt- och andningsproblem.”

Det finns några intressanta ord i artikeln som jag fetmarkerat. Vi tar dem en i taget.

Vi tar ordet smärta och tänker på en häst. Hur visar han smärta? Han kan tex viffta på svansen när du försöker ”ta igenom saker”. Han kan slå med sitt huvud när du drar honom i munnen, han kan gapa när du tar för hårt i hans mun, ibland så mycket att man behöver sätta på en nosgrimma på honom.  Han kan bocka och sparka bakut, speciellt i galoppfattningar. Alla dessa smärtreaktioner är enkla att se eftersom de är så stora. En häst som är frisk och inte har ont och som rids med rimliga krav vifftar inte med svansen, slår med huvudet, gapar eller sparkar bakut vid galoppfattningar. Men hästar visar smärta väldigt mycket mindre än så , Han kan tex vara svårt att fånga i hagen, det är ett tecken på att han inte vill träna, han finner träningen obehaglig. Han kan vara istadig och vägra gå fram,han kan se ledsen ut i ögonen, dock krävs det ett vältränat hästöga för att uppfatta det sista.

Krafftlöshet. Hästen kanske inte orkar ett helt pass, han knäpper av och går bakom hand, han kanske har svårt att komma igång efter att han stått still i pauser mellan hoppsessioner, pulsen är hög, han svettas för mkt, han svettas så att det blir vitt lödder, han svettas inte alls…

Domning. Hästens känns stum och spänstlös, han har extremt svårt att svänga åt ett håll vilket oftast beror på att motsatta bakbenet som han vill svänga åt, har kopplats ur medvetanadet. Bakbenet finns helt enkelt inte med i hästens medvetande längre, ofta för att det gör för ont eller för att snedheten har brutit viktiga nervbanor dit. Denna brist på ett bakben gör hästen bakskygg, den blir ”dum i munnen”, gapar och slår med huvudet och går emot ryttarens hand, hänger tungt i handen. Varför? Jo för att om hästen tror att han bara har ett bakben och två framben så är det ju livsfarligt att lägga vikten bak, man kan ju ramla så han kommer att kämpa för sitt liv att slippa lägga vikten bakåt vilket föranleder till att all möjlig konstig tvångsutrustning sätts på honom.

Gångsvårigheter. Hästen snubblar ofta. Den kan snubbla med frambenen och gå ner på knäna vilket gör att ryttaren aldrig vågar länga ut tygeln utan krampaktigt sitter och bär hästen i handen. Han ”tappar bakdelen”, dvs han släpar baktårna i gruset, orkar inte lyfta upp bakbenen tillräckligt högt över marken vilket gör att han snubblar med bakbenen och ryttaren känner det som att hästen ”tappar” bakdelen. Han har svårt att gå rakt, han skjuter ut en bog och slutar spåra, han går ojämnt fram till handen.

Matsmältningsproblem. Hästen har svårt att tillgodogöra sig maten. Han kanske tappar aptiten och äter inte så mycket som han borde, eller så tappar han vikt trots att han får massor av mat, har svårt att muskla sig trots uträknad foderstat, hans mage blir stor och svullen, alternativt uppdragen som en vinthund, pälsen blir matt och glanslös. Han blöter sitt hö i vattenkoppen (vanligt vid magproblem), får svårläkta sår i karleder, blir skavkänslig för tex skänklar och tyglar och utrustning, blir lös i magen, för kolik…Tja…. Det finns otaliga problem som faktiskt kommer ifrån hästens mage.

Oj vad mycket som kan bli fel när man har scolios tänker ni. Men samtidigt så tänker ni att det här inte riktigt har att göra med hästar, speciellt inte med er häst för han har inte scolios. Sant, men alla symptom jag pratar om är såna symptom som ni kan hitta långt innan det gått så långt som till ledbehandling eller operation. Ni har alltså missat alla dessa tecken ovan…




Japp, du har rätt. Men som jag skrev från början så ville jag prata om hästens ryggrad på ett enkelt och lättförståeligt sätt och då är det alltid enklast att prata i ytterligheter. Nu förstår ni tack vare texten ovan att en skruvad ryggrad får följder i resten av kroppen. Följder som på hästar oftast ”botas” med nosgrimmor, specialsadlar, tillskottsfoder och när allt har gått för långt med veterinärer som sprutar hästen i leder eller filar lite på hästens ryggrad.

Men hur har benen att göra med ryggraden? Jo, för att ryggraden ska kunna bli sådär Torning Tourso skruvad så krävs ett snett bäcken. Typ så här.

Om ni tänker er detta bäcken på en häst, vi vänder bilden upp och ner för att lättare se det som ett hästbäcken. Då ser ni att det roterade bäckenet inte är rakt upptill medan det oroterade bäckenet är rakt upptill.

Hur tror ni det känns att sitta på en sådan häst? Tja, man kan väl säga att alla ridproblem som man försöker bota beror just på det här sned bäckenet. Alla ryttare har ingen väl utvecklad känsel men många kan känna det som att sadeln åker ut på ena sidan, speciellt galopp på volt så känns det väldigt tydligt, åtminstone åt höger ;-).

För vad händer med ryggraden när bäckenet är snett/roterat? Kolla på bilderna nedan, ser ni att ett snett bäcken påverkar precis hela kroppen? Om vi försöker tänka i hästtermer så går den ojämnt med bakbenen, den skjuter ut en bog, den går ojämnt till handen, vilket ju är lättförståeligt då huvudet inte sitter rakt framför motorn, dvs bäckenet eller bakbenen.

Men spelar det här så stor roll egentligen? Inlägget ska ju handla om ledinflammationer och kissing spines. Lugn, jag kommer dit. Bilden ovan hade ju sneda axlar. Det får hästar också. Ser ut så här.

Ser du bara en helt vanlig hästbog? Lugn, jag ska hjälpa dig. Kolla igen på bilden nedan där jag ritat lite streck.

Oh…Jises, det blir ju sned belastning på frambenen, kan det vara orsaken till tex kotledsinflammation? Japp absolut.

Men Kissing Spines då? Det finns mer ryggproblem än Kissing Spines. Låt oss kolla på ryggkotans anatomi.

Mest intressant är Facettlederna. Det är Facettledernas ”fel” att ryggraden blir Toruning Toruse vid snedbelasning. Hur? Tja, de sitter liksom som skydd mot vridning, antagligen för att vridning inte är speciellt bra för en ryggrad. Tänk er vad som hänt om facettlederna INTE hindrat att varje enskild kota hade kunnat rotera sig. Det hade inte blivit speciellt stabilt. Facettledernas uppgigt är helt enkelt att hindar en enskild kota från att rotera sig ifrån sina kamrater. Om en kota snurrar så tar den kamraterna inklusive bäckenet med sig i en enda lång rad, lite som ett pärlband, eller som…som.. Tourning Torso. Det här är en bra film att se för att förstå ryggraden. Kolla speciellt vad som händer när ryggraden vrider sig. Och fundera lite på vad som händer om hästen alltid är fast i en rotation i ryggen, dvs att facettlederna alltid har en hel häst som hänger i ena sidan…… De kommer att förbena ihop sig för att orka med att göra detta jobb. Det är ungefär samma sak med en häst som rids så att den svankar, då kommer tornutskotten att gnidas mot varandra vilket också leder till att de växer ihop för att orka göra jobbet. Mycket dålig ridning ligger bakom dessa åkommor.

Ripasso ANATOMICO VERTEBRALE

Opslået af AnatomYoga på 4. august 2015

Så… För att göra ett långt inlägg kort. Vi har nu lärt oss att en skruvad roterad ryggrad ger ett snett bäcken, eller är det ett snett bäcken som ger en skruvad ryggrad? Som en följd så blir det ojämnt belastning i frambenen vilket ger ledproblem.  Så vad händer efter att veterinären har behandlat leder och eller rygg? När du har följt rehabprogrammet till punkt och pricka? Blir det bra? Kan bli men alldeles för ofta blir det inte bra utan behandlingen och rehabiliteringen måste upprepas.

Frågan man ska ställa sig är VARFÖR hästen blev sjuk från början. Felet sitter typ aldrig i just den leden som blev behandlad. Felet sitter i hästens sätt att röra på sig. Huvudmotorn i hästen är bäcken och rygg. Det är där alla rörelser uppkommer. Om vi inte ändrar på sättet hästen rör sig så kommer den att fortsätta röra sig fel. Dom är precis som vi människor, vi har ett sätt att röra oss på som är bekvämt och så rör vi oss. Det är inte alltid vi kopplar värken i vår kropp till vårt rörelsemönster men så är det.

Börja studera er häst. Står han alltid i samma snedhet när han står stilla? Samma bakben längst fram och samma längst bak? Frambenen, hur står de? Är det så att hästen faktiskt aldrig någonsin står rakt utan alltid i exakt samma snedhet?

Just där har du felet. Vi pratar om att rakrikta när vi rider, eller kör eller arbetar vid hand. Men helt ärligt så rider vi kanske 1 timme om dagen och hästen får gå och stå som han vill 23 timmar om dagen. Vem tror ni ”vinner”?

Hästen vinner, alla dagar i veckan. Rehabträning av häst utgår därför inte om vad vi aktivt GÖR med hästen den timmen vi tränar den utan hästrehab handlar om vad vi får hästen att göra under tiden vi INTE tränar honom. Således är det av noll och inget värde att du bankar in honom i en form och går på tygeln en timme för hästen är en smart varelse. Alla rörelser som han tvingas in i är såna rörelser som han aktivt undviker på sin fritid. Så hejdå longera eller tömkör med inspänningstyglar, hejdå sågande händer och sparkande sporrar.

Man måste alltså ändra på hästens hållning. En hållning styr man inte medvetet, därför kan hästen inte undvika den. Hållningen är reflexstyrd. Den kan bara påverkas under absolut lugn och harmoni. När man jobbar med hållningen så kommer hästen att ta sovpauser i träningen, hans huvud kommer att hållas lågt, hans andetag blir lugna och mjuka. Det är just när hästen tvärsomnar mitt i en session som inlärning sker på riktigt. Då först kan man komma åt honom. Problemet, eller det svåra i detta är att hästar aldrig sover bredvid eller under någon de inte litar på. I en hästflock är det ju alltid en som håller vakt när de andra sover. När du jobbar med din häst så är flocken du och hästen. En måste hålla vakt. Om hästen har vaktpositionen så kan du glömma att någon inlärning sker. Då jobbar hästen med annat. Hästar är lite som män, de kan bara göra en enda sak i taget 😉




Det finns ett system i hästen som man använder för den här typen av inlärning, det autonoma nervsystemet. Jag ska skriva väldigt kort om det här.

Autonoma Nervsystemet styr på order av  Centrala Nervsystemet CNS de icke viljestyrda organen. Detta är dock en så krävande uppgift att det delas upp på tre.

Sympatiska Nervsystemet är alltid i beredskap. Det tar helt över allting annat när fara uppstår. Då styr det blodflödet FRÅN huden och matsmältningsorganen. Det vidgar pupillerna, höjer hjärtrytmen och blodtrycket, den omfördelar näringsupptaget för att höja blodsockret för att ge hjärnan den energi den jobbar bäst på. Och VOILA, kroppen är redo för strid/försvar!!! Kroppen eftersträvar ju alltid jämnvikt så det sympatiska nervsystemet har en antagonist (arbetar mot varandra).

Parasympatiska Nervsystemet.
Detta system sköter vila och matspjälkning. När detta system tar över så minskas hjärtaktiviteten, blodtrycket sjunker, Stresshormonerna minskar och må bra hormonerna ökar, matsmältningsapparaten stimuleras och kroppen läkningsprocesser startas. Detta system aktiveras bäst vid sömn.

Nu börjar ni förstå att vi verkligen gillar detta system. Tänk om man kunde få det även när man tränar. Och voila, det kan man ju Och nu förstår ni varför vi gillar det så mycket.

Det finns en tredje aktör som ingår i det Autonoma Nervystemet.

Enteriska Nervsystemet . Det består av ett väv-likt system av neuroner som styr funktioner i mag- och tarmkanalen och har särskilda proteiner som ansvarar för kommunikation, ”tankar”, ”minne” och ”inlärning”.

Systemet kallas ibland en ”andra hjärna” för att matstrupen, magen och tarmarna är täckt av ett hölje med vävnad som innehåller samma signalsubstans som i hjärnan, och som påverkas av detsamma.

Hm… Minne och inlärning bor alltså i magen ;-). Det är intressant eftersom 80 % av alla hästar har någon form av magproblem. Kan man alltså kanske få sämre inlärning om man har magproblem? Ja absolut. Tänk er själv när man har ont i magen. Då drar man ihop magen och får en konstig hållning. Man vill skydda sig, man sätter kroppen i stress och inbjuder där med till strid (sympatiska magsystemet)

Lite svårsmält jag vet. Så jag förkortar det hela till er och säger som så här. Hjärnans största fokus är att överleva. Det gör den genom att fly från faror, äta så man slipper svälta ihjäl och genom att fortplanta sig så man säkrar släktets fortlevnad. Att överleva är det viktigaste som finns och slår ut avslappningsystemet . Således så kan ingen inlärning ske om du eller hästen är rädd, hungrig eller kåt 😉

Så för att ändra på hästens hållning och rehabilitera den så behöver vi alltså använda oss av Parasympatiska nervystemet. Så enkelt.

Hur man gör det? Tja, det tar vi en annan gång men det finns massor att läsa om det i bloggen då hela den Logiska utbildning utgår från att träna detta system. Det är svårt att förstå allt det jag skriver om men enkelt förklarat så måste all form av tvång och ta igenom bort. Skarp utrustning kan synbart hindra hästen från att fly men det hindrar inte hästens hjärna från att vilja fly. Du måste alltså träna mer på hästens villkor och du bör utbilda dig i HUR man ändrar på hästens hållning. Här är ett sätt som är effektivt. Just detta sätt passar dock dåligt för mer explosiva hästar men som tur är så finns det fler sätt.

Och det är just det som är felet med de flesta rehabiliteringsprogram. Bristen på hur man ändrar en hästs felaktiga hållning. Om vi tar hästen på bilden ovan, den här, vilken snedhet har han när han rids om han alltid står som en bersget på detta vis ;-)? Och ja, det är sant, hästen stod alltid så här så mkt jobb har lagt s på hållningsarbete under hans långa rehab

Sänkt bäcken på höger sida. vilket Tourning Torsar hans ryggrad i en härlig skruv så att ryttaren sadel kommer att åka ut på höger sida och hästen kommer att köra ut höger bog och hänga mer i vänster tygel. Om man med våld hade försökt ha honom att gå på tygeln så hade han lagt huvudet på sned så att öronen hade befunnit sig till höger om hans nos. Kotledsinflammation hade han förmodligen fått i höger fram. Men denna prognos är inte allmängiltlig, hästar kan lägga in en extra skruv på rygggraden så att det blir snett på andra hållet i framdelen. Vad tror ni hade hänt om vi bara behandlade en kotledsinflammation i höger fram? Inte så mycket va;-? Nu valde jag den här hästen för att han står så illa att det är lätt att se. Men även om hästar inte står så här illa så står de snett mest alltid.

Hur den här hästen ser ut nu? Läcker skulle jag vilja säga men vägen har varit lång och krokig. Ni kan följa den här.

Såå, känner att det här blev galet långt så jag avslutar här. Hoppas ni fann inlägget givande och att ni lärde er något, kanske ni tog en liten sovpaus rent av 😉

Gilla oss gärna på Facebook. Det är alltid okey att dela inläggen från denna offentliga blogg. Detta blogginläggs adress är den här:  http://www.lindah.se/hur-rehabilitera-efter-kissingspines-operation-eller-ledinflammation/




 

Please follow and like us:

Hur får jag upp hästen från bogarna?

Vi är väl överens om att vi vill att hästen ska bli högre och högre framtill, eller hur? Typ att han ska komma upp med sin manke.

Men hur får man hästen att komma upp med manken ? Hästens ryggrad är ju (irriterande nog) byggs så här, som ett V med brytpunkten där halskotorna övergår i ryggkotor.

Målet är som sagt var att få hästens manke att komma upp, inte ner så som man tydligen verkar vilja när man rider dressyr. Man kan inte dra hästens nos bakåt för då blir skelettet så här, framåtlutat med frambenen djupt under hästen. Detta sker alltså eftersom hästen är ett motttrycksdjur. Om du drar så trycker han emot och denna föga smickrande form uppnås.

Ju mer vi drar hästens huvud bakåt ju längre ner hamnar halsens lägsta punkt. Så om man ur detta läge fortsätter dra tills hästen ”går på tygeln” så kommer hästen att se ut så här. Ni kan se att hela ryggraden lutar neråt, dvs hästen har sin manke djupt nere mellan bogarna.

Det är därför smart att  jobba med att få hästens nos att komma fram, att söka stödet långt fram. Så att skelettet ser mer ut så här, med halsen längre rakt fram. Ni kan se att det är balans mellan hästens ben, de liksom är framför eller under hästen på ett sätt som ger skelett balans.

Det är denna form som är gynnsammast för hästen om man tänker  att man på sikt ska bygga upp hästen, få den att gå i dressyrens höga form. Så nu alla dressyrnissar, ut och rid nos fram och händer fram, tempot glatt 🙂

Men… Hästen måste ju gå på tygeln för att bli hållbar kanske du tänker. Men är det verkligen sant? Mig veterligen nej. Att gå på tygeln är ett sätt att enkelt kunna stoppa och reglera en bråkig häst. Men det har inget med hållbarhet att göra. Rätt riden så går hästen på tygeln av sig själv, dåligt riden så måste du hålla hästen på tygeln. Det är så få människor som fått känna hur det känns när hästen gör det frivilligt dock så jag förstår att det jag säger låter konstigt, typ, ingen häst gör väl det där frivilligt 😉

Men hur vet man om hästen går på tygeln korrekt? Jag vill inte ställa frågan så, utan istället, hur vet man om hästen går i en hälsosam form? Lyssna säger jag då. Om det hörs mycket när hästen rör sig i trav och galopp så bär hästen mest vikt på de stela och stumma frambenen. Då låter det mycket eftersom framben inte kan svikta. Och det är ju detta som ger ont i hästens leder, kotledsinflammation känner säkert de flesta till.

En häst som däremot flyttat om lite vikt, har en mer jämn viktfördelning mellan fram och bakben samt har fina böjliga leder i bakbenen, där hör ni knappt när han rör sig. Jag tränar ju bara helt logiska ekipage så jag hör aldrig dånande hästar så jag blir lika förvånad varje gång jag kommer in i ett ridhus och hör hur det låter som om det kommer ett helt kavalleri galopperande när det i verkligheten bara är en dressyrhäst som tränar.

Ironiskt nog så är det dressyrhästar som dundrar mest, dvs är mest framtunga. Hopphästar kan ibland vara riktigt fina och lätta i fronten även om kavalleriet kan gå fram där också ibland 😉

Här ser vi en tyst häst. Men vi kan även se på den att den är lätt fram. Hur? Manken. Den är uppe vid människans händer. Ingen grop framför sadeln.

Jag vågar inte länga in ett dånande ekipage utan manke för då kommer folk att känna sig uthängda. Men leta själv, Det ska inte låta och så ska det inte vara tomrum framför sadeln utan där ska finnas en manke.

Innan manken är uppe och innan hästen kan trava och galoppera utan att dåna så är man smart om man endast ägnar sig åt att få upp den där manken, dvs få hästen lättare över frambenen. Detta är en aktivitet som enkelt utförs i skritt vilket medför att det blir noll slitage på hästen. När manken kommit upp så kan du träna med gott samvete och på ett sätt som gör veterinärerna arbetslösa 🙂

Hittade det här inlägget som sammanfattar vad jag skrev på ett hyffsat sätt även om vi använder olika ord. Men det jag vill visa är mankarna, en är uppe och den andra nere. Var manken är är viktigare än var nosen är . Faktum är att det är enklare att få upp manken om man rider dem med nosen fram än när de går på tygeln. Varför? Läs det jag skrev i början och titta på skeletten.

Är det inte dags att erkänna att dressyren lika gott kan delas in i två kategorier. En för klassisk dressyr och en för …

Opslået af Ann-Charlotte Larsson på 6. december 2017

Please follow and like us:

Deprimerande och halta dressyrhästar

Rena skräckpropagandan kan många kanske tycka nu när det sätts  på pränt det som många egentligen vetat men inte riktigt tagit till sig.

Deprimerade Dressyrhästar.

Mer än 50 % av alla skador är hältor

Vi måste tänka om vänner, på riktigt. Som jag ser det så får dressyrhästar sällan en riktig chans. När proffsen letar dressyrhäst så letar den smarta efter en häst som kan bli lösgjord utan att tappa fart.

När ”Svensson” letar en dressyrhäst så letar de efter en som kan bli lösgjord men fortfarande är snäll. Att vara snäll innebär att det kommer att saknas energi och denna energi jagar man i åratal i manegen. När jag träffar gamla dressyrhästar så har de som ett stort område med elefanthud i sporrområdet… Pälsen är kvar så det syns oftast inte men det känns man klappar dem där…

Men grejen är den att det hjälper ju inte att banka på den. De skapar bara valkar och slutar känna. Den behöver motivation och energi, få igång motorn. Den behöver öka konditionen.

Jag är travmänniska i grunden, det betyder att jag är väldigt bra på träning av häst. Travhästarnas träning mäter man t.ex i återhämtningspulsen. Jag roade mig med att pulsa några av mina dressyrekipage. Underlagen var nylagd lite för djup sandbana, fiberbana och paddex. Och vet ni, INGEN av ekipagen kom upp i puls som ger någon form av konditionsförbättring!!! Ingen!!! Detta trots att ryttarna var helt slut efter passet, hästarna flåsade och var genomsvettiga.

Det innebär alltså att det i princip är omöjligt att få upp en grundkondis på en dressyrhäst i ett ridhus. Man måste ut.

Jag tror att vi har för låg träningskunskap och dessutom lite för dålig ridkunskap för att våga ge sig ut utanför manegen med de nuförtiden ganska svårridna halvbloden. Jag brukar skoja och säga att om jag säger åt mina skogsmulleekipage att rida utanför paddocken i annat tempo än skritt på låg tygel så ser man skräcken lysa upp i ögonen på ryttarna trots att de oftast har ganska snälla skogsmullehästar.

Säger jag samma sak till mina halvblodsryttare så ser de ut som att jag ger dem ett straff. De sköter liksom oftast allt i paddocken, avrastningen, träningen, skolningen, joggingen etc.  Höjden av ridning verkar för dem att rida runt runt i den där förbannade paddocken. Men jag förstår dem lite, halvblod är inga väna små gullepluttar, de är hoppiga och studsiga och ganska oförutsägbara.

Men grejen är den att OM man vill komma någonstans så måste man ut ur paddocken, man måste rida fortare och längre och man måste göra det i olika tempon och på olika underlag. Om man inte gör det så får man aldrig igång hästens motor och då får den svårt för allt, faller ner på bogarna, blir halt, för ont i lederna…Pja…..

Jag genomför just nu ett experiment med ett dressyrekipage. Hästen är 9 årig vallack, inriden som 4 åring.

De har i år tagit DM silver, segrar och placeringar upp tom MSVB5 och är kvalade till Intermediere. Gjort två starter i St George ä, högsta resultatet är 62.5 %

Jag använder mina travkunskaper och hennes fina dressyrhäst. Som en rolig grej så var hon i grunden travtjej så hon förstod precis  vad jag ville åt när jag typ gav henne ridbaneförbud i två månader (ni vet, det värsta straffet en dressyrmänniska kan få ;-)).

Här ser vi den fina hästen springa på släp bakom en travare. Jag blir glad av att se det här 🙂

Please follow and like us:

Bakom eller framför lod

De här lodiskussionerna förbryllar mig enormt. Jag kan inte se meningen med det för hästens skull. Jag tror att jag har förstått att det anses viktigt att hästens nosrygg är lodrät i förhållande till marken, typ.  Men enligt mig vore det smartare att räkna lodlinjen i förhållande till hästens kropp oberoende av marken. Nu finns det ju mig veterligen ingen som tänker så så det jag skriver nu är rena reflektioner från min sida. Dvs ingen sanning utan se det mer som att vidga era tankebanor, öppna ögonen en aning.

Tänk om man räknade nosryggens lodlinje i förhållande till bakbenet som befinner sig längst bak. Då hade det sett ut så här när man rider i skjutkrafft (dvs bakbenen bakom hästen och skjuter på ). Här kan man då säga att hästen faktiskt är framför lod!!!

Medan man här där hästen rids i bärkrafft (bakbenen under hästen) kan säga att hästen är perfekt i lod. Jag hittade denna bild på nätet och jag tycker att den är så himla vacker, helt underbar. Jag vet inte vem du är men om du läser detta, det här är absolut fantastiskt 🙂

OM man ser på lod så här så inser man att tävlingsdressyren är helt ..märklig… Och ja, jag vet att detta är ett helt annorlunda tänk än vad man är van vid men testa, kolla på ekipage på detta vis, reflektera. Är det verkligen så viktigt att hästen s nos är i lodlinje med marken? Hur kan man annars räkna det? Nosen kontra hästens främre bakben? Öppna ögonen, se saker på nya sätt. Det kan bli..Intressant och skapa ett djup i diskussionerna.

Jag lägger in några random bilder, döm inte ryttaren utan använd bilderna enbart för att vidga dina vyer. Kolla bakersta bakbenent (eller främre om det känns bättre) kontra hästens nosrygg. Låtsas att marken inte finns.

Anledningen till att jag väljer ytterbak eller det bakbenet som är längst bak är för att jag anser att det är det benet som bär ekipaget.

 

Please follow and like us: